is 4 DN TVEFN NY FOY YFTE TE IV YrtrevFrevv AV DEN. STATLIGA uti - giftssektorn, som i dag kräver + nya skatter. eller kraftiga ”prutningar även på: wäsentliga ' områden, intar -administratio- ;' nen med. en ständigt växande, tjänstemannakår..en inte: ovä " sentlig : del; Att? denna del” kan. gå sträng granskning; "när -mån letar efter” sparobjekt är själv- klart. Gemene man anser också på mer ;eller ' mindre goda från gränden, att” just, här finns de N ifråga om. nya Kostnads- tjänstemannakrävande mer, Det;går inte. längre: att ; besluta utgifter i förlitan' på att en nådig Yförsynl skall ge "goda konjunkturer och därmed : ökade, verkliga eller inflatiohs- framdrivna inkorister; TR mannakåren ' står. redan" för "dörren. Tilläggspensioneringeris administratiori > beräknas” tför- siktigtvis fullt "utbyggd kosta : 20 miljoner- om 'året enligt'so- cialförsäkringens > administrati-.-. . onsnämnds kalkylen. - Denna nänmd" "ges en blomma för, att man å werkligen insett, att det i dagens : läge: inte gärna går att” stampa fram nya' gigantiska! ämbetsverk | med förvaltningsskyskrapor ge néraldirektörer der, av: tjänstem - Man har istället gjort'en dygd av, nödvändigheten" och" försökt inpassa. tilläggspensionens : ad--' ninistration. Å: redan "befintliga Organ. -: > På: det 'bela. taget. ba . man lyckats väl. med detta. Nämn- den; har lagt huvudvikten. på de lokala skattemyndigheterna,”. s ; mycket. restriktiv na ; och; alla .-gra- : därunder, ' och ittnar c om "klar blick bå- ide.för de administrativa svå- ' righeterna och för vad nulä. 'got tillåter-i ekonomi kt: hän- u Denna är inte älls:: nöjd.:med N dom 'é rhållsämhet" .administ- a Måtionsnämnden och lånsstyrel- sen 'i Halland visat, rat” De redan alltför många 'or= dånen.. för. -pensionens” admini- strering- vill. man « utöka med ytterligare ' 24 "; länsstyrelser, Man" wisl "utbyta; lägre avlöna- fer LS 3 tjänstemän möt” shögavlöna- e Man . vill inrätta” en 'öpera- tv) 10serv, på länsstyrelsen att vid ibokov skicka "ut till de 1o- ala: kattemyndigheterna med ljande' rese-" och 'skat- ”traktamentskostnader. ”skull "att. dessa" "befattningsha- » vare" skall "ha lön efter den ortsgrupp där länsstyrelsen är belägen, -. vilket ytterligare skjuter. kostnaderna i. höjden. ' Över ” huvud ' taget '- luktar : . Malmötlänsstyrelsens långa och mycket "detaljrika > yttrande "missnöje över att länsstyrelsen "inte "fått -lägga "rabarber på "denna väldiga förvaltningsap- parat med allt vad det skulle "medfört av lönegr adsuppflytt- ningar och chefstjänster. 7 I. motsats till länsstyrelsen. i Halland, som klart säger ifrån ” att länsstyrelsen inte kan be- lastas med uppgiften att be- i dand Länsstyrelsen i Hallands län har: i "yttrande. ill Kungl Majt: Sh att ad befara att de söker slippa ifrån hö- . av ' den beslutade tilläggspen” : sioneringen torde bli"- synnerli” . gen invecklad och kostnadskrä- :.; vande, Detta är främst en föl ljd "av att man vid Pensionsbestäm- . melsernas "utarbetande skjutit ' frågan om”? lagstiftningens adö” ministration på framtiden, och vidare är man bunden genom ' redan ' antagna pensionerings-. ' ": bestämmelser; : "> Det framlagda för ministration har i 'viss mån fått provisorisk karaktär, 'då man hål. ler på att undersöka möjligheterna att i framtiden kunna utnyttja mo- "derna maskinella hjälpmedel för 'uppbördsväsende -och + folkbokfö- ring. Även om länsstyrelsen helst velat ha en : grundlig ”överarbet- ning av förslaget, ' anser den dock att man under, de närmaste. åren 1 huvudsak kan följa de nu upp- dragna riktlinjerna. fik Bestämmelserna om ” fastställel. se av pensionsgrundande ' inkomst "kompliceras ' mycket "av de olika inkomstbegreppen i skatte- och pen- sionshänseende.