4 i A LAHOLMS TIDNING Skapa nå -— Här går man som en lagly- "dig medborgare och betalar sin ; licens, sa Nickelsson, och så blir - man serverad såna här radiopro- . kan bl ua Ar då inte nöjd, kära än? sa fru Nickelsson och höjde för- " Nvånat på dét ena ögonbrynet. Hon "[: höll: på att sticka en röd jum- "pers . — Nöjd? sa Nickelsson ” och knackade ur pipan på :askfatet, - = Nöjd? Hur ska man kunna va--' Vv fa nöjd med såna Program? Det är som radiokritikerna säger. = — Det är kanske inte så ant: att göra radioprogram som pas-' - sar'alla och även dig, sa fru Nic-' . "kelsson, höll upp jumpern och sy- nade den. Un Lätt och Tatt, s sa Nickelsson.7 Har man det till yrke, så ska man : väl i alla fall kunna åstadkomma n Jå got, om än aldrig så lite. . 2 CV Jag föreslår att idu gör' ett ' . radioprogram själv då, sa fru Nic- kelsson, eftersom du så. ; väl. vet "hur ett sådant ska vara, or (1 Gärna det, sa Ni kelsson, .« "gram varenda dag. Det är så man åg ot: nytt inställd från början. så skulle det Ppratbs lite. Men vad, . — Ungefär som du och jag re- sonerar' en kväll, sa fru' Nickels- son, Hon läste hans tankar. Och så lite musik då och då, Kom ihåg dom nya skivorna, Och så en rapport från torpet på landet, Ta reda på om statsministern haft nån barnsköterska, det kunde bli en alla tiders intervju, .: Till sist några minuter med Hitler, då han röt som allra värst. er . Uppslagen haglade över Nic- kelsson. Bara till att låta penrian « löpa, Här skulle bli en program- " punkt, som skulle tilltala även de strängaste kritiker, "Den ; Stora Allmänheten kunde behöva lite avkoppling från allt världsför- : bättrarbråket. , Fru Nickelsson lade undan sin deckare, ' plockade = fram '', den "blommiga '. lysningsservisen och bjöd "en doftande "java. . Sedan " renskrevs manuskriptet och sän- des. till Radiotjänst: Nickelsson hade gjort den stora kulturella ES som han så -länge fänkt I Plävet hade nu fått ett visst ro- ' För,ati ; kunna göra ett bra ras . | diopit am måste man. ju tänka,' och dj sckelsson ägnade sig ibland åt de; Mä; ödla sysselsättning under an bara ett gott uppslag. sten: av 'sig :själv.' Kanske;' Alfhild hade en god id "1. skämdes för att fråga. Det: här re vr Professor 'G T Townes vid Colum- : bia-universftetet i , . met? undrade fru Nickelsson,. , ' bärneh. Den' andra önskan är att fas”, skulle", man ' klara ut: på alldeles "egen hand, '". Äntligen en kväll stog sig Nie” kelsson - ned:' vid ” skrivbordet, bredde ut ett vitt papper och fat- tade: med ett stadigt! grepp om, pennan, Telefonen ringde. +. > 0 : — Hej "Andersson, ' vi får prå= ' a en annan gång, jag har" lite "bråttom just nu... du förstår; ett ärende, ., dorarv "nu tappade "man kon- - Nickelsson hade från” "början y men han. . , tyckte Nic- kelsson; Man kunde ju inte und- [ gå” tatt ”acceptåra hans pro- gram, och så skulle han bli känd , som, en fantasifull radioförfatta- re med goda uppslag. Han. skulle « bli. flitigt. anlitad... - Man skulle : tidigare, Man hade ' kastat bort en del år till ingen. nytta, : ickelsson uppsö te en ”port- i rättfotograf' för att få en tjusig « bild; som gjorde honom rättvisa. När. programmet skulle sändas, "var naturligtvis tidningarna ny- fikna, så anlände en dag ett stort kön” volut ' från Radiotjänst, ' Nie- 'kelsson. bröt det med' darrande händer. Fru Nickelsson, som stic- kade en blå jumper, lade undan den och beredde sig att lyssna. ', -. Skrivelsen meddelade kort och gott, att eftersom programmet in- te uppfyllde de krav man ansåg sig böra ställa på det, och