£ : 10300.- Annonsexp. HT. HA " Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson -” oe + YLösnummer 25 öre ' HOLMARNA är bort-"- skämda, med vatten. De har Mellbystrand ' och havet inom ' räckhåll," de har Lagan, 'som «flyter runt stora delar av stan. De här: Glänningesjö, en vat-" tensamling, :som många sven- - ska städer har anledning avun- das "den sydhalländska kolle- gan. ' Det finns städer ” och köpingar, som lagt ned miljon-' belopp för att på konstlad väg skapa en insjö av Glänninge- ös format-och med UGlänning ÖS : s - möjligheter, En sådan "sjö är utmärkt för bad -— det vet "> alla, som haft barn i' simsko- ”lan där — och den ger härlig skridskois vintertid, Det märkte - vi i vintras... . Att sedan Glän- ningesjö är ett vackert inslag '. i' den” yttre stadsbilden ökar ' dess värde ytterligare. Därför" - är det så tråkigt, att den. här "Hlla vattensamlingen på sisto- satt stopp för denne sorts trafik | Jockahde, - En bit ut i sjön Neger de plåtdunkar, borde strandkanten återställas torsprutor,. som just nu "utför det högst . legitima arbetet att : hålla ”potatisfälten fria från bladmögel. 'Strahdkanten; där |" .gan'-vid Glänningesjö, är totalt " sönderkörd av'de tunga trak- .torerna,: och marken” är bitvis] svårt” besudlad av" "kemikalier, De' plåtdunkar, -man' d att ösa vatten 'med, ligger öm- som.”en' bit ut: i 'sjön, ömsom "på. Jänd. : Föräldrar har: ringt 085" bland”annat-gör -att- de "rädda" för 'dessa kenikålfer. Är > de” giftiga, . här de frågat.” Vi sänder ju våra barn till Glän- ' ningesjö. Vem vet vad de'kan få för sig. De kan kleta i sig den ' där äckligt gröna smörjan, . Blir inte vattnets kvalitet ned- ”satt? "Och det finns väl risk att "djuren tar 'skada? Och först ; och sist — det ser så motbju- "dande ut med 'denna sönder- " ne dragits in i. det övriga ” körda strandkant;,' där "man Lort- Sverige, och vi har stor förr om åren haft 'en vacker "+ förståelse för” de föräldrar, > gräs smatta. — Hälsovårdsnämn- "med . « sommargäst ” att nä glänningebadare och djurvän="- ner, som klagar över vad som nu håller på att ske. Senaste" veckorna har mån använt Glänningesjös vatten för skölj- ning och fyllning av de trak- "den är inkepplad genom till- ; Syningsmannen, och därifrån upplyses, "att "man håller ” på med ' undersökning ' om hur "föroreningarna har ' uppkommit "och av vilka gifter de består. Strandhotellet Mellbystrand avslutar mycket: god säsonig: - Strandhotellet. i Mellbystrand avslutar sommarsäsongen då morgon med att inbjuda till'den traditionella skördefesten. Nå, riktigt i gamla spår. kommer "man inte -att köra. den ” här gången. Matordningen är >" skäl bland annat. Och' man något omlagd,- av praktiska är på Strandhotellet övertygad . om, "att nyheten-'skall slå bra' och "att 'den gamla. goda Ne skördefeststämningen skall Vid ett samtal med källar- mästare 'Svensson, som nu av- verkat” si andra sommar som chef 'på. Strandhotellet, får vil" veta, att den gångna säsongen varit mycket god för den anrika restaurangen, ; Naturligtvis "har det" rekordfina sommarvädret åtföljande turistinvasion varit orsak mummer ett till som- marens framgång, men källar- mästare . Svensson tror, ”att ” Strandhotellets nya giv — den 'sen i' somras — " hjälpt. till att åter göra restaurangen populär. Man har som bekant lättat en|' "del på de gamla restaurangtra- ditionerna; traditioner, som kun- de verka” pulblikfränstötande på en badort, där människorna un- der korta sommarveckor hänger