- - icke. underskattas, : SS - ningshuset" var: mycket bristfälllgt "och 5 "Jadugärden/ nerfallen. "rades, ' " Skördeutsikterna , sålund.. ;. siffran: 3 som bekan "medelmåttig" skörd):. - ” " LAHOLMS TIDNING " I: MARKARYDS. BYGDEN | Kräftans rätta tillagande och ätande S Habo a Marge Mob 10150, atan | PR SSR RONNA T | + c J Tre drunknade i fors bög Mårkaryds SLU-åvdelaing komna "den 12' augusti kl. 20 hos "lantbr? Musik av Bengt Ingvars or OBS! Strän "medl mskontröl inbjuder in logdans Onsdagen rukare Karl Hall, Tuthult," + khester, 24:e I erg keil re hjärtligt väl "Styrelsen. 7 Kv Som preses vid årets' prästmöte i Växjö stift t fungerar Fv - kyrkoherden i Traryd, numera ' domprosten i' Lund teot,. dr Yngve Ahlberg. ec "Kritiken i i Guds hand”," : > domskritiken' "såväl: som "principiellt, ett. nesområ- de, i vilket han int: ngt 'genom djupgående studier; ” Han fram- Håller, att” tron” alltid varit före- mål för invändningar. Dessa hör sak kräver, att in Iden abe 'undkommer man icke tankens möda Förf. påvi- Författaren behandlar kristen- historiskt Preses 'åvhandling, som föreligger i tryck och tillställs prästerskapet, är en volym på 160 sidor med titeln sar, .. att: ktötindoimskultiken vanligen är förbunden med nå- got slag av övertro på naturve- tenskapen, på det naturliga för- nuftet, på tekniken 'o. 's. v. Med något: av barnasinnets ödmjuk- het och klarhet ger förf. sin syn på” "saken," och motiverar trons ståndpunkt, ' sig om vitala ting o, torde kun- na ge anledning till ett. värde- : | fullt mocningentbyter Ol " skeäshandlate företog; Han. fesor till” "Baltikum och Ryssland; lärde känna sn maka” och bogette sig 1 4 gat: obrukat' sédan 1901. Bo- - Karl, " konskäran fick Hjälpa till att re: » ståurera boningshus: och, bygga ”. besättningen "de: första. 3 ären 3 kor, men: mycket, foder” "inköptes. "Kant Jonasson, iner "moder; och . syskon fick bo kvar." Sedan” han . en :vinter genomgått lantmånna- > gkolan I "Markaryd satte Jonasson fart med / fförvättringsärbeten. Akern. var stenig och: mycket ku- perad, kärren vattensjuka: och ful- a med stubbar och stenar. Sten- amma " röjdes ; bort. 'och! åkrarna utjämnades till viss del; "stubbarna bröts upp till "bränsle; diken gräv- des -och "ny: mark Pröta. ; Skogs- - marken: uppröjdes och planterades "och träagård; "anlades: > Bonings- ”; huset tillbyggdes” och modernise- ny ladugåré: byggdes :år 1945 i samband” med jelektrifie” rings ler | Fostigheten Ömfattar nu 10 tid åker, 2 tid Bbetesvall, i2 tid skog + och: 3"tld "impedimenter. millsam- Marlagar & SLU-avd. 'atordnar på onsdag ogdans hos ”lantör: Karl Hall, Tuthult;' Musi- ken utföres av Bengt: "Ingvars or- :,. kester-' och' åla: SLU-are hälsas välkomna. se + annons I dagens 'Skördeutsl kternå I länet äxtrapporten" från : alakts- 4 A . tiska centralbyrån pr 15 julj an- Aga "om Kronobergs, län ger ” ifråg: (därvia > Höstvete 2,7, 'höstråg 2,8, vår vete 2,3; - -våärråg 2,2,” korn" 2,4, havre och plarndsäd' ,3, tatis 2,5, socker- Palör här foderrotfrukter : + 2;8, höst h vårraps 2,6, höst- 258 28 och vårrybs” 2,3, samt hö 1 ch, från. na- odlad, jord:2,1;0' farlig. äng. 1,8; "Mjäryd. DoK hölls, årsmöten med hushållning sgillena i norra och södra Sun- ; | mans "med "en "broder har. dess- utom tillköpts 40 tld skogsmark från Arhult Norregård. Nu födes i häst, 5 kor, 2 ungdjur, 6: ”göd- sv'n: och ”ett 90-tal höns, - En tid var Jonasson dessutom en Intres- . Johansson. än sig 1938 öch har tre barn. Hans. 82-; -åriga mor dåer åtnjuter god .omvärdnad 1 erkännande : för sitt intresserade arbete; Synd