ta Ulla 0 SAR Bar fr ar RA | . adjunktstjänst i Uppsala. Han > födgätligt: förknippat med La- holm och Laholms samrealsko- |” sc Ett tragiskt tele; Törmqvist, Uppsala, Sya utanför Linköping Sydhallänningen-väl jer- Laholms Tidning - lokaltidningen - ONSDAGEN DEN 9 SEPTEMBER 1959 DN Ansvarig utgivare J, B. Bengtsson K GG Lösnummer 25 öra ' omkom. i Olycka vid Linköping gram mälde 'i går att f. Tektorn Einar | omkommit vid en trafikolycka. Vid girade ' Törnqvist, som färdades på . . cykel, ut i körbanan och påkördes av en bil samt dödades, Lektor Törnqvist vär född i " Mjölby i Östergötland den 8 ap- ril 1891 och avlade studentexa- men i Norrköping, Han 'studera- de vidare i Uppsala, där- han avlade fil, lic. examen 1922. Ef- ter anställningar bl. a som svensk lektorlvid universitetet i Leipzig blev han :1930 adjunkt vid: Uppsala högre allmänna lä- roverk.: =. + Är 1933 blev han rektor vid Samrealskolan i Laholm vilken befattni "han : innehade till årskullar elever, nu vordna män och kvinnor i staten, minns ho- nom som .den gode pedagogen och varme vännen, Förvisso går många tacksamhetens tankar till den forne rektorn,' som nu så hastigt gått bort; liksom tankar- na gick till honom här i Laholm när hans maka så hastigt ryck- tes bort från honom, - + Även inom stadens allmänna liv tog han livlig del: Han. var bl; a. ordförande i samrealsko- 1945 då "han återgick till sin disputerade därefter till filoso- fie doktorsgraden, och blev Iek- tor "vid folksh lans lokalstyrelse och i hyres- ämnden, tryckfrihetsombud och ledamot i 'hälsovårdsnämnden. Han sörjes närmast av två sö- ner, '- | Den omkomne, förre lektorn och förre rektorn vid Laholms sam- realskola fil. är. Einar Törnqvist. Uppsala, "vilken tjänst han in- nehade tills han för några år ” sedan : blev pensionerad. Rektor Törnqvists namn är o- : la. Han kom till vår stad i en brytningstid för vår skola. Den- na hade innan varit en kommu-' nal: méllanskola och lånat hus i|.. folkskolan men år. 1933. föränd- . fades 'den till statlig samreal- skola samtidigt som den flyttade in i den nya byggnaden. . Det blev på "så sätt ett helt nyda- ningsvärv, som rektor Törnqvist fick ge, sig 'på och "detta under ganska svåra interna förhållan- . den. 0 + N "Men ned friskt mod & gav sig den duglige skolmannen i kast med sina uppgifter o. förde fram skolan en bra bit: på den ' väg, som sedan fullföljts av, hans. ef- terträdare rektor Waldert. Det var ett stort, gagnerikt. och 'o- själviskt-" arbete, - som Einar Törnqvist lade ned och många Kyrkoherde ” I sig iväg hem till veingebon som - | boken” och lade' den på paket- 1 täckte "emellertid stölden och [holm re Per Ryding och åklagare son, ockholmaren "kallades för- säljare, och han och hans hust- ru hade. lämhat huvudstaden i mars i år och sedan dess fört en, ambulerande tillvaro 'med tillfällighetsjobb ” här.. och var. För någon månad sedan hade de kommit ' till södra Halland, där de gjort bekantskap imed en per- son i-Veinge. Efter att:nha' be- sökt :-Våxtorps , marknad : hade stockholmsparet kommit till La- holm där man tillhandlat sig en del brännvin. De hade så gett också hade. brännvin . hemma, Det blev supkalas och vid ett tillfälle: hade värden på stället gått ut på gården och där be- fann sig även stockholmaren, Värden - tappade sin plånbok med 80 kronor i sedlar och någ- ra kronors 0 oc ; Stockholmaren tog upp plån- hållaren till en'cykel. Väl in- kommen talade han om för sin fru att han ”tagit vara” på plånboken.: Paret 'stannade' kvar över natten hos. veingebon och gav, sig tidigt på morgonen i väg till. Laholm. Veingebon upp- anmälde ' saken för polisen som snabbt fick tag på paret, illa ännbart fängelsestraff för kuppmakare i i Laholm Ett par äkta makar från Stockholm häktades : och en göteborgare fick ett hårt straff vid gårdagens extra. lings- förhandlingar i Laholm. Makarna: hade. stulit en plånbok under en fyllefest och göteborgaren hade gjort inbrott i en urmakeriaffär i. Laholm. Rättens ordförande var. tingsdoma- N Tandsfiskalerna Elmin 'o. Pers- tan omsvep vad som hänt och likaledes - erkände "de' stölder: av fyra cyklar, två i