eftersom man också hade fullt upp av den sortens' : material, lät I man ' det återgå och, tackade 4 ir, uppmärk= ene tänkt.sig något kapligt ellet i : höglitterärt program, 'som” skulle, få folk at lystra och föra: hans " namn ut över. landet. Men - det var drygt. att utforma,” "Han fick - » väl i stället försöka med ett un« derhållningsprogram,' det lyssna- de "folk" gärna på,” och just h . behövdes det nya, friska tag.x H —'Hur 'går det med Program-. — Kvinnans förnämsta uppgift; son'-och vred sig kvalfullt på '” . stolén, Nu tappade han åter kon-' takten. Du "kan börja med att spela” en tjusig skiva, sa fru Nickelsson - blitt. Exempelvis en visa sjun- "to gen aviden där nya fotbollsstjär-; nan: Kängis. Och sen kan ju ”en'. gubbe prata lite. . Kanske inte så, ”älmt.. I Nickel | son t inledde sitt opus: Skiva" av : Kängls. Man skulle. bli välvilligt Ah "I ”Tymden + New. York har konstruerat: en atomklocka' som" är lämplig att placeras i rymdraketer | >! . I syfte att "experimentellt bevisa att klockan i snabb rörelse, kring jor- den "också" går snabbare än tvilling- klockan som befinner sig på jorden. Därmed "kommer Einsteins. teori om tidens relativitet pch dess beroendel av, hastigheten fålsin experimentella > bevisning Den franska teaterscenens ledan- de dam, ' Madeleine Robinson, till- ffrågades om vad hon skulle önska lg om en god. fé gav henne "friheten tatt uttala. tre önskningar som utan röjer gick i appfyllelse; Svaret r: ”Min första önskan är att män- nen och inte kvinnorna skall föda atomkärnan blir odelbar. Och för det tredje önskar jag att vintern avskat- ! Drickspengar är mutor Nickelsson rev sönder brevet i "små bitar och. dansade runt på golvet i i fullt raseri,” ”. ev » Nu förstod han, varför folk res- "te till Afrika... I det här landet hade ju en intelligent person in- "te någon framgång. a -— Tror du egentligen ditt pro- "gram var så bra? undrade fru Alfhild blitt, =” 0 ”— Även du, min: Brutus. vd met borde vara att tiga, sa Nickels- Nieckelsson kände sig sårad och svarade inte, 'Geniets lott här i världen är att bli. missförstått. « Nickelsson diskuterar . numera aldrig | radioprogrammet, : det är "under 'hans värdighet.: Innerst inne är han också medveten om, att det inte är så förbaskat lätt "att skapa ett bra program, som + han tänkt Ale " Och han är tacksam för, att in- '.gen vet om hans lilla försök. Fritz Bengtsson. ;; i Sovjet | | Ryska. regeringsorganet Isvestija ånklagar direktören och . kyparen av den kända lyxrestaurangen Ar- agvi för mottagandet av mutor. Tidningen berättar att tillströmnin- gen till den fina restaurangen bli- vit så stor att gäster varje kväll måste 'avvisas på "grund av brist på "lediga bord. Men : om gästen uppvaktar direktören och kyparna med riklig dricks finns det alltid lediga platser i restaurangen, Ky- parna är kaxiga och fräcka mot alla gäster som inte ger dem rik- ka fram rubelsedlar innan man får räkna med att bli hövligt bemött, Direktören och två kypare sitter i polisfängelset och har enligt Isves- tija under en relativt. kort tid på detta för socialister ovärdiga sätt förtjänat 40.000 rubel. ”Drickspen- dar är mutor i ett socialistiskt sam- hälie och de skyldiga bör straffas enligt den socialistiska lagen”! heter det i artikeln, "Skö nhetsdröttning: på «<> frimärke Den sydamerikanska republiken Öolombia tillstår den tvivelaktiga äran att ha gjort statsaffär av sin | skönhetsdrottning. Nationens skön- het som nyligen valts till Miss Uni« "egentligen börjat på det här långt E "ige. drickspengar.. Man