reevyveev EAA FARSRARA FARA RAR enn rf FPYTYEYEFYVTVY Yrt TRY YT Yr "Tisdagen den 18 august! 1959 . t - Vårt fand håller på, alt få Fett nytt och modernt centrum / för den astronomiska forsknin- > gen. Inte i någon av universi- tetsstäderna utan i en leende mälarnatur, . Någon -mil väster om Stäket, där Brofjärdens - "strand övergår i en låg bergs-. FYgE ligger en vit, pampig herr- | gårdsbyggnad. Och ovanför på: : berget höjer sig tre "kupoler . mot himlen, Det är Kvistaberg, en'gång en rik mans förnäm- liga. privatobservatorium,. nu > en institutimr under Uppsala + universitet och 'om, något år - ett . fullt "utbyggt observato” rium med bl a Europas största "+ spegelteleskop. . ee En nisch I den högst belägna ku- polbyggnaden gömmer stoftet efter Nils Tamm, en 'rikt begåvad och originell, person, konstnär och ast- ronom på en gång. Som ao jke upplevde han det märkliga kljärnfallsregnet I ber 1885 4 studier, År 1909 kom han-hem och slog sig ned på Kvistaberg. Där vaknade snart intresset för. astro- nomi på nytt.och tio år senare byggde han ett eget observatorium. Decennier framåt ägnade han åt observationer, och stjärnfotografe- ring. Han uppfann 'en ny metod för att bestämma stjärnornas fär- ger och upptäckte flera hya stjär- nor. År 1944 donerade han ' Kvista-' berg och" en närbelägen' egendom] jämte stora aktieposter :till Upp- sala universitet och gåvan utökades senare genom en ny :donation i hans testamente. Universitetet be- lönade hans förtjänster för den astronomiska forskningen genom fatt kreeta honom till fil heders- doktor, Han avled 1957. 2 : sa Universitetet tar vid Xx ee Det dröjde till 1948: innan uni- versitetet- började att på allvar lesko Mälareri 3 én es pulärvetenskapliga böcker — kom redan som gymnasist i kontakt med Nils :Tamnr och samarbetade sena- re' med :denne under många- år. Det var. med honom Tamm sam- rådde, om donationen och det an- sågs naturligt att han skulle kny- tas” till Kvistaberg. Nu har man byggt färdigt där. Två nya kupol- byggnåden' har renoverats och nya instrument har tillkommit. Nu vän= tar; man.:'bara på att' det stora Schmidtteleskopet, " vilket . som nämnts, blir Europas . största, skall bli färdigt, : ...Gammal förnämlig optik -Dr Wallenquist ställer sig själv .] välvilligt till förfogande som cice-" k ron när vi kommer ut till Kvista- berg en strålande sommardag. Det blir en intressant rundvandring. Vi startar med Nils Tamms eget ob- bygga ut Kvistaberg. idigt ut- ämndes dåvarande docenten Åke och det lade grunden till ett livs- långt intresse för astronomi, Men efter några, års astronomiska. stu- dier slog han om, Hans andra in- Wallenquist i Uppsala till obser- vator » med särskild uppgift att handha den nya institutionen. Dr Wallenquist, som tillhör . våra fli- 4; ene serv Det uppfördes i ett slags gammal tempelstil men för- sågs med den .modernaste instru- mentering som då fanns att tillgå. Vi riktar in den stora Zeissrefrak- torn mot solen' men inte för att solfläckar. framträder tydligt på den vita skivan. = +. 0. vev byggnåder har uppförts, herrgårds- Nils Tamms observatorium i industrier och 'dessutom har vi en ett slags tempelstil med koppar= - stem. Galaxerna kan studeras på dan vidtar ett omfattande komplet- stjärnornas ljusstyrkor i olika fär- "] fastland ra italien ligger ö Nedanför sö | icilien. Denna örär a on et genom ett cirka 3 km brett sund. Siciliens. 4,5" miljoner invånare har ingen fast förbin e med Italien. "All trafiken måste gå via en färja över Messinasundet. en fast förbindelse möllan. ön. och "| fastländet och insett dett nackdelar. H planer. har ' också gjorts kom. till utförande. : Otaliga 7. en ingen. 