Tri yvrereeereeveteeerYYTEYYVYFFYRSPEV YES T vryrteetervteftYY AY veerevY YvreveeeryversyryYyt VY ryvtYyy rv EFTER N yyvyryveyvvtYl? freverrev Yrerevyv vrreriv - r fos sr i > djurs fortplantning, framför allt in- . assistent B Tunblad i växtskydds- ' ver förtär stora kvantiteter bladlöss syn t vi aka; vara rädda om” micke pigorna, De är inte bara vackra att ge på, de är också goda bundsför- vanter f vår kamp mot bladlöss och fiknande skadedjur. I år. har de slä- git tillbaka mycket: svåra angrepp just från bladlössen. så vu är den faran över, "7 "Värmen , gynnar ” semesterlivet "och -solbrännan men' också i-hög grad djuren. I stället! minskar den växternas "motståndskraft. Många sekternas, är direkt beroende. av värmen. : > Ända till för 4 dagar sedan hade yi oerhört stora angrepp av blad= löss över hela landet, berättar över? jär illa anstalter. Men nu har den plågan börjat försvinna på många håll och bar totalt försvunit på andra. Blad- fössens fiender har också gynnats äv det varma vädret. Det finns od- lingar där man inte längre kan hit- ta en enda bladlus men däremot gott om -nyckelpigor och 'parasitstéklar som, är. bladlössens speciella "fien- der. Nyckelpigorna och deras. Iar- kommer att gå med Hi Däremot. har det. inte kommit, in några rapporter om angre] pav kål- fjärilslarver i större ska det är gott om vita fjärilar - En gammal pålitlig 'sk den Jär inte bli. något probl säger hr Tunblad.' Det är. gott om rönnbär. Så vi kan alltså vänta oss en kall vinter, efter den varme sommaren. ” Skadeinsekterna har inte varit lika. svåra över hela landet. De hår varit värst där det varit torrast, d v's utefter ostkusten från Upp- land och ned till blekingegränsen och på vissa håll i bl a. : Värmland "I selsheim i Västtyskland har offent- Fydelse. Päremot ” är tvestjärtarna tråkigare. Dé; kryper: visserligen inte in :i öronen men” "de: gör rätt mycket skada på prydnandsblom- mor, t ex dahlior och ro: : Kålbladsstekeln ' är skadedjur som trivs och fi + I värmen, och som pla kan” åt oljeväxternal Vi har haft en del angrepp redan och flera kan kom- ma. Mycket. beror dock - hur get t| vägande majoriteten hålles av Ge- L [Opel utdelade 28 62,5” 'procent Aktiebolaget "Adam Opel i Räs- s liggjort räkenskaperna för är 1958. Bolagsstäraman beslöt att ge 62.5 procent utdelning till aktieägarna, Det är bara få aktier som ägs av enskilda pérsoner, medan den över- neral Motors Corporation i Det- roit, USA. Utdelningens fantastis- ka ökning. belyses genom påpekan- det att, bolaget för är 1956 gav 12 procent och, för år 1957.14 procent. + Årets - delni uppges med 125. miljoner. D-mark, mot 28 mil- ioner ie fjol akom beslutet, som sätter Opel” i'särklass då det Ier ;: vinstfördelning mn .aktieägar- na, hår Ft rönnbärsmalen, som är:' särskilt sedd bland fruktodlare. Men sn 40 miljoner mark” på den niska skäl, påpekas det I i Tyskland. Bolaget sparar i bolagsskatt om-. it Antalet tillverkade bilar uppges för år 1958 med 315.945 mot 228.000 år 1957, Bolaget har nu 33.000 an- ställda. Pr anställd tillverkas i fjol 9.5 bilar- mot bara 73 ett år tidi- gare, vilket motsvarar en ökning av produktiviteten per. anställd med icke mindre än 30 procent. De gen- omspittliga lönerna "uppges 'sam- tidigt iha'iökat pr'anställd och år Vi bet Hawaii har 10 Årets -sommar har ju över hela | landet. varit -högst njutbar och i vissa stycken fullt jämförbar med den redan