terveryrtYFreTY VET Yrevvtv =E. Berlinfrågan, étt "BERLIN ÄR som bekant en godtycdkligt” och groteskt som Berlins isolering och styckning - efter andra världskriget har väl knappast förekommit i « historien. Femton år efter kri- gets slut är den väldiga metro- pol, som rätteligen borde vara Tysklands hjärtpunkt, alltjämt en tudelad' stad — två hälfter — den ena förslavad, den' "andra fri. > Berlin är en 5, belägen mitt $i eri kommunistisk vasallstat , med ' 18 miljoner östtyskar, 7” Tyska Demokratiska Republi- - ken, Al trafik mellan Berlin och Västern, 182 km ' därifrån, måste passera genom ett fåtal noga bevakade gränskontroller? Det är genom dessa ryssarna ' ha möjlighet att strama åt sitt grepp. om :staden, Det är ge- rinner — bensin, kol, livsmedel och råvaror in, industripro- dukter ut — en livsström, som ofta har strypts nästan full- komligt genom minutiös kön- troll av varje varuparti, genom en plötslig höjning av tull- satserna, genom påstått nöd- vändiga reparationer på järn- vägarna eller genom hundra ” andra finter och knep. MAN : KAN 'fråga sig hur Berlin någonsin hamnade i denna situation, Svaret är att Churchill 4 elfte timman inför Jalta-konferensen sökte av- värja den, sökte pressa ryssar- na tillbaka åt öst. Det var den dödsmärkte Roosevelt, som den gade 'ta' en strid med Berlin; Truman följde i sin store före- att amerikanarna känner. sär- skilda, . förpliktelser,: , Genom luftbron +» räddade - de ,'förra gången -Berlin; Även" nu gäl-'" ler det dess lv sedan berlin= alldeles sirskilt »utt aktualise-. Chrustjovs, hotfulla. ultimatum, .. Av vad som förekommit, vid Genevemötets: kan den" nämligen” Inte - ens med de skickligaste propagan-. : daridåer döljas att Yyssarnas , mål är att utplåna det fri Berlin; Som' en fyrbåk för. västerländsk lvsform, för de- mokratisk medborganfrihet och fel företagsomhet ligger det + Insprlingt Inne 1 det av ryssar- na lamslagna och utsugna Öst- tyskland. Turister ,som härifrån kom- mer till Västberlin äro slagna av häpnad av kontrasten, Från armod, ofrihet och tristess mö- ter I Västberlin ljuskaskader, muntra människor, förnämliga huvud, som betecknar « väl- atånd., En skriande kontrast mot förhållandena 1 ryssarnas mönsterland,. Västberlin fram- står I själva verket som en - DEN kd AUGUSTI 1959 delad stad. Något så absurt, nom dem som Västberlins blod. gången inte orkade, inte vå- : gångares spår, Inte underligt.” frågan på: nytt ” och" på -'ett ' rats genom ministerpresident' » förhandlingar H hotell, moderna bilar, allt över Det I«IT=. spel o om en värld: 4 a andra: går. in. under fanorna | anklagelse mot. det nistiska sättet att behandla människor och resurser och samtidigt. utgör staden, också en tyst men vältalig lovsång ” till friheten och den demokra- tiska livstypen, - en 'effektiv propaganda, som i längden är outhärdlig för den syska kom- -munismen. - GENEVE-förhandlingarna är slut. Resultatet efterlyses. Här . > står .mot "varandra inte bara två politiska system utan även två oförenliga livsuppfattningar "lika oförenliga som eld och vatten, Tyvärr kan konstateras att enigheten mellan de tre" på västsidan är långt ifrån hun- ”'draprocentig. Oroande är ,ock- . så att det engelska arbetarpar- tiet överväger nya signaler i ”atomfrågan med ikrav på brit- "tisk atomnedrustning, just vad deras store frifräsare Eneurin Bevan energiskt warnat. för. ”Han och många andra i ledan- de ställning vet nämligen att till-slut är -.det den militära kraften som avgör-mellan stor- + makter. Så länge de fria folken i väster härdar ut med för- svarsbördan kan de