YYYYFTYTTT ra för, en del av utsmyckningen ” gkog, särskilt björk 'med "någon "son bland annat smyckat - La- am NONTS Kyrka med mycket Upp. - märksammade takmålningar.' " bränning” någon gång omnämnts och «dels för att”det: skulle bli ANOLM - Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm KR Sydhallänningen. väljer Laholms Tidni FR &£ AN a FREDAGEN DEN 7 AUGUSTI 1959 ing: 7 Iokaltidningen TIDNN så Ansvarig utgivare J. B, Bengtsson on : DENNA ”PAPPERSPELLE” hittade vi ertylla och mer än över- .-fylld vid Skummeslöv — bara några meter från det hav, som bru-' kar kallas ”Sveriges badkar”. . ge Lyckligtvis lär den här synen inte ' vara vanlig vid de sydhalländska badstränderna — från ansvarigt ' jer en del företeelser, t, som vand Så har det låtit sommar ef- ter sommar. Och' innevarande sommar har inte utgjort nå- .. got undantag i detta hänse- ende. Gäller dessa. omdömen ” även om den södra delen av : Halland? . Det finns” även återkomman.- de '"sommarrapporter av annat : slag: turismen ökar kraftigt från år till. år." Hur stör 'denna ök- . ning i verkligheten är, kan man inte fastställa med några exak- ta procenttal: Det finns emel- lertid mätare av denna ökning, " som 'ger en viss Uppfattning om dess storlek. I Skummeslövs- " strand fanns det i fjor tre om- råden ' med småstugebebyggelse. I år. finns. där fem." Med andra siffror” uttryckt” innebär : detta, att det på ett år tillkommit .100 . håll har 3 man mest beröm att de sydhalländska badgästerna, =: ön hes lt. "Järn och ker Tör Laholms k :"KONSTN ÄREN Einar For: seth eh . som "kanske är. allra mest. känd som: mästaren bakom Stock- holms "stadshus . Mälardrottnin- gen, har fått i uppdrag "att sva. amik: material: . yrkosmyckaro Se av | ”Statstjär förbundets nya” .småstugor. Dessutom ". har det i badorten "byggts ett 25-tal nya. permanenta " sommarbostä- der" sedan förra 'sommaren, En sådan expansion av sommarstu- gebeståndet medför" helt nadur- ligt även en motsvarande, pro- portionell ökning "av antalet F a a nya "hvs- på -Kerlavägenza t Im.” Det. bli för inflyttning den.1 'september' Forseth ska skapa dels ett smi- sentrén.: och" dels ligt. besökande turisterna är än-. nu "större, 'öch "det är i "första hand med denna grupp det upp- står problem vad' avser ordnin- gen vid badstränderna. — Någ- ra 'nerskräpade badstränder har vi inte haft i sommar, Det är liga semesterfiraren att vistas där. "| krattig” kunde : besvaras. av. Kapitänen; . klart, att vissa mä kor ald- I Campingplatserna på gott och ont Nerskräpning vid rastplafserna Med den kraftiga ' expansionen på turismens olika områd som måste uttryckas med negatione nerskräpning av' rastplatserna utmed . våra vägar. sillburkar, äggskal, tidningspapper och allsköns bråte. en under sommarmånaderna föl: r. Det rapporteras dagligen om Badstränderna belamras med tomma Cam pingplatserna : utgör” tillhåll för ar på tältplatserna och som gör r.det svårt för den hygg- a märk het än deras maski- rig lär sig att lägga Pappersav- fall i Papperskorgarna. Men det är inte mycket att göra åt dem, säger badkamrer Nils Nilsson vid Skummeslövsstrand. På campingplatserna har det skett en viss, positiv" förbätt- ring sedan förra Sommaren, I år finns det inte så många mopedister, som gör allt för att dra omgivningens upp- Bilar i i krock på Hallandsås / Materialskador invå personbilar," en Opel Ka pitän blandade i. isen