" med yttervärlden; ; . . också: handlingen var YYTTTFYYy- Läsning” på. ”Walla. harpa” s Va DET ÄR ALLTID" INTE" SÅ, I ett de stora författarna haft tills "gång till | god ” litteratur från " barnsben. Man ffapperas ' i stället avatt de ofta växt upp i en mil = jö, . där böcker var ' en onödig ” ”Jyxvara, endast förbehållen "lärt" . folk. a Så har t ex Albert Viksten bör rättat, att han vid 15 år inte > kände någon annan litteratur än Kristens reså samt ett par följo- - ' tonger med historiska motiv ur " Aftonbladets ' halvveckoupplaga. Den. » egentliga litteraturen kom , Hill honom på två vägar. Den ena var en ” bäptistpräst,. som ' lärde " honom- känna Tolstoy och Dus- " tojevski,; den andra 4 var godtemp- -larlogen, där det startädes ett lie : tet bibliotek, Det var till en bör- jan endast några böcker,- bl a Rydbergs Singoalla "och ' Strind- bergs Röda rummet, ,Den' sist- hämnda boken hade Viksten som da sextonåring ' i "näverkonten, när . han gick till kolkojan. Han läs. öm och ém igen,"ridån hade gått : upp; : för" ett alldeles' nytt 'sceneri > - å livet. Han' började” klottra - på = - "papper, En: författare hade :vak- nat upp och började skrivas «= " " Viksten. växte upp, isen: "Hiten ig OM där : 7 en ; var dep centrala kontakstpunkten jär : ör byarna kring' stationen och "runt hela socknen var livet bara skog och skogsarbete samt så någon mån jordbruk. —"Jag: stoppade ' smeden " det visste inte då, att i detta .tillsnör- da' och ytterst primitiva liv lev- de: litteraturen." Varenda männi- - ska:upplevde sin egen roman, om' te den” med ' verklig hänförelse " följde mitt klagande men sade ingenting an- nat än när jag saktade dragfar- ten. ” förehavande med be- På ' rensningsmaskinen har jag läst bland annat Ola Hansson, Jag minns att det, var Fru Ester Bruce, ' S turno. Böckerna blev för var- annan sida fulla av boss. Jag måste blåsa bort bossét. Vad Ola Hansson - har " skrivit skakar i minnet framför mig i .rensnings- maskinens rytm. - 2. I SIN UNGDOM VAR JA GÖTE gjutarelärling. Han hade förut bott i drängstugor och inte tittat i'en bok eller tidning på några år. Nu blev han "också lite bekant med en jänta som tjänade : på" herrgården, och hon var lika läshungrig som Göth själv. Hon bjöd honom dit en kväll när herr- |: 5 skapet var borta, och då tog hon "fram ”Den” vandrande: juden” i praktband och med illustrationer. , Om detta skriver Göth: =. — Den natten glömde vi var- andra och-läste och levde oss in » i boken på ett sätt som jag gjort + varken förr eller senare, Under den tid som följde köp- te ' Göth: en del häften 'som då kom ut,'”Den falska. gr m ff När han läst dem, togs de . om” hand? av läshungriga hus- 1 . mödrar. När, smederna -då" kom YYrYTYTY ÖR YFfrrtvTY Y vev YYYYYYYYYYTYYYYYTYYTYYITTEYTYTTTTETYTETFEY v Å vv v verv TFFRAFFEPPp : ae i - , ” - ; LAHOLMS TIDNING eo ” Mt ee me nt - - —- - 3 dd M ” GR - : vv en mar pa cv - cr Y I gamla tider: - H ".a : HA . krk em EN genes Arans den, som. TREY OPTRan Ja ni vet dessa jäktade affärs- IN Nä d t t ka ch då i :S A G T h gat vet då ar e var or a oc nö år i oc Direktör Guldberg kom verk- i S K R l Vv ligen hem till middag men un- KA : 3 É T derrättade sin fru om att han Ar 90 ner å fill hi , lanns