smått, ”klassiska” som- maren 1955. Enligt meteorologeria har den också varit den torraste på bortåt' 100 år, Det är då:inte. så underligt att vi lite till. mans blivit väldigt väder-minded 'och bö intressera "oss för meteorologiska fenomen, .", M ” Får vi då i den: intensiva ? ”som- marvärmen bjuda på , litet svalka, åtminstone i'fantasien. -Vet ni att Ojmekon'" borta i ' Sibirien 'stå- tar. med köldrekordet - för, norra halvklotet" — nära” 80 grader har man mätt upp där. .: Ännu svalare -har' man "det nere siska året har ryssarna vid sin sta- det offici- "Här i Sverige har | med mer: än —53 Bader: uppmätt i Laxbäcken i Lappland Luciada- kring Sydpolen. Under det geofy- |" tion i Antarktis kunnat avläsa —B7 I” -|lampa upp mot Italien och Frank- om fegm'i milimeter meter om Året par . väderfenomen . som kon. vara ganska "besvärliga: bora-vinden. Den "förra tjuter ge- nom Rhone-dalen ner mot Medel- havet, den andra: över Jugoslavien |” I'mot Adriatiska havet. Bägge är ett slags. luft- vattenfall, kalla fallvin- | dar, som samlas på. höjdplatåerna inne i landet och som på grund” av ett lågtryck över havet sugs nerför branterna,. : Dessa ' kastbyar uppnår mycket stor: vindhastighet — upp mot 60 m/sekund"—'och en. enorm styrka. Det har” hänt att.; boran lyft av järnvägsvagnar från :spå- ren. Och när 'mistralen är på sitt ilsknaste” humör, r river den 'upp lö- sa gatsteriart . "Cen ; alinan "bekant vind i dessa itrakteri, Den ”föds” över den'; brännheta Sahara-ök- nen ”och sveper sedan som en blå: rike. Med sig har den ofta ett fin- fördelat "stoff ”av sand ' och. ibland kan man "uppe. i "Alperna finna snön överpudrad 'av. ett' fint 'sand-, lager, vilket är sirockons verk. Mistralen och änna r . lågtry från väster till öster. Och det är just vid New Foundland upprin- nelsen ' till det onda ligger. Där blir det ofta stora kontraster mellan kall och varm luft och när så låg- Jirycken sätter fart blir det antingen i nordostlig riktning -upp-mot Syd- "Grönland eller i östlig mot våra breddgrader.” . i Sibiriska vindar” vn Eutopavädret > påverkas : också i hög grad av vädersituationen över de". väldiga +" ryska - landmassorna. -| nat land. Möjligen gör; klimatet sitt " | till, och antagligen känner 'sig den svenske .mannen mera ledig. i blås zer och ett par 'udda byxor, gissar , Man ,. kanske mer utbrett i något an=,.: tidskriften Manufakturisten: Framför. allt Mell även vi 'i Skandinavien, har kän- ning av .de ; ryska. vindarna, Blå- ser det österifrån på sommaren får vi det, varmt, på: vintern isande kallt. ( vindarna som gör att det ibland snöar ända nere isyditalien; « [ man ha en 'regnfattig semes- Norges västkust, Denna är bland de ' regnrikaste .; trakterna, i. hela Europa” med, nederbörder på flera nanför . kustremsan - till att tömma | ut Atlantvindarna på nederbörd; Samma förstärkning av "neder: rden genom höga: bergskedjor finns också: £ ex på Hawali och-i Indien, där man iblånd mäter upp. ter”under ett'år! Som jämförelse Europå,” men Ei ch det är de kalla; sibirien- |.'