måste räc-| k Modersmålet ' Gårdskarlen ' Andersson hade gjort rent en ladugård och skrev i arbetsuppgiften att han rensat "den från ”jössel”. Förmannen som inte heller var så säker på hur ordet skulle stavas hade dock en känsla av att bokstav end; d borde finnas i sammanhanget och undrade om inte Andersson glömt att sätta dit ett d. -— Javisst ja, sade Andersson och ändrade raskt ”jössel” till ”djössel”, — Sådärja; sade förmannen, så ska de se ut. Det är så, för- står Andersson, att ordet stavas med dj för att det kommer av NG djur, - I 400.000 om året :. : till: konst res i kar och mycket spetsiga tår. ker ung fru som kom och satte sig på bänker bredvid mig i hör !9ch fula fötter. Damer i medelål- la "salen; Jag vet att hon har ett vac- jkert hem, ett par små glada barn ; och en make som värderar' henne ' andra nu måste skaffa sig stödjekor- i mycket högt. Men hon såg ut som Setter. Hade mamma fått riktiga om allt jordiskt lidande vilade på hennes axlar. Jag undrade just vad som hänt henne när jag fick se att hon sparkade av sig sina skor. Aha, det. var alltså fötterna!" Skorna” klämde, Det var ett par moderna röda skor i minsta laget för hennes i fötter. De hade smala höga klac- Sådane skor ser jag var dag i skor ' affärens fönster' nere i samhället. Där finns' två "rymliga skyltföns-'| ter. Ett' stort fönster är 'fullt av lågklackade, - breda -och rejäla mansskor, fotriktiga och rymliga. ! Där finns också barnskor. De är välgjorda med god plats för de små fötterna. I fönstret på andra sidan dörren står damskorna; Det är just sådana där små söta skor som den unga frun hade på sig, Vanvettiga skor som det är hemskt att ha på fötterna, moderna skor som det görs reklam i tidningarna för bå- de i text och annonser. Tankarna irrar i väg till det gamla Kina där föräldrarna snörde ihop de små flickornas fötter så att dessa blev alldeles vanskapta, Missionärerna skrev hem om dessa grymma föräld- rar och: en av missionens stora MH uppgifter blev att' verka för att de har] k beslutat « att använda upp till 400. .000 kronor om "året till konstnärlig wu "vid :sina' tag, Här är det första resultatet, en skulptur av en mor, som lär sin lille pojke. att gå. Mästare till konst- verket är. Frnata Belsky, En liten ettårig” pojke, som har lärt sig den svåra” konsten att gå, beundrar den a "fina statyn, Ingen riktig fallenhet : :Det blir allt nervösare och jäk- tigare att driva köpenskap, och ef- ter en svår säsong har grosshand- larn beslutat sig för total avkopp- ling . med aborrmete, filmjölk och grovt bröd ute på . vischan.: Går första dagen och ser sig om, träffar gamle August ute på åkern: . och frapperas av hans vitalitet, «= -:-. :— Och här går August och sli- ter med skörden. Det är tungt ar? heten det. Hur g egentligen... k — A, svarade Avgust, i tetiåtta, .. -— Kors det var sannerligen ir in- te dåligt, -. + Da — Å, de e inget emot far min, han e nittenie fyllda 3 sköter gårn Det var minsånn duktigt! = Nja- e, säger August och går , | förtroligt närmare, je vet inte rek- tit: de. Je ske: säja; -grosshandlarn som de e& at je töcker allt” "Han har tacklat å på 'döm siste åra; Ja bör- jar unnra om han egentligen nånsin har passat rektit för iordbruke. ” Har du haft Ve av tjuvar sedan du köpte ”vakthunden? >< "Ja, i går var det, en” stal, hunden! 