- Betydande änd- ringar "av deklarationsblanketter- na måste företagas, trots att man vet att. allmänhetens ' reaktioner härvidlag är, mycket negativa, För- slaget att endast -: riksfö äkrings- anstalten skulle ,få tillhandahålla vissa. blanketter förefaller också alltför stelbent, då alla andra tåxe- tingsformulär finns på länssty- relsen, . Nö . | kostnaderna för . ga. arb ivareavgifter till pen= sioneringen genom att där uppge. för låga lönebelopp. Riktigast tor- få därför vara att "dessa båda" kon- ter” och till samma myndighet; - Vad + slutligen, igt en förstad, till Istambul Pressar och stansar 20. turkar plåt. till syma- skinsgavlar,'" bordbestick och andra. järnhandelsartiklar;' med två unga driftiga smålänningar som ' chefer, ry ringens - genomförande beträffar, torde dessa komma att variera i, inom olika . landsdelar; Ett antal nya tjänstemän ' måste tillsättas. . Med hänsyn till de stora krav, som mås- te ställas på dessa, anser länssty= relsen att i' stället för .kansliskri- vartjänster inrättas tjänster" som ” eo Jöndskanslister i TAD9— Ae 13, : LL DOKTORN IE SVARAR : - Föra frågorna med lämplig ” fynatur och uppgiv helst ålder . «och kön. Det är givet att envars ' » anonymitet obrottsligt. bevaras, Nn Märk breven DOKTORN SVA- " "RAR och sänd dem till redelt «tionen. "one "Under denna rubrik "besvara N "en svensk legitimerad läkare . kostnadsfritt medicinska frågor . från läsekretsen. ;, ”IL 8. 65 år”. Den hjärtåkomma . ni haft och de besvär efter den- samma, som ni nu har, är en vanlig företeelse ej komplicerad eller svår att diagnostisera.' och behandla, Hjärtats verksamhet efter en skada' «' Vid ändring av un- dande: inkomst på grund av 'änd- rad taxering ." uppstår i ytterligare likationer. Länsstyrelsen an- » räkna: per in- 'komster, tycks länsstyrelsen i "Malmö för att få denna god- bit'- kunna: taga på ' sig: hur mycket arbete .som' helst” gi- "MAN. TYCKER nog. att det : 5 vid detta laget Borde: gått upp : även Yör länsstyrelsen" i 'Mal- "mö, att" det finns gränser för vad laridets. ekonomi tål. -Tjän- sti beslutad. och soi ju under de må ar betet" med i bestämmande ; av "1. pensionsgrundande "inkomst på går har hand om det grundläg= gande .taxeringsmaterialet. ; . Man har widare föreslagit att- registreringsarbetet : ålägges' centralsjukkassorna, Detta är. dock enligt , vår” mening en, fis svaghet, då sjukkassan ju 'är - en icke statlig institution” och 7 därtill så ny, att den” ännu, knappast fått tillräcklig stadga" att friktionsfritt - sköta Ising' egna stora uppgifter. :' > — Centralsjukkassan som för södra Hallands vidkom- mande ligger i Mölndal '— ken ju heller inte sägas vara någon för allmänheten nära- Liggande institution. Dessutom förefaller en sådan, uppdelning av uträkning av pensionsun- derlaget' och "registering vara en föga ändamålsenlig "anord- ning, innebärande” en sådan ökning av: arbetet, som kom- munikationer mellan | olika ”verk med nödvändighet måste medföra, Varför inte låta de lokala skattemyndigheterna sköta båda dessa uppgifter? HALLANDS -länsstyrelse — en'av de få som hedrats med uppdraget att avge yttrande över administrationsnämndens förelag pekar. också på det mindre lämpliga i centralsjuk- kassan, som registreringsmyn- dighet,. dock utan, att föreslå någon alternativ väg, Länssty- relsens' i Halland yttrande — som refereras "på annan plats i dagens tidning — förefaller måste 2 givetvis .. 