Yrvv - LAHOLMS" TIDNING YYrfrrYYtPfYTYTTEPY tryrtfYTv YYTYTYYTTTYTY TE TYYYYYYTTYYT Br fr tryne VOM vor - Mamima, : mammaaaaaaa i .' "Det ekar i källartrappan när fy- raåringen gastar och hojtar, Otå- han är Tagligt , nära : explosion,: eller änfall, som mormor. säger. ” "Men det är inte så lätt att ome. -: delbart och bums” rusa ner . saften” håller på: att koka” över "alla bräddar bara för att man ins te såg upp i rättan tid; Och mai” röpar tillbaka att 'strax'så kom-> mer man. vo : i våt bt >" Och: strax är 2 kör > inte hör mor komma springande maaaaaaaa, så jag blir full i'skratt och upprepar mitt "strax, strax. Men se då konimer 'en synnerli> --£en indignerad Pelle uppskuttan- »de "och. ställer sig i-köksdörren Och utbrister: ; Ac Du bära” säger: strax voch strax och strax, Jag ' vill att du .kommer- genast annars jag , blir arg. - Man : försöker förkl É man inte kunde komma" med det- - -samma, men det möter ingen, som, helst. förståelse' så, jag följer min / soh ner:1i källaren, Men jag hål- Jer på att vända och gå upp igen när jag ser väd han håller på med, "Han bakar ”kakor”. av gojamoja ” ten och fjord.” Och. dessa blöta bakvérg står uppradade i fin ord=" ning tvärs över en trasmatta på hobbyrumsgolvet, «5 sitt.verk och omtalar 'att han är en' pappa, som lagar mat. (jojo) > och när: töserna . kommer " från ligt> : ligheten" är. stor, man anar att ' nästan genast så tjoar "han mami | som han säger, det vill säga vat- , ”- Pelle. pekar” stolt och "glatt på ” handa geriast och "utan siraxar. - Men alldenstund jag vet att lek- > sakspistolerna ligger i skolådan i garderoben," dit de förpassades när pojkarnas fader köpte knall- ! pulver' sist; så lämpar jag ut en av dem, Och" naturligtvis" var den inte hans, neej det var Pelles, Hur nu i all sin dar han kan se någon skillnad. Men. då förklara- de jag att nu får vi allt ha lite " självbetjäning ett slag. | > | Och återgick. ti .Wjuvlig sysselsättning att hälla ry- . kande nykokt i glasklara flaskor; '. Det är en fröjd ått sedan gå och "kika på: hyllorna i källaren, något "av urmoderns förrådsglädje finns -- väl 4 alla. husmorssinnen i saft, och, skyltningstider;: Och det går en stund, saften är upphälld och , disken klar, då hör jag utanför ” köksfönstret ett dämpat: mamma mamma kurremurre är här, Kur- remurre är det gemensamma näm- net på tre ekorrar som ' brukar komma till trappan och få bröd. » Nu sitter de i: tallen utanför köksfönstret och knäpper. . Det -där :- knäppandet - är deras uttrycksmedel för att nu är det sannerligen maftdags, "Här . om dagen satt en av dem på vår yt- -terlampa, skuile väl ta sig en titt in för att se om brödet var slut :eftersom ingenting vankades. = Och jag sätter mig på trappan och strör små brödbitar på trapp- stegen, Sakta kasar ekorrarna ned- för. trädstammen, kikar på mig ett slag och kommer så skuttan- de, Den största är djärvast, vi sä- ger att det är ekorrmamman och "hon sitter snart på trappan med a och ill: min saft, En/| ycklig:flicka « RS Den 14-åriga ': Ann . Stones : stora drömjär att bli en berömd balett- dansös, och 4 dessa dagar är hon säkert den lyckligaste tonåringen"i hela England. Hon står här med sitt pass efter att hon just fått ryskt vi- sum på sovjetkonsulatet i London. Nu går färden till Moskva, där