räkna med rysk respekt. I FÖRGRUNDEN vid ge- nevemötet står utan tvekan de båda utril rarna Herter almanacka ' i radio; vår tanke- ställare och goda vän sa härom dagen något- om små närliggande ting, "som vi så ofta glömmer. Hon -talade om glaset och. kon- servöppnaren, som vi slänger i buskar "och snår. Vi har semes- ter, absolut ingenting annat som är vårt hem för några korta da- gar. . Vi har lämnat våra barn hemma i goda .händer, och då Kan andras barn, de som skrat- tat i tältet bredvid vårt inte va- ra släkt med oss, så pass att vi tar "med / oss konservöppnaren med den' lilla vissa' plåtbiten, till bilen. :Våra" egna. små är ju inte med: och blir skadade, Det är andra som går in under fanorna, Alltid” "och "allestädes möter vi denna" Utvecklingsstörda männi- ska. Ingen ser henne för hon är så vänlig: så hon är bliven nor- ör sin mångfalds skull, Hon,” mi nniskan, ' som ' bara ser sig själv. Om hon någon gång försöker fostra in inlevelse j sina egna barn är det för att de skall förstå den egna familjens 'situa- tion. Andras rätt till livet kan de aldrig känna inifrån, ' . Ingen ser på detta 'lyte med en igen- och Gromyko, Det var den förre som . nyligen gav Väst- berlins invånare det bestämda löftet att de icke skall överges, icke. glömma eller utlämnas. "Den senares .njet till varje konstruktivt förslag från väst- maktshåll är välbekant. Hans . ” intentioner i i övrigt vid geneve= "mötet har, varit föremål -för, världspressens .; kommentarer. Tolkningen ' härav : har varit: varierande; - En «positiv « faktor har "dock, alla trott sig kunna "enas: om, nämligen den att Ryssland törs inte krig, Ryssar- » kunna vänta, För att: nå sina « utrikespolitiska mål ta de inga «risker, De ha tålamod att vänta "ett År; eh generation och längre |; om så är nödvändigt tills ti- den. är mogen, | "De västliga : "demokråtierna har: ; all ' anledning .att inte slappna i sin vaksamhet, -— NA; har än, skaffat äg nå- gon fästmö än = Nej, tila vidare tycker jag bäst om mig själv, hä hä, hä!" '+ Ja, det är det lugnaste för- slås, för då har Ju inga rivaler! — Är du vidskeplig? er = Absolut inte, : . : -— Då kan du väl ”Jäna” mej 13 kronor, — Din fästman är väldigt at! lig I 1 sin nya kostym. är ingen ny kostym, Det | är en ny fästman, - — Jaså, han är händelsresan- de, Vad säljer han? - -—-— Ingenting. Han resar om- kring och' köper upp spindelnät na ha emellertid alltid visat sig b kä de nick. Mor- och far- föräldrar skulle aldrig drömma om att kasta en flaska i sin egen trädgård, deras anseende skulle komma ' på 'skam, ' barnbarnen skulle fördärva sig. Ute i semes- tertrafiken + finns inte, de egna barnbarneh, man . är . anonym, Medelsvensson förmår inte: vara både -. "anonym och hederlis måste" -vara . vx att ubpt är Z Tykat. Anonymitoten barnets. skull något ännu farliga- "söndrig flaskhals:i: ett : Ett' skärsår kan. sys ökas, mén om barnet inte! insuper hederligheten med modersmjölken; får. det, aldrig Solidariteten större. än en:en- TumSlägenhet, , fal N : I FÖRÄLDRARNA. på gatan- in” till är anonyma. Vad skiljer det inte i.grad om en unge fördär- vat en docka för en okänd, eler "lom .mitt”barn fördärvat 'en för granngårdsbondens ' barn; Inte bara "mitt anseende utan också mina” förfäders”; skulle dragas ner i smutsen om jag inte skic- kade en nv docka 'dit, lik & över allt. Hon' ser bara sig själv, Rag- garligornas föräldrapar läser om andra ungars bedrifter, men de vågar inte undersöka var deras telningar höll hus, Snart är vi där att raggartypen blir i maje- ritet. Hur går det då? Kan för- äldraparet Tusen fostra