YrYrYyreeY Ye TFYY vyvrYFYY äAnd Blommande ärtträd i Laholms stadspark Irosör över medellängd [So ev SVENSKARNA HAR fått uppleva en sydländsk sommar ulan att behöva kosta på sig semestertrippen till Kanarie- > öarna och Mallorca. Vure sommarens höga temperaturer och många solskensdagar statistiska normaltal, skulle svensk töristindustri snart överglänsa varje annan näringsgren. - Nu har vi emellertid klart för . oss, att vi detta år begåvats med en sommar, som slår alla re- kord. ”Risken” att den kommer tillbaka de närmaste åren är in- te stor, Erfarenheten och ”vä- derleksfolket”. säger oss det." 7 En torr: och varm sommar är vad. en långvarig torka kan ställa till” med har tusentals svenska gång fått erfara, a I södra Halland, där regnet inte helt har uteblivit, men där värmerekorden slagits och sol- - skensdagarna' varit flera än på ' emellertid inte enbart till gläd= llänge har särskilt trädgårdsvän- . länge, je. Da höga temperaturerna kan i längden. bli påfrestande för både människor och djur, och i SOLROSEN (Helianthus annuus) är med rätta en populär pryd- nadsväxt, högväxt som den ofta blir och lältod!ad som den är, Sär- skilt barnen tycket det är roligt, att få pyssla med den här korg- blommiga växten. - Är Något annat: ivsvoslpos oc nerria märkt, att sol och värme ger stor blomsterprakt: Vipra- de han beundra en mängd blom- ” mande 'gladioler och dahlior: — De ' senaste " somrarna har det inte varit mycket med dem, sa "Iaholmaren. — De obligatoriska . augustiregnen: har gått illa åt blommorna. Annat är det i år.- Sällan" har jag sett gladiolernas - ”strutar” så klara i färgen. Det måste vara den jämna väderle-" ken, som gett 'så gott resultat, : : + VI HAR I tidigare trädgårds- krönikor nämnt, parker: och planteringar har plats för en del sydländska in- slag. Vid 'en promenad i genom li Laholms | stadspark ” i' söndags gjorde vi en anmärkningsvärd upptäckt. För: det första 'har vi tidigare: av -någon. anledning 'in- te observerat, att stadsparken i "sitt , trädbestånd: även rymmer . ett par stora" akacior'— eller" i varje: fall två' sådana träd, som . svenskarna brukar kalla aka- cior, även om de botaniskt sett . Inte nog med denna övarrask- ning — de laholmska" ””nkaci- orna” har trivts så gott denna varma sommar, att de blom- mar för andra fången, 'Knip- "nen med bruna baljor visar, att ” träden. blommat: vid normal tid (någon gång vid midsommar), . och nu'pryds 1oppgrenarna än- - hu en gång av de vita bloms- lantbrukare ännu en tade med en laholmsk villaägare - - "häromdagen: I sin trädgård kun- '- att Laholms | | darna kom till varit ett popu-, "| holmshistoria”.” é GA AN EN BOTANISK RARITET av blommat hos överläkare Nils S haft fyra nästan mai! Det har förresten ländska kar det, trivas en rymlig ma fullt. til sin rätt. "0500 , VICRINGDE, upp stadsträd- gårdsmästare . C. I" Bengtsson för "att få en. del "upplysningar om .. den. falska akacians” ”la- = Jag hör inte till dem, som älskar .robinian, säger 'Bengts-' sor. i Visst är trädet 'resligt och blommorna vackra, men en- ligt min mening passar det inte riktigt in i-en svensk parkplan- tering. ret Ne '— Robinian är vacker endast - då: den. är: klädd i blad och bli Andra tider står den »'terklasarna, Bl na är 'e- mellertid inte många nog för "att deras behagliga doft skall nå ned till stadsparksflanören. VI ANTYDDE, att de höga, luftigt gröna prydnadsträden felaktigt kallas ”akacior. Ärtträd är enligt vår mening ett riktigal re namn på denna Robinia-art, som på latin fått heta ' Robinia pseudacacia. Första .stavelsen i artnamnet (pseud) betyder helt enkelt ”falsk”, och botanikerna har med andra ord döpt trädet till ”falsk akacia”. Ärtträdets blomsterprakt är emellertid syd- ländskt äkta, och det har allt- sedan de stora herrgårdsträdgår- N , a KM Aa dö Ch de vetet som alla talar om. Starkv st Meta aste vetesört som hitti ST svenska jordbruket. SN Fimärkand för Starke är dessutom myc- |] asthet, god vinterhärdighet, SN enlig I fäsresir ArOning. utomor- NS ; mjöldagesresisteus och ypperlig SN kvalitet, ynperlig ST Så Starke i höst och skörd mer nästa år. NS Starke har i medeltal av 130 officiella SN försök överträffat Banco med 6,7 57 och Aa EG Svale med BO Cs i medeltal av 60 fö Läs mer om Starke höstkaralug! > Beställ utsä dö SN KLDRO GA AREA ee omgåemle, Starke erhålles endast från si T...ITTII nt i marknaden to nya mycket uppmärksammade höst- är den högst avkastaude och strå- ls erbjudits det samt Odin med 9,7 9) i Weibulls nyutkomna NYA NSÖRISSSN ;AÅ RN UT LANDSKRONA Ull8—160 20 SKÄNNINGE - Fd aha Sä fd BJERTORP Tråvad 201 ugn dk spretigt naken och ser så fru- sen "ut som ett Söderns barn har' rätt till här uppe i norr- »Robinian har också mycket lätt för att fälla grenar — den skrä- par ned omkring sig. . . —, Antagligen . har dessa så kallade" akacior planterats i La- holms städspark någon gång när seklet var; ungt. När jag kom hit — det var 1923 — lät jag ta bort en del .av dem. Robinian har, emellértid 'stor förmåga att fröa av sig, och redan ett tjugo- tal år senare hade de kvarva- rande träden fått en hel busk- skog av -:”akaciabarn” "omkring sig. Även dessa plantor försvann så småningom genom parkför- valtningens medverkan. Nu är det. endast två robinior kvar. vid Stadsparkens café, och de får väl stå där så länge de trivs och blommar, säger hr Bengtsson. DE "LAHOLMARE, : som se- naste: månaden = hållit till vid Glänningesjö har säkert obser- verat.-några. imponerande höga växter i lantbrukare Karl Påls- sons :' trädgård, som ligger --vid vid Glänninge första ordningen har i sommar «rett. Det är en mexikansk ökenlilja nshöga stänglar, "-: klockliknznde blommor. å -växer- grupper - $ trömberg vid Falkenbergs lasa- (Yucca filamentosa), som . överfyllda med . gulvita, ”infarten”. "till den populära sjön. På två ställen i trädgården ex- blomma;,. som .skall stå skiltvakt vid '; ”den....röda lilla stugans”. förstukvist. Men :solrosen:är alls inte svensk — den kommer från Amerika, från : Mexiko, påstår av : solrosor,: och | är". för : oss: er typisk. svensk | ( VÅR MEDARBETARE SOMMARVÄRMEN håller allt jämt i sig med temperaturer som . troligen ligger nära rekord för augusti. För skörden har torkan varit till god hjälp och vad som hittills kommit in: har varit av bästa kvalitet. Det behövs också då kvantiteten blir en bra bit under det normala. För betorna har dock torkan blivit för envis och de 'slokar' betänkligt på många ställen, Litet regn skulle liva upp och behöver inte göra" någon skada på säden. | + I DEN gångna veckan har Findus meddelat sina odlare att de även 1960 kommer att ta "emot jordgubbar härifrån, Därmed är avsättningen tryg- j gad för: ännu ett år och till skapliga priser. För dem som får treåriga odlingar blir det dock en ändring i kvalitet 2, där bären inte får understiga 18 mm mot ' normalt 15 mm. mai. I Amerika — och fö öv- rigt även i Sovjet och.'en : del andra öststater. :— är solrosen alltjämt. fältodlad : i större . om- fattning, Man. utvinner. olja ur dess stora fröer, och den'pro- dukt, som blir kvar efter press- ningen, ingår som