Falköping, en i Vara och en'i Landskrona. De saknade fast bostad och blev häktade. Atal skall väckas se- nast den 17 september. De häk- tade kommer även att få svara för bedrägligt beteende, 'snatte- ri "och" fylleri t' Stockholm" = Den göteborgare, som natten TJ SKOGABY:: KAPELL.thar: har varit i bruk i 43 år — reparation, och detta arbete digt får kapellet en sakristia. Melcher Håkans: är sålunda bara ”barnet” mot närmaste grannen i nordväst, Veinge -medeltidstempel, Lik. som detta har emellertid Skogaby kapell' varit i behov av håller man på med nu. Samti- I sällskap med kyrkoherde ' arbetena. ” — Kapellet kom till på fri- villighetens väg, berättar nämn- deman Alfred Jönsson, , som också var med vid vårt besök. — Det bildades en kapellföre- ning, och medel insamlades på frivillig väg. Kyrkoherde Hedén bidrog med 'en grundplåt på : Skogaby. kom med : virke och utförde körslor. Första söndagen biskopen. Det var länge efter- längtat, då skogabyborna hade en hel mil till Laholm, de som en halv. Kommunikationerna var också ganska besvärliga. Kapel- let har också bli ätt mycket” nytt” "senaste" året; Först mellan den 26 och 27 -augusti|l: .. (Forts, å sid. 3)" klockstapeln och nu en'n Inac ev sakristia, 103 tittade Lahol 1.000 kr. och bönderna kring " i advent. 1916 invigdes det av . bodde uppåt 'Evabygget en och : Tidning häromdagen på kristendomens ”ytpost” och har sedermera övertagits av pasto- ratet. ' När kapellet kom till blev det litet provisoriskt i vissa av- seenden, . bl. a. saknades sak- ristia. litet utrymme vid sidan om altaret, knappast så stort att ' det gått för prästen att klä länge tänkt på" en särskild sakristia och denna har” nu byggts till mot öster. Det har | blivit en mycket lyckad 'till- byggnad, som utförts efter rit- ningar av arkitekt Burt Sten- berg i Halmstad: och byggts . av byggmästare Gunnar Karls- son i Veinge. "Ingången till sakristian blir på södra sidan, och här finns den gång - Skogaby får vatten och : avlopp. Inne. i:' sakristian, vars golv kommer att beläggas med kalkstensplattor från Vad- stena, placeras vid -vardera si- dan om. ingången skåp, det ena avsett för textilier och det andra för nattvardskärl; böcker o. dyl. Vid fönstret på norra sidan pla- ceras ett mindre altare. 1 Värmefrågan är aktuell, då den : gamla . vedeldade . pannan inte "så lätt att få någon att sköta den och kyrkorådet har me allvarligt övervägt att lägga in (Forts. å sid. 3) Översiktsplan för 6.000 kronor upprättas för område. väster om blivande motorvägen Vid Karups I . träde i i Skottorp på måndagen beslöts bl. a. att. anslå 3.000 kr till en enkel översiktsplan för. de områden, som ligger mellan den -:. planerade motorvägen genom . södra Halland: och de redan byggnadsplanebelagda om-' :- rådena i Mellbystrand och Skummeslövsstrand. Denna fråga har tidigare behandlats" vid '”ett par sammanträden och vid ett sådant i juni framhölls det, att en grundkarta si meddelst flygfotografering skulle betinga en kostnad av 60.000 kr, men nu har bygg- .: : " påpekat att. det. räcker med. en enkel plan för : i c:a 6.000 kr 0 nosa I én skrivelse till kommunal- fullmäktige framhöll kommunal- nämnden i Karup följande: ” INGEMAR LINDSTAM De båda makarna erkände u- Vid sammanträde den 8 april 1959 i Laholm inför. lånsstyrel- sen med' markägarna mellan planområdet i Mellbystrand och Skummeslövsstrand och den till- tänkta ägen, behandlades Markaryds kyrkoherde! provpredikade oc för -kyrkoherdetjänst i Kalmar stad Inför en talrik "församlingsmenighet höll ' Kyrkoherde INGEMAR LINDSTAM, Marka-' : ryd, på söndagen proypredikan för kyrkoherdebefattningen i Kalmar stads församling. Pre= " dikan hölls över andra årgångens högmässotext ur Lukas 10: 38—42 om Marta och Maria med ämnet Jesus och jäktet”. vi återger: här kyrkoherde Lindstams predikan. ” Arbetet gjorde det svårt att lyssna för Marta. (Hon ville nog gärna. Men man måste ju göra sin plikt. Marta var upptagen av många bestyr för att tjäna honom; står det hyfsat: i vår svenska översättning. Grundtex- ten är uttrycksbullare: Marta lät ögonen . irra åt alla håll un- der mycket tjänande, Det kän- ner