kvar i ji An v r omedelbart efter var tvungen att || torien asoR RRAT fäleat va ar också inn bn | mn an hända häns störta till ett sammanträde, och torrt år -— och för stora -delar | Olyckan bjuden på stöta gtr bli -— borna "| bjuden på ll: Nåväl, maten kom på bordet |lav de svenska jordbruk z var att fönnersjöl en tillställning han jo sområdena | sått så litet råg — här uppkom en känn 4 — och ett av familjens barn bör- |lrent katastrofalt. Skulle dylikt stor hungersnöd bland de fattiga EF ner GIL Dot tt märka: käns jade genast ta för sig. inträ hofgå örtro i a 'stunde Tord hagen roll oc Fru G tog fatet från telni sommarväder, ha i gamla torparna. | f | han tror han ska få roligt där, fn atet fran telnin- ||tider, ja f ö inte senare än större | Jag. glömmer aldrig hvad dessaj' Det y ” gen, räckte det till fadern och delen" av 1800-talet "skulle det be-;barn hungrade när de gick i sko- sfär. d Hoppas nå fick brevet Oscar Wills SA än det oe a Ane - Gä a för u tytt inte bara "missväxt utan ock- lan. (Berättaren var skollärare på ie skrov j kat Jag en- huvud taget inte fanns Någon slör= ej! Gästerna förs så en fruktansvärd hungersnöd. orten). Tvenne missvextår har jag jag ville nte vi skull vi men] re tragedi för en människa än att s , Not- "Vi gör några: historidka stick. |uPplevat, 1836 och 68. Därför beder för onödiga frågor ifall någon obe- inte vara bjuden på en ni'dday, prov: ', jag till Gud att han af nåd försko- hörig hade fått tag i försändelsen. hon räknar med att få vara med Ar 1866 recnad a an - | nar menniskorna för missvext "> I Hoppas ni förstår mig, Det ska bli på. Ett exempel hand hans kolle= r regnade det enligt utsa- | Rågen kostade detta år 28 X 30 intressant få höra av er ger på den tragedi var H C An« . 20 bara en ång Få ma nd kr tunnan, hafren 12 å 15 kr, po- läste väl mitt senaste enad dersen, som grät blod när det var: d and.' Det regnet föll vid |tatisen 10 å 11 kr.” "| någon fin middag 4 Köpenhaninr midsommar. Sedan regnade det in- | Så berättar ett dokument för” ef- ngt Och läder en sv Ri och han inte var bjuden. Då färs te förrän: vid Mikaelsmässa (29 tervärlden.: En äldre person från andra. Ett vackert un än IMER | lorade livet all mening för honom, sept). Åren 1712 och 1718 var ock- | orten har också för sign omtalat som ännu i livets hö på ygerinng :- H C Andersen var säkert en > |Så svåra tork- och missväxtår. Sis- latt en större jordbrukare hade Tåg I oförminskat ki immer. Mod hjär hänga-med-snobb, men inte fullt ta året stupade som bekant Karl|till avsalu mot 39 kr per tunna. lig hälsning, . > Med bjärt=| wbildad, för det fanns on del XI vid Halden i Norge. Från skol- | Men folket kunde i sin fattigdom ji »” c JT bjudningar som han inte bryddö Tärkerna kanske vi också drar om inte köpa denna dyra säd, Då kom oa allie” sig om, Det linns det inte för den minnes myndigheternas till- | rysk råg in i landet och räddadel - "En riktige hänga-med=snobben, låtelse att i kronans skogar 'tajsituationen och godsägaren fick be- man sam oder?” Numé era är : fc ot :alo), bark (d v s bastet) till ”nödbröd”. | hålla sin råg. I Tönnersjö' skogs- mandernas mödrar måste vara svart | ” | Under Fredrik I:s tid omtalas |bygd åt man bröd: av bark