me älg” 5 ko. Tål fällas: Om så av:miss- i. fs ht - som . också, ledde : 216 0-SLD han” kunde. göra = ven. mejsel - ? s | +” : Laholms Tidning -— ortstidningen Just för Er! & er | "ÖUN:R, 167. - ARG, 28. 0.0 Laholms Tidaings Trycke fa gs Tryckeri, Laholm TORSDAGEN DEN 23 JULI 1939 Lösnummer 23 äre > VI ÄR MYCKET glada NS för att ni förlagt en del av er sommarvistelse till Mattsagår- den vid sikaliska underhållning ni gi- vit oss här i eftermiddag,, Des- sa ord uttalades 'av sperbanks- kamrer Folke : Willstrand, när: orkestern för konserten, den « nyss hade givit på Stortorget i Laholm, I sitt lilla tal vände Karsefors, och. vi. är «sig hp! Willstrand också mycket tacksamma "för den mu-: ' musikkårens högste” chef, övi : ste 'J, H. Skjoldager, och vär. : Mattsagården, Syd- sin I friherre Bror den på kraft, representerat av dr iftvärnschef, han 1 går eftermiddag på .sta- Funck, Som ett minne från La- dens och publikens vägnar tac- kade den” danska” hemvärns- Jaktvårdare från - . Ränneslövs' östra: : beslöt : 'jokttider : Ränneslövs östta jak årds " område > har ; haft; 7 Arssämman= |" träde' hos Hilmer né Henglsson Stäm. damöter -' omvaldes, nämligen |: Gunnar Johansson, Flammabyg- |; get, sekreterare. Helge Petters- son; , Bketsbygget; kassör; John Olofsson, Stämé "Suppl!" Alfred Nilsson, ; Alstorp” och Ak Pet- tersson,.. By." + Revisorer i Gösta ; Gottfridsson; ' Ysby "och .; Ake "Alstorp;”. suppl:. Edvin förut. men kalvförande 15/10, men bör. å varje kull. Övrigt vilt enligt ta- bellen.; Till 'synemän för fällda älgar valdes Ake Pettersson och . Sven Johansson, By. Skottpen- gar blev. oförändrade, nämligen holm ' överlämnade hr Will nd till. musikkårens kom- : sjörre ' pas ni har någon lokal, ni kan nna Til produkt av vår stad öm besöket : på " Mattsagården och i Laholm; sade" hr Will- i strand.” :” De "danska musikerna hade bejublad konsert inför stor pu- ik. Turister och Jaholmare i ; allsköns. ” blandning ' . hängde, stf I nomfärtsbesökare” i bil, ill ef; K. M. Pedersen, en ” keramiktallrik av la-' ; holmsk tillverkning. — Hop- > pryda” med tallriken, och att” framtiden skall, påminna er ' ; 'ufder en timmas tid givit en |" på > : Dänska hemvärnets laholmskonsert : | nr får gärna bli en sommar tradition scootrar och mopeder drog av motorn några minuter och lät sig endast mycket sakta Pas- sera laholmstorget. Tydligt var, att musikkåren uppmärksam- mades — först och främst na- turligtvis för den högklassiga . musiken, men också genom sina käcka nato-paradunifor- "mer med vit hjälm och vita da. masker. — Kårens besök i söd- ra Halland har blivit mycket Populärt, och en sak är säkert: Laholmarna ser mycket, myc- ket gäri a, att de danska rau- sikerna tar till vana att se- mestra på Matsagården — och tacka med en sådan här tjusig . sommarkvällskonsert. DET DANSKA hemvärnets musika: konsert på Laholms stortorg i går kväll gärna ta till vana att fira semester på Mattszgården och tacka med en r är fullt i klass med svenska militärmusiker, Doraa blev bejublad, och en sak är säker — dessa gäster får SLKF i Laholm ordnar vävstuga Laholms stads SLKF-avdols ning har haft månadrenote [Ö Stadsparkens conditork, Motere deltagarna hälsades välkomna av ordföranden Maria Carlsson, sum ledde kvällens förhundlins gar, Inkomna skiivelser Upplas= tes och behandlades, däribland från