3 : genoräföras, - men-den bör klaras så smidigt, U praktiskt och billigt som möj ligt; 2 Ty: "det är ju alla: fall: så, ätt tilläggspensionsreformen har / kommit ' till för de" för- säkrade inte , för - tjänstemän- nen, Det bör ju helst bli nå- got över. också . till pensionä- rerna. «oe Sk Lantbruk.” Malmö Kreaturs- och Kött- marknad ov "Tillförseln till Malmö krcåturs och köttmarknad under. veckan 1,9—7/9 utgjordes av 119 stor- boskap (därav ' 11 tjurar), 11 kalvar, 1-svin och 4 hästar. Handeln var medelmåttig. Samt- liga djur blev sålda. : Priset sänktes för kor av samt- liga klasser med 3 öre per kg, kvigor och. stutar,' extra prima och klass 1 med 8 öre, klass II och III med 5 öre per kg, tju- rar, extra prima med 8 öre, öv- riga klasser med 5 öre per kg, slakthästar feta: med 50 kr, mindre feta med 25 kr per styck. Priset höjdes för kalvar extra prima med 20 öre, övriga klas- ser med 10 öre per kg, Svin, slakterisvin 75—100 kg, 100—110 kg samt över 110 kg med 3 öre, suggor feta med 3 öre o, mindre feta med 1 öre per kg, ” också i övrigt väl underbyggt Övriga priser blev oförändra- FF AT | d Ho- . z SRÖMDA Wuikikl Peach yld Hawalls huvudstad Ho porr ora ,Arligen Hotuentals turister från den nmerl- kanska. kontineöten, / . i Halrästad ; ;A, 12, Tv :|4,17.8. - Sven ' Nilsson, ser därvid att det tar allt' för lång tid att vänta på utslag från kam- marrätten; Beräkningen: av den skall ske på grundval av den årliga taxe- ringen, , men länsstyrelsen ' anser inte att man kan belasta, de lokala taxeringsnämnderna med ytterligare " arbete "av så stor omfattning.” ”De- klarationsmaterialet får"heller inte bindas på annat håll Å så stor ute äckning -att prö nas arbete försvåras, - Pensi rundandi skall i regel beräknas - med: ledning av de allmänna- älvdeklarationer- n Det förutsättes -att löntagare 1' sina "deklarationer själva skall lämna” specificerade ' uppgifter ”. om inkomster" hos "olika" arbetsgivare 0 s'v, men: här brister det oftå i praktiken, : Deklarationsgransknin- gen' måste 'skärpås, och man 'kan då räkna med en "ytterligare utökning av taxeringsnämndernas arbete, sa | Enligt förslaget skulle besvär över de lokala myndigheternas. beslut ifråga” om .pensionsgrundande in- . komst anföras hos. riksförsäkrings- anstalten, Länsstyrelsen ifrågasätter dock om "man där kan behandla alla besvär inom rimlig' tid — i all synnerhet under de" första” åren. Tillä 1; 1. med den i sjuk- i hjär en på grund av en , propp i hjärtats kärl, en s k hjärt. infarkt, kan påverkas så att ryti rubbningar kan uppstå, dels extra slag, dels mera konstanta rubbni gar i rytmen och benägenhet för Tjärtklappning. Alla dessa symp-" tom kommer lättare vid nervösa på- . frestningar, varför man: riktar. sin behandling "dels mot hjärtats egen verksamhet, dels mot de nervösa impulserna som kan påverka denna verksamhet." På - sådant sätt har: tydligen er läkare. också behandlat . er och jag tror att det bästa ni kan göra är att fortsätta- den "regel- tor. Givetvis: är: det ofta. en viss: trygghet för patienterna att konsul- ' tera en specialist, och detta-är ock- så något som. vi läkare just av den- orsaken gärna. tillråder. Jag tycker ni. skall tala” med,”er doktor . om detta och få hans råd. beträffande ' vilken > specialist :- som kan: vara” lämplig i ert'”falil' Några råd. be2 träffande": levnadssätt, : diet '> och överhuvud "taget den" regim under' vilken ni. bör leva vill jag absolut inte ge, då jag inte känner ert fall i detalj, utan hänvisar där till den läkare som sköter er oc : ”Orolig mamma”, Det ä är nu gan- iska vanligt att barn sover. oroligt utan att de därför har några spe- ciella nervösa rubbningar. Givetvis är hennes oroliga. sömn, gråten i pömnen och svettningarna uttryck för. nervösa mekanismer hos flic- kan,' men det