. Åter, «då; skall man nog akta sig för | meter 'per' år. Här hjälper de höga |; bergen, - som reser sig strax in-T.. nederbördsmängder på över 10 me-. strumpor.” ett mera sobert -intryck och bjuder. . därför inte så stora" öjligheter- till ov så "inte" t.ex vid Tenterbesök" ress taurangbesök : eller tillsjällningar” 1 största allmänhet: Plaggen' bör. med ' < fördel, bäras. till: sport och fritid + +. samt. givetvis I arbetet. oh NE för Vad Cbeträffar d kommer mönstringen” "att i bli. italieninspirerat ' jrandig,.” od knappar, korta : mala. slag, gen 1941. Nästan varje" vinter: note- ras i:'våra' ökända :köldhål, t "ex | Myrdalen och Vouggatjolme; emel-" lertid temperaturer på —45. grader; Men även så långt söderut som Alperna har man i vissa kittelda- lar uppmätt —40 grader. -- . Vill man. ha! "garanterat solsken och hållsväder 'på sin semes- ter bör man här i Europa förlägga den till. Spanien; där. Andalusien och ;; Costa .. Brava-; kusten; iskring Barcelona mycket ofta har tempe- raturer. på över 40 grader, och där "det ibland inte faller en regndrop- pe på sex, sju månader. I fråga om värme når Balkan-halvön och söd- ra Ryssland nästan lika högt, 1 dagligen och. det. finns kolosala | och Bohuslän. mängder .myckelpigor ute i naturen oo just nu, De gör inte skada på SN - någonting nyttigt så den, ska ni . vara rädda om, : - Många , frukt- och bärodlingar har utsatts för angrepp av spinn- kvalster, små spindeldjur som också : tycker om värme. De går illa åt olika växtdelar, särskilt bladen, Bl & har angrepp förekommit på jord- . gubbsodlingarna i Finnerödja, "7 Det är också gott om vecklare.; Del är små fjärilar vars larver ved- klar I hop bladen. och härigenom åtskillig skada. Och så har i tves atjärtar och getingar, som' värmen drivit fram i ovanligt. stora mäng- med 700 D-mark till 7.900 mark; d vs med mindre än 10 procent. Bolagsstämman ” bekräftade ' sty- relséns: tidigåre beslut om nya fa- briksbyggnader, Bolaget har inköpt mark som :wvidgar, fabriksanläggnin- gens 'yta till. 2.4 miljoner kvadrat- meter.sOpel-riket i Riisselsheim blir: därmed" större än tex f M I Då de pl d kan nämnas" att "medelnederbörden i vårt land" ligger” kring en, halv. meter. "Och ivvåra regnhål. — Sim långsdalen - i" södra Halland och or- terna på västsidan av” "Sydsvenska höglandet — ligger .toppsiffrorna kring en meter per är," För oss på markytan är en vind-: styrka av 20—25 sekundmeter .nog så prövande. Det är ändå inget mot vad det -kan. blåsa. bara en, mil upp i luften; Där & är. vindstyrkor på över 300 "km i timmen inget märk- värdigt, Dessa s k jetströmmar på- träffades först under andra världs- kriget, då bombplanen” letade sig upp. på höga höjder vid 'sina ”rai der. Amerikanska flygare på väg” mot Japan uppmätte då över norra Stilla." havet : vindstyrkor på "över 600 mil i timmen, Flygplanen stod plats i den, "svenska mannens gar- derob: Men låt. våra "förhoppningar" bli: det udda modet skall för maria" nen, vara” en färgkli ki under den 7" «+ mörka årstiden "och den gärna: +] komma före dén'grå kostymen, som numerå Varannan svensk herre tycks våra "klädd i såfort östlöven bör» " jar falla. RR " Byxorna: som komplet rär blå-' zerny' blir-av skiftande sla nell, kamgarn- samt-kr ftigare : gar. - bardin? Huvudsäker.h r är att byx5) ” an passar; ihop med" lazern' och. vi nått idärhän, då sätter vi é ”Gullhöneinvasion i iSk I . " Skåne i irivaderas "av. miljontals nyckelpigor som flyger eller kry- per. omkring på jakt efter favorit- rätten bladlöss. Överallt ser; man då de små ”gullhönorna”, De kryper omkring på trottoarerna i städerna där de krossas av fotv . De tar sig in i våningarna där mot- tagandet i regel nog inte blir bättre, Och de gör många husmödrar för- tvivlade genom att. smutsa ned ut- .hängd tvätt. Men först och sist går de in