bara”att han hamnat på | en så svårarbetad liten gård Personbil med - passagerare :- slog runt vid Berg. "5; En . o'yckshändelse som dess- bättre endast kom att omfatta smärre personskador . inträffade på. lördagsförmiddagen på” riks- ettan vid Berg ett par. km: söder om Markaryds. köping. En per- sonbil: hemmahörande i. Uppsala län "var på väg norrut. och skulle göra : en. omkörning i en svag vänsterkurva i Berg. Bilen kom därvid ut 1 den "lösa 'singelbe- läggningen på höger sida och slog runt ett par varv och blev ståen- de, på" hiulen igen med. kvlaren riktad "ut mot' vägen. De åkande tre. vuxna och två barn klarade sig undan « med smärre skador men begav sig iväg till lasarettet i Ljungby för att få blessyrerna omsedda. Bilen däremot totalha- vererade . och fick transporteras bort med hjälp av bärgningsbil, he Mån a Mo | VÄRMLANDS-JACOB an Vem av den ambulerande rallar- kåren kände inte Värmlands-Jakob från Ekshärad, liten, satt och mun- vig? Han blev aldrig gammal på en arbetsplats. Han intresserade sig mindre för. förtjänsten än .att se sig omkring i Skandinavien, berät- tar Signalen, » På ett bygge i Norge skulle 3 kob och någon mera tända - storskott. Det gick för tidigt oh mannarna kom under. Den första räddningsmanskapet :. fick ' kontakt med var Jakob, som låg i en grotta illa-skadad,. Det först har sa' var: "— Ge: mej- snus, pojkar, för jag kommer inte åt min dosa! De båda andra. rallana var « döda... . En gång kom han: från pol Kristiania, där han blivit. Futskäll N Polischefen: hade sagt: "+ Jag vet inte vad jag 'ska göra med de vilda: sven: som kommt hit över. ' - 4 Jo, sa Jakob, förhatliga gammelosten ;på gränsen Visserligen & säger Linné att kräf- torna ”upptäcktes” redan på Johan III:s tid, men fördenskull är det väl ändå" inte alls : säkert " att varje svensk medborgare av I dag varit i tillfälle" att sätta sig in i alla de märkvärdigheter som kan ' tänkas höra hemma” inom ”krä tans vän- krets”, "Alltså "skall ”artikelförfattaren be : att i all ödmjukhet få komma med några s k råd och dåd, och allra först då ett par ord om "dryckes- frågan. Helst skall man förstås ha ” både” starköl: och starkporter på bordet, men vanlig pilsner och por=- ter. "duger. också. Allrahelst skall båda sorterna: blandas och serve- ras i en bål, men här bör vars och . ens tycke. och smak få råda, Det- '. samma gäller valet av de starkare " dryckerna, 'Att man inte. dricker , rhenvin och mosel till kräftor — ja, det förstår ju envar alldeles av :" Detta om detta: Och ks vergår vi till kapitlet kräftkokning.: Den gamla regeln, som påbjuder en nä- ve' salt (35—40 gr) för varje tjog .» kräftor, håller ännu streck, om man > förfar på det enligt flertalet exper- ter enda rätta sättet: att låta kräfz «törna" kallna 'i. spadet; varefter de - forttarende i sitt 'spad — ställs in '. I kylskåpet (om dant finns) tills de skall användas, ; Viktigt är också att man vräker ner' en hel liten skog av dillstjäl- « kar och dito kronor i det kokande : vatinet — ty det kan nästan aldrig : bli för mycket dill, I vattnet kan dessutom läggas 1/21 sockerbit "och en: tesked paprika. Man beräk- - > nar 3. liter vatten till 1 kg (30—40 st) kräftor. Koktiden är 9—10 mi- - nuter (enligt : gamle doktorn och matkönstnären. Hagdabl;' bör de ; dock koka 12-15 minuter). ; Möre "Före 'kokningen ser man till att alla kräftorna är vid liv, varefter » man? 