och eller svart« och vit klädda. Det advällarna mörknar, snart tän= . | | .. lockså total missväxt inom provin- |Halm. - Förkallandena var säkerli-|går bra' även med klänning 1 an-| Ey Dar Då Värmdö ur startade ' - ooraa ämplig |5en; Det: var åren 1727, 1728 och Ben i stort sett desamma i stora] nan diskret färg, hel " utfstartade sinar och unngiv helst ålder |1729. Därpå ade 2 hyggliga delar av Halland. Man förstår lätt | Grälla färger, uwringade modelles Ao eeneg a ände. på enhelskog när ' : u uppg skördeår, -. att ett dylikt nödår djupt ristade] och u, deväck: i » £e grillade korv, Det är etwmiss- och Jön. Det är givet mn Envara 1757 börfade de dåli sig in i allmogens minne, Ännu, |pbör . dock undvikas Och väljer äl Fde värt all uppmärksamhet, men anonymite ol bro a igt bevar a a örjad e de dål iga åren, i närmare ett sekel efteråt, nämnes | svart så är vi alltså i högsta grad på inget vis, sensationellt, , Det i RAR och sänd dem till redaka Fägot = undantag här end! di |2nmo 68, > > korrekt, Eftersom konfirmanderna | CXUEt sensationella I mitt tycke Honen . — mändansag når. am till ; Närmare vår tid li, gger torkåren vanligen samlas något före högmäis- är att liknande missöden, Inte skett "Under denna rubrik besvarar ckså å 1800-talet; ristär lig. > | 1917 och 1918 under första världs | san brukar deras föräldrar komma oftare, om nan räknar Ihop alla” en svensk legitimerad . läkare också på TATE BOM vert'iga | kriget. Och i färskt minne har vi för sig, Om ni har svart dräkt vid små grillbrasor, " spritkök 'm 2 : 33 f- 'och nödår får. betecknas " svart drökt vi som flammat tl id frågor litet till mans somrarna 1947; och | själ ttvardsgån; 3 ki smmat 'muntert under cama frå nr läsekretsen. '|1836 och 1868; En samtida skild- 1955, själva nattvardsgången, så kan ni ping 1959, värmens rekordsoms” Ch . ring från Tönnersjö, : söder ' om! > | antingen ha denna" även vid den : — g 30 : Charles > | efterföljande middagen eller också mar, Det.lr helt enkelt tt mirac Mu » Halmstad ger en' realistisk bild: 2 | byta till klänni | kel av sådan, storleksordning att ' Svar "till ”Henrik Förtidig” sä- lav den heta och torra sommaren' on y annan klänning, — det är| get inte stått så mycket som en i desavgång ' och "nattliga pollutioner Vad säger Ni? .. hem från hyttan "eller 'hammar- smedjan 'och frugan satt och läs- te och inte hade' maten färdig, åkte häftet in i elden eller också innanför fårskinnet för att använda pappe- > ret vid behov. . moral, +? Göth blev ju så småningori hår vanligen mycket riktigt psy- kiska orsaker, när de förekommer i mogen ålder. Orsaken kan vara själva ' skräcken. för misslyckande, och det vore klokt om er fru ville inse att hon bara förvärrar saken genom fyrtinar förebråelser och krav, Just i fyrti får en . knekt och därefter fjärdi ;all:sin gråa vardaglighet... . :; > iSmåningom: fann : Albert Vi sten, att det. var någonting. att skriva om. "VEM KAN VETA" VILKA" DE vå ORD VAR som man på. egen «sa? Ivar Lo- Johansson : «kan : det. - Te svenskar hava vunnit ett så rykt hand för, första gången. kunde läs lan har skrivit: Vella -— Jag vet med estärmdhet: att : " jag har lärt mig stava ' och' läsa ' på : följande rad i :den skäggiga ” . Folkskolans