vi alla igen! man kan inte koncentrera - sig, när. man har svårt att hinna med. Man jäk- ter, Och tjänst I heter på grekis- ka diakonia,' Det var den slags tjänst som har med" hushållet att göra. Marta ordnade en god middag för Jesus och hans säll? skap, och det var han utan tvi- vel tacksam för. Det var likaså sed i Israel, att man skulle be- möda sig för gästen, så att han såg det själv. -Bestyret Var en hedersbevisning, och en smula kvinnlig fåfänga fick sålunda förljuva jäktet; det händer än, Men | kvar står detta faktum: . ( den jäktade Marta hade svårt att lyssna "till ' Jesus. Hon tjänade honom. Hur skulle hon då hin- na höra! Han och hans sällskap var ju gäster och måste ha mat. Hur -skulle det gå, om :hon lät arbetet ligga och satte sig med Maria: vid Jesu fötter? Är det inte rejälare att göra Jesus den nödvändiga tjänsten än att lyss- na till hans ord om det ena nöd-= vändiga? (Så tyckte nog Marta och ..många med henne. Maria kunde väl vänta tills. efter mid- dagen, kanske rentav till söndag kl; 11, ' med "att höra Guds ord. Inte 'skall wäl den ena värdinnan sätta sig ner och lyssna på gäs- fen,' så att systern får bära hela bördan! Tanken ' på, detta; gjor- dé ,'det ännu, svårare för den jäktande Marta att ; lyssna på Jesus: a Men vad menade Maria själv med detta? Ingenting tyder på att hon annars var en lättjefull sådant; Man brukar måla Maria vid Jesu'fötter som en dröm- mande och mediterande lyssner- ska, men den bilden beror mest på, , målarens = sentimentalitet. Jesus. har inte mycken tid för drömmerler. Verkligheten är för hård, hjärtats och korsets verk- lighet, Hans kors var inte för- gyllt. Kanske var det så att Ma- ria satt vid hans fötter 'och lyss- näde, bara för att detta var senda rädd enda ch "det enda . nödvändiga?.. Hon : kunde ju inte -veta, att Jesus skall bli vän i familjen och låta: dem uppleva. de dödas uppståndelse. Det kunde hon inte drömma om Nu :fick- hon inte förspilla" ett ord, inte en droppe ur glädjens och ' frihetens bägare; friheten från ångesten, "från samvetsnö- den, just från jäktet. Vid jäktets rot. 'vrider . sig alltid ett pinat samvete, frågan om planering av före- nämnda områden. för tätbebyg- gelse och uppdrogs åt kommu- nalnämnderna: i. Karups - och Laholms landskommun, att sam- mankalla intressenterna till ett nytt sammanträde för vidare överläggningar 'i denna fråga. Sådant sammanträde avhölls den 24 juni 1959 å Strandhotel- let i Mellbystrand och därvid beslöts: att . till behandling upptar frågan om planläggning” av. de för tätbe- byggelse lämpliga områden mel- lan motorvägen Östra Karup Halmstad och Skummeslövs- strands och Mellbystrands bygg- nadsplaneområden, samt . att byggnadsnämnderna i respektive kommuner: beredas tillfälle, att på utlyst sarfimanträde före den 30 september 1959 delgiva mark- ägarna de i ärendet fattade be- sluten. Det avsågs att | grundkarta skulle «upprättas för området ifråga ' medelst flygfotografering, och att 'sedan en planförfattare finge fortsätta arbetet, med de- taljplanering m. m. Det uppdrogs vid förenämnda sammanträde "den, 24 juni 1959 åt. ordföranden vid sammanträ- det Arvid Edvardhsson. och sekreteraren Richard Mjöbring att utforma och tillställa bygg- taga ställning till frågan om att inhämta övriga kommunala 'in- (Forts. & sid. 5) -Det har endast funnits ett. | om sig där. : Därför. har man - F också ett utrymme för" toalett, ”är”så bra.-Dessutom är. det ter, . . Då morfar övertog gården var där inte mycket odlat, så arbe- tet med själva jordbruket tog ej mycken tid. Men :morfar var en skicklig slöjdare, och han kom så väl till pass för att laga gran- narnas jordbruksredskap, årder och harvar av trä, och att sätta nya lötar på deras söndriga vagnshjul o. även förfärdiga nya vagnar med oskodda hjul. Hans stärsta hobby var dock att för- färdiga nya vävar av ek som var mycket. eftersökta särskilt då kvinnorna i. orten skulle gifta sig.:Ty en väv var en nödvän- dighetsartikel i ett hem, där ul- len av fåren sedan den förvand- lats till handspunnet garn skul- le vävas till vadmal, värken m. m, till kläder. Och även linne- varor av det nemodlade