vemefäTryyYv year? " : AR v M | | ond . Va RENEE . é | : el - , M . . ij Dn - | : i bä : - INN | | i ' "Måndagen den. 20 é wool 7”: LAHOLMS (cd . i s indogen 27 - ; '” föste hennes, man från, drycken«' Ane har Fina ett lyckligt; var "> män hälsodeklaration, " . " FRIHETSGUDINNAN : på ön Bedloe:vid New York-har blivit en symbol för frihet och fram- tidshopp förp. millioner männi- skor, som kommit :till USA. un- der. de senaste 65 åren. Statyn skänktes ' til det amerikanska folket" äv fransmäl Den är Om jag inte sett det förr, så såg jag deta Turin vid hundraårsda= gen av nationens enande. . I den svala. sommarkvällen" var ' då "20— t 235.000 personer församlade på, S Carlo-platsen och där de lyssnade till en konsert, som hölls till da-. gens ära. 'En av de sängér sorå” sjöngs vår :”Piavefloden”, som ta- - far om hur' under "kriget" 15—18 denna gränsflod var röd av;blod, då italienarna här drev österrikar- nä tillbaka över den. ”Aldrig skall en fiende komma över Piavfloden” ;; sjöng "Lancia-fabrikens . sångare;, medan der mångtusenhövdade ska- 'ran klappade takten med händer- nm cs oss sa « Men royalister är inte italienar: na — åtminstone inte de som jag träffat. De lämnade väl de känslor" - norna .och röstade för en repul lik, Än har. de inte varit utan ku gahus så länge att de-likt fr männen beundrar det de inte” läng- r> äger, Än har jag inte träffat. någon: som : varit lika: intresserad ” som: jag av: Paolas och: Alberts bröllop, Trots -allt vad tidningarna: skrev' om dem: före bröllopet fick jag gång 'på gång till svar: ”Vem är Paola?” -— ”Men det'är jue i I— "Har Italien prinses- utförd" år 1886 av den kände franske skulptören Frederic Au- guste. Bartholdi. Den 2 decem- ber 1924 "förklarades statyn som nationalmonument av' kongres- sen, , SHEET + LÄNSNYTT | TTT TEL . Sjötolkets hälsotillstånd ” ..' Rederiföreningen för mindre” far- tyg, Hälsingborg, "Sv. stewardföre- ningen, Göteborg 'och -arbetsmark- ” sor? Det är ju. inget kungarike”, genmälde någons «= sn . Så kom bröllopsdagen," och tio?” undrade' frun i huset dit jag - kom för att se den historkska hän- delsen, alltmedan hon skruvade på apparaten, ”ja, verkligen där är nå- got program på”. Ingen av :'gran- narna brydde sig om att förstöra tiden med att se på. En liten flic- ka och hennes mamma var inne li- te! grann, men det fanns viktigare saker att göra än att'se på ett furs- ', tebröllop, Det var tiden för de dag- nädsstyrelsen uttalar hos handel departemöntet, att av Centrala sjö- " fartsdelegationen för manskap främ- ställda "förslag "till. ändrade före-. skrifter , om hälsotillstånd . och H beskaffenhet för, vinnand av anställning å fartyg bör: ge- "nomföras, Vad angår förslaget om utökning av giltighetstiden för lä- karlntyg förordas att intygen blir giltiga ett år 1 stället för två. må- nader, Det står ju, påpekar rederis föreningen, 'varje befälhavare: och redare filtt alt kräva 'företeende av nytt Inlyg vid varje nypåmönst= ring, Läkarintygen bör vara utför made så; ätt de innefatta : etsmarknadsstyrelsen fram= håller önskvärdheten av "likartade | selakten, Det har-sagts mig i Itaz "Jade de unga som: liga och midd skul- nin le lagas, igsel viktigast? Civil elter kyrkl Låt”. oss', lämna . furstebröllopet och "all strid omkring det, vilken även gällde huruvida?kungahuset liksom folket skall respektera den belgiska lagen om den för alla 'bel- gare" = vilket trossamfund de må tillhöra — obligatoriska civila vig- lien alt ingen italiensk tidning har skrivit om; att kardinalen efter ”deh borgerliga vigseln och före den ka«' folska 'vigselakten 1 kyrkan tilltäs ! "Mina kära för- ! Veckan före bröllopet skrev en itali JE ifråga om, hälsok k tidning, att”ef den trollen 1. alla de å |) inte, minst med hänsyn, till den frla nordiska arbetsmarknaden och « det utbyte av:' sjöfolk som" sedan lång tid råder mellan de nordiska ländernag