finns ingen som helst. möjlighet att utröna : dessa MR bundna kontrollen hos denne dok-: Fk vt Hans $ till de många som: vill så sig 'om i världen, : och". efter” en "grundlig planläggning tog de. med. sig sina" familjer, 'sin sakkunskap ' och ett startkapital hit ner och satie igång : ett eget företag, Svensk Press, Det är givetvis ett vanskligt fö retag "att bygga upp en industri" under ''så : annorlunda betingelser- ' som "råder i' Turkiet, . men hittills skarna' : säljer : själva! nom : kommissionärer - varorna ; ut över Turkiet. "Priserna ligger rätt nära den svenska nivån och löner- na långt under, ofta under hälften; vinsten blir, ändå inte så mycket ” större, De turkiska arbetarna är regel" outbildade och så snart det. + gäller annat "än" mycket enkla ar- / beten är yrkesskickligheten :myc- ket lägre än i Sverige, Man flyttar också ” ofta, ibland : drar man ' sig tillbaka till landet ett, halvår för att leva ' på 'sina spatslantar. Trivseln på arbetsplatsen är i varje fall god, Alla kan tala turkiska med chefer- na ”Hans Effendi” och ”Tage Effen- di”, som de kallas, Familjenamn in- fördes i Turkiet genom en Kemal Atatärk-lag på 20-talet men de har inté slagit igenom annat än i re- lefonkatalogen; ” följaktligen ' kallas även västeuropeer ”Herr Hans” osv, Industrin: drivs i ungefär samma stil . som + småländsk småindustri hemma. .De "båda cheferna är på en 'gång ekonomer; kamrerar säljare och singenjörer. Plåten: "tas Turkiet bra för en Kl "sedan hem till Sv erige. imande av sin fru In- maten . brukar "anklagas. för. över-' driven -:sötma och: fetma ligger den ändå -Jångt efter 'de turkiska bak- verken, oljorna och så: eri; Lådor- na hemifrån Sverige mycket efterlängtade: Y Mee . Försvenskad prinsesskavaljer - . "Familjerna Stenberg "och. Björk- 'man har 'inte stort mer än ett tio- tal landsmän 'i I: bil: Förr' fanns RT b Der småländska smöindustria har. fått en avläggare i Turkiet, I ' berg från Nässjö och Ta- : : ge Björkman från Värnama hörde ' har det gått bra. De båda-sven-' eller>. ge-". i andra "säger, Hans. Stenberg pe - turkiska. --all bege Turkiet i all ära: men. "Småland svinnér nog i a Inger Stenberg. freskomålningarna i bla Kharia- basilikan. .-Han har varit. reklam- tecknare i Göteborg. och hänger lätt med i den svenska konversationen. > Sverige har en traditionellt given marknad i Turkiet för papper. och verkstadsprodukter,- motorer - bilar och" bussar osv. På en punkt "do- mineras ' marknaden”. helt av ett göteborgsföretag: det ' gäller” häst- skosöm, som" det, ju "går åt en hel del av i det. traktorglésa. Turkiet, På sistone har åtskilliga ”nya” in- särskilt " Jugoslavie börjat bjuda oss" verkligt'h rd kon- ku å” | det nog att”. stad, spår konsul Weman, 'Den ös- terländska Pierre Loti-atmosfären., försvinner så' sakteliga, Ännu, får", många "svenska "fartyg - lossa” och” lasta via pråmar, Det gå långsamt och blir dyrt, 5 så Svenska Orient= + linjens fartyg omdirigeras. ibland till Saloniki ' "att lossa gods" åt? turkarna d har” rédän börjat bygga en ny or- dentlig hamnbassäng med'en enorm vågbrytare, Vägarna och j järnvägar= (> > na skall byggas ut; och 7 det finns 2 mycket "avancerade" planer" på en bro över: Bosporen/-En kommission ' är :tillsatt för, att behandla” offer- ter från: iflera olika. änder, : bl” a £a= Danmark, Bosporen . är Ju på" det ; - | smalasté :stället :inte' mer: 'än. .500— 600 meter" bred, och kakor, citroner;.”t 'Kolonialvar or D åeles eco - goodwill 'bländ.: den. skilt, o "om det, verkligen blir en Vv änh beror I'spä m Han öst och väst mås- ” ler, senare byggas. början: av seklet ogh 'blev: CS sär-.] karna ia deles