trafikolycka på rikstvåan i går ' eftermiddag. O- lyckan inträffade strax norr om skånegränsen.;. En personbil hem- |: mahörande i England; och medl. en större husvagn. som släp, skull 1 inbromsning," som som körde strax bakom. - Kapitä nen: rände på - Rekorden 'och bilarna; fick betydande plåtska- dor, men sjågra "människor ska- dades dessl ättre inte, ": 3 Risegilléna på .S södra Hallands' Kerngåndar arbetssamma tillställningar -- DET HAR OFTA : skrivits i tidningarna om forna tiders åt-: skilliga slag av ”gillen” till vilka : .- särskilt ungdomen samlades för att ' fort få ett” arbete uträttat; som annars skulle' tagit en avse- - värd "tid - i. anspråk," Exempel > finns många — slåttergillen för : att fort få avhöstat och dynge= ". gillen för ' att fort” få" gödseln utkörd så: den slapp ligga och ; torka innan .den blev: nedplöjd. ' Det fanns gåsagillen' för. att fort” få nappade de slaktade 'gässen, höragillen för att:få hjälp med/ att bryta och. skäkta "linet och, : svenskt, folkliv. under 1800- passning så: att det .ej. tog" ok. talet." , li vid torkningen bingcellen för för.” ven att snabbt få. det åtagna binget:;: utfört. Dessa gillen slutade gär- na med en rolig kväll för ung- domen. Jag har emellertid aldrig sett ätt ett ”risegille” :eller som det kallades på sina håll ”vasa- i tidningarnas spalter, : » Min movmor Kristina, som var född 1799 0. som dog i Stackarp 1886 vid 87 års ålder; berättade om ett sådant då jag som 12- åring vistades hos henne. Jag vil lefter vad jag kan. minnas, här berätta vad min mormor sade om ett sådant gille: -”] min ungdomstid" förekom det aldrig att folk odlade hö på åkrarna utan höet skulle höstas på den naturliga ängen. Ängen var oftast även beväxt med löv- blandning av bok och ek samt, i kärrsidderna al. Det var: där det bästa gräset växte. Särskilt björken > fällde - årligen - en rmassa löv och torra kvistar som skulle avlägsnas före den J om? mande hösten. Dels för hödt slippa få risbråten med i höe KOOANNRKuNNNEN C. O, Nilsson i Hishult- be- rättar i denna artikel om forna tiders risegillen på' södra Hal- "lands större 'gårdar. 'C,. O. Nilsson har. "inte själv: "varit med om något riktigt risegille, men. genom : sin mormors -be- srättelser har 'han fått en klar ' bild av dem. Som vanligt låter C. O.'Nilsson en rad intressanta - detaljer bygga upp berättelsen, ' som : bör "vara "av värde inte. minst ; för "dem, som studerar de to a gr närna mot liens egg kunde det” lätt bli småskåror i lien, ' "Sådana : rispinnar kunde helt förstöra hugget, varför. det skulle räfsas bort; innan, gräset börjat- växa på våren. : Hos bönderna i allmänhet. ut fördes detta arbete med eget folk "eller, med hjälp . av - några kvinnliga daglönare, men på herrgården,. som, låg mer än 1 mil: från mitt dåvarande hem hade man väldiga längsskiften, som skulle risas.. Därför anord- nades risegillen årligen ' med minst ett 100-tal personer: av båda könen. I: byarna annor- städes . på 1860-talet, brukade före" jordskiftet byalaget. samlas och utföra - arbetet: gemensamt med en 'axbetsinsats i: förhål- lande till hemmanens storlék.. JAG' HAR: VARIT med flera gånger på risegillen på herrgår- den; men jag vill blott" omtåla mitt "sista. För "där råkade jag träffa” min "Lars, som jag. aldrig förut" hade sett: Från" herrgår- den var” utsänt en budbärare lättare. att slå gräset. För kom som: inbjöd: ungdomar" -till