för sin ”livsuppgi byggna- Elk Tv amerikanska” Polen xperter: "skall" ansluta ' sig | till den ame-. irikanska +. delegationen. under. vice president Nixons: stundande besök i Polen, ;De -båda är Albert 'She- I I derna i Rässelsheim blir klara om ett par år, kommer enbart fabriks- hallarna” ”att; ; omfatta” 14 "miljoner i New” Foundlandsområdet . är ett ' av' de "livligaste lågtrycksstråken och Richard Johnson; chef för dess sköljt ' bort ' ohslan från bladen: der, Både: är lika impopulära, hos Nyckelpigornas' invasion till odlar | ' Svenska ; värmerekordet :ligger | på norra, halvklotet, Och är det nå« | Polska avdelning, (TT—Reuter) '. "såväl 'vuxna "som" barn, Getingar- kelpigor, beräftar handelsträdgårds- | nas. hjälp f år är'helt enkelt ena-|som bekant på 38 grader, Uppmätt ; MN " na kan Ju göra litet förtret genom | mästare Charles Svensson i Kulla- stående; Under mina 45 år i'det här | i Ultuna. 'donesien ett." dal för 'skånska” dagbladet.. De har|j gjort nästan -rent-hus bland blad- -> Varit. och har de kring Medelhavet, ' men: dé har"också :ett alt. de går på mognande frukter joner. dollar, I men skadan är' inte av större: be- Av ”gubbsen. vu bygget” var. -å På -Johan störst, Han var stor I alla riktningar, Och 'lika be : ” skedlig som han var stor, Han ,;. U se VAT en bra kamrat, tog sällan. » del I samspråkandet men gav ' Ånte heller, när: han någon -: "gång lade Big i, anledning till. gräl. lan var 'blid i ordets” Bm bemärkelse och under de” ' yra månader 'vi "byggde al stor” upp: och: Stönar- 97:an, såg "jag honom ilsken » bara en gång, Men 'den gången FR som. sn borsta j anda ST mare iatik för var det en tyngd I hans ils r ett par år sedan hade han nr i räkna ata ryatematik för aft "som Jordskredets vältrande” Hu arit, uppe:1 finalen i svenska > PålJoh NK sade KHL Ts . för fjällsidan, . mästerskapet. i lätt tungvikt. hämnd ratade = + t"Pål-Johan satt på frukost-': +: Han slog ett par slag men Pål- N iv "rasten .1 den goda vårsolen Johan aktade. inte på stötarna, utanför futten och drack sin-'. Han slog ett enda slag, - Men mjölk och åt sina smörgåsar. - det var tillräckligt, . Stönar.. oo harade flyttat, ait bordet, men ”"Steffe kullrade i dammet som ” pe nte vid det. Han satt ' en kattun. s «0. På marken, med ryggen stödd. ker bn Tysta. a Och Annan oJ De tt om man behövde lå- : I at ghd Det. var 'be-! han kommit upp slöts masens - a Penga aggRr det bara. att «> kvämast a grova näve kring ligistens hals ;: ä od dt gån gjor: NH : g Några yngre män drog förbi — och sedan blev det en snöplig an olägsde onora Uina Som möjligt; Kanske du är ; TrmaEr9 Rakan såg mörkt historia, Pål-Johan höll slags- -- : och som det skedde Fale fan hygglig och lägger på det Syn - framför sig och mumlade en kämpen” i: ett” obarmhärtigt:.. var det inte att förvåna le -, Pet ska jag gärna göra, ett eller två I, Så antagligen vo grepp, böjde ned det. spotska .: lovade Silas, -— Vad är det med dej? var huvudet så att ändan blev h Två säg Iitet häpet på” brevet. Och inte skulle man bli det någon som frågade. sta punkten och dä 7 blev hög? .