t srverigebeundrare på "kup projakaet trållande jäntor, som man II ta hör på radion här nere och som brukar spelas tillsah mans med na- ti å i, vid "idroti saknar flickan helt andra nervösa bymptom, tror jag att det bästa ni lkan göra är att ta' det hela lugnt « kasseorganisationen förefaller. ock- så olämplig, hävdar länsstyrelsen, Det ifrågasättes vidare om kont- - rollen vid. beräkning, av 'arbets- givareavgifter kan anses tillfyllest. arbetsgivarna torde uppge fullstän- . ständiga lönesummor : till taxerin- . gen med hänsyn till' gällande aäv- om att det kommer bug gå över och i varje fall inte ha någon särskilt skadlig effekt på:er 'dotter, Skulle hon ha andra nervösa symptom, vara : besvärlig, ' " kinkig, "bita mycket på naglarna, visa ten- "dens till en långsam utveckling ge=' nerellt tycker jag det finns anled- ning att. söka /barnpsykiatrisk spe=. cialist, Knäred blev bästa förening: "4 IOGT:s. distriktsmästerskap " Skogahys IOGT-are ger halländska TIOGT-DM 1 lyckades inte upprepa jolårets lagse- friidrott, som i söndags glek I Knired, Det blev istället henimalogen, som Iade besing på lag. priset med 22 poiing före Halmstad 20. - Skogaby, 16, "Resultat, damer: . ' 80 m: 1. Anja' Sernrot, Falken- berg ':11,7,:..2,. Maj!is Eriksson, Knäred 12,0... 3., Gun Malmborg, Skogaby 12.1. Slungboll: 1 "Loretta Häger- ström, Laholm " 41,89, 2. Gun Bengtsson, | Falkenborg 34, 857 3. Pirgit Persson, Knäred 34,20. Längd: 1, Gun Malmborg 4,10, 2, Anja Sernrot 4,07, 3. Majlis Firiksson” 3,97. - Höjd: -Lor etta Hägerström 1,35, 2. Irene Persson, Knäred 1,25, 3. Birgit Persson ' Seniorer; 2100 mi 1. Knut Svensson. Knli- red: 11,5, 2. ”Gunnar Karlsson, Varberg "11,5, 3. Kjell. Sjövall, Falkenberg. 12.0. N 400'm: 1, Gunnar Karlsson 53,4, 2; Bo” Larsson, "Halmstad 57,3," 3. Erik' Persson, Knäred. "vv >1,500. m;: 1. Gösta: Björldund, 2. Bo' Larsson sa” ' Hö iu sven Ljunggren; "Aled 160, 2 Kjell : Sjövall. 145, 3 Ertk Persson. 145, .« Kula: 1, Hans Svennson, näe red 10,12, 2. KJ od Sjövall 9,42, s Knät Svensson 9,04: > » Längd: 1, Kjell Sjövall. 6.00, 2 Sven Ljunggren B,57. «vit lorer: |. a 100 ”m: 1. Po Rosén, "Skognby "]12,0,.2, Jan Olof Ahlström, Halm- stad 12,8; 3. Jan Olof, Ljungberg, Halmstad. 12,9, "4007 m: 1. Bo Rosén 58,6," 2. Knäred 60, 8, 3. Björn: Hägerström, Laholm 654. Falkenberg 18 och 1,500 m: 1. Sven Nilsson, 5'00,0 2. Kjell Åke Wribe, Falkenberg 5,19.0, r Längd: 1. Jan Olof Ljungborg 5,47, 2. Jan Olof Ahlström 5,40, 3. Bo Rosén 5,33. ter Björkvall,' Halmstad 165,' 3. 160. Kula: 11,54, 2. Bo Rosén 10, 7 Hägerström 10.34, : SKROCKF ULLA AVD. Den engelske. humoristen Earl Wilson anser sig ha avslöjat pelzen om att det 'skulle. betyda något obehagligt . att sitta .13 :vid bordet: inte servis för mer, än ett dussin. Kompositören "Roast var för- tlust Igod mat. En gång var han gäst hos en rik "romersk" ädling, som just. byggt en ny villa. Hu- sets. damer förde musikern” ge- nom den. vackra' byggnaden och in I den pombösa matsalen. Vär. dinnan frågade. | -— Maestro, vad. tycker NU om vår nva' matsal? n >= Det kommer helt och "hället an på maten, svarade Rossinl; > Höjd: 1. Bo Rosén 170, 2. Kris- |]. Bengt Gunnar.' Bwenson, Laholm . 