gillet; och 'som hade fått mer än 200 namn -på sin: lista. " "Så kom den efterlängtade dag, då vi skulle samlas på herrgår- den redan, klockan 6 på morgo- nen. Det var i början av maj, och det vimlade av stora skaror folk på alla vägar som ledde till gården.” Alla fick antecknat namnen på listan, Vi flickor var alla försedda med :räfsor och Ungersvennerna med högrepar' och stora enekorgar eller räfsor. Heter - intagna' . förfriskningar skulle arbetet börja. Vi ställdes upp i långa led på ”Södreäng”, som var minst "100 tunnland stor. Där-växte många gamla björkar som under vintern och höststormarna fällt många torra grenar och "massor av löv som skulle samlas upp i s. k. ”wasar” och: sedan brännas upp. Förut ;|hade vasarna lagts intill björ- karna som visade många stygga brännsår, men vid ekar. eller bokar ' fick ej vasar brännas, Den nye inspektoren förbjöd att : buskarna växte vasar . hädanefter fick .läg- gås intill några träd överhuvud". ; taget. De skulle i stället -läggas = erfa nr högväxta' buskar, vilka hade benägenhet attt spri- da sig överallt på ängen, och i ett” slags ” ha bort. > På på höstarna stora blåa, avlånga bär, påmin- nande om vanliga . blåbär. De vilka han wille "var emellertid betydligt surare och mycket 'saftrika, så det hände ofta varma höstdagar, att arbetsfolket tog några för att - släcka" törsten. Det har påståtts att bären hade en mycket finare "saft än blåbären, 7 men folk tog aldrig vara” på dem för saftning eller dylikt som då ej förekorh. Vi brukade kalla dem ”blåbu- kar”. SÅ PABÖRJADES arbetet för att "skrapa ängen ren. Till tre räfserskor avsattes en , manlig uppsamlare, : som skulle "lägga vasar.. Vid 9-tiden kom en häst-' skjuts ' lastad "med smörgåsar, två till. varje deltagare, och in- och en" "Rekord, var in- |. tryckte' in dess bakparti; Råda | ner.' — Och raggare har vi alldeles förskonats i från, sä- ger hr Nilsson, an Inom vägförvaltningaina i lä- nen arbetar man kontinuerligt på upplysningskampanjer, som tar sikte på att. göra trafikan- terna "mera ordningsmedvetna, när de stannar vid' rastplatser- na, Resultaten av denna upp- lysningsverksamhet lämnar emel lertid mycket i övrigt att önska, Även här är det. möjligt att ur- skilja : två -kategorier: dels de turister, som tycks inom sig hy- sa motstånd till att lägga skräp och avfall i härför avsedda kärl, dels :de” turister, som gör , vad som "kommer på "deras : -lott för att hålla rastplatserna i niskt. bra skick, ' (Forts. å nästa sida) ” "Annandag pingst, den 18 maj startade han från Stockholm och ställde kosan norrut. Längs den norrländska kustbygden färda- Yes: han' ända" upp förbi Hapa- randa. Då han kom 'ett par kilo- meter söder . om .: Övertorneå, tvingades: han ' dock vända på grund av snöhinder och dåligt I | väglag: Söderut” gick färden ge- ill Ystad > han tänker nog : minnesbild « av så många svenska städer som DRA ONE ohn I yskidt från Akboga,. Har å sitt eget sätt. I' dag far stanna till i möjligt. nom det inre av ; Norrland tillj Göteborg och Halland; Under ' tidigare "år ' "har, den trägne cyklisten: gjort flera andra långfärder, I fjol. cyklade "han runt.i de värmländska bygderna under ' halvannan', månads tid; och i yngre dar. brukade han varje år cykla från sin mellan- svenska hembygd ned' till .bet- |; an Ra FÖ NN 2 SNES SN ee te eV TARA NA REA är ute på en långtue. genom, ' han genom södra Ialland