'lägger. dem i ett rymligt fat eller 'en' diskho. Sedan. häller man på rikligt 'med vatten 'och rör om kräftorna i detta, Tre sköljn ingar i tre vatten blir lagom.” Vatten; "salt ' och ' dill "(samt ev - ' paprikan), kokas en ;stund, så att + vattnet får" hög smak. Därefter tas "- dillen” upp. : Omkring - ett ' dussin : kräftor åt gången lägges i ett durk- 'slag, ur vilket: man. sedan hastigt -. stjälper. ned' dem 'i 'vattnet, ' som iskall vara häftigt "kokande, ; Innan - nästa omgång kräftor läggs i; låter man: vattnet koka upp ordentligt igen. "Ovanpå ' lägger : man rikligt "'med dillkronor. Om större mängder kräftor skall kokas, bör detta ej ske i samma saltvatten och med samma dill, ty då får de sist kokta kräftorna en alltför menlös smak, : Omkring. 10-512 timmar? efter kokningen är de vackra djuren fär- > diga att ätas, "Alltså bör ni, om ni köper kräftorna färdiga” i sista + Sturid före festen, akta er för att få ”absolut nykokta” "sådana, "07 a . > När äntligen dén.helgade, stun- . den är inne, sätts de vackert dill- » garnerade 'djuren på bordet. I öv- .rigt. bör där bara utom kuverten "finnas: smör, grovt spisbröd; samt schweizerost av ett slag som. för- mår gråta de: stridaste tårar ur al-' lasina ögon! . "IC . Absolut - ingen sill; ingen : korv Ä och inga små varmrätter, vore de - än så »vällagade och "aptitliga, får förekomma, :Om hur man bör ta kräftor rå- "Låt kräftorna” väl smaka, när månen hänger klotrund och myggen dans NN " Kräftor skall inte 'ätas' när, var och hur som helst. De skall ätas en kväll i augusti, då månen hänger klotrund på him- lavalvets sammet och tusentals mygg, malar och flugor 'darsar i skenet från många kulörta Iyk- tor. on Allt "vad annorlunda "görs nsar i akenet från kulösta lyktor. matskedar konjak, smör och vete- bröd. Med vinet, konjaken och kryddor- na kokas kräftorna i slutet kärl, och då de är färdiga (se förutnämn— da koktid!) tas de Upp, Varpå spa= det silas upp i en liten kastrull och avreds med en klick smör, hopar- betad med ett stycke mjukt vi tedröd, Kräftorna tas därefter ur måste för fi; ikaren och tra- ditions! vararen anses vara av ondo.' . | lig varning att alltför tidigt gå och lägga sig efter e en ordentlig kräft- sexa, ars " ”Icke blott ur nåringssynpunkt”, heter det, ”kräver kräftan en 'ef- terrätt",; ty hon är ju egentligen bara en delikatess och antitreta- re, en ganska hetsig förresten för dem, som: har dålig sömn, -: Själv brukar jag efter kräftorna serve- ra” en" kraftig ' kötträtt: : chateau= briant,-: halstrad entrecote ': eller ”Lindström"”, ANSE För - de gastronomiskt-experi- mentellt-originellt lagda har gamle doktor Hagdahl ett recept' kallat Kräftor. å Ja mariniere (Ecrévis- ses å la mariniere) och vars ingre- dienser är' följande: 5'å 6 dussin kräftor, hackad charlottenlök : eller annan lök; hel: persilja, ' salt, "hel peppar, ett dricksglas vitt vin, 2å 31 och kött, stjärtar och klor läggs i kastrullen, där de får koka upp. En nypa cayenne kan eventuellt tillsättas, och allra sist lägger. man i några smörklickar. När dessa smält är anrättningen färdig att serveras. H - Ett ' annat 'Hagdahls-; -recept är Kräftor i "snäckor (Coquilles de NV d'écrevisses), Ingredienser= ' lika . mycket » sönderskurna kräftstjärtar och skurna champin- joner, kräftsmör, hackad persilja och citron, + <a - Allt detta 'stuvas tillsammans, avreds med kräftsmör ,och till. sätts. med några droppar citron=- saft, Stuvningen läggs ' sedan i snäckor av metall, lergods eller i väl " putsade : musselskal, : beströs med stekt, rivet bröd och sätts in i måttligt varm ugn för gratinering. Emellertid finns det förstås bara ett riktigt sätt" att äta kräftor på, det i in is nämnda, Pojke föll från tak befann sig nedanför antal