SLKF-förbundet angående försiljning av lotter, Mutel dia= kuterade ett eventuollt anords nande av en vävstuga ohter jul Stina Nilsson erbjöd välvilligt lokal, Nästa mite äger rum I Rugusti på tid och plats som senare bestäms... En tävling I hemkunskap var anordnad och gav till resultat att lyra erhöll samma ”poängantal nämligen: Annie Persson, Lisa Persson, konsert I Laholm... (Forta, ä nästa alda) Chefen för försvarsstaben ” = höll föreläsning i i Lakolm Laholms Eotaryklubb hade vid sitt veckosammanträde LM "går ovanligt många besökande från när och fjärran, Klubben gästades också av chefen för försvarsstaben, generalmaj, Curt Göransson, i IT Jäsarna : "Laholms nya station' ligger i en backe upp "mot Stortorget. Det är en prydlig ; och, väldisponerad byggnad som' diskret smälter än t stadsbilden, "Det första man fäster sig 'wid är pörten med sina : (Forts: å nästa sida) ' Veinge orkan Costanrering. I pASTÖR Mauritz B. Hanson — . garé tillfällen" berättat minnen - c APROPÅ VEINGÉ . vackra "kyrkas . restaurering berättar : Mauritz B. Hanson, 2821 Brook. dale Ave, Oakland : 2, Cali-' <fornia,” :villen läst om restau-. holms” Tidning: rexingen .i La ”Jaså, - Veinge gamla” kyrka skall bli 'restaurerad nu igen, Jag minns som liten gosse att- "reparationer gjordes. Då. var där ett ankarjärn, som måste s av. Men inga mejslar:' . hugga stod vid: att göra de — Johannes Munter (vår gran- ne) och: frågäde min far, om t. DÅ koni obs MaA srt NR IASA RK MMA RAA AR KR. tidi- född. 4 Veinge — har vid för LT:s läsare. Här en liten pisod , från en kyrkorestaurering i Veinge: för många. många år sedan: Sn n - ' som kunde "användas . för av- /huggningen av ankarjärnet. Jo, nog kunde han det. När den ” mejseln, höll, så frågade bygg- mästaren om ' Munter visste vad sorts stål min far använ” de.. Nej, det visste han inte, ty far tog en bit stål som låg på en' hylla, och gjorde en mejsel av detta, och sade: ”Om den håller kostar den en kro- na. Om den inte. håller vill jag ingen betalning ha.” Mej- seln höll och Munter var så : glad, när han talade om det- tå för min far,” ” ”väldisponerad byggnad .omdöme:om. Laholms telestation niul fär i senaste numret av sin tidskrift 3 H Verket och " Vi”: veta en del om den nya: telestationen I La- >: : holm Det är tidningens Nils Färnström, som varit på en rund- resa i södra Sverige och som nu. bl.” a. rapporterar från La. : ”holms-sfationen, som genom; tidigare Teportage' r väl känd för ” .| med reparatör B. Bengtsson, som touche åt bygget.; R " Därlnne.: står linjeförman & S Fäldt I skjortärmarna och provar. Montagearbetena 'är 'just klara och nu gäller det 'att' konstatera att allting klaffar. Lokalstations- delen är, utbyggd för 1400 abon- nenter, Stationen kan byggas ut för max. 2200. Han. har sällskap Jorbetat med montaget. . "> Bengtsson berättar att man hade det litet besvärligt när : Å kom från De .kom på lastbilar och det var ca 150 stativ som skulle in genom kakelporten, "Men : lastbilarna "var för stora och därför måste stativen först lastas om på : ntindre bilar." sh : : Laholm är en riktnummer- station en bland de många i lan- |]: det ochi stort sett är den lik alla andra > nya stationer av samma storleksordning. "Några - smärre nyheter: noterar man alltid. Här har man t. ex stiftlister med tråd- föringsflänsar av fiber i stället för