hangelsflotor?, Mer fartyg, mindre varor : " Furtygstrafiken 1 våra hamnar och Jastageplatser fortsätter att öka under 1958 :men varutrafiken visar minskning enligt vad som framgår av” preliminlira siffror från kom- merskollegiet. Vad varutrafiken med utlandet "angår har det blivit minskning med 4,5 milj ton till ej fullt 48 milj ton. =S - Från Göteborg noteras nedgång Ifråga om'såväl lossade som lasta de varor, medan Stockholms ham: nar kån redovisa något ökad varu- trafik, ua oa Västkusthamnarna Halmstad, Varberg och Uddevalla visade ock- så nedgång 1 varutrafiken under 1958, Största reolotiva nedgången hade Varberg med 26 proc eller från 182.000 till 135.000 ton, Det var då huvudsakligen införseln av kol och koks, oljor samt salt som:' gick ned, I Halmstads hamn gick varu- trafiken ned från 592.000 till 496.000 ton och i Uddevalla från $68:000 till 527.000 ton, Jämkade skatteavdrag " ” är det många som vill ha. Enligt uppgilter från riksräkenskapsver. ket har skättemyndigheterna senas. te året meddelat beslut om jämk. ning av preliminära skalten I inte mindre än 133.000 . fall. Därjämte har jordat 12.000 skattebetalare fått efrielse från e ättni skatteavdrag, Her nedsättning I I Hallands län har 2546 skatte skyldiga fått jämkning av prelimi- närskatten, då det ansetts sanno- likt att denna till följd av ändring 1 inkomsten eller dylikt skulle korn= Ina alt mera avsevärt avvika från den slutliga skatten, Det gäller 653 företagare och 1857 B-skattskyldi- Få I 167 fall har Myndigheterna Råll Med på befrielse från skatte. avdrag, då det ansetts att avdraget skulle inkräkta på den skattskyls sdigea existensminimum, . religiösa" vigselakten "följer ' efter än civila, så håller man fast vid, att' bruden" och brudgummen re- d förenade 'den stunden" de träder In f kyrkan, 0. < Men..nu föredrar. jag att, skriva om Pierhont och om dess berg, ' : Piemontbergen -<-' Italiens 'por- tar — ligger majestätiskt stolta som en förtrupp till de Apenninska Al- perna... Något av denna bergens stolthet har avspeglat sig 1 folkets et italienska folket 'har djupt” rotade fosterländska känslor. = & själ, na den gången de gick "till 'valur=: "+ | är hemlandet för de ital denserha,” som 'i århundraden bevarat sin tro trots de grymmaste . i till. förföljelser. Förf pr id: na; där" kallade” val-” de. artikel, . Elisabeth" Jo" hansson från Knäred, skildrar här ett besök i Piemontes bergi— ' Bilden ovan visar den valdensiska kyrkan i Turin, Italiens stör- en och rilien komma: till” Pie- Monte, är, acc komma till "ett land och -delvis till ett. annat-folk.:”En piemontesare f kan i'vara. högväxt, blåögd 'och inbuden som en -:svenik, De är stolta över sitt land "och sin ras, . Hit: kommer folk från" södra Italien "och isöker : arbete,' De 7 nas nästan” som utlänninga är inte härifrån”, kan en. piemon- tesare' förklara om andra italiena- re, utan att; ens: behöva höra" deras dialekt. Det(än inte. utan 'stolthét i rösten. somöde. förklarar. att” från! Piemont: far ingen till. Belgien £ör' att. arbeta i -kolgruvorna;' Och: jag måste medge, att jag inte; träffat ; [någon där. Förr for de till Ameri- ka, Nu talar de om att de här be: kanta eller släktingar i Sverige." - Medan det städ trängda bakom 'den skär som 're- sidenspalatsen" vid "Palermos ”för- nämsta gator bildar. Neapel är Ita- liens tätast befolkade stad.:; Det tä- tast”-befolkade' kvarteret är "Sanita,: som :är lika kat .”som" arabkvarter Algeriet och Beir .vackert "land; 'om: än.:arbetslöshe- + ten -är ; skrämmande "stor : ochi, ar- betslönerna är. tråkigt låga. Det'lig- ger mycken sanning i det engelska poem," som talar. om att det vack- raste'i livet har vi, fått gratis Ita+ lien : har fått mycket | gratis. En 5 i Italien :'] pel och Palermo, 'så växer moderna finns. samhällen, där: en tredjedel av befolkningen: förgäves sökt-ar- bete 'hela "livet, . har Turin, 'Pie- montes