sig åt ett ”primitivare” liv än ”" under. årets övriga månader. Det är inte alltid så klätt för en sig ”fest- klädd” för ett besök på restau- + rangen, 'där han eller hon kan- "ske allra främst will ha ett ordentligt mål mat. Man kan lätta på traditionerna utan att infinna sig. : . "Eftersom - .somrarna 58 och .59 gett nytt liv åt Strandho- tellet kan .man utgå ifrån att 12 (Forts å sid. 5) TRAND ANDKANTEN inom det utsatta området är totalt nedkörd — — traktorhjulen har skurit djupt, ned i gräsmattan. När" man Den vackra gräsmattan här var verkligen man använder för vattenlösningen. bv i. sitt gamla skick. -” - Laholms. häradsskri "vare orienterar om > tilläggspensioneringens administration FRÅN SOCIALDEPARTEMEN- TET- har till olika. remissinstan- ser för yttrande före den 25 au- gusti överlämnats ett av social försäkringens .; ; Administrations- nämnd utarbetat betänkande av- seende administrationen av: den tidigare iår av riksdagen beslu-" tade tilläggspensionéringen. Ad- ministrationsfrågan kommer där efter att förelägga gen. . Ett snabbt avgörande kan förz väntas. Redan i början av nästa år skall de första preliminära ar- betsgivareavgifterna - Uttaget inbetalas, för avgift till försäk- ringen för allmän tilläggspension | är redan fastställt med procent- satser, som skall "utgöra för år 1960 tre. år 1961 fyra, år: 1962 fem, år 1963 sex och år 1964 sju procent, Pensionsmyndighet å- ligger därefter att: vart femte år framlägga förslag - beträffande avgiftsuttaget under nätföljande sju år. Sådant förslag skall fram- läggas första gången år 1963 och Häradsskrivaro Erland Lin-. ton i Laholms fögderi ger här en orientering om den nya tilläggspensioneringens admi- nistration, De administrativa detaljerna kominer. till stor del att skötas av redan be- fintliga institutioner och deras tjänstemän; « Bland annat får de lokala taxeringsmyndig- heterna;. häradsskrivare' och .kronokamrerare, mycket att göra med det stora pensions- företagets administrativa ar: bete. -. > ” 1963, kommer penslonsansöknin- gar. att JÅIngivas redan under öm ndey år DE FRÅGOR," som ny behand= las'i förevarande betänkande rö= rande "administrationen avser sätlet "för: fastställande av pen= siönsgrundande” inkomster inom ' tilläggspersioher vingen, sättet för registering av nämnda dne - ster, debitering och uppbörd a de tillä Espensionsavgifter som skall". erläggag av försäkrade själva, debitering och uppbörd av arbetsgivarnas avgilter för tilläggspensionering och yrkos« . ; andra gången år 1967, Tilläggs- pensioner.” skall första gången utbetalas i januari 1963, Emel-= lertid kan. även under år 1962 inträffade invaliditets- och döds- fall föranleda rätt 'till tilläggs- pension från och med år” 1963, I sistnämnda fall liksom i fall då ålderspension, skall utgå från nå- gon. o tidpunkt - i början. av år Jätten Finn ville krossa V man svänger in till badbryg- .» förinnan, gjorde ett besök i - dre känt. alla fall, om man får tro" sägnen. Gör man inte det kan ' man finna bevis för herr 1 Finns besök högst uppe på Hal- landsås, I de vilda gränsbygder- na mellan Skåne och Halland i den' trakt 'där de två hallands- socknarna Hasslöv och Våxtorp möter skånesocknarna' Tåssjö o. Hjärnarp höjer sig över den om- g'vande heden Kyrkehall, ett för dessa trakter ganska impone- Veingekvinnor : -på studieresa "Logen Syskonringen i Veinge kvinnliga studiegrupp har varit ]' ute på en trevlig utfärd. Först besöktes Esseli konservfalbrik i Laholm, där