Läsebok, tryckt 1892, : stycket 250,- inledningsraden- till . en presentation av Karl XI:uF bart namn som Karl XII . Johansson inte läsa förrän under «., vållardagarna, Han var då i tolv-' årsåldern "och hade slutat folk " skolan, Han lånade tjguofemöres- . böcker . av en sommargäst och "konfronterades på det sättet bl'a.' -med "Tolstoy: I" trettonårsåldern ” "blev han bokagent , och utplace- " En Lockheed I tade” böckerna med tanke på sig" själv.” Efter en tid for han: till- ' baka" till” kunderna, lånade 'böc- , » kerna och" Jäste” dem. En annan :bokläsarperi 4. "beskriv. han . själv så I här — En fas av "fritt möte "med itteraturen' är rensningsmaskins- "tiden. Som 'pojkeé fick jag; dra rensningsmaskinen; en 'så" kallad . Wallaharpa: Jag fäste "upp : en bräda på maskinen, som stod up- H rösklogen, 'och hade" en -" Bokt stående": på brädan. Boken ” "darråde höla tiden, Den son: öste len 'orensade säden- å maskinen - av "amerikanska ' flygvapnets C 130 Hercules transport- har. landat mitt på Grön- terial till en utvidgning TER amerikanska fjärrvarslande tadarkedjan. DEW. Maskinen lan- ina 6 V& meter långa äl ngsta. På grun ua - ”nåste. iloten hålla motorerna I gång tar inte ingen, men den läng td, då även lossningen är helj ” .mekaniserad: 2 där den Wssat för- |). i sin h k Han blev god- " templare och bestämde sig för att köpa böcker för ungefär. samma summa som han köpt fylla. för » under. föregående tid, Han fick ' uppdraget att hålla bokauktioner åt en del förlag, som realiserade böcker. "Till ” allmänheten ' gick det att sälja romaner 'som var häftade " och " böcker bundna -i billiga band som lyste, Men böc- ker som var bra ville ingen ha. På "några ' år fick Göth ihop ett litet bibliotek och försökte läsa för den tid: han förlorat. Under någ- ra' år ropade Göth på: alla auktio= neri bygden, träffade bygdens : "gamla folk 'och fick sina barn- Riktig litteratur :började Lo-' .domsminnen ” uppfriskade. : Han träffade på de gamla berättarna, "som själva ; varken" kunde läsa el- er skriva men som själva blev > levande böcker för' Göth. Han började skriva själv, men hade otur i början: "” 2, och "många av mina bästa skildringar tog en redaktör hand "om och gjorde dem torra och vär- delösa och dessutom satte han sitt namn under dem.” ” Detta. resulterade” i att Göth 'inte skrev en'rad i en tidning på nitton , år, men han ' gjorde, teckningar på papper och i h nan; och det kom honom väl till ; itu med författarskapet; '. Han slog igenom med sin, förs- ta. bok, .”I Bondehem och back- nen genom åren som en av våra . bästa folklivsskildrare. > nl Fritz Bengtsson. i : Kvinnligt mod: : Det diskuterades i ett sällskop | manliga och kvinnliga, egenskaper. Det svagare könet hade fårt en iv- rig förespråkare. : -— Vad tapperhet beträffar, sade hon, så är jag övertygad om; att kvinnorna på det hela jaget är mos: digare än männen, .: > '.—' Alldeles riktigt, sa en manlig åhörare, Jag skulle vilja se den karl som- mitt i en folksamling törs ta upp « en -spegel och bättra på ansik- På våran gata” Lila 7-åriga Maj-Britt hade varit sjuk och återkommen till skolan undrade lärarinnan om hon var riktigt bra. As — Du har väl varit ute någon dar sedan av blev frisk fr rågade lärarin-' nan; oa Jadå fröken, sa Maj-Britt jag var ute och lekte hela dan i går. — Ja, då är du nog på bättrings- vägen sa fröken. > ec Nej då, fröken jag var hela tidén på vår egen gata. . 