3 Ett av de få djur, som inte lider av värmen i Paris 200 är flodhästen, vilken - som vanligt lätt och ledigt tumlar sig till publikens stora gläd- je. Här väntar den på, att pojken skall kasta ett äpple ned till den. Den får det säkert, ty det väldiga 0 ett träffa ” pryder frimärken utan att ha kung- lig börd eller gjort sig förfjänt för i]; genom. humanitära eller litterära prestatio- ner. Miss' Universum visar en hel värld: sina vackra och långa ben och bär på frimärken, baddräkt. bör för en drottning, purpurman- teln med + lin, Hon bär kro- vérsum för år 1959 present högst officiellt på frimärken. Luz Martina Zuluaga har därmed blivit den första skönhetsdrottningen med Iden ä äran och den första damen som nan med "värdighet på de 'mörka lockarna och har en lång spira i handen, vilken hon .manövrerar med grace. . gapet är nästan omöjligt att undgå . Från skuldrorna sveper som det' skulle slippa få sina fötter hopsnörda i barndomen. Kristendomen i" vårt "land - tycks inte ha kommit -så långt ännu. Fe- let kanske är att man inte anser att det hör till religionens uppgil- ter att vårda sig om folks fötter. Nu får kvinnor höra hur vanvetz tiga de är som' har sådana skor som de har när de ska vara som snyg- gast. Men faktum är alt det inte är kvinnorna som gör skorna, Fabri- kerna bestämmer själva skomoder- na. Dessa släpps på grund av kon- kurrensen inte .ut i förväg. Den som köper skor vet ingenting förr- än skorna är i butiken och' då är det så dags, Nu har vi lyck-] ligtvis fått .. möjligheten "att ha vackra. skor med. träsula som är sköna att ha till vardags. Det finns också breda och bekväma, tofflor med korksäla att ha tillsommarpro- -Och vinterpjä - är, tack och, lov, ändå riktiga i mått | och form, Men när man får se skor- na i skobutikens skyltfönster och tänker på hur fötter ärformade när de. är efter sin fria natur undrar man vart alla de små pinoredska-, pen skall ta vägen. Kvinnor har sen urtiden fått lära! sig att deras uppgift att är behaga; att rätta sig efter det som är och finna sig i allt så långt det går. Detta förstår man bättre när man vet att det av mili- tära 'skäl har forskats mycket i hur fötter "ser ut och hur'skor ska se ut så att de inte skaver eller kläm- mer; / På barnskornas område har >] det "också ' forskäts' mycket för ' att ge "barnen fotriktiga -skor. Mamma «| har blivit över. Så: vitt jag vet här ingen myndighet brytt sig om att forska något om hennes fötter. Hon åkall ta allt. som det kommer och "Framsteg : a vi går inte i god för att det är sant, men det berättas från USA — till bely "av elektroteknit senaste framsteg — att en stor in- dustrichef härom dågen tog en titt på en ny robothjärna som han fun- derade på att köpa.: '. — Den svarar på allt, sa kon- struktören stolt! ön — All right, sa industri "Mammas fötter | | Leijon: — VA | Det var en välklädd och vae-:vara nöjd med det som bjuds. Men | så har hon också både trötta fötter ' dern som gått med högklackade! skor har fått höftleder och rygg' vanställda så alt den ena efter den skor skulle hon varit både friska- re och gladare, Hon skulle ha kun- jnat sitta ner en stund i ro utan att behöva sparka skorna av sina värkande fötler, Nu. tar ju många junga flickor saken i egna händer och trampar sin väg fram på trä- bottnar och struntar i sylklackar joch hopklämda tår. Kanske. skall I nästa « generation av mödrar . ha | bättre rygg och gladare ögon än ;kvinnor har nu. Det har ju blivit jen smula bättre. :De italienska skorna har gett våra fabriken bätt- RS H Atomelverk är mycket dyrbart att bygga och har hittills endast varit möjligt med kjälp av offentliga me- del. I Dresden i USA håller man på ett. bygga ett atomelverk för helt privata medel. Det kommer att pro. ducera 180.000 kilowatt och