av. metall, varigenom trådar- nas isolering bättre skonas, och i stället -för däckelskruv infäst- ning av jacklister med spännfjäd. rar. Det är naturligtvis detaljer, som egentligen bara har intresse för en tekniker. För en vanlig dödlig ser stativen ut precis som alla andra stativ. Bengtsson be- rättar, att stationen har” 20,000 reläer och det är ju inte så litet. Det var i oktober förra året man - (Forts. å nästa sida) Generalen påpekade ”att' för- svaret bestämmes av. tre fakto- rer, det' utrikespolitiska läget, det militärstrategiska och det statsfinansiella. Han gjorde se- dan" i-tankarna en ”rundvand- ring”. till våra grannstater och runt Östersjön, .. ” « "I fortsättningen kom: genera: "ir ct (Forts! å sid. 3): Märgelhålorna | på Eldsbergaslätten kan bli utmärkta vattenreservoarer ÖKENTORKAN fortsätter på sina håll och synes t.o.m, över- träffa "den ; från : 1955, som då sades vara: utan motstycke, på 200” år :”Regnmätaren visade här på gränsen till den riktiga slätt- bygden" 30 m.m. väta sedan ker (som 1' stor utsträckning sådden "i maj. "I skogsbygden ' finnes i skogsbygden) kan pri- har "man fått mera — men inte 'sa sig lyckliga. På. slätten är mycket. En. person. på .snart. 80 , betet .knastertorrt,. föga. bättre år: kan inte erinra, sig "någon ' än halm, Den kroniska torr- "liknande" sommar, Så det är inte perioden. , aktualiserar - konst- att förundra s sig över att en dul björkar börjat visa gula löv YC dan i juni, "Värst är det med betesvallarna, rättare sagt krea- turen. De'som har naturängar och kulturarbeten på sandmar= ländska ”farvatten”. EN SEGERGLAD Gert Freériksson gjorde come back i hal-. När han vann Halmstads a broarna förra veckohelgen upphöjdes han genast av en enig press till Sveriges kanotkung igen —. segern var väntad och upphöjelsen kom inte som någon överraskning. Man hade lik- som på känn att ”Kung Gert” skulle visa de gamla takterna när" han kom tilbaka i tävligssammarhang. Undrar ändå, om inte ryköpinasgrabben är vår främste idrottman genom tiderna... slätt finnes 150—200 märgelhå= lor -— ypperi liga vattenreservoa- ren” Krontorps . och Tönnersa ! gårdar har också tillämpat be- ; Vattni den med "vatten- kanoner. På: Krontorp är tre dylika vattenspridare 1 aktion, På Villmansstrand nära Halm- stad," såg sign, häromdigen dussintalet konstgjorda regn ö- ver gårdens vallar, En vatten- kanon med tillbehör kostar c:a 10.000 kr., men nog kan en dy- lik pjäs föränta sig om och när torkår inträffar, " VATTEN SKA det också till för att odla 'trädgårdsalster. Inte minst när det.gäller jord- gubbar. Dessa' godsaker kom- 7 I gjord bevattning, På Eldsberga mer sommartid IL massor från Skåne till torget I Ilalmstad, Men trots att studen med bad= gästinvasloner vuxit I folks mängd — tl det dubbla, glök jordgubbspriset ned till 50 öra litern, . Bottenrokord får man nog säga. Blåbiären lyser niston med sin frånvaro! 