4 För några år sedan. beslöt emeller= tid italienska regeringen att sätta i gång med planerandet för byggan- det av en bro. över Messinasundet, tiden. har förberedelserna börja byggandet av hängbron. När man kommer att sätta i gång är emellertid ännu inte känt... Denna bro kommer 'att bli den största aktigt hela Italiens stolthet." Man ämnar hänga upp bron i två enor- ma - kablar -med en 'speciell kon- struktion och med en vikt av c:a 47.000 ton! Det behövs också oer- hör tunga kablar, ty de måste kun- na bära hela bil- och tågtrafiken »| från Italien till Sicilien. Och man beräknar antalet bilar, som kommer ett högre -plan än biltrafiken ge- nom anläggandet av två våningar. avskild från > delse . "> I åratal Kar man i Italien saknat. stålhängbron i världen :och otvivel=. NGSTA HÄNGBRON '' ant VÅR EN OCH SOL BRO MELLAN SÖDRA ITAHII 2! kosta : ansenliga' summor är sj så till drygt 800 miljoner kronor enbart en pelare kommer att gå l der bron blir 60 "meter, vilket b gå under den, Wärldens: största hängbro >, vskallsbyggas i Europa. på mer än 47 miljoner. Höjden un- é tyder att sjöfarten” obehindrat kan; - Inte mindre än 25.000 människor kunna inviga denna enorma bro. klart. Kostnaderna uppskattas ock=-. 3 tresse, målark tog öv d. | tigaste vetensk . en titta i den. I stället placerar vi en egen verkstad i Uppsala. Vi hop-jett helt annat och bättre sätt än |att använda sig av bron; till mel- | kommer. att' arbeta: på "denna :bro' : Han: gick igenom Konstakademien Fokom sig har han omkring 150 av- vit pappakiva bakom Sglaret och pas att kunna placera tuben ista- | med andra instrument, Teleskopet lan 3.000 och 6.000 per dag: Järn- under: sex till åtta år: Därefter hop= ; , . och reste ,utomlands för fortsatta | handlingar, inberäl nat en el po- | projicerar solbilden på den. Stora tivet om möjligt nästa Se- | kan b för - bestämni av vägstrafikep kommer att. ligga på pas man : med stora festligheter ger. Instrumentets prisma medger spektralundersökningar av ljussva= ga stjärnor för studiet av stjärnor- nas fördelning inom vårt vinter- gatssystem.' Dessutom kan man un- dersöka avståndet till och åbsorp- tionsegenskaperna hos mörka ne- bulosor m m. en - terings- och justeringsarbete och först om ett par år kan det tas i bruk för vetenskapligt ändamål -. Den. mindre, av de båda nya ku- " polbyggnaderna rymmer ett stort "fotoelektriskt teleskop av 'Casse- » graintyp, Konstruktionen, är i öv- srtigt dr Wallenquists egen. Ljuset reflekteras . mot. en konkavspegel "och kastas via en hjälpspegel mot en. fotocell. ,I' denna uppstår då otroligt svaga elströmmar som se- dan förstärks och leds till en mät- apparat. Här mäts stjärnljusets in- tensitet i olika färger med mycket " hög noggrannhet, Man får. härige- nom en -bild "av stjärnornas fysis- Nn Att ett dylikt projekt kommer attf fi . . . "Det är 300 år i år sedan Daniel' Defoe, Robinson Crusoes författa- re.» föddes, vilket kan vara .före- s Vändning .nog att berätta följande historia: Den store sångaren Enri-" : eo . Caruso ' var en gång ute och bilade på landsbygden utanför New York, . då ” motorn strejkade :och han måste söka tak i en "bondgård medan bilen 'reparerades:; Farma CM den”"store' sångaren kom v övet ens, och Caruso tyckte till: han skulle tala om vem har var, - Farmaren.. flög upp från stolen "och grep.hans hand: ”Aldrig trodde jag att jag skulle se. berömd +: man i. mitt enkla ;kö! tropade: : . 