på väg Laholm "ett slag. Han' vill nämligen ha en fö ten i "Skåne. En hel del al packs, hing måste Han. glveryis 'ha med .. sig” på, sådana. här långfäjder, : men hän håller sig likväl inte; med tält, I de flesta fall brökar han: övernatta. på bondgårdar, . och med några få undantag när t Fridas v visor blir: 4 I HÄLSINGBORGS: sd EE bl. har under senare år varit syd- hallänningarnas speciella ”scen” = möjligen kan ' Halmstad och Malmö konkurrera om publiken från 'vårt område. Hälsingborgs tadsteaters nye chef skåd laren Frank. Sundström har samlat sin:ensemble för att förbereda premiären på PFridas visor”, varmed ”teatersäsongen inledes den 4 september. Den' blir troligen en finalsäsong för den gamla stadsteatern, ty man hoppas att nya teaterbygget, som var Johan Falcks dröm men” som denne aldrig fick se förverkli- gad, skall bli klart till nästa höst. - i : Inte mindre I än elva skådespe- + Sigrid Lindström, Nils Fritz, som |.” i dock i ett par omgångar tidigare varit knuten till teatern, Mari- arne Aminoff, Nadja Witzansky, Fredrik” Olsson, "Thure Carlmar, Tage - Severin, -Rol- Nordström, Ulf Björlin, ' Sture Pyk samt Bengt Wirdestam. Kvarvarande åv den'falckska enseräblen” är "Dagny Stenius, Else-Marie : Brandt, : Mona A- strand; Cunillä Sundberg; Gun- nar Strååt, Willy Keidser, Percy Brandt och Arne Strand. Sång- repetitionern "har delbart börjat, 'och; en. : bankdirektör i staden, Malte Nostell, finns upp- laget i' Halmstad men”det:bety«" deri inte att. der :täxerade un? komsten. från. fysiska” personer ! har minskat Tvärt «om har: denna "'stigit :med tio miljoner jämfört med förra året, ' ” : ' Skatteunderlaget för Halm< stads stad enligt taxeringsnämné? derhäs beslut'-blir + 1.641;227:60 ; mötri fjol 1; 232, 688:70.; Sänks : ningen beror på att or' tsavdragen , s och är mr för den kommu- öjs nala beskattningen lika höga - som den statliga. Sålunda får. äkta makar nu dra av 3.680 kr mot tidigare 1.840 och. ensåm-; tagen i rollhäftet för Fridas vi- sor, där han skall gestalta teno- lare är nyförvärvade i Frank ren Gyllbergs roll stående 1.840 mot förut 1.290,. Ser man på den taxerade in« (Forts. å sid, 3y (Forts. å nästa sida) EN > A <« Höst" och potatisplockning på gårdarna I i. södra Holländ - DEN SYDHALLÄNDSKA s slå tern är i full gång. De sinacte . dagarna har bjudit på bhättre”. + väder, och lantbrukarna 'har , passat på med skördetröskor - och bindare. Lantbrukare Ed- -: vin Johansson, Hov, Ysby,- sem ? "7 viser på! bilden. har gripit till. ett säkert gammalt redskap 1i' ko slåttersammanhang, den heder-'! esta dn Kole IRS AA KRA BA Ar NM RAA liga ken." När den här bilden: togs för någon tid sedan var hr . Johansson 'i färd med att slå "kring ett vårsädesfält. — Även" potatisplockningen " har. börjat - på allvar i södra Halland. Lant- brukarna varnas för bladmögel- " ängreppen på potätisen — är potatisblasten tydligt - angripen av. : bladmögel bör .man låta blastdöda - före plockningen. Sporerna .kan annars mycket lätt spridas ' till. själva potatis- knölarna, och så kan den för- säljningsklara . potatisen ” helt plötsligt. angripas av röta och få betydande kvalitetsskador. Potatis som skall plockas först senare i höst skall naturligtvis ” även" den : skyddas för 'blad- tionerna står till tjänst. med "sprutor | "och Jämpligat kernika-" ler. N . I oasr t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.