Aall sättas i drift i juni nästa år, ett halvtår tidigare än man beräknat, Verket, som ses här ovan skall le- verera ström till Chicago. re tips om skor och fötter men den | : stora bättringen och omvändelsen i skofabrikationen' har inte kommit med m mammor. . st t MN, Oo. 34”, 0 a äldre dam, 'som några få gånger äl skriva ”Bästa ”Kära": Med hjärtlig hämning : H Nie. Hjälp mej”. vi inte juridiska problem på den här spalten, varför jag inte kan besva- ra er fråga, Bäst är väl att ni. vän- det var en privat jurist som gav er den upplysning ni nämner. (Det fråmgår inte riktigt klart av ert brev). Det kan ju tänkas att han har misstagit sig. 2. Er andra fri ga kan jag förjoktligen inte helle besvara, men så mycket vet jag som ' att det i: allmänhet brukas att modern får vårdnaden om barz nen, om ' hon inte anses uppenbart olämplig eller andra” grava skäl för religger, ' Bäst är ätt ni under alla förhållanden konsulterar en. jurist. Själva konsultationen kan inte: bli så dyr ocr'då får ni sakkunniga ngaren Tommy Steele är inte slut ännu, vilket många visst har trott. För närvarande håller han på att inspela en engelsk film, som får namnet ”Tommy The Toreador”. Här ses--teroadoren högt till häst med sin k liga med- än, tyvärr, Det är inte så viktigt ” |--Märk breven, DOKTORN SVA- a Tyvärr besvarar É er direkt tjll. Rättshjälpen om]' allvarlig sjukdom, särskilt ic klis ; samt kan också vara ett tecken på |' :Jatt döma har Ni 'en kronisk led= "| åkommå av reumatisk art. Denna "| har', angripit - ryggens,- leder. och "| den: Det kan emellertid tänkas att Förse' frågorra med lämplig ignatut och upvgiv helst ålder och kön. Det är givet att envara -'enonymitet obrottsligt bevarar, RAR och sänd dem till redak- I tionen, ' Under denna rubrik: "besvarar 1 Jen svensk” legitimerad läkare : "köstrodsjritt medicinska, frågor ; "från läsekretsen: > Klåda, vad göra?” Klåda fun déörlivet. äl ett ofta 'vanligt besvär, |- söm” ej "förknippat med: någon ISKRIVET > "Vi kör så länge det finna nd att hämta”, säger Ing Vad vi nu dyrkar är Inte längs re idroitsmannen utan affärsman. nen, inte näven som slår hårdare och kvickare än någon annan utan den som kramar om de fetaste se. delbuntarna, Därtill kommer, som hågon så förnumstigt påpekar, allt vad han tjänar på &rävskoporna och ens trötta reflexion blir då en undran varför han skall lägva ner så mycket kapital På stora in= vecklade grävmaskiner när han kan håva in minst lika mycket på en kratta. | (Flips i A BL) Vötena är även väderkvarnarnas ö. Tänk vilket eldorado de skulle ha utgjort, för Cervantes Don Quijote. (Bo Stråhle) "An umgås mycket med kvinnor därvar hans moral.” a (Montesquieu) Juridiska "spörsmål ” Under denna rubrik besvaras me rtdiska trågor av allmänt Intresse mot en ersättning av I kr I frimäre ken Frågor tom kräva ett mera Ingående eller enskilt «vr betingar ett något höpre arvode. Alla brev adresseras till Haltanda Nyhet Iuridiska avdelning, Norrmaln torg 4, Stockholm, | Fråga: Vi har en granne som bor vägg i vägg och som har en TV, Vi blir så nervösa av att höra den varje kväll. De behöver väl inte ha TV:n högre än att de själva hör den? Min hustru och jag lir pen= slonärer och vi kan aldrig ligga oss göras? I oa Nervös, , Svar: Kan g grannen icke förrnås att godvilligt taga hänsyn till Eder synpunkt, kunde Ni påkal!a hälao« "makteriet och hos å kvinnor förekommer detta ganska "mycket, När det som hos er förekommer hos yngre, får man lov” att mera nog- grant "utröna huruvida någon. all. mänsjukdom ligger bakom