hon skall utbilda sig på den berömda " Bolsjöj-balettskolan, SANNA. Förtroliga stunder, GR Har ätten bl vit grevlig, respektive friherrlig före::1809 ti- tuleras alla manliga X medl i I var : djuret « | längre, « För precis 50 år sedan: sköts en i Varg på "Skanörs ljunghed där den rivit får och 'skrämt. barn under en längre tid. Det var Skånes sista vilda varg. Sedan dess har rovdju- ret retirerat norrut, finns i dag var ra kvar i öd kslandsk om: porter och ny Iokal litter: net. Det visa g att-medan 7 E land före andr; "världskriget sa invaderade och 1953 hade hela fåst. inte” längre sedan"än att life äl folk minns det som vargen härja- de ända nere i Skåne; 1 Småland en" svår plåga. kring polcirkeln. Men det är alltså T Ö Vargen s stamfader till vårt äldsta husdjur hunden — har i 'alla tider betrak< tats "som ett blodtörstigt skräck- djur, "människans ' speciella "Fiendé som man jagade med särskild iver, Själva ordet varg betyder "också från början” sådant ' som" rövare; dråpare, strypare. Det är ursprung- ligen ett s k' noaord, d Vv s en om- skrivning av ett ”farligt”. namn, i det, här fallet ulv, som blivit tabu, Det ansågs ohälsosamt att nämna vargen vid hans rätta namn. I vis: sa bygder har t o m "varg” blivit Jen benämning "som man - undvek att använda: Här har mån" använt ”gråben” och andra omskrivningar. I en gammal 'råmsa' från Vä götland heter det: ” Hå kallar. du mäk tasse; « blir ja däk den varstej < kallar du mäk gullj.e vo sn blir ja däk hull... NH Från dessa skräck-' och tabufö- reställningar var. steget inte långt greve, respektive baron, (Baron är skolan får de smaka. Ja, | " wisär min första impuls' att hi” va ut” Pelle och matta. och ka- kor och gojamoja, men nästa im- puls. sa — låt honom leka: Öch ' hän fick" leka vidare, jag beröm=. de- och "låtsassmakade och så fick jag då gå upp igen... + 7 ' Då hojtar det utifr ad amma, «ett brödstycke mellan gnager och tuggar. Lite mer för- ” siktigt : nalkas de andra,” sitter "jag bara still så dröjer det inte länge förrän alla tre är runt om mig : , SE +. Och allting . känns skönt. : So- . Jen skiner, luften är höstligt klar och det är eftermiddag... Och jag 48 ”mammaaaaaaa,. var € min 'panga-. tänker att världen rymmer myc- re?” Och jag tänker blixtsnabbt" ket lustigt och trevligt, som till att det är då ett oskick att bara ' éxempel jojamojakakor och ia or "Järi Vara september, mig dubbelt An é”rför att grymt du förgänglig är, äröj och mig skänk, förrn du hän H Sn ” skall ila . stunder av vila. > a set ST KK Da Wirsén " "Miss Österrike .—-miss Europa - Österrikep kandidat fröken Chri-, ropa och :att jag skall vara tills = ekorrar, . "1,6 > fn snål en, : - Snål-Axel, som gör utomordent- ligt gott skäl för sitt namn, gästar släktingar i stan. Dagarna går utan att Snål-Axel gör min av att resa ren: Efter em vecka hos sitt gäst- fria 'värdfolk konstaterar han kla- gande ätt snuset är slut. ”— Nå, snus får allt farbror hål- ta tej själv med, menar frun i hu- "Suckaånde begav sig Snål-Axel t för att. inhandla det .oumbär- "ga, och efter återkomsten. börjar an packa ner sina pinaler. Värd- folket håller med möda tillbaka ett | tröjderop och frågar artigt: Jaså, tänker farbror bärå' i Tja, tja, en får väl lov, gnäl- ler Axel, det blir så hundras dyrt