Döda” minuter inleder N:R 223. ARG. 28. Ä i OL Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm . Laholms Tidning skriv Dh Ansvarig utgivare J, B. Bengissoa er sydhalländskt HELA året! & 5 I LÖRDAGEN DEN 26 SEPTEMBER 1939 NG Lösnummer 3$ öre Största revolutionen 1 4 Oo Ä På Televe rkets sida > Flera trotjänare går vi I MORGON skrivs telehistoria i Laholm och laholmsom- . rådet. Efter tio ”döda” minuter i morgon bittida — från 0500 till 0510 — får. aborne nterna inom det automatisera- de laholmsområdet överge sin gamla vevtelefon för en be- tydligt sinnrikare låda med fingerskiva, Det är med andra - ord dags för epoken petmoj i södra Halland, " För telefonabonnenten innebär denna övergång från gamla ti- ders vevapparat till ”petmojen” ingen större omvälvning — re- dan om några dagar ringer syd-+ hallänningarna . som veteraner även. på de automatiserade ap- paraterna. Revolutionen -ligger mera på Televerkets sida. Ge- nom ” automatiseringen i södra Halland har ännu ett väsentligt område försetts med de moder- naste ”telekommunikationer, vårt lands tekniker inom ekonomiskt acceptabla gränser kan erbjuda, och.;.dä tidigare a "av - västkustområdet ra Sverige: Nog kän” man", sig tillhöra. 50-ialet; fiemdått möjlighet att på ett tre: sekunder kunna ”slå åd ån: .Lysekil.41, norr till Ystad, i. söder: Och huvudstadsområdet.: Det" ra; att” ioppas på Televerkets "och störa förståelse hos c n ivande 'myndigheter-' na, Ni förstår: teleautomatise> igenom, inlemmats med |: 5 | stopp: Då börjar omkopplingen, "| medling av” den trogna telefo- |. nisten. Då änfligen har Sydhal- »&Telefi ring är oerhört kostsam och ar- betskrävande, Vilket inte hind- rar'att det underjordiska kabel- nätet blir' allt. mera ' finmaskigt för varje år som går. De ”döda” minuterna i mor- gon bittida blir dramatiska för alla”. .teletekniker, specialister och telearbetare, som är inkopp- tade. Fram till klockan 05 0 kan den 'morgontidige sydhallännin- gen som vanligt veva sig fram tl fröken på telefonstationen och begära sig vidare ut i värl- den, NS Men, klockan 5 precis är det "förberedd in i'minsta talj; I. ”mobiliseringsrullan” har” varje :man sina arbetsupp- : gifter» bokade ,minut-för minut, Håller ,den' mänskliga - faktorn, klaffar ' också, ::omkopplingen, fr: den det kan samme mor- -'gontidigé' sydhallänning klockan 0510 koppla" sig fråm utan för- .Jands”-telenät' blivit automati- 'serat..' RR evolutionen: låg på Te-' oe (PFörts, ä sid4)” de, att" INGENJÖR N. G. Nilsson, Hälsingborg, redogör med hjälp av kartan för det automatiska nätet i laholmsområdet. STEN ALBOM — förste sektionsingenjör i Hälsingborg — pekar » på en del tekniska finesser i Laholms nya telestation." ”". dhallands automatteletrafik Arbetet minutiöst förberett + Totalkostnaden fyra miljoner Arbetet med automatiseringen av Laholms taxeområde telestationen vid Bagarliden har följts med stort intresse av Tidning har vi hållit läsarna orienterade ov t nöjsam underhållning, att i lägg jätteprojekt. . 9 Det egentliga arbetet på- börjades efter detaljerade för- beredelser och Projektering i början ov oktober månad. I La- holms Tidning den 13 oktober ' kunde vi "servera läsarna den "här nyheten: Sydhallands tele-|- ” automatisering börjar. ' 23 mil "kabel läggs ut... 9 Förste sektionsingenjör Sten : Albom poängterade vid torsda- gens pressvisning av telestatio- nen i Laholm, att kabelutlägg- ningen avsevärt underlättats och gjorts billigare tack vare att den var i arbete på ett fält i Skot- torp, e Bara några dagar senare —' den 11 november — fick LT:s läsare reda på, att Teles verket dagen innan hade över- tagit den nybyggda tele tionen i Laholm, — Anlägg- ningen fick högsta betyg av verket och byggnadsstyrelsen, hette" det i underrubriken, e Telefonautomatisering stäl- ler alltid till med problem för brandalarmeringen, + Efter en konferens med. brandbefiäl och k epr tanter från sa mekaniserats, -— Den 4 n a ber i fjol kunde vi i LT bild- presentera den = traktordragna Halland kunde man så små- ningom lösa detta problem go kabelplogen, som vid tillfället Siffror. från automatiseringen av södra: Hallands teletrafik Vi har 'under denna rubrik 'samlat en der intressant statistik om awtomatiseringsarbelet : med Sydhallands' telefontrafik. Vidare lämnas upplysningar Laholm och om antalet