linet skulle vävas på den tiden. Mor fick en sådan väv då hon slarva eller att Jesus godkände SR . ' Kanske var inte Marta, utan : (Forts. å sid, 3) ra nadsnämnderna i berörda kom- "muner en hemställan om att a . s ” DN "BYGGMÄSTARE Gunnar Carlsson, Velnge, arkitekt Burt Sten- Kapellet i Skogaby har fått sakristia Kyrkorummet målas i gladare färger > " Skogaby kapell är södra Hallands yngsta kyrka, Den berg, Halmstad och kyrkoherde Melchor Håkansson st ritningarna till Skogen kapel 1s nya sakristia, om atuderar MARKARYD (LT) . kväll räde och :k Kommun! valbuss nyhet | I | - som provas i Markaryd een « my » Kommunalfullmäktige i Markaryds" socken höll i går Iutad. I därvid : bruksförbund,- länsstyrelsen i ryds. båda '1 alt den "nya överenskommelsen som gjorts mellan Sveriges Pappers«"' i Kronobergs Jän och Marka- de den ph de” - ” "bruksskolan, som skall startas i vÄndringen innebar i i stort sett att' Sveriges Pappersbruksför- te i det gamla sydhalland; ristat: L. P. åhr MDCCCLXLI;, och på en sträva är inskuret: »”1862 L. P. S.” Väven är nu i min ägo och fastän nära 100- årig fullt brukbar. Morfar hade fullt upp med arbete. Sedan han fått 'sitt ena knä krossat med åtföljande lbenröta och kall- brand var det omöjligt för ho- nom att stå vid hyvelbänken, men han tillverkade i halvlig- gande ställning många träskof- for och många större och mindre ”såar” för olika bruk. , I kohagen växte åldriga alns” tjocka björkar, av vilka sönerna (mina morbröder) fällde en och annan samt avsågade dem i lämp liga längder, som klyvdes mitt itu, varefter morfar urhålkade dem. Jag minnes en skål, som mor hade fått. Den var cirkel- rund och nära en aln i diameter. Den gagnades bland annat till gifte sig 1863, På slagbordet är badkar, då nya vätldsmedbor- 689 0 sa Bom a 0 ANA RA OS = ht EEE CC. O. Nilsson i Hishult berättar här mera om människor han möt- i Markaryd. ” s bund kommer att satsa 1.347.500 mot tidigare beräknade 800.000 kr. Anläggningen med - utrust= ning som tidigare var kostnads- beräknad' till 2.875.000 kr kom- mer enligt det nya projektet att draga e&n kostnad på: 3.935.000 kr, en' mellanskillnad som helt bekostas av Sveriges. Pappers= bruksförbund. Kommer den slutliga kost- naden att inte uppgå till ovan= stående summa, skall 200.000 kr reserveras för byggandet av ett sludichem i anslutning till Markaryds folkhögskola och detta studichem 'skall "avses för Sveriges ' Arbetsledarcför- .bunds pappersutbildning, . "Till att "underteckna den för Jorten så viktiga överenskom- melsen valdes fullmäktiges ord= förande, folkskollärare Olof Sell- dén, Timsfors och bankdirektör Georg Olsson, Råstorp. ” Södra" Ärhult,' hade motionerat om” att bussar skulle insättas” för det kommande kommunal- fullmäktigovalet, ” En” kommitté . set (Forts, &' sid” 3) Om händigt: folk i 'Sydhalland C. O: Nilsson berättar minnen "JAG SKREV FÖR kort tid sedan en artikel i tidningen om ett ”risogille”, där mormor träffade sin Lars och med honom övertog gården i Stackarp. Lars har jag aldrig sett, då han dog innan det att jag som sjuårig ofta besökte deras hem; Då hade morbror Pelle ö- vertagit gården. Men mor har mycket berättat om morfars verksamhet där och om dåtida förhållanden, som kanske kan intressera nutidens folk, som är vana vid större bekvämlighe- gare föddes och långt s senare. Em annan sort såar, knappt en halv aln breda men dubbelt så långa gjordes ganska tunna och för- sågs med handtag i ändarna. De kallades för ”drövtahoar”. och gagnades till rengöring av smär= re fröslag såsom linfrö, senap, kummin m. m. Genom ”vift- ning” med skålen uppkom ett luftdrag, varvid skräpet flög bort. För att ej skålarna vid torkningen skulle spricka i trä- ets längdriktning ingneds den med talg, varefter skålarna ko- kades ett par timmar i brygg- grytan, varvid saften i virket försvann. Och sedari sprucko de inte. Det var ej att undra på att sönerna Pelle i Stackarp, Nils Larsson i Fågelsång och Sven Petter Larsson i Bastena — på sin tid mycket bemärkta lant= je | GD | DD (Forts, å sid. 3). / Förvaltare + Erik Andersson, ” ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.