huvudstad en strålande in- dustri, Medan den italienska press sen skriver, om" den oerhörda bo- stadsnöden. och fattigdomen i Nea- bostadshus - upp likt svampar ur jorden i Turin, Det är i den ita- lienska pressen jag läst om ”Afrika' hemma hös Oss”, - om ”easbah”. och. Neapels," om" Palermos | vackra de trålande' sol, ett "milt. klimat, en bördig jord, «ett: blått: hav -och en underbar blomsterprakt--- men det är bara" blomsterförsäljare som le- ver av blommor.. Mö "I Turin: säges staden "vara" dei mest" trädrika i Italien. "Den har breda avenyer; även /mycket. gam-. la gator kan vara' mycket. breda. Här . är reda i;trafiken,: trevliga gatsopare,' rena; gator, ' fin > buss- service, > fridfull , torghandel ' och byggnader, från. nutid 'och redeltid, Stade ligger, på en bör- 7 "Flottprogrammen i Östersjö n : ppra vald "> gator'och trottoarer. . la minnen. » berättar att år 1028 arresterades en " rade att avsvärja sig sin ”kätters- "re — säger att deras kyrka bildats ; av Peter (Petrus) Valdo, som, föd- , des omkring år 1140. En annan "uppgift är att den bildats av bis- "i Turin, Men det är känt att Vigi- dan uppfunna 'och växande dyr- n laldrig ku « dig högs av berg, vilka delvis är snöklädda ända in i skördetiden, Staden har) den skönaste luft jag någonsin an-". dats i en storstad, ty de friska vin- darna sveper från höjderna in över : staden. Ibland för kvällsbrisen en bedårande blomdoft in över breda - i Sedda från Turin aviecknar sig "" bergen, under klara dagar, mörkt "allvarliga mot den avlägsna syn- sranden.,De tycks ruva över gam. "= På hela. vår jord finns det sä- kerligen 'inte en bergstrakt vars ” jord under så många sekler druc-' kit 'så mycket "blod som denna: " bergskedja. Det sägs, att det finns en plats på hela vår jord — inte ens i inkvisitionens Spanien — där den katolska kyrkans förföljelse Riechiardino : i. ”prediksto- i vald, mot kättare gått fram så hänsy "+ löst som här. När började den? » Det är svårt att säga, men historien den” rnas grottkyrka. gelstormen gått, fram. Vetet "var vackert gulbrunt och rosorna fris- ka och sommarskö, grevinna : nära Turin a med 27 andra troende. Då de väg- ka” tro brändes de alla 28 levande till döds framför katedralen i Mi- lano, dit de förts. De flesta prote- stanter, — här kallas de valdensa- kop Claude, som år 817 var biskop .lantius, som föddes 364, predikade i Piemontbergen mot den då re- kan av' reliker och helgon, böner för de döda m m, oo "> Arhundradens hetsjakt på ” protestanter d Arad. di efter. årh e har den katoslska kyrkan här sök utrota dessa kättare, som vågar tro annorlunda än. den. Kyrkan har haft, många i sin tjänst; prelater, konungar, fältherrar och deras ar- méer, Det är dessa mörka berg som sett 'de valdensiskå bönderna läm- na gårdar och allt för att låta sig jagas som "vilda. djur i skogarna, Det var dessa berg .som, såg -val- densarnas , barn 'kastas' utför klip- Pporna av! förföljarna, Det” var" i bergens famn, i deras kalla grottor, som: de fredlösa samlades till bön de deltagande ej ville avsvärj - sin tro, rökades hjäl inne-i de mör« | ka grot omkring - "12.000: (tolv: tusen)” -val- densare i fängelse; Hur många fån- gar hörde månne ropen, som teck- nats ned på "historiens . bla er iväg, ' Satans -äavkomnia! ' upp mot.era berg en gång till! Det blir den sistal””+./ Molte TA Den romerska. kyrkan lyckades dä mindre för tortyr och smälek än för ett kränkt” se fanns sol den. ', . > i I dag Italiens störstå evan-| eliska : kyrka i Turin. :.Den kan rymma omkring två tusen personer, Det är intressant att jämföra re- formationen i Sverige, då'ett helt land bytte religion från katolsk till 25 fartyg för 300 milj. kr., « DANMARK: bygger 2 ubåtar, 4 minsvepare. Planerar läribland fregatter, torped- rn, pare, jagare, H intyg, E Hr fån och beställning:-9 torpedbåtar, 127 SVERIGE: under byggnad ubåtar, 5. ISvepare.. ÖST SK VÄSTTYSKL. 