7 besvara den frågan, säger dr Wal- lenquist. Observatoriets ” huvudin- strument, det stora teleskopet är . ju ännu inte färdigt och vi vet där- Den vita. herrgårdsby. för i; om dess kvalité. La- rymmer bostad åt observatorn |i|boratorieprov har visat att själva bot åni I och 'institutionsloz ins. kvalité är. utmärkt.: Om kaler:; och" gästrum åt 'besökande j nu allt blir lika: bra. som spegeln astronomer en träppa'upp. Väggar- | och det hela väl intrimmat får ast- na' pryds av Nils Tamrns egna mål” |ronomien . et förnämligt instru- ningar och. här. förvaras :hans -ve- |-.menttillskott; Men medaljen har en "tenskapliga . bibliotek och. tals |. baksida. Visserligen är trakten här av. hans stjärnplåtar.: Uridervisnin- | Sällsynt: naturskön framför "allt en gen i.astronomi skall. alltjämt ske strålande högsommardag men från i, Uppsala, ' som" behåller' sin ”gåmla astronomisk -synpunkt--är tyvärr reftaktor, men den mera”, avance- | klimatet” il denna" del-'av > Europa Aluminium bättre än silver Telesk får en gl 1 med 135 cm:s diameter., Bara spegeln väger 650 kg. Tuben blir 6,44 m lång och får en diameter av '165 cm vid basen och 130 cm vid top- pen.- Den förses med korrektions- glas och ett 80 cm:s prisma för spektralfotograferin; Se Dare För"spegelns finslipning och po- lering. har. man måst-anlita en ut- ländsk' expert, professor Yrjö Väli- Abo, som; är en av. värld främsta' optiska: specialister; Slip- ningen är klar och det återstår att ad. +, I2-tonsgaffel väntar på jättetub En "stor. "silverglänsande kupol :täcker den tredje och största av Så RT är hä belägga > spegeln :-med -al i : . ,. mn Vv Å BRASAN ön Mt I Bygga en svår men intressant” procedur rade "observation: ) I ska mindre Fynamt - stort In” Ihan, ”Carusol”. Den 'store-Upptäckts -. s al N ar | en. svår. men: 2 . Ro Fr NN H i å ; RR : den är färdig liksom: manöverrum- | Med elektriska brännare. upphettas a Tv Autorander för. oanvänt långa "tider a "året. ch esanden Robinson, Capio . i ” v luminium, till förångning och k der. och > doktorander : för Vv” året. o oo : met i, bottenvåningen och inne i kupolen, som. mäter 12 m i diame- kommer att kunna utnytt:as hund- latt..göra. egna." observationer; Det er a É raprocéntigt endast'vid mycket få tas mot spegelytan? Det försig; bege'ytan: Det försigg kommer -på observatorns. lott : att + ett :högvakuum; Aluminiumhinnan ter har man redan monterat upp på a id sidan: av. si - i tillfäll: Därför hade. jä; - a - I k M - un ar vid sidan; av, sin egen forskning tillfällen, Därför hade jäg person. ; det gaffelstativ, vari tuben skall blir "ytterst tunn, det rör Sig "OM Tr andled dessa yngre forskare. "ligen helst sett att det, satts upp vila. "Det blir, en tung pjäs. Stati- n Man > : pa på någon högplatå i t ex'Sydafri- vet väger" 12 ton och, tubens vikt «beräknas till cirka 7 ton, "+ 1, . Ib i Teleskopet är inte bara tungt det blir också" dyrt,. berättar dr Wal- Jenquist, Från början "infordrade vi d anbud "från utlandet men när de . .betydligt översteg 1 milj kr beslöt >. vi att bygga det i egen regi, 'Be- ; . ställningar :har lagts ut Kos: olika Nat ka- eller Australien, där :det. kun; |. nat -komma till sin. fulla rätt. Men vi får försöka göra det bästa" av si- |. tuationen och trösta :oss "med "att Och, hur känns. det då attsha ett 'så att säga eget. observatorium i en' sådan här naturskön miljö och "det material vi kan få under några med en den allra modernaste. in- förstklassiga observationsnätter ger strumentering, " frågar . vi. till sist oss arbete för åratal, säger dr Wal- vår, älskvärde ciceron. 7. : =." "+ I lenquist till sist. ent ' — Det är mycket svårt att-f n ör . t vid; det fr 4 z delvis själv I viska "som han konstruerat, - re : DIXON - vi nade Gaumond, Och visa kritstensbottnens” tet"tvärs över kanalen bi an om somrarna företa omfat- -tande dykningar. Tillsammans” : med sina två döttrar och en lots > > dMer medvin a 2 Arbetet här. -ä "återse "upptagits men Under 1900-La'rt, > har tunnelprojéktet fått alll fle ". .ra anhängare. Loyd George: oc | | : Redan Napoleongilladeuppslaget ihop en tub och hänga den i » "tunneln. -Den 17 meter bred. k ion möt projek ij a . - ' a ; styck, f É färdleden omfattar järnvä N Under hela 1800-talet >= det. 