här i stan,” ES : miljoner omgifta . " tyskar ' Västtyska' statistiska förbunds- kontoret meddelar att en eller bå- da kontrahenterna i 13 procent av alla äktenskap i landet är omgif- ta, resp varit gifta i annat äkten- skap, Sammanlagt finns 1,6 miljo- ner 'sådana ' äktenskap, vilket är 1.150.000 mer än för tre år sedan, då bara 450.000 omgifta, 3,6 proc "av äktenskapen inräknades, De om- gifta utgör 9.2 procent av alla gifta män' i Västtyskland mot bara 7.6 procent av de gifta kvinnorna, .- i rd, på kuvert etc sätter man ”Friherre”)- Efter 1809 tillkommer titeln. endast . ättens , huvudman. Ogifta damer kallas enbart fröken även” om de tillhör grevliga "eller friherrliga ätter, Titeln ”baronessa” är. över huvud taget inte svensk, makan till en friherre kallas, ”fri- herrinna”, Med bjärtlig: hälsning. '- I ”Undrande fru”. Förr gick man sorgklädd efter syskon i ett.halvt år, men numera har sorgtiden av= '] sevärt förkortats, Går ni sorgklädd i tre månader kan det anses fullt korrekt, även i en trakt med gam- la seder. När någon uttrycker :sitt deltagande behöver ni bara böja på huvudet och säga tack, Med hjärt- lig hälsning. H : : ”Eva 18 år” Kära lillå' barn, jag förstår vilken chock ni har fått — men det kanske trots allt blir en tankeställare, Pojken ni talar om är nog en hederlig ung man som vill ta sitt ansvar — men han är oför- låtligt svag. Därför ska ni, försöka vara glad åt att ni slapp honöm. Just nu tror ni mig nog inte om jag säger att tiden läker alla sår — men faktum är att den åtminstone får .dem att ärras och förvandias till bitterljuva minnen. Det ni'nu'i första hand ska göra är att be en läkare om nå ing 1 d till. up; att vargen hade rent. övernaturliga "egenskaper. ' Ett av de värsta monstren i forntidens och medeltidens . demoniska fauna här i landet 'var just varulven,' det vill "säga: manvargen, en k i landet koloni av varg. . Liknande är förhålladdena I Lett- land, "Lilauén och Polen” Den före andra världskriget . mycket ; ringa Vargstammen i de vå sista länder Då > här "altså ökat " synherligén kraltigt och täcker niimer också de av” Polen övertagna" "delarna: av Tyskland: Även i: Östtyskland :vet 3 nämnda. > rån 4 ss "Vidare vet'man att Ungern; Ru- mänien” och Jugoslavien. fått ';'allt allvarligare”. vargbekymmer..; Ska- dornå på tamdjur, speciellt får,'och även '.på "vilt "är" över” Betydande områden stora, Det finns också be- stämda juppgifter "om . angrepp på Krig och terror gynnsam jordmån - nade fast vargstam. så var 1946 de! lar äv områden” längs' ”östgränsen | ' Ut oa vr - se frågorw med: lämplig - siyhåtut och upvgiv hålst ålder "och kör Det är giver att envarts anunymitet obrotrtsligt bevaras. ” "Märk breven DOKTORN SVA- "RAR och sänd dem till : fostiadslrilt medicinska frågor > från: läsekretsen. ; s Ni inte-ha någon av- sevärd: stärkande effekt. vid svi; ” Vargen år ett mycket ”pl djur; anpassar: kig 'shabbt till'ett nytt. läge. Ett :sådart har uppen- harligen ;” uppstått. "efter" 'andra världskriget" i: Östeuropa, då hela | bygder. lades "öde ock ingen ord- nad vilddjursjakt kunde 'förekom- ma, : dels och kanske särskilt om- ändringarna av Östeuropas politis- ka och "sociala" struktur.! Genom deportationér ” och Yandra förflytt- ningar av människor har stora