3 » VÄSTTYSKLAND. Jägare, 6 freganer, 40 torpedbåtar, 2 minfa fartyg. 10 kumvjlariyg och 64 specialfartyg. : bygger SVERIGE '. ubåtar m. m. 12 ubåtar. 54 > Stockholm torpedbåtar, och planerar 12 Nsvepare, sov kryssare, 10 JET: | POLEN; bygger och Planerar 5 minsve C , båre samt fregatter, SÅ, turpesbåltar m.m, 3 Östblockets marinbaser 5 planerar 3. res 6 (2?) atv "skrevs in'i vår historia, med vad "som försiggått på kontinenten, där |” |! "I miljoner '. protestanter gett -l grottan: vid Torre. Pellice?” und- "ljuli, som sommaren verkligen kom. utan: att-en - martyr hellre än att kränka sina samve- ten och lämna sin tro, «>... - En sommarutflykt : i Piemontbergen ”Skulle: ni vilja följa med till rade en av mina bekanta, som har bil. Det fanns väl knappast en plats dit jag hellre önskade fara just då än till "Chiesa Tana — Grottkyr- kan, där - de förföljda valdensarna fordom samlades till. gudstjänst: Solen var dold bakom tjocka moln, då vår bil: gled genom den bördi- ga delen mot. bergskammen i fjär- ran.. Våren och sommaren :har här varit ovanligt kalla och regni- ga. Det är först nu, i början på mit. Haglet — vinplanteringarnas stora fiende här i Piemonte — har anställt stora skador, I Aosta-dalen har det förstört för 200 miljoner lire nu i år. Då jag för en tid se- dan stod och väntade På en buss i utkanten av Turin, svepte virvel. vinden sanden likt en' liten snö storm i ansiktena på oss som ej var under tak, och långt borta, på en och lovsång.' Och det var här som |] de, då gudstjänsten 'upptäcktes -och |- : Och "den tro |” livet | « ”Här 7 är "min hembygd” frun, som var med 'i:bilen, i rullade genom ' ett av de välvårda- de samhällena,” Sin "mor" kom; hon ej ihåg. Hon hade" uppfostrats hos en morbror, som hade egna'barn, Hon var fosterbarnet, klockan ' fem på morgnarna” måste 'hon "gå" upp och "vakta; svinen innan - hon : gick till asylen,. där nunnörna vaktade. småbarnen. ', Ingen" tog hand "om henne, då”: det, regnade och. var kallt, Då "morgonens arbete var slut, innan hon gick till'asylen, såg hon hur hennes lilla kusin "åt ägg, men Rina fick inga ägg. Men, nun- norna i asylen" var snälla mot hen- ne, De tog måt från dem som hade - | mycket och gav”åt Tina.-”En gång var det bröllop”, berättade . hon. ”Morbror och, moster gick till bri lopet med sin dotter, men- jag fick bli: ensam 'hemma, . Då kom' en grannfru och tog mig:med sig hen. Hon gav. mig ost och mjölk och detta har jag ma," Vad reli präst och läroverkslärare. 'Då' det var jul satte vi ut våra träskor för att” Jesusbarnet. skulle lägga ful- klappar. i: dem, : Han lade /julklap: par i ' allas träskor. förutom mina. Hennes: man söp; och ville ej ar- beta; Skilsmässan" stod hotande nä- .kom de :en.dag att börja. gå på "evangeliska --möten,; Där. hörde de: -talas.romr' den" Jesus; som. längre är ett litet:barn i en. krub- . na ! 3 1e användas till, " kert hem. a för ” oss : r Lå framför 4 3 vå iylktes möta jorden, låg snön delz vis kvar på bergen och till bergs=. sluttningarna och de smala vägdr= - 'na kom vi snart. Molnen hängde - tjocka under, himlakupan "och" kåp=. rifolien hängde. tjockt som ett mångdubbelt: draperi på en jord- "vägg vid sidan om vägen. Vi läm=" - nade bilen och fortsatte till 'fots » och fick ett par timmars promenad i. en underbar . bergstrakt. Isope "växte på stenarna 'längs vägen från "kejsarkronorna lyste , gulröda Ki . "en backsluttning..-: 3 " "Valdensarnas gro tkyrka ET Slutligen fann: vi grottan.. Ne till.klippblocken vid ingången! 