2- -årige ” Anders, gom har. "ite svårt med uttalet av bokstaven s, är mycket intresserad av alla sina leksaksbilar, och en dag säger mor- mor till honom: Får jag höra om du kan säga. ”lastbil", > Först" är Anders 'tyst "en stund men plötsligt lyser han. upp och svarar; Långtradare. et a sd : hjärtlig hälsning. pass senare, då han, på allvar tog - " stugor”, och behöll sedan positio- |" del män vissa psykiska besvär som liknar dem en kvinna genomgår under klimakteriet, ' Dessa brukar emellertid gå över av sig' själva i synnerhet om' hustrun inser 'att ömhet, hänsyn och vilja ' till för- ståelse är det bästa botemedlet, Om ni lider mycket av besvären så tala med någon förstående läkare som medicin. Har ni förresten läst ”Hos läkaren” 'av Stone (5: 25). Den tror ha nytta. av att studera; Skriv gär- na igen och hjärtlig hälsning.' > on” Gallie "Svar till ”Elsa'15 år”. Blå ringar under ögonen kan bero på, blodbrist, men också på att huden ä är särskilt dragning åt blått. Därför tycker jag ni skall gå till doktorn och i första hand få något stärkande. Någon salva mot de blå ringarna tror jag tyvärr inte finns. Det enda är att lägga litet extra mycket puder av pancaketyp just där, —' men .na- turligtvis inte till överdrift. Med + 3 vest att. antalet flyklingar' efter” andra världskriget var uppe i 40 "miljo- ner? "Av dessa saknar fortfarande 15 miljoner ett hemland; och över 2 miljoner lever 'under så svåra för- hålanden, att de behöver, bistånd från FN, ' Det är dessa förfärande tal, som är bakgrunden Hill världsflykting- av flyktingarnas” svårlösliga pro- blem. oe Bergspr garbasen "och två andra gubbar höll på att baxa undan en spett, då arbetsledaren” ingenjören, — Den där illa stenen kan ni väl rulla bort för hand: '— Försök mä dä själv dövu bergsprängarbasen, Ingenjören som också : var jen kraftkarl. rullade bort stenen med händerna. Men då blev bergspräng- utbrast -l aren arg, gick efter stenen och bar I” den tillbaka ensam? ” ' '— Sätt an mä spetteny: nbbar! En sten ska boxas. vet troligen kan ge er någon lämplig | - jag både er fru och ni själv skulel ' dålig sömn eller ; allmän :: klenhet | tunn just under ögonen eller har en |: året; en storstilad insats till lösning |. sten på några hundra kilo” med ett |” kall och torr efter en. sträng vin- ter.: Himlen ofta mulen och tyck-] tes ge regn men, blott' en: lätt: duggning och åter.klart, I slutet av juni föll 'ett ymnigt regn den! 28:e, : men sedan: var det torrt till den 17 juli! Då bröt åskan det hår- da elementet — men då var det för sent, . Vårsäden "fick" räfsas ihop. sistnämnda år: ”Som detta ' år —: sorgligaste i. åminnelse; — våren Den gamla prästen kom på besök hos en av sina församlingsbor. och satte sig att prata' med husets: fem- årige son;; ” — Nå, sa. prästen, du läser väl din bön varje kväll ordentligt? + — Nä, sa pojken, det gör jag de. Mamma läser den i stället. <= Jaså.