sitt harn om ' de niohundranittionio för- äldraparen” struntar i sin an. till en antikvitetshandel, svarsskyldighet? väntar oss än ledighet, naturen vu Måste v vi inte gå till roten med det onda och fråga oss, vad som är människovärdigt. ” Amerika har stora undersökningar igång för att utröna vilken människa som kan göra skäl för. namnet vuxen. Den som kommit upp i medellängd, ' medelvikt och me- delålder gör inte alltid skäl för "Medel nsson ropar på räldraansvar och tror , Av ASTRID PETTERSSON - N mand, Barnet är i sitt bedöman- de jämbredds med far och mor, de har fått lika mycket i under- visning vid tio ' år som far och mor någonsin fått. Livets erfa- renhet blev för föräldrarna inte en påbyggnad av skolan utan en helt ny och en mycket vilsen er- farenhet. De hade inte förmåga att leva sig in i andras situation. De har godkänt sig själva i sin wogenhet och tror att massans att den fö! ska k ka lätt som barnet kom till. Kvinnoföreningar skriver motio- iner om detta ansvar, men:ingen kan ge definitionen. Många tror att föräldraansvar kommer som ett brev ' på posten bara man öppnar brevlådan. Medelåld=r. o. medelvikt hjälper inte om den så är delad lika på alla i förenin- gen och motionen går til instans. ;. I högsta instans. också de farligt ovuxna, Där ter någon av de niohundranittio- nio. -Den tusende, den ropande rösten: i öknen, den som: talar om att vi måste gå 'en annan väg än munvädrets, tystas ner, Hon|'! har ju nållit på med' samma visa i tjugo år. Om det. funnits ett uns av förnuft i det hon sagt skulle" hennes åsikter för länge sedan varit förverkligade. ' Ingen i den stora kvinnoföreningen tänker på att det är just egen förening man ska ' börj Det är inte &ndra som skall göra det, det är vi. Föräldraansvar måste läras in. Det är inte råed- fött. Vi måste lära det varje dag av vårt liv. Vi kän inte lära våra barn "solidaritet, om de, inte får se, solidariteten ” "förverkligad i hemmet. och i samhället. : "LANDSBYGDENS folk siår sig för bröstet och talar om hur förträffligt landet. hade det förr. innan storstaden fördärvade mo- ralen. Frågar man varför inte bondebarnen höll. för frestélsor- na. i 'storstaden' får mah'! "alltid till svar att de glömde Gud. Var- för) glömde de Gud när de suttit minst femtiotvå söndagar på året -|.på'. kyrkbänken, och hört (Guds ord » från: predikstolen? > F rarna ”föste”dit sina barn: precis av:' samma anledning som de anseendes skull, Det var en på- klistrad fasad. Religiositeten var inte., med i kärlekslivet "makar emellan, den var inte med"i var- dagen. ' Präster " predikade om kvinnans. underdånighet;? men barnet hade kloka ögon. Barnet såg: vem som "fick sela” hästen och hämta hem far när spriten hade flödat för ymnigt. "Barnet trodde inte att mor var den sva- ga fastän det var far som delade ut stryk. oc i nan fick rösträtt och är niyndig värre, läraren får inte dela ut lusingar, då kan han få en repri- fer od FINLAND: + 177 milj. [PEOBLEMET I ETT NÖ ISA — Sh V. TYSKLAN ; : Sverige Importerar (TD -— 1.318 milj. T PORTUGAL: ned SckWErz: a från Sexetaten LJ kronos' BELGIEN + 27 milj. ”— MO milj. na än det exporterar Ne e LXBG: Cr | din jhom stor köp I, LAT + 6 1; , und är vi höre a RIU Ie milj. - Barslamnde "| RSS) notan. och 37 sm RASAR: hund, Teck vare de 401 milj. NN - + MS milj. skade — möjligheter na vd | vår export nu får in. ” | : : DS . om sjusisterna kar FRANKRIK . TTALIEN : Ar | . + —85r mil; NORGE: EN LAND: er 35 milj é + 729 milj. 2 ENE mia ml bandela med Getaterna har Sverige ott minus (umndee: stent) ov 1.762 milj, kronor. I handela med 