människor badat. de tre, men forsens din 1 Oslo i dag TT. > A ming I Ronelors nära Oslo .bras St De tre fördämningen, däp tidigare ett" stort > Några personer vu in ningsvallen upptäckte en rämna I vallen ov på fördäms« en och försökte varna förtog ljudet: sva spetsad på staket En elvaårig pojke på tillfälligt besök hos släktingar i Varberg spetsades på lördagen på ett järnstaket 'och dödades ögon- blickligen, Han. lekte tillsam= mans med några jämnårig kams rater på ett hustak då han föll ned + och spetsades på en av ketpi Anledningen till fallet var att han höll sig I en icke strömförande el-ledning, vars ena krampa lossnade i Vväg- gen, = oxo Rågåker brann MR Lv je or på gård i Ärstad En "säregen eldsvåda inträffa de på söndagsmiddagen på gods- ägare Steners gård Fjällalunda i Årstad omkring en mil nordost om Falkenberg, Man var syssel- satt med skördearbete då eld uppstod i en skördetröska, Ögon blicket därpå, hade: elden kastat sig över till ett rågfält: Rågen brann ' som fnöske ' och ' man måste tillkalla släckningshjälp, Brandkårerna från Falkenberg och Slöinge lyckades släcka el- den i rågåkern. Då hade 'om- kring tio tunnland rotstående J Ring oss när det gäller GOLV Maskinslipning'- — syntekobe- handling — Linoleum — Ek. parkett — Golvplattor, Golvservice — Låga priser GOLVBOLAGET Persson & Co - i Hantverksgatan 25 Tel," Flalinstad 15341, ua BARNAKLOKA ORD En dag' under den långa torkan kom en snäll och såndig, Iten pojke till sin mamma och & — Mamma, lr del sant NN det finns Själen” där små po pojkar och ickor knappast tt gr nal pp. r vatten nog för - Det står så i tidningen, älska ng. — Mamma, sa han på sitt tank= fulla sätt, så länge det är så för= färligt ont om vatten kanske Inte jag borde tvätta mig. os va - På säd spolierats. "Det brunna ' var försäkrat. : brorson å på LT Alla andra sätt måste för finsmaka= ren och traditionsbevararen anses Färg EE nr kr av ondo, valne : mest » Sture Wahlström ' franska Kärnfysikirna har. i Dj tll prokia 1 atömiförskning I fem av de sex Tänderna sysslar ik i åtta olika forsk Charles de Gaulle, som också har tillställts både: sex-staternas :eko- nomiska organ. och ' Euratom, på- pekat att den rådande planlösa täv- lingsandan inom de sex" kontinen- stitutioner med likadana uppgifter. För en enda förskningsuppgift som också amerikanerna sysslar med har de kontinentaletropeiska län- derna avdelat lika många, och lika ning bara medför onödiga utgifter, dubbelt" arbete och är ett hinder på vägen till effektivisering av den högt" kvalifi som" USA, fastän antalet forskare i USA är högre och de 'arbetår med tre gånger högre. anslag... Medan na med var- i Sex- staterna, Frankrike, - Västtyskland, Italien,: Belgien,: Holland 'och Lux- andra. Europa slösar: med pengar dubbelt arbete onödigt, samarbetar i USA alla med -var=- emburg, förfogar nu över omkri 50 kvalificerade . kärnfysiker: och forskare ' pr: en ' miljon ' invånare. Motsvarande siffran för "USA" är 175 forskare och för' England till och med 210 forskare per en mil- jon invånare, > Ft Således” har sexstaterna” i runt fal omkring 10.000 atomforskare, av vilka hälften” arbetar i tre stora forskningscentra; av vilka två lig- ger i Frankrike, Fontenay och Sac- lay, och ett i Belgien vid Mol. De övriga "omkring 5.000 atomforskar- andra. Europa. slösos med pengar och sina forskare, heter det bl a i de franska kärnforskarnas utred- ning. Hittills har bara Italien följt de grundsatser som de 'sex 'associe= rade '. staternas ' atomforskningsor= ganisation; det s k' Euratom,: har att förverkliga. Men Italien är inte alls den starkaste bland de sex sta- terna, då det gäller atomforskning. De franska forskarna kräver där- för att främst Frankrikes, - Väst- tysklands" och Belgiens - resurser slås till en enhetlig och en- nas' verk ihet . har till 12: forskningsinsti « vilket ligt uppgjord plan arbetande sam- innebär att alla forskningscentra-li- der brist på kvalificerad personal Ett modernt forskningsinstitut. be- höver". vid ' teknikens" nuvarande stadium minst 1000, helst 2.000—]. 