icke förakt- lig komponent i diverse kraftfo- derblandningar. Här i' Sverige H minära.. : sr. nej, hörde i radioekot, att ran försökte ge- lyssnarna en uppfattning om Hallands turist- sommar , 1959, De siffror; som presenterades, var ' högst preli- a. Rapportören : tog med Varberg,” Falkenberg; - Tylösand och Östra stranden vid Halmstad i sin ”statistik”-men han nämn- de -inte-ett enda: ord om som- odlas solrosen nästan uteslutan- de: som prydnadsväxt. Denna: korgblommiga: växt är lättodlad — trivs dock bäst på ett något- sånär. skyddat ställe i trädgår- den — och den brukar glädja sin odlare genom att under:en kort sommar växa till en höjd av cirka två meter. I år, då vär- men gjort särskilt gott, har man emellertid här och var fått fram solrosexemplar, som är betyd- ligt högre. Det ”halländska re- kordet” lär i år hållas av ett ex- emplar i en villaträdgård i Fal- kenberg. 4, 10 meter 'hög är den solrosen!!! >; sl Unga flickor brukar trä solro- sens mogna fröer på tråd och använda ”hemslöjdsalstret” till halsband — ännu yngre flickor (pojkar med förresten) tycker det är en fröjd att få odla sol- rosor. Som vi sa blir växterna ovanligt höga, och då deras växtperiod " är kort, kan man riktigt se hur solrosorna växer. Kanske kan en blygsam ”solros- odling” i barndomen grundlägga ett livslångt intresse för blom- mor och trädgård. | Åss. marens :turistinvasion i södra Halland... ' Sveriges Radios hal- landsredaktion har alltid mycket svårt. ” att . mobilisera något in- tressé för den del av landska- pet, "som ligger söder om Halm- stads södra stadsgräns. : ' Vad man skå göra med en karl som; förstör. alla sina pengar på en -kvinna? Kan man inte försö. ka att vara kvinnan? Hustrun såg och. sa: . : — Nu är det en 'kaesör som har smitit med kassan igen. Men hör man nånsin talas om en kvinnlig kassör sonr tagit peng- ar? ” ' — Nej, svarade mannen, De nöjer sig inte med det. De tar chefen, - : " upp. från tidningen Försäkringsagenten: — Får jäg alltså anteckna en stöldförsäk- ring för hela er kontorsinred- ning? . Dl Chefen: -— Tja, vi kan undan- ta klockorna. Dom ' håller alla ögonen på. -— Jag har.en stor nyhet att tala om, Hubert, — En stor? Det ä liten 2 r väl aldrig en liten? Mosel nnnkal = CC Hylte Bruks förberedande planet. Här en KZ "> Vattenförsörjning. Bilden är t ÅSE t Hylte B bild från Skräbeån, som kommer . att svara för agen, där Skräbeån och Ifösjön ”möts”. sin kant av södra Ilalland, å 1 ser, medan en del hundägare nåtts av ett mindre glä dyrt att smita från eller glömma bort hundskatten... Brev från Hishult: 000 KE Glädjebud till jordgubbsodlarna i Hishult och dess grannbygder. i Ilishult, signaturen KA-BE att 'jordgubbsodlarna där För odlarna gäller det nu att genom gödsling, rensning och besprutning lägga grunden för en ny skörd. 1 EN KONTROLL bland hund! ägarna i kommunen har givit till. resultat att många, som har, fler 'hundar än de betalt skatt' för, nu får betala dubbel hund- skatt och dessutom böter, Detta bör, vara lämpligt straff för' dem det drabbar och en lisa för de hundägare som lojalt betalt skatt för sina hundar. , , Lå skriver i borta djande budskap. 