7etaterna her Sverige eu Plus (över skott) av HSK milj. kronor. sätt att reagera är normal. De följer 'massan . utan, att göra klart för sig varför de gör.så el- ler så/Kunde man i dagens si- tuation 'våga hoppas på tio hun- dra som har en egen åsikt vore inte framtiden hopplös. Men, då måste man ' också fordra att dessa tiö tar sitt ansvar på all- var, De får inte göra så som en landsbygdskvinna yttrade i en | plockar" bort! tomflaskornå! tU sin' egen' trädgård. För sitt sociala. "Imal ek," En gång för. mycket, små ulliga flygmaskiner konima : vitsippan” om hon, räknade: sig till de tio som tänkte. själv... Hon sa:, ”Ser jag. bara att de tio arbetar i r- eningen sitter jag. gärna "bländ de nittio.” DET. FORDRAS storå ting av - tio. De skall. inte bara leda skall. också dra med 'sig de nit- nittio överöser de 'tio. med omo- get pladder, med "sin majoritet överröstar de: minoriteten. . Nit- anser att de” nittio ändå' får skulden. I föreningslivet slärper man aldrig fram kvinnan som står mitt upp i livet och ansva- ret, Det 'anses' "nästan ” som en merit att ha pension och i följd j : av' den tid. Tid' för föreningsliv får helt 'enkelt inte småbarns- mamman: ha — för då är hon (i de pensionerades ögon) inte en riktig fostrare; Hon :1 sina I ba : »— ”Hur ser det ut! i "hennes hem?" Hur har hennes 'stackars karl det när hon sitter.i styrel- ser. och nämnder?” De: pensio- nerades '. klagolåt känner” "och" Passå, våra hem! diskussion ' när hon fick frågan a | tio: Nu är det i'stället så att de |: tio slänger tomflaskor och de toll: alla] igen, — ET skulle'sett' hur” vEtiek'T FÖR MANGA -SrJÄR NU LYSER INGA FLER " NATTSVART, MOLNE 300 MEN, BLOTT OM LI MED DOFT'I'ALLA . EJ LYSER "STI. TÄRNO FÖRR MANGA BLOM 2 MEN FROSTEN KOM OCH VINDEN NU ENSAM HELT JAG GAR: . VIND Lo 7 . TT NATTENS. KALLA - Tao N MED DOFT PÅ ENSAM STIG. os SEN DAG DÅ. JAG BLEV BLIND. a 1 1959 "Fredagen den”7 augusti NOR LystE ag se - Na N HOPA sia US JAG BER. + MOR MOT: MIG. LOG : SNÅR 2 DROG . > R MER FÖR. MiG . mätding Strandh. - sin egen åsikt moraliskt rätt, del. Enligt romerska författare över- isvämmades "det "romerska riket av "syriska" och - judiska spåmän och : trollkarlar, som tack vare: den; rå- "dande vidskepelsen ofta åtnjöt Stort "anseende, "Även. i "Israel förekom « det "åtskilliga magiker, En av de "mest omtalade var den i Apostla- 'gärningarna omnämnda Elymas el- - ler Barjesus. Denne hade förskaf- fat sig stort anseende hos lands- hövdingen, Sergius Paulus, som var lidelsefullt intresserad av 'naturve- . tenskap, Liksom det vid denna tid inte fanns någon skarp gräns mel- lan astrologi, och astr 'onomi; så fanns det inte heller någon klar gräns! . mellan” Raturvetenskap och magi, «En magiker vari varje fall en sol . visste mera är. människor i, allmän: het, Och Barjesus ansågs tillika vara... en religiös. storhet. Inför judarna profet, men inför hedningarna upp- trädde : hän som - trollkarl. ., Hans dubbelväsen avspeglar "sig i hang dubbla namn, Som jude hette han Barjesus och "som magiker Elymas - (av det arabiska" alim, 'som betyder lärd). Då ' landshövdingen gärna lyssnade till evangelium och lät sig påverkas: sökte Barjesus förhindra". hans omvändelse. Men han misslyc- : kades i sitt onda : » uppsåt. "Paulus, som -:kallats "till - landshövdingen, uppfylldes av helig : ande ' och för- klarade att den svekfulle trollkarlen +Så skedde'ocksåsDetta -under: gjö: i de så starkt intryck på landshöv. . dingen. att ”hun häpnade över Her- rens lära och kom till iro 12 : Me E Hanzön + : VITSIPPORNA stod i en be- tesäng "strax, "på" gränsen : mot åkern till. Västergården. Mitt i betesängen . reste 'sej en. gam- mycket länge: sedan "hade här funnits en stor ekskog. En hel klunga ' med "stolta ekar. Men nu" fanns det' alltså” blott en gammal ek kvar... Där ekarna förut 'stått stod nu ungbjörkar, Unga raka björkar ; med pärl- vita stammar. : Och = witsippor! , Under den gamla eken och -under de unga raka björkarna fanns vitsippor i tusental, Vita drivor av blom- mor. Och när winden 'sakta kom svepande bortifrån Västergården gungade hela drivorna. Vajade och böjde sej. Men en bit bortom de stora vitsippsdrivorna : stod en 'ensam vitsippa.. Då och då kikade hon förstulet och lite i smyg bort mot de andra. Kunde inte fin- na sej i att vara alldeles ensam och inte ha 'någon att tala till. Därför talade hon med alla de djur, som kom förbi hennes? Plats. Men långa. stunder. var hon tyst. Funderade än på det ena, än på det andra.” - ALLTSOMOFTAST såg hon till de vita sipporna. Flygma- skinerna surrade, och brumma- de, Dom kastade sej genom luf- ten, sänkte sej ned över vitsip- Pporna där borta, Någon gång kom det en ullig och sk e sej om munnen. = Här finns ingen honung! sa och rufsig flygmaslän till den ensamma vitsippan också. — Här finns ingen Fonung! sa itsippan till fly — Jasså, inte det! Svarade bis et. Men likväl kröp .biet upp i vitsippan, svängde sej runt där ett ögonblick och flög vidare. Saga a av v Lars s jöholm, Ränneslöv : - : Ron böjde sej i: vinden” Sch fund rade. Den ulliga maskinen håde inte svarat, Vad. hade. dom, där att göra. . ; : För det var ju så att: witsip- porna inte'ihåde' någon - honung. Och "vitsippan hade ' för ' sej' att bin ville ha honung. Att det var därför dom. kom till. blom- morna, Ton Detta var "underligt. Här kom det ena biet efter det andra till vitsippan. — och vitsippan sa varje gång, att: hon .Äinte hade någon honung. Men bina flög inte sin väg. Klev "upp på sip- pan istället. Gick omkring där, Vitsippan såg bort mot .de andra vitsipporna, Såg bort mot vitsippsdrivorna : där , under ec ken: Massor med bin' i luften ävanför.. Fram och tillbaka for iom. - Som riktiga | Tungt lastade, , : bombplan, PLÖTSLIGT KOM a surrande genom luften et något mot vit- ut. Flåsande. och brummande — Det wet jag, sa biet men kröp i alla fall" upp på blom- man, — Här finns igen honung, sa vitsippan en gång till, Vad har du då här att göra? Visst får du komma hit till mej och kliva i min vita blomma. Men i alla fall... : — Jo, vi har mycket att hä; här skall du veta. Vi bämtar inte alltid hormung när vi kom- mer till blommor. Ibland hämtar vi annat också. . — Annat! utropade vitsi och nästan neg. tsippan -— Vi hämtar det du har på din blomm, biet. Ståndarmjölet. upp våra: ungar på det, Därför kommer vi till ;vitsipporna. Kli- ver och klänger i dom. Så nu visste alltså vitsippan gula mjölet 2, Svarade Vi föder Så stod vitsippan där ensam, sippan. Ett bl. Såg nästan otäckt |& Men: dom här härtgt gott mjöl. huvud; Böjde: sej djupt ned för vinden, ' som". kom bortifråri Västergården, De Ne Jöns. 4 maka lg 13; morgon fru Tali son, Lerlidén, Laholm, framlidne- lantbrukaren ec. helm Jönsson, et 70 år - fyller - i Andersson, rävfarm där: Nan är och 2 SStsam ma sionsåldern Som lan; han H tarbetare på anställd, . SS det. Bina hämtade ståndarmi 5]. Honung - har - inte” jä lst vitsipporna, Er vel ade med sitt uppgav han att han -var en stor os i till 'straff' skulle: bli blind. en tid. 1 Och därför ” i Kra ndeikommiss,. Han Sörjes jr Pers ast av mak. är- arn, » barn och . barns
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.