1. "Jan: Olof Ljungberg | 3 6 grunden till den) gamla vidake- |” de flesta... familjer :harj|:; Prenumerera på LT där. betydligt” fler 'svenskar. Rätt ofta brukar man träffas hös konsul Wemah "som ” sommartid "också |1 bor”. på deny asiatiska ' sidan ' av Bosporen; Han -har' varit i Turkiet sedan: 1928 : och '. känner; väl den turkiska affärsvärlden, Hos;honom kan man ' också" träffa en 28- -årig turk, > Sabahattin” ”Giray,. mest kal- lad Sa, so lar flytande svenska, Han är fö ningschef för ett tur- turkiskt dotterföretag ' till" AGA Pollturkisk”? lan spelar han fotboll," sjunger” :gmäktande. gamla turkiska sånger t'med » underliga kvartstoner” eller '. bedriver : politik av: närmast liberal färg. När prin- sessan Margareta -var. på, besök i Istambul fick konsuln i uppdrag att finna. en turkisk. eiceron och ka= valjer och då var Sa ganska. given, «1 den ”svenska” kretsen inräknas nu även'den" engelske konstnären Philip Conton; som håller på att för museiändamål kopiera av de utom- ordentligt ' värdefulla bysantinska SAN " Såhahattina får hjälp m Un mitten den eng POLETTRRING: N Vid Stubbåkra-Stenlös järnväg. Jocka-Samucl! — Vad kostar två biljetter till Stubbåkra? ' Stinsen: —- EL "nen 0 Om Jag -Samuel; — politera Xkäringa,. så ble. de väl biligarö7.. 5 : forden börjar mycket' poet! | vasi ; duman abdi”, dvå toppar höljs: av "dimma sonlighet +.men - :hörde' + väll. sverigevän : närmast: "till de. ”skani- se senfrälsta.: Hans -. efterföljare blev |» Sommi benägna att idealisera, Sverige till. nu slutförd och visar;”att det i år, den 'grad att de. furkar: som turis- blivit ökad odling främst ? av bröd- tar i efterkrigs — Sverige ofta blir äd, fodersäd o. potatis; medan: åres både förvånade och besvikna.” alen för” baljväxter, foderväxter och En annan svensk, 'goodwillambas- söljéväxter ävensom ”helträda och sadör” här nere "vär den originelle obrukad åkerjord reducerats, . och "må v dsädsarealen omfattar : modin,. som länge var tolk och I nära 412,00 hektar eller 37.000 hek ti gationstjänsteman, i Istambul : och tar mera än i fjol. Ökningen hät= |: som ' slutade: sina dagar som något för:sig till höstsäden, batveter Ör slags storvisir i Abessinien. Konsulj vete, Odlingen". Fk an ha ökat Weman har mycket att göra för att|omfattar 203.000 hektar, ller” mn hålla uppe traditionerna och hjälpa | med nära' 96,000 hektar. hö trågs- till stt knyta nya affärs" och kul-|emot 90 proc ifråga om hös a turella förbindelser. , ; darealen 94.000 hektar, stannar: öl TS Ä ningen vid 56 hektar eller 36 proc, Hela arealen. fodersäd uppgår' till över. 1.100.000 hektar, vilket är ; 20.000 hektar mer ' än förra året. " Eri er ; Bosporen Istambul håller på att ”Hittas ten Weman. I jan pipa av konsul Tors i Scika konstnären Philip Conton. Ökningen kommer på korn och " havre. Odlingen av Blandsäd visar ned. -| gång, med 7.400 till 247.000 hektar. Den sammanlagda arealen av balj- -växter samt grönfoder av säd och - baljväxter har minskatmed 17.000 hektar till 74.000. Den fältmässiga : ” odlingen av potatis uppgår till nä- ” ra 119.000 hektar eller 5.100 hektar > mera än i fjol. Arealen av socke- belor och foderrotfrukter ”redovi- . sas till ungefär samma omfattning som 1957 — 5l 000 resp 26.000 hek tar. Ifråga 'om arealen av Valla ul slåtter . och permanent. betesvall en: mindre .red upp: åtskilligt, om 50 år kommer foder och bete ökat rätt väsentligt. Den sammanlagda arealen av. ol- jeväxter utgör i år 85.000.-hektar,' vilket är drykt 3 proe mindre än förra året. Minskning föreligger för samtliga slag av oljeväxter utom : höstrybs, Arets oljeväxtareal ;för- delar sig så här: 51900 hektar höst2 raps, 3.800 hektar, vårraps, 23.500 = "PoRDES INTE 1 0 raps, 700 hektar. oljelin 'och 3.500 ' :--,.Om jag skulle” ta en liten hekte "övriga oljeväxter vitsenap. + puss, Amanda, va skulle hon då | säja? Sör N Törs inte. ov — Varför då? Är hon rädd för att min fru ska bli svartsjuk? — Nej, men herrns- son, ' medan arealerna av vall till grön- 3 hektar' höstraps, 1.200 hektar vår-. : '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.