öm- råden; som" tidigare, varit odlade och” jämförelsevis tätt bebyggda, kommit att ligga öde, och detta är något sor i hög grad gynnat var. - direkta sambande mellan politiskt" betingade "åtgärder + 'och mellan människa och varg. Varul- Varna; som ännu lever i sydsvens- ka sägner, ansågs nattetid - jaga särskilt havande kvinnor; som: de överföll 'och slet upp med käftarna. Hjärtat av ett människofoster' var nämligen det enda som kunde fräl- sa varulven från hans djävulskon- trakten ooo nr fond ST "Bådade krig och pest : "Vargen bådade aldrig annat. än olycka och vånda, ansåg man. Ju större vargflockar. man såg desto svårare” skulle ' årets. missväxt bli; Å under krig och ofärd var: förekom sten av varg alltid riklig. . Under le « värsta - pest- ' och koleraåren talrika : vargflockar 'ha.' hem- sökt t'o m stora byar, där djuren ogenerat trängde in i husen och kastade sig över dem söm tfarsoten skönab, «oss " ; Föreställningen att vargen är de onda tidernas förelöpare tycks” få sin” bekräftelse. på ett rätt kusligt sätt just'i dessa 'dågar. Från "det gastkramade ' Öst ck va av ”värgb det” illu- streras på ett makabert sätt av de Stora depörtätrönerna från” Estländ 1949, Dessa faller nämli de ytliga” hålskörtlarna "ofta miss- tänkt: "för: att vara av tuberkulösg natur,” Emellertid.-anser -man,' att många: fall av” dylik lymfkörtelförs storing, - kunde härröra sig ' från andra orsaker. Man talade mest ond skroffler' hos barn; och ibland blev tillståndet” föremål ” för operation varvid: körtlarnä” bortopererades. Erä ” misstankar "om att körtlarna skulle” ha” samband med sköldköri teln, "ev; orsakat "struma, är helt obefogade; Dessa körtlar är'lymf- körtlar: och sköldkörteln är en ;in< re" sekretorisk "körtel. av helt an- hän natur. Edra. nuvarandé besvär av högt. blodtryck, . nervositet ' etc torde inte härröra sig från skroffler, som ni skall ha haft som barn,.; "Orolig 21 år”. Givetvis kan inte jag ge ett mera vederbälftigt råd än de råd ni fått av den gynekolog ni konsulterat: Har ni fått rådet att undergå sk ing anser jag att ni för vargens, del med ”en' mycket snabb framstöt västerut in 1-de äv deportationernaå ” särskilt ” drabbade områdena, 1950: tycks: vargen ha varit lika vanlig i det gamla, kul- turlandet Estland :som” den var i Mellansverige». uhder” den "begyn< nande" medeltiden! Det är. ett tra- giskt och. hemskt” förhållande, som sägef 'mér än mycket annat om sic ttationen på sina'håll i' fopa. å och folkmiriskning hå 'såledés öpp- nat dessh lä / att'ni får sova om nätterna. Och sen” ska ni ta er examen som” en nyttig (ev besk) medicin. Att ar- beta hårt -är nämligen det' bästa | medlet mot hjärtesorg, Och innan ni :vet ordet av kanske det dyker upp en ny pojke, som är en bättre karaktär och mera värd er kärlek. Skriv gärna igen och hjärtlig häls- ning. nor et ”Gallie? - Den. mäktige sockenpampen : från: en utby måste övernatta på kyrk- byns .hotell, Han kallar på hotell- värden och sägern "oc taece ct — Jag tycker inte om alla: flu- gorna här på rummet! +. «vt — Jaså, peka bara ut.dem som herrn inte tycker om, ska jag ge- nast köra ut dem! —. HE 1 4 stine. Spazier valdes, på måndags « mesgonen till miss Europa 1959; I nyn kunde inte, enas vid, första "Fistningen utan det blev nödvän- Eat med en py. omgång innan