1 markerna (nattfrost vid blomningen) och det blev nästan en sensation när en brearedsbo förde med sig 200 liter till Stora. Torg I residens+ staden, Det blir också ett klent fruktår denna gång, STATISTIK brukar betraktag som något torrt (nu var vi dir Igen) och tråkigt, Men siffrorna kan dock skapa en lovunde och dessbättre verklig bild av livet. Vi kom helt apropå att titta H= tet I en publikation som: heter ”Arsbok för. Sveriges kommu= ner 1919". Alltså för Jimt 40 år sedan kom den I tryck (och - den utges alltjämt av Stutistis« ka" Centralbyrån). ' Landskom« munerna har avfolkats sen dess med få undantag. Det visste vå, Men ' också en del'av våra fyre (Forts. å nästa sida) a lastar Antalet fartyg blir mindre ökar det lagd: antalet bruttot: 17 ångfartyg i i Halland - 116057, bruttoton för varje år, . men Kamtldigt d.vs. fartygen blir "större. Det framgår av kommerskollegiets nu till kmt över- "lämnade berättelse om rikets sjöfart under 1957. Detta år L. tolsflott till 1,583 fars uppgick den 1.639 fartyg. och 2.790.377. > Färtygen blir inte'endast åtör- re utan handelsflottan genomgår dessutom en successiv struktur- förvandling, i det att ångfarty- gen undan för undan försvinner och det sik, specialfartygstonna- get : (tankfartyg, kylfartyg o.d.) får en allt störrd betydelse. Gan- ska typiskt är att medan anta- let tankfartyg från 1955 till 1957 rf tir dr may 0 kg rn DE löpp mellan Rio- >Kalle står 1 i målet i matchen mot Skottorp Alla känner v väl Kalle Svensson? Annars var han tills för något år sedan en lika stor idrottsidol i vårt Jand som Ingemar Johansson nu är, fast på ett annat gebit, nämli- fotholl. gen Kalle vaktade målet när Sverige blev trea i världsmästerska pen i Rio och hans var förtjäns- daljer. ten, att karna fick br I över sextio landskamper vaktade Kalle målet för Sveri- ge — hur många gånger han vaktat Hälsingborgs Idrottsföre- nings mål är inte lätt att säga. Kalle som i det civila är brand- man i Hälsingborg, har inte helt lagt av med fotbollsspelet. Än- nu är han: med — i Gunnars- | torp och i brandkårslaget i Häl- of oa singborg, och när detta i mor- gon kväll gästar -Skottorp får |' publiken där tillfälle' att se ho- nom i aktion i buren -— kanske det sista "tillfället för Skottorps dek ” I vintras gästade Kalle Svens- son Skottorp — som föreläsare — och berättade då bland an- > (Forts. å sid 5) : +" tyg (om vardera 20 registerlon eller därutöver) "med « sammanlagd dräktighet av 3.187.378 bruttoton. ” motsvarande siffror 1.603 fartyg och 2,954.829 ton samt 1953 1956 var . ' ökades från 157 till 177 minska- de antalet passagerarfartyg från 1.266 till 1.212, De gamla he-, derliga ångfartygen är snart helt försvunna. Under 1957 var en= dast 96 i bruk, d.v.s. ungefär 8 proc. av samtliga 4 handelsflot- tan redovisade fartyg. De flesta fartyg gick 1957 I oceanfart medan insjöar, foder. och kanaler endast uppbar en relativt ringa trafik, 250 fartyg om 2.266.008 bruttoton sysselsat- tes i oceanfart, 85 fartyg om. 241.856 brutton i ”annan euro= "I peisk fart”, 210 fartyg am 454.026 : I bruttoton i nordsjöfart,' 307 far=, tyg om 92.463 bruttoton i öster- sjöfart, 296 fartyg om 53.320 bruttoton i kustfart och 243 far- tyg om 29.615 bruttoton i ”inre fart. Äterstående tonnag? var under året upplagt. Vad fartygens hemorlér be- träffar var 268 proc. 2 tonna- get h ande i 343 proc. i Göteborg, TA proc. i ingbor; Fa fllands län var 1957 17 fartyg om 116,697 bruttoton de, samt i Kri- 'ohansson, Hishult, med Hr. Alvar" P ömsnär Hr. Rune 3 född Johansson, Mars bruk. med "maka Ulla, född Nils- ka - son, Markaryd. - ns Foto Eftr, Markaryd). (Träffs. Foto Eftr. Markaryd). fäannlade län 21. fartyg om 6,787 bruttoton. (PRK-—LT) de änn Kö ped a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.