16 a -de knappast ens. någon stig. Öppz «ningen är så irång att man fårkryr ' pa in och det är lätt att stöta hu= vudet mot stenar, som man ej kan ,se:1i mörkret. Jag" Kade föreställt "mig en finare grotta s stil med de: belgiska Dinant-' och Hangrottorna. Denna var:träng, mörk och obekväm. Vattnet d opr ade olustigt från klippvägg v Lite ljus föll in, i grottan. H at övanför våra. huvuden: 'fanns de - naturliga: vaktgluggar, där fordon, . medan - gudstjänsterna pågick val- densarnas vakter höll. utkik efte katolska soldater.. Under de guds? | tjänsterna samlades '200 personer. härinne i mörkret. Man säger, att fär blev valdensarna upptäckta. en gång. ,Sedan : soldaterna utanför grottan två gånger frågat, om de ville avsvärja sig-sin .tro' och inte fått något ”ja” till svar, täppte de igen gluggarna, ;,lade -risknippen framför ingången och rökade ihjäl . dem som fanns därinne. of: " Ljuset. som : strilade. in . genom slöja: över den största vaktgluggen föll ned på den plats där predik= stolen fanns. Det var. ingen vackei | predikstol, En "stör. sten sköt upp” ur jorden, Den påminde mig om en gravsten." Här stod: alltså de fred= " löså - ödemarkspredikanterna. for- forma grottan visste vad den ski . ett poämy somi? på "Piemontespråket. kallas ”Ghiei sa dia Tana”;:— Det starka samve tets och den säkra trons skola, so lärde de modiga hur de'skulle' dö Parvus' skrive; .. Vad helighet skullest det 'finnag för mig framför .St Petrus-statyn i Rom, vilkend stortå helt eller delvis, är uppsliten' av. kyssar?:-', ”Här,:;1 denna"' fuktiga, ' grotta, stod jag på helig plats. "vers Elisabeth Johansson Den ena' högre än den' andra är mottot för televisionssändarna, och knappast har man hört talasom de stora" tornsändarna i Stuttgart och Dortmund förrän man får höraatt en - sändäre i Göteborg i Sverige har en höjd -av 320 meter, vilket är. aningen” under ; världsrekordet på detta område, vilket innehas av Tokio, : där man från en höjd: av drygt 330 m skickar ut lerna i luften, . . LO Televisionens frammarsch börja- e egentligen på. allvar först efter riget,, ehuru man' i Frankrike, England, "Tyskland 'och Amerika redan På 30-talet höll på att ex- Perimentera. Numera -har televisio-" nen”i Europa nått 'så långt, att i mänga länder en mycket stor del av befolkningen nås av TV-sända- | re, vilket alltså "betyder att man i: dessa delar kan titta på. TV om! man bara kän skaffa sig en appa-' rat, ty 'i hela Europa är TV-appa- Faterna ännu tämligen dyra. På kartan ges en översikt, över | gelstormen fram. Min som åkte därigenom eft att där kagle blad kvar, - Värdinna, n eråt, sade t fallit. fanns ej ett TV-s:tuationen örjan av- detta år. Tydiiet . framcår, att ehuru en. stor del av Europa nås av TV-sän- TV-signa- ; land kan ca 85 proé av alltså” ännu. stora ”okultiverade” = TV-områden, .”varför -man”. ännu knappast kan kalla televisionen” i - Europa | fullvuxen, » England,.; , Holland ligger här-bäst till, ty här jbor mer. än 95 proc av befolki ningeh inom av televisionen; tä : ta” områden," I'-Belgien " och ; befölknins, lilla området Sverige, som kan nås NN sändare, har ca 17 Rn a ka familjerna en T färgtelevision, I hej sändarna för närya de, var sammanhk människor bor; o. i i få , . ån råde finns ca joner: appara ter, (I USA h na TY "pparater), På-grund a ands vidsträcka. områden har man planer Z 1965 Jar rande ett områ- agt ca 50 miljoner där himlen V”7 än så — en if 'a7 sommarens 'bladverk, som brett ”en' i:' dom;" Han-:soim -ttit "naturlagarna - - men: aldrig :förnedringens ,avsvär. :: jelseformel. — DU ÄR ETT. TEM- .,. "|PEL, Ghieisa .dia Tana! Du har ett ig. | namn som 'stannar i historien.” . . - : 7 Europ i på att omkring 1965 ha. | I NOTIS, > - nr 7 Men här i dalen hade inte ha- cd ve Häckar väkuasen Del fira fommanlagt 300 sändare i gång, ) Mt I ett dagblad i Dässellortt In- > so . . > : , : KR - FT Re . CPD - 4 gick häromdagen följande choc- N oe - - " Tel a TE, e N kerande notis: - . "csr i . - - . : En sydhallänning kan inte gärna vara utan Lahölmis Tidning GEN "Vil den avnaste nattliga rar Kan för bekämpande av prastitu- tionen blev aex skökor annå'lna Vid järnvägsstationen och ställda Ul kriminatpolisens disposition.”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.