> låntagaren, Han grinade upp. - Ett pär dagars senare | ände; > brevet. Och-inte skulle man bli . Hugge vred nätt på huvudet = PÅ slag. Pål-Johans i föll slag "sig; kastade med huvudet och något som kom oss, att spärra ; förvånad om det är hans rik och såg skyggt mot de tre glo- ' stora som kla - pv var / sade halvt generat: ''.' ; SPP ögonen, Pål-Johan bad att "tiga fästmö. '... Ö Parna som hånfullt betraktade : hårda. Det var många äl Ae , TiNfällig förtagenhet. som a arta dv RR pugge stack iammen i St | den mjätkdrickande Pål-Johan,. föll öch en ynkli, i sag som ”" Så gick han ut ur futten,. i SOM var "stadd vid kassa. ret. . . Finns det någon Joh om med sänkt h | rn Det blir bråk, killar, vis. som lomade I väg > 3 agskämpe Nästa måndag var det sam-; | Hagge, Rakan a hade. Sännit — Saken är klar killar. Jag Jonasson ant KN am” Fn än Ao, SEGE. Han som står i . Men det, fan ",, ": Ma. visa och då begrep vi att. sten du ps och som > gillar inte metoden. : Men det: | | mitten är en av de vä Hu ng andra, åt- : potentaten klättrade "i: gardi.. han . visste; att han säkert” SNRnG mäste, tänka at RA Takisarna I den här byn. Han Sunstone em, för vilken Pål- "nen, :-Vi slog våra mer eller skulle få igen femtiolappen, så, fräs harpan, sat PR sv han Jonasson? Jovist, det var. År "under namnet Slönan munsbit. ur, var bara en mindre kloka huvuden ihop för överlämnade" kan" den: Pål got öv P "5 att han ar. nå: "> Pål Johan... Tillnamnet '; kom kuntfe a Ser visst på ett Vi. höll på med tredje vå” äm i räkna ”ut hur Pål-Iohan” Than stoppade :ned den-i sin sätta oss” "ner och tila ihop an Argo till användning i vårt r med PålJoh n -" skulle "räddas ur vampens klor, Omfångsrika ' portmonnä : och gr Hugge hade inte” misstagit kval vr var då en fredags- =. Dagen därpå satt Pål. Johan Zick ut ur futten, fast det reg--- dotter I Tra str nd. och tala in San är därinn Big, ty I nästa sekund sade futten för att Mä Vär, ner till . och skrev efter slutad frukost, Pade och var en hel.halvtimme ', fö öh ne att det är varg ma dör upplsaniogén. .Blagskämpen:. —.. "då Sitas nickade ir ecningen, Plötsligt vred han på huvudet Kvar på rasten, ” ” ä li mod gen är SSE ph öar ännan:sak, Han jär ts däri Det finna en del killar som en målad donna m sd ning mot + och frågade Silas som var ' '— Nej, det här går åt sko- Man erina illa lite. till — ma hit varje arc brukar Kom aldrig blir vina ua a sa må ed rätt upp- gängets professors - - - gen, sade sil Kil - Man grinade illa lite till ma hit varje fredag.' Hur är ha mjölk både morron 'och mi pr gt utseende, som gång -> = Stavas älsk | nere i apan. som MANS ÅnOnyria brev är otäcka det med Nr där. mid. ' efter annan såg mot futte a med ett eller fullständigt nere i apan, som p . e n. två LL" - länsar honom på varje lönin rev Och den som skriver dy- : - Ögonen blixtrade, hon var Bb lika brev är nog en varelse ' betydligt tik en megära": Silas: utan riktig moralisk ryggräd. "pekade ut den spacklade halv. eobåndling av Stönar-Steffe ha= "de lärt oss att även den blide :5kundei bli årg och vi ville inte »r-utsätta"oss för risken av hans 7 +rede,' Det anade oss, att den ; vv " frelativt unga damen i den Pål- -: , Johanska tillvaron represente- É ” rade ett inslag, vilket inte fick : diskuteras; Åtminstone inte i : . hana närhet. På måndagen be- A Han var störst dch star- kaåt," "men. det. fanns” åt- | | isin tur var: bara en nöns- bit, NRA 4 ligt" "omkring," ha kamsen och slutli pr ep "svarade omgående äre 'Nej,. man borde” 'egentlis s Utan stryk - kan åt-si- dat efter det vi ätit' och. frå? 4 : Kan du låna mej en n tia? , Under. de månader .vi kam- «: » perat ihop hade det alltid va- hålla en "sådan: där tvål i. 