4 1 augusti 1959 dagens rapport från ått glada underrättel- har få Det kan vara" ; i 3 SKOLORNA, har nu börjat | och barnen samlas åter efter OM, par månaders stärkande e jer; För dem, liksom för al a jens esterfirare, har sommaren : mi rit en önskedröm med sol och bad. ; AVEN FÖR de äldre som vilt lära litet. mer i vinter är ot snart tid att tänka på ämnes valet. Både yrkesskolan och studieavdelningen har mycke att välja på och önskar komma igång så tidigt som möjligt. Beg. TRAKTORER Mc Cormick Super BWD-6. diesel. : Farmall D 430 Agriomatic, diesel, International B 250, diesel. Farmall DGD 4, diesel Farmall. DF, diesel. David Brown 950, diesel. |. Ferguson, diesel, m: plog. - Bolinder Munktell BM 20. Bolinder Munktell BM 10. Farmall M, fotogen. ' Farmall H, fotogen. Volvo T 24, fotogen.: Volvo T 22, fotogen: Nuffield, fotogen. : David Brown Super, fotogen. David Brown Standarp, fotogen. Fordson Major, fotogen.” Renault, fotogen. Beg. REDSKAP STALLGÖDSELSPRIDARE 'Tive, nästan ny. - Harvester 5 200. . Arvika, 'm. fl - POTATISUPPTAGARE Arvika, Hadar, Viking, m. i. TALRIKSREDSKAP . ' Skurups 9 t. Ebhard' 3ti PLOGAR > ooo. Harvester, Överums. ij Arvika, Ferguson, m fl. . i för lyft. > i - | Bogsérade, Harvester, Arvika, "Överums, John Deere m. fr KVARNAR ' . Nirvana," Sols, Express, PRESSAR ' Oliver:.70 Row Crop, foto; Case 5. m.fl "MOT gen... ORFIRMA B. ARVIDSSON ÄNGELHOLM — Tel. 13535 växel, " Sandby, Clas.” 2 ER ” $ Sa i < Försäljare Bostadstel. Sjöberg, 13073, Kristensson 13179. - Hur bör utfordringen med ensilage ordnas När man skördat vallfodret tidigt och ensilerat det efter en metod, som ger god il kvalitet, Jutl;. spörsmålet, hur man skall ordna "> Da ariikel ger professor Knut Breirem, Norge, några råd i ämnet. . un Avgörande är, i vilken utsträcko ning man kan basera utfodringen På grovfoder. Vid utfodring av mjölkkor räknas det med att man kan använda upp till 3 kg torr- substans per 100 kg, d v s'ca 15 kg per dag till kor på ca 500 kg, Detta gäller emellertid för blan. dade foderransoner av grovfoder och kraftfoder, Norska försök har visat att i blandade foderransoner kan man i genomsnitt icke komma högre än 9—10 kg torrsubstans i hö plus ensilage, d v s 6—7 fe Per dag. Det går bra med ett par » fe, I rotfrukter som tillägg, man: kommer då upp i 8-9 fe grovfoder per djur och dag. Enligt norska försök är detta den största mängd grovfoder, som det är för-. delaktigt . att använda till kör på 500—550 kg. Förutsatt att grovfod- ret har tillräckligt hög. proteinhalt skall de 8-9 fe räcka till under. hållsfoder 'samt produktion av 10 utnyttjar djurens förmåga att om- sätta grovfoder, kan man . begrän. sa användningen av kraftfoder till 300—400 fe. (10-15 Proc av års. fodermängden) vid årsmjölkmän, der på ca 4.000 kg, . = A Överdirektör A ra har uppställt s är möjligt att helj ensilage, Detta h: Örborn och and- Pörsmålet, om det t ersätta höet med ar undersökts in. Ö verl 8 ruks byggnadsprojekt på det ensidiga ungar, NYerkan > den komplexets aoicke BPåvisas, Det är 1 säl ons s on ; | Oct att :det även j främtant 4 2 vo Fo NN Ak. Art 4 fötttmnan V TUI X man g till gen med ensilaget. I den- Lantbrukshögskolan ÄsS, utfodrin, "JAG BLIR ALDRIG SÅ UR HUMÖR. SOM NÄR JAG RÅ KAR FÅ DÅLIGT ENSILAGE. FÖR JAG VET JU, VILKEN. PELIKATESS DET KAN VARA. blir vanligast att utfodra med både hö och ensilage, I områden med Stora vallarealer kommer det näm- ligen knappast att bli möjligt att ensilera allt vallfodret På den kor. att £e ensilage värde, Välskötta ofta endast hälf. ö den till hö, mes första skörden och som icke betas, går med högt närings gårdar i N Orge tar ten av första skör dan resten av allvefterslåtter, till ensilage, dettackor. p7 gödoxar och mo=- auärkta resultat mg IPpnått delvt > Cb Med ensila vis utan hö, Slaktoxarna fick så Proc av foderen- im av hö plus en- LISUPE + ASO, R PK 15-30 och 2020
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.