valet definitivt föll” på östersikiskan. "På aridra plats kom fransyskan Wicole Pefrin (miss Frankrike) och trea italtenskan Mafia Grazia Buc- :€ella (miss Fälien) som nyligen <€eltog '4 itävlingen nm miss. Uni- ” Då i han åd låret och skulle fördenskull opere- räs. på Parnsjukhuset, Jag följde honom > till sjukhuset,' och inför stundens allvar" verkade han en aning blek, Då'vi kom”sh på åa- ;. én, fann vi emellertid flera: grab- bor $ hans ålder, så, nägon brist på kamrater tycktes det' inte: bli, " Pojkarna” . vädrade :'en' ny ”kom« pis”, och nyfikenheten var, allmän "Då Tore fått sinzsäng anvisad, vände 'han 'sig mot kamraten bred= vid, en son till organisten 1, Haga försdmling, Folke. Lundborg, och ånledde bekantskapen' med sföljan- de ords; 2 PST = Min pappa han spelar ÖIS. ', ML En masonitskiva som könstni »de två tavlor till en utställning, > Jaså, svårade den. andre, min ren Öyvind Fahlström anvi torka sing penslar på och därefte tavla och hängdes på utställningen okademin 4 Stockholm. I 14 dugur f > nåren, som varit bortrest, återvilsde Melt NS den ber en besökare granska r använde till skydd när hen stin= i blev av misstag betraktad som en - "Kring spontanismen” på Konst= i, ck denthänga, där innan kons och fick se fusstuge På bil ”tavlan”s « ” rapporter" om: én" stark tillväxt. av vargstammen i:'dessa länder och, därmed. sammanhän- gande ökad 'skadegörelse från bes- tarnas sida, Vargar har t o m bör- jat visa sig på Läneburger Heide, en "trakt som under 'medeltidén var särskilt känd -för 'sinå häxor och varulvar. vo. Prot . Rapporterna talar inte 'bara' om enstaka vargar utan om stora floc- kar av djuren, som dragit härjan- de fram. Den-sista uppgiften kan kanske låta otrolig,: men behöVver inte vara det. Erik Dahl, som be- handlat saken, säger t ex 'att tén- densen till flockbildning hos dju- ret är bevisad; där det är gott om vargar förekommer" sådan,. särskilt om vargflockar på 20—30 djur. Att sådana, grupper av vargar skulle förekomma i dag också håller fack-' männen inte alls för otroligt. , Det är för det första fullt s ] — det bekräftas t o m av officiella | 1 källor, som ju inte har någon an- | ledning att överdriva I detta sam- manhang — ått'det östeuropeiska värgbeståndet ökat' starkt Under det senaste decenniet! Hans Kauri har nyligen gjort en sammanställ- ning .över ' vargens' utbredning I Estland, grundad på färska 'råp-' ä Kunna stanna 1- allsköns” välmåga,; ihop"”med "ide "p jaktförhållahdena; "Näst er soner "här - ii, dessa "länder" bakom järnridån rätt ätt: inneha" skjutvar pen av något som helst slag !.:- "Att under sådana” hålla vargstammen nere 'är 'natur- ligtvis så gott som omöjligt "Att också med. all. önskvärd tydlighet av rapporterna: som kömmer, från de ' olyckliga öststaterna; ' På: sina håll "är "det" talrika -vargbeståndet påtionen ” började. Folkförflyttning | örhållanden | vargstammen bara” växer "framgår | bör göra det och det är också det vanligaste sätet att försöka åstad< komma en regelbundenhet, i rmen- struationernå, som tydligen nu fub- bats 'hos 'er.. Det kan ha en viss att ni på grund: av. någon skada hos ér make ej kan få barn, Jag hoppas söka gör det med: det snaraste. Jad tror också att jag ger er ett gott nervläkare,» Ymed'; vilken ni kan kanske tillsammans:med denne och niot bakgrunden av hans erfarenhet och kunskaper försöka skaffa er -in- sikt 'om. de .psykologiska . problem, o vetvi måsté föreligga, +: En kulen! decemberdag 1721 dog på ett. fartyg långt ute till havs: er sjöman, ' som. hette "Alexander; Sel! kirk. 