'handen hela livet för att hån "inte ska göra galenskaper? Han «tänkte , visst. svara nå got för "han öppnade munnen; Men hon'ivar — Mo , du ska inte gräla på mig. os henne; ni m ut på gar. tan; ' Hugge' och jag : och Sflas - " hade "fått våra kuvert och var på väg ur futten, då en äldre i kvinna med. vassa. ögon och ”snipig näsa, magra kinder och. brungult. skinn hejdade oss, : Men du hörde ju själv når han” frågade om älska stavades med : .— Nu tiger du: och så går Vi Hon gick före; han gick" ef er och : i. hörnet ., »stannade, gamla ”. damen” — för :enrdam :- var det! — och pråtade ett par / ord med den' spacklade halva > | ; skönheten. Pål:Johan' stod bak-'. -s hari.gudskelov blivit utrustad : "med förstånd men 'det finna en '. . del pojkkräk som aldrig fått något förstånd, hår" gåmla "de än blivit. Han 'sänkte huvudet . — Undrar vem h Tål Iohan hade efter? sade Silas och drag kär, vi r svarade Silas. Vi måste göra en ställning.” inte tyckt Vi såg på varandra och "OM utzeendel på Stönar. Si Steffe, under n Sm tseendet på St fövarsSteffe, = under näsan, Vi behövde inte” tänkte samma sak. -Var det Hugge "Rakan stack fram ' Men nöden hade ingen lag Si-' damen och den gamla kvi «och gick” tyst 'vid hennes sid » och Nile på aitt breda dalanåls "ter se ÖNge, ty ett par minu- . inte nog med att den bemålade sitt hökansikte.. ” .. - Jas satte ihop brevet. Det var ”' kisade mot henne och. väster längre. än -honna My uvad a — Ångår det dej egentligen ur futten c kom PålJohan ut och bedagade skönheten räfst — Hörru Silas, hur « var det — bara några rader. men tillräck-". — Har. han tappat ' "synen, » längre; än - henne.; Men a mad Jag dricker? rakt mot. dei styrde sina steg — fade honom varje fredag efter md det där brevet egentligen? ligt: för att Jonna Jonsdotter : blivit blind eller är det någo: t jnän. är nr an ankel, så ec Cininten röck i byxlinningen skönheten, som de halv- — slutat jobb? Skulle han nu också? 0 inte det om kärlek” skulle förstå.” att en resa till. annat fel? :. en äv traktat hadplagg. mh Johan med fram, mätte Pål der armen, Paret dras hän skriva kärleksbrev till henne timret? eh var det till frun Stockholm var oundgänglig. - I samma ögonblick uppenh en av TR ENA apasta, lags RN konen och od ÅR FET AE väret dr gi äg, också? Men efter arbetets slut Nej det var d. En vecka "gick om och på rade sig Pål-Johan i dörr ämpar, "så. eländigt. :n : När, också? Men e fr arbetets slut et inte Det "fredagseftermiddagen." när vi: ningen och. våra munnar: nästan ynklig: oh än Påbklohan, som gick rak i TygKen och höll hennes arm tät tryckt mot sin. - Nästa dag oåmude i ingen om m,.. var till en Jonna Jonsdotter i Transtrand. - — Vad? Är han nere i i flera untimmer? i — Inte vet ing, sadé Silas. ade - jatt. han "Men ingen av 088 'skratt åt honom. Vi ste rig varit störr Beonblick Så klev in i futten till verkarn för - . att hämta fäningen. såg" vi den ” målade halvdåmer på håll Hon stod i et och försökte se söt ut. Pal Johan wvinkede åt” slöts ' Vi häde nog annars ava- rat. ati han inte blivit blind. Pål-Johar teg också. . Han "bara gapade, shg ktorögt vå Di: gäran - och " flämtade flera te ett hrev till Silas. 2 Dit bor ju nere åt Centra- od 7? Jag skulle vilja ha fr 4 det, här brevet så Suart — Res på d ntår man får sing snntirr, så PålJohau var inte nödbedd. » ME FLESTA OCH LÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS RS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.