'genhet på projektet. Gaumond nebar rqekter, Tanneln in: — något annat än en ”lömsk fransk = dat 1 ak SY ortfarande' noteras och. Mmotortra ix, beräknas ta - Lä ta mänga storslagna ingen- = utgick i sina kalkyler ifrån att '- ”splend cd i a Mot "Englands - komplott”. - In Som myllrade fram ur tun: enligt "allra, "senaste uppgifter 4 q sår iö s - s yle : led isolation? - "Den SN sa sn As 3, os re att bygga och går lös på 310 fortast forlag årbundrade — den 20—30 meter djupa Engels ten Douglas Jereoly Humoris- 1882." levererade Times en - Ta | RES här ket -tagit itu med tunnel- - miljarder lranes : skadd 'e Torslagen till en torr- ka Kanalen vilade stadigt och ästa mun OA Menade att ” fruklansvärd salva mot tunnel- jus Tedare utlöste närmast" Projektet. med SMER "till: projektet som aldrig blev av ; . , a on A a fa ste . Längst ut vid Shakespeare Cliff vid Dover bevakar - gamle " Charles Catehouse nedgången ti och Frankrike. " sig med att då och då kasta en önspektera några ruffiga. skjul "Det är inget tröttande arbete, ill kanaltunneln mellan' England Gatehouse nöjer blick ner i det svarta hålet och s längst ute på kritklippsbranten. "" ++ Ensamma vid det entonigt mullrande havet vakar Charles Ga. tehouse och drömmar, - ett och ett halvt sekel, existerar 2 > f dag två påbörjade sonderings- tunnlar på vardera sidan: om > Kanalen plus ett belt bibliotek ' mer eller mindre fantastiska ' uppslagsritningar och skisser, «> Men ännu har tunnelentusi -ästerna inte gett upp hoppet > > Senast i april i.år lade tre franska civilingenjörer fram en detaljerad e mellan Cap Gris-Nez och Folks. . tone inför det franska kanatbo- , laget, Planen omfattar. bland annat en konstgjord ö mitt i Engelska Kanalen där en sand. bank höjer sig upp fyra meter skiss över en kanal . hans hustru över en av ny tids stoltaste ingenjörs- tidigare hamnar i Kanalbolagets arkiv. > sr Nor - Idén till tunneln mellan Eng-- land och Frankrike rann upp re-' dan' 1801. En fransk ingenjör, presenterade Napoleon en utför-” lig kalkylerad plan för tunnel. transport av post över Kanalen” och med regelbundna skorste- nar för luftkonditionering, Mitt i Kanalen ville han anlägga en: konstgjord, internationell ö. Ne- poleon fann uppslaget förträff. ligt och ho vet vilka baksluga invasionstankar som den gån. + gen lekte i tankarna på honom. flytbojar ' tvärs över Kanalen. 1860 ville engelsmannen Fowler. med hjälp:av en för ändamålet konstruerad dykarklocka bygga en undervattensviadukt över den ; 35 km breda Kanalen, På via- > dukten: skulle. löpa "skenor och längs :' denna .. åndervattensräls kunde sedan en 200 m lång och + - 18 m'bred ”skjutplättform” lö Pa, Plattformen som höjde sin , placeras sida vid sida fyra tåg- sätt förutom post och annan last. En praktfull anläggning sålun- da; men den gode Fowler glöm. ” de att räkna med ;sättningarna i sjöbottnen. Plattformens väldiga tyngd skulle ha raserat alltsam- mans. : - : > En " annan. förslagsställare gjorde ritningarna till en un- .dervattettsbro av' betong. På bron vilade en vattentät cylinder 'i.vars inre tågen mellan Eng- land och Frankrike rusade fram. en Ihärdige Thomé Gaumond - Speare. Cliff trä rodde han ut. och, - dök sedan. med en 'stenfylld säck fastbun- den” vid benen ner i Kanalen " och: hämtade upp prover. Han föranstaltade också borrningar i sjöbottnen.. Under 23 år ägnade ; 8 åt" dessa ansträngande '' . han si förberedelser" och "publicerade sedan. 