'Han fick: ingen: märklig be- läste över hang redan” ett , 'allvarligt '..eå Ås problem. Därtill, kommer ide" allt vanligare, meddelandena; att (odju- ren överfallit och dödat människor, särskilt barn och gamla fik rst = vargatider i vår. värld just: nu. Tydligen upplever de grå bestarna någon sorts renässåns och antagli- gen måste man räkna imed att de . | stannar. — så länge som slaveriet består Å de' en, gång fria länderna i öster... " Bjö Björn Nihlén. - HÄLSINGBORG: " Drottning Ing- rid. och - prinsessan: Benedikte åv Danmark besökte på söndågen Norrvikeng trädgårdar i Båstad. De hade inte aviserat sin ankomst utan sältade sig 'till..en grupp, turist som -guidades genoni trädgården. t | gravning, k . Det är — i dubbel -bemärkelse | å kropp, som sedan :sänktes i havet! Men : denne" enkle 'sjöfärare skulle bli ungdomens hjälte för långa ti! hjälp" utifrån. För Defoe" fick höra talas om hans bragd och så skrev han boken ”Ro- binson. Cruse”, som -alltså i. verk- ligheten h 2: Alexander Selkirk. vi VS Prästbriste: Å | «Omkring. .100,' prästtjärister står varande: Antalet teologie studeran= de har ökat, men, det torde dröja länge; innan "detta inverkar nämn prästbristen. "=. > värt på « tänker vara betydelse för 'era: sexuella "besvär |- ni kan tala öppet med er make om, RF dessa ting, i annat fall bör ni för! SM råd, om jag. råder er att söka enl. diskutera "igenom hela er" situs-1 « | tion på. ett förtroendefullt sätt och tt "Tren;'.regissören,' skådespelarna. och vakanta i. Svenske" kyrkan för när-t$ Viss sensation ; åstadkom he » BPostmästare Brunander: härförle= : den å Varuskrapan. I färd med att köpa 'en skjorta tillfrågad: han av expediten huruvida hyn önskade en mödern s k tion iton? - På inga villkor, svarade K: " Postmåsteren kategoriskt. I dö ta ävseeinle vägrar jag att faja modet och utvecklingen — .j jag! ade ara -- Knappast hade ordleken upp= fattats förrän - de utlöste en skrättsalva' söm löckade" di kut« "der och personal från Varuskeke Pans alla övriga avdult MN Det är märkligt att herr post- mästarens ådra kån föda Bå rikt" trots den varma väderleken. Den torde ha djupa tillflöden: ... : (Grönköpings. Veckobl.; TND ”En takt-: och ton. "sig utan att servera' åtta humrar "per. person" vid en "enkel kräft. be i LÄR rt "Skiv (Brevl, i . Tre rillos (som i i nacken på tjuren) blev spetsade i likå många tjurföktningar: + När mån riga teaterstaben lägger tearbete på varje före= så få ;Den' "begåvade -”engelska ” gkåde- - goda LNRRTE Gutora nns påppa ban' spelar £ Hagakörka BASAAAARKANASAAADKA. SM AMAAMANAAKAAAANMAAAAASAAA , + AAASALAA FFTTUVEVYVEYFETTTYTVYVVEY TTT < NYFTTYTEYTYTETN a NYCEYTEYTSYTN . ironisk som förut, > MEN Mk 0 M da | oto m föranledde förbipåsserimeg på gatan att titta in för att hua vad som 'stod på, «+: 00 > : hår rätt, Mån bör kunan hävda -. er bahdprydda pilar Vv jär: det; nedslående att å spelerskan. Joaiine" Woodward. satt :| härom" kvällen £ ett" sällskap
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.