-Vad säger -hon då' en smaksak. Och i någon mån en sommar, Med hjärtlig hälsning. "Gallie" sen Bergs har varit på bjudning och sitter dagen efter och: pratar om de övriga: gästerna på kalaset, Lilla Barbro leker på golvet 'och säger plötsligt: :-e-es Rågarna klarade sig på den väts-. — Hon säger: Gud ske lov du äntligen är i säng! => > Marama, finns det inga fler snälla människor än vi?" M HAN HAMNADE”). PERSIEN, ' DE MUHAMMEDANSKA:: AVRÄTTNINGSPLATSEN: Mi £ORDES TILL NORDAFRIKA FÖR TD ve 'NICLOLO CONTI! KOM SOM KÖPMAN. TILL EGYPTEN. MEN "I. ÖSTERLÄNDSK / DRÄKT. TILL, INDIEN OCH -DEN OST- INDISKA ÖVÄRLDEN. EFTER ÅR AV: ÄVE : SÖKTE RAN SIG HEM. I MEDELHAVET "ÖVERFÖLLS" SKEPPET AV PIRATER; | FÖRDE ALLA KRISTNA FÅNGAR TILL : I SISTA STUND:- td AVSVOR SIG NICCOLO CONTI SIN KRISTNA ; I TRO: OCH ÖVERGICK TILL ISLAM. UTBLOT- >>) TAD. OCH PLÅGAD. AV SAMVETSNÖD FICK HAN FORTSÄTTA. SIN RESA. ; : NÄR PÅVEN: 1439 GÄSTADE” FLORENS. .UPPSÖKTES' HAN AV DEN FALSKE "MUHAM” MEDANEN. CONTI FICK FÖRLÅTELSE "LÄRDE SIG SPRÅKET. OCH-FOR VENTYR SJÖRÖVARNA värmesak, så varmt som vi har il Blodet va notis om det;: On K a ” A or 2W ” Må nn N 'Om'r man går från the Squnre t Bournemouth uppför Old Chrlat= church Road och letar efter EL Cabala, " expressobaren där mon hittar en stor del av éleverna var= je eftermiddag, är det nästan me= ' ningslöst att , försöka fråga dig fram på engelska. Del är ett språk, som endast talas av en Iten mi« noritet inom området, en mlinorl< tet' som kallas Infödingatnn, De hor för Jänge' sedan drunknat I den svenska invaslonåvågen och svenskan lir nästan det endå Forål k "som är gångbart inom de centräla " delarna av staden.” '' Svenskarna är på kufgor a ka slag och alla har kommit fö alt ”hämta hem' ött' äpråk", Bom det så vackert står j en äv Bro« schyrerna. -Det. står tyvärr inta lärare och + föräldrar kömmér” I 'den dyrbara språkkursen J: Enk= fråga om Sspråkkuns predikar, lika: brå göm » Erlande: en predikant; d ys bättre än en präst, som; Icke; har predikogfiva, vilken kan' saknhs också hos pre- . dikanter,, "Statsministern" fhöttnae : i Misstonsförbundet, "När hl bn ras lade "till I kom han särskilt Ing nlagtonk' rerna, Einar Rimmerfors var krist« ligt artig. och 'skrev tackbrev en Hans Excellens: a" 44 ru ; (C G Hjelm I Broderskap) 3 Gå Foerei fina LLM] "oss "ponera, att en yrka nåre, som för tillfälle är tr balang, "knäpper på morgonandakten. och tänker: ”Visserligen är: jag Inte, kristen f'ordets djupare, bemärkel= kyrkans' förkunnelse något” kan hjälpa. mig att se mig Å och mina problem” klarare” och kanské ligger felet hos mig som” inte brytt mig om den kunskapen - som. äl sitter således och lyssnat till mor-' gonandakten med all det inre be-: få se på några pianostycken. Men, han fick till:svar att' man. bara. (Lan)? ; : att det språket blir'avenskan; och | cr > $ ' — Och 'så vår det kunden som . ' ”[ kom in i musikaffären och bod att höst med: sörg att konstatera Tatt: : Tand egentligen inte har Bivlt Jurt AA 'se och visserligen brukar "jag inte , gå i kyrkan, Men kanske finns & ' kyrkan vill förmedla”; Vår vän. : redskap. man kan begära, Däm,- om hans eller :hennes besvikelse: när det ur högtalaren endast kom=, mer salvesefulla , fraser, slitna ord vo VILL I NE LÄSA OM SÖDRA HALLAND OCH SYDHALLÄNNINGARN Aasa TMA DAAANNRARA GS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.