1857, i det närmaste ned- bruten av” påfrestningarna, re. sultatet och en för biltrafik, förbundna med varandra På var 100 me- mm med - förbindelsetunnlar. 1857 bildades en fransk-engelsk sarreltunnelkomimitté och 1870 altes provgrävnine; igång ' ; Fransmännen satsade 2 mil- und- och sedan hela 1.840 me. alen. På Shake. ngde man sam. lippan och gjor- s 8 ter in under Kan, tidigt ner i kritk de en 1.600 'm Den här bilden är unik så tillvida att den är tagen under Engelska Kanalen. Där finns nämligen gamla, halvt "raserade -sonderings.. > tunnlar från de många försök som gjorts ”att g 7 räva 'en ”bil- ' och ' . tror på nyttan och"värd j en direkt . förbindelse . mellan ;, ; vandrat i spalterna 'år från '&r senare Churchill hör tilldem som England och kontinenten. Kom- o mittéer 'har. tillsatts. vid "olika - tillfällen; ' kalkyler och förslag har begrundats.” Går man ige nom tidningsläggen ser man hur” tunnelplanerna ' varit : ute "och! Än har de seglat i medvind; ; Pp av "sina bottenforsknin- . h : so CVANA,. / . a : > överbyggnad - :ovanför vattnet BAB VPC C EA le AT örpce varit definitivt genom" Mo, oe ora . : skulle drivas med elektricitet I samma veva presenterade ' förbara, NR Sv Å: hela detta 'väldiga pro- inte förmoda annat än att den- — och farten var beräknad till 30 - e28elsmannen Lowe'en ny plan | ,; Marskalk Foch förklarade efö: jekt, stött och blött i över na plan i likhet med oräkneliga km/tim. På plattformen kunde med parallella tunnlar, en för tåg: fer ändra världskriget som sin, uppfattning att en tunnel: unde Kanalen kunde ha förkortat kri: get med minst två år. Att den : fått sin betydelse: vid: den tra= giska evakueringen vid Dunkers que förefaller mycket sannolikt. Montgomery - har naturligtvis” förklarat hela idén med en tu nel' för ”helt "'vanvettigt”, .:n. 1957 började plötsligt Suez. bolaget intressera sig för saken och levererade en kalkyl över konstnaderna. ' En: tunnel för kombinerad tåg- och 'biltrafi skulle enligt 'dessa' beräkningar från vattenytan. Ön är tänkt att stundande telg dock på de : 1800-talets ivrigaste och ve- Tingstunnel, eter "lång :sonde.- 2 järnvägsförbindelse mellan England och Frankrike, ON kosta 250 miljoner Bund, byggas i betong och dess vikti. = lan Frankrike och England. - ” pomnäligaste tärespråkare dör > Men de ty . Här inspekteras tunneln av representanter «. Det kan nämnas att det en» gaste funktion blir att ”härbärs era e& luftreningscentral för Så ser alltså der purfärskaste Jules Veme-projekt UT färdled över Kanalen att strömma in. Någon menade. att -Thomé Gaumond . som offrade sin hälsa såväl som sin förmö- vattentätt på tjocka kritstensla- å t . nn aldrig "mötas," Upmlarna skalle Det seglade Upp en stark opin: "nelbolaget. Projektet. I målande "ordalag si. för det Engelska Tun" v panik” och tunnelplanens ”mot- ståndare: hade: gelska kanaltunnelbolagets , kal tier, som kostar någon shilling "Vem vet, måhända 1900-talet, tutuuelvsviektet ut Ålan törs vä ger. Detta skikt lämpade sic y - . t "ingen -svårighet blir århundradet > då ; . LÅ ta räl od om : Tr pade sig ut- — mentet . förkl ade . ledarskrih mun tg oe Få ärighet I raundradet ” då" tunne n on s ' : et onda vettiga vore att gjuta — märkt för tunnelborrning, me herre att allisarnna” Upprörd ”Merry Old England”. nämna nm säfta definitivt stopp för-ar. mellan Evgland 0 rankrika : sa En SANNNHANs inie . fd atteti 2 -1883. ing RA p NE j : a - - H - be : : Une var - Inyaderades av [rämsuande sh betet. 1883 inställdes. grävnin-. DE FLESTA 0 CH BÄSTA OR TS] , NYHETERNA FIN garna för gutt.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.