symto- met. Dylik' klåda förekommer. vid järnbrist och därav följande blod- brist, 'vid sockersjuka Ibland och vid en sdel hormonella rubbningar | - nervös "rubbning, Givetvis bör Ni rådfråga en. snaraste för att få kla handling, «= "Väntar på svar snarast”. Av allt kanske också axelleden och knäler, sjukdomsbilden, vad gäller ;vänster åxel, > där "det påvisats broskbild- ning,” är av en typ som mera liknar gynekolog med det|. het 'och bes |: vår ingripande, a Fråga: Får ambulerande fiskföre säljning från bil bedrivas $ angrin« sande län utan särskilt tillstånd, om i . Oviss a doch, för tillständselvning.. alt 'fru' Å och fru Rv 'vör på blo' härom kvällen och såg en film med Yul Brynner? På hemvägen. sade fru A till fru B: : huvudet, ' Nej, en 'karl. med, långt hår ser då bra mycket mer tntolli= gent ut. . ot : förändringar och därvid har dessa :— Tycker - det? sade: fru B, ,Då skulle du ha sett min man nlir två :ledåkommor - egentligen inget!han kom hem & förrgår kväll och med varandra att göra, förekomma var för sig. + Orsaken till slitageförändringen är: okänd .och förekommer i olika?" hög' grad hos olika individer. Be- handlingen därvid - består i. J rande: av kortvågst handling : och : rörelsebehandling. Orsaken till reumatiska ledföränd- ringar anses vara infektion t ex halsinfektion;' inen ofta: kan "man inte, finna några - egentliga infek- . 'och man har också "tolkat de reu- matiska besvären som ett uttryck för en överkänslighet i de 'vävna- der det gäller, en svaghet i bindvä- ven, Spondylarthrosis betyder för- sltning i ryggradens leder, Reuma- toid arthrit betyder reumatisk led-' jag vill veta vad = min far gör just nu. "Frågan sat! sattes raskt på hålkort St lerska Janet Munro. " "< Sista ordet. höll ett för: Masiste och , strax kom svaret: Fråg: far spelar golf, Han har just kom- mit till sjunde hålet. ' det då? Ett nytt hälkort stacks in Vä. skinen. ; Svaret kom omgående — Den man som var gift med frågarens .mor, är visserligen" död, men hans far spelar golf, Han har kommit till åttonde hålet nu. 3 till eleverna” efter, sista” lektionen före" "studentskrivningarna och slur tade med följande råd: s-— Använd nu de få dagar som är kvar, till att putsa upp minnet. på svaga punkter för uppgifterna. lig- ger. redan hos -boktryckarn. Är det. någon som har något att fråga om? « Det blev alldeles tyst i klassen; Men så hördes en röst i bakgrun- den: — Vad heter. boktryckarn?, rabprins' Konsulterar i svenska läkare Prins Saud Bina Jalowi, én "kusin till kung Saud av Saud-Arabien|' A kom på .söndagen 'till” Stockholm. Han åtföljdes av tre. livvakter och en, tjänare. Man skall, enligt ett par morgon- tidningar, konsiältera svensk läkar- expertis: Vilken sjukdom prinsen lind-t : obehagen, värme och 1 utan kunna ljag: hittade, ett långt, blont hårstrå på hans rockslag. Jag försäkrar dig att-när jag visade honom på det, såg han inte ett dugg intelligent ut, a att år an Inde en tupp i Base, Schweiz, ett ägg? " Det skulle den alldrig ka gjoch, för "den ankt för led av och vilka svenska li; ter . som skulle besökas. har inte häxeri och brändes offentligt på bål på stadens torg. ,». I gått att få reda på os ZP ReaR förbättrar en mans sätt men förs före kl 22 någon kväll, Vad kan. bilen ä äär r godkänd och besiktigad? +" > > Svar: Nej, kontakta länsstyrelsen” Nur Vet du, Jag tycker det är grtis- . ligt fult” med det dir renrekade ' LESTA oci BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I: LAHOLMS. IS TIDNING |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.