2.500, vetenskapsmän. Sämst är för- hållandena i Västtyskland. Där står omkring 1.000 7 rr kvalificerade de. De arbetar i fyra often si Jö- lich, Frankfurt, -- Karlsruhe och Minchen, varav följer att alla fyra tyska forskningsanstalter är otill- räckligt utrustade med vetenska- pare, Sådana relativt små forsk- ningsinstitutioner "kräver höga ka- som absolut inte står i der litet delade » Var och en. får väl bli salig på sin fason Enligt ”matdiktaren” Arne Randel "bör det dock gå till så här: tiv. ”Skala. med en skarp kräftkniv stjärten, medan - den sitter fast. Snoppa av nosen med ett resolut avlägsna pylorusma- så !går ingen svensk över!” See la MH att Banitigen lika a väl kun- de. kallas Snigelstigen: Hungra- tals! svarta, sniglar krälade runt på 'den”tilla -promenadvägen. be gen, den s k ”gallan” genom att fatta” den i "hornen" och avtag försiktigt ryggskölden, vari kräftsmöret na- rimliga: proportioner till deras resp prestationsförmåga, heter det vida- re i rapporten. En närmare beräk- ning av förhållandet mellan inves- teringarna och antalet forskare il- lustrerar tesen på ett slående sätt. Under "det" gångna "året hade de sex staternas atomforskning visser- ligen över 175 miljoner dollar i'an- slag, vilket låter «mycket, då Eng- land idi; de bara 140 noga till Sedan så tarmen avlägsnats från stjärtens översida har ni allt ätbart på kräf-j tan blottlagt och 'kan i ett»effda vällvstigt bett så att säga få hela kräftan i' munnen. Försök, och ni äter aldrig på annat sätt!” .: - Samme expert uttalar en' allvar« | miljoner dollar medan' USA. visser- ligen kom upp till 440 miljoner dol- lar. Skulle de sex staternas mänsk- liga och ekonomiska 'resurser plan- énligt ' samordnas, skulle: effekten +: | bli. större. än t ex den brittiska for prskaingens, ” 2 - | "Jean-Louis Bay: Danmark: får: "ELENERGI". från" Norge. "KÖPENHAMN (TT—RB) . " ASEA-koncernen i Västerås kom= mer att spela en viktig roll. vid för- verkligandet . av ett danskt-norskt projekt om leverans av elkraft från Risör-Kragerö-området i Norge till Jylland och Fyn genom en kabel under Skagerack. "Kabeln kommer att bli mellan 130 och 140 kilometer lång och kost- naderna beräknas till omkring 120 miljoner kronor, : ever När den tekniska uridersökninsn av projektet blir'klar vid slutet av året skall förhandlingar inledas om, priset på elkraften. Norge har tidi- gare hyst "vissa betänkligheter men sedan landet slutit tre avtal med Sverige om leverans av elkraft bar man ändrat uppfattning: Det skulle ta omkring fyra år att lägga kabeln Den tekniska utrustningen skall le- vereras från ASEA: SN, bv: - - vd — STAREN soM bodde på väs tergårdens takås trodde han var den finaste staren 1 hela världen. Ty det var så att staren hade en ring” om foten, et Plirre meq tingen kalladea hah: : Plirre fom knappt ihåg när han. fick ringen. Han var bara h liten då, En dag blev han plockad ned ' från boet. - Släppt ned på en : kall ' grusplan, Han skrek och sprattlade. Ville till boet igen, Och då hade han fått en ring om foten. Ringen följde honom över- allt. "Till och med när