företagets ciceron visade anläggningen och berät- tade om råvarans' behandling fram till färdig konserv, Efter visningen bjöds sällskapet på läskande apelsinsaft och tillde- lades. var sin konservburk som smakprov. Så fortsatte man till Bjäre Hov, där man besåg Elec- trofloras jordfria” drivhusanlägg- ning. Därefter var det dags "för oftermiddagskaffe, som dracks på Ripa-gårdens. vackra. träd- gårdsservering. Sist gjorde säll- skapet en rundvandring på går- den . med konstnär Ripa som ". ciceron. "restaurangen för den” skull 'be- höver bli. mindre trivsam. >. bv a | randé. klippårti: Reda 8 liga poler eka gör = till ett vi inte Iyckats utreda; Själva tog -vi : vägen över Jonstorp, Prestorp och ned till Lundsbo söder om skånegränsen, ' Här vek vi EH höger och nådde ' en röd jaktstusa tillhö ler på Skottorp. Härifrån ser man till höger :Kyrkehall, dit man lätt tar sig till fots, sedan ' man först vasserat: ett dämme . byggt för fiskodling i den söder ut flytande Möllebäcken, . -- "Redan, vägen hit bjuder på mycken, vacker natur där den | går genom salar av ungbok. In- planteråde bestånd av lärk och rödek är väl inhägnade mot äl- gar. och rådjur. Allvarliga skön- hetsfläckar utgör dock den ned- vissnade växtlighet av främst björk, som är. resultatet av do- mänverkets . besprutningar "för att hålla skogsvägarnas renar fria. Ett schweiziskt sällskap 'som häromdagen körde härigenom undrade .om sommarens torka tagit så hårt på Hallandsås att till och med björkarna > vissnat. Om sällskapet . också "besteg Kyrketall vet. vi inte, men ett papper som av etiketten att dö- ma innehållit schweizisk choklad SS ig von Möl- . visade i alla fall 3 att flera. än vi och jätten Finn besökt platsen. Ingen forskare har såvitt vi känner till . någonsin klarlagt varför denne jätte vid sidan av Lunds domkyrka valde ut just " Våxtorps kyrka för ett attentat. En våxtorpsbos förmodan, att Lund och Våxtorp var den ti-|E dens' två huvudorter i nordan- Tanden vill vi. givetvis gärma in- stämma i, men vi har en känsla av, att ett sådant påstående in- te kommer att stå sig inför en framtida forskning. - " Vi har därför utarbetat en all- deles egen teori, som visserligen också saknar skriftliga belägg i hävderna, men som rent logiskt sett förefaller nära nog oantast- bars «vg ' Jätten Finn var — det kan an- Emma Persson. I ryggåsstugan | hyllades varmt DET VAR MANGA som kom- mät ihåg Emma i ryggåsstugan på hennes” 75-årsdag "i" går. Blommor . i mängd, brev. och telegram 'och andra gåvor. vitt- nade " om - att Emma ' ej blivit ALE EM vr RS :Kastade klippblock men nådde SATT JÄTTEN FINN misslyckades -med att” "riva Lunds domkyrka vet, var och en. Att den 'kyrkofientlige- jätten 'dess- : södra Halland .:och Töretog' "ett - misslyckat försök att rasera kyrkan i Våxtorp ä är kanske 'min=- . HÄR HAMNADE jätten Finns ste ” > har kommit dit' senare. ..: inte. fram Sydkrafts- oäitngsstotp sös "fullt bevisat genom hans närvaro, i Lunds domkyrka inte "vilken "Hiten småkyrkoför- störare som helst.” Han "hörde ren inom sin kår. Hade man haft visitkort på den tiden skulle där antagligen - ha '.stått .:DOM- KYRKOFÖRSTÖRAREN. FINN. - Medan + Finn : "väntade på att domkyrka också i en stad som kallades Uppsala. Dessa planer måste; givetvis omintetgöras, varför Finn anskaffade en karta och letade - rätt” på ' Uppsala, Olyckligtvis fick han'i hastighe- ten tag på fel Uppsala och be- gov sig mot en by belägen strax söder om skånegränsen någon kilometer. från Kvrkehall. rätt hette någo; annat. Som han'stod ringa i fjärran. Att det var i Våxtorp visste han inte ufan an> tog. att det var Uppsala - dom- kyrka som blivit. byggd." 