han, flyt- tade bort om hösten var den med. Överallt, De': andra stararna avundsjukt': På honom; Ringen: glänste i solskenet, Han visade den ofta och'så tydligt som möj- ligt. Hade man. en 'sån vacker ring om foten var det absolut Inget att dölja, Alltid så kul att se de andra stararnas avundsjuka blickar. Höra deras'frägor: ' "Vad är det för en"ring du har om foten? Vad ska den tjäna till? Det är väl inte mycket att ha. Bara besvär. ".De andra 'stararna ljög när dom sa så. Det kunde Plirre tydligt se på de andras blickar. Åck, vad dom ljögf Tänk” så gärna dom själv "velat ha, en sån ring am foten, En ring 'som glänste och prålade. Starar tycker om allt” som glänser. Och Plirres ring : . [glänste alltid. Så ofta Plirre fick tid till det putsade han ringen. "Och Plirre trodde han var en” sam stare 1 hela världen som bar tn' ting om foten. :- - ”—EN DAG GAV sej Plirre ner till ”&datden.. -Skulle äta. 'Alltid mänga starar, 1 ådälden eller på åkern Preävid. Plirre såg sej.om: kring. Några starar kände han. Plötsligt fick hän syn på en. Hade aldrig sett honom förr. En helt vanlig stare. Utom på ett sätt. Han hade en ring om foten, . . Det nästan svartnade för Plir- res ögon. Då var han alltså inte ende staren i världen som hade en ring om foten. Det fanns fler. - Att det kunde komma så plöts- ligt för honom, Inte längre den finaste staren "på jorden. Och det som han alltid skrutit vett och brett om. Som han alltid sagt. Iite pmalligt till dom andra som 8 tittade i Hime med igen = SAGA av LARS SJÖHOLM TNT r : i ätt: stoppa 1 munnen, Bara gapa. Ppade, "Såg på den andra, .Denno gick omkring Bom om han varit en helt" vanlig stare,' Och Plirre [som alltid gått omkring på ett särskilt "sätt för att tydligt visa den glänsande ringen. te DEN ANDRE staren kom fram.” Började Prata, Meri Plirre hade. ännu 'Inte hämtat &0j." Btod där stum, . = Jåaså, dv har också en ring om foten, sa den'andre. Tittadå noga på ringen, Plirre stum, Det är: inte så många som har det, fortsatte den andre, Vad tycker du om att bära en sån? ' — Riktigt trovligt,. stammada Plirre: fram så småningom. Sedan hån tittat noga -: på den andres ring. Kunde Into: glömma "tenriå chock." '— Men din är inte så välskött som min. Ringen ska. läns, sa Piirre, : + — Du vet väl varför en del av o8s sterar bär ringar, Plirre stufn, Visste Inget. en — Det är männtskornå som hit- tat på. Dom tycker det blir Hte tomt efter oms när vi flyttar bert på hösten. Och "a sätter dom ringar på osa, För att se vart v tar vägen, Jaja 2 : — Vart vi tar vägen? ” — Ja, du förstår att om någon 1 ett främmande" land hittar” en stare ined ring om foten skickas ringen hit, Så ser dom på mumret. Listar 'ut'var vi är födda 'någön= stans, Och vart vi flystat. "=" Da 'har alltså du tnte sämma numiner på an ring éom, vr på | Ack nej!” ” Då "flög. Plirre hem tiv Väse ' tergården: Gläd över att énda sta” re 1 hela världen med "Just "äet— nummer som han nade på ringel. > Mesa Hg :- "Läraren: Kan :du : Isidor, varför vi alltid skall: Cl värda . ärderd "fsldor:. -— Därför att det . alltid är de gamla som har pengar- Dos ert Ac Ad ere i" >" ALLVARLIGT = - Ohhheobhb, snyftade Karel har lämnat 'mej. ” ” = Bror Gråt inte älskling, tröstade en väninna. Han har lämnat dej förut . män alltid . kommit tillbaka, fvundsjukt tittat på ringen. -- PEFEEN ERA rr ms rue rer Ara f Plirre bara stod och gapade.; = t, grät Klara, men den era vå han sitt bowling : Kom sf inte för att eta" något klot dot med sej. 4 , rr KS ASEA NA RSUNLETLLLIAAL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.