4 I ursinne slet han loss et stort klippblock och kastadé det mot den plats, varifrån ljudet kom. glömd. "Södra , Hallands hem- I bygdsförening, ” företrädd av” bankkamrer 7 W. = "Ekvall och sekr. folkskoll. Sven Liljéstrand, i uppvaktade och framförde före- : ningens tack för, en långvarig och trogen. tjänst... Emma för- säkrade att allt detta gjorde, -X att hon kände sig piggare än och plo Den .väldige. "jätten hade dock blivit trött av promenaden från Lund, och. stenen orkade inte :fram utan. blev liggande” nrecis på sockenearänsen mellan Hass- löv och Våxtorp. " Vid nedslaget krossade den ett barn, som gick ckade bär. Därav bär ) skadeförsäkring” Lunds” domkyrka skulle bli fär- . dig för förstöring fick han höra |. > talas om, att man planerade en|. "Eftersom kompassen då ändå|l f :. linte var uvpfunden och det var]. "Idålgt med vägar kom. han' inte nå byn: utan gick upp vål Kyrkehall'— som vid den. tiden |. hör” fick" han höra kyrkklockor . iv riksförslilk= . ringsanstalten samt arbetsgivar- nas bidrag till sjuk- och modor= skapsförsäkringarna, av tills lä&gspensioneringen .. föranledda ändringar i vissa lagar och för= fattningar samt vissa övriga ad« mintstvativa problem inom tills läggspenstoneri; ringen, Vid” förslagets : » utarbetande har : nämnden , utgått från att riksförsäkringsanstalten. ulls vis dare: 'skall .'vära, :penstonsmyn- digheti?, + 47 | Administrationen | av ; tllläggss pensioneringen "är '' synnerligen vittomfattande; Adminlstrations- nämnden har emellörtid "Icke fö reslagit inrättande-av något nytt ämbetsverl' för" denna stora re= form; utan avser:1 stället att de nya afbetsuppgifterna ! fördelas på. "olika redan befintliga organ, Sålunda" föråslåg de '. Iokala' skattemyndigheteina » «(härads . skrivare "ollt! kronolsamrerare), som" ha tillgång; still: det- grund läggande t eringsmater] "lalet och I övrigt ä 0 verksamma inom beskattningsväsendet, - » skola: bl a; handhava. - den: ojämför! gt i | mest tidskrävande uppgifter att .. i | fastställa” de penslonsgrundande inkomsterna samt "verkställa ut- räkningen ' Av: sådana; tillägga- pensionsavgifter; som" skola er= läggas 4v försäkrade med ben= , sionsgrundahde imkomst av an= nat: fö Utvsarbete. än Anställ- ning; MUTE gl . Deén Iokala öglstroringen där-' efter av dessa penslonsgrundan« de inkomster” är avsedd utföras ilav. centralsjukkassörna,” som " AA : I samband, därmed får en rad nya kringsanstallen, ; vil ” .Iken som-nämnts avses fungera såsom ' penslonsmyndighet, - får' bl.: a. till "uppgift att fastställa avgiftsunderlag för; "beräkning (Forts, &-sid. 4) 4 Te tvärtom till-de verkliga högdjus [77-77 12; "+ Konstnären - at ” LENNART LINDBERG "i: Sydvästra Smålands” konstfö: rening har tagit ett levvärt ini- tiativ då man inom föreningen ” planerar att. anordna en kurs I teckning och oljemålning, Leda- re för kursen blir konstnär. L. - Lennart. Lindberg och ' arbetet avses" att bedrivas så, att de som har eller vill skatfa sig teck- ning: och målning som hobby skall få vägledning för att kun- na uppnå bättre resultat och de som känner dragning till den konstnärliga . banan skall ledas på rätt spår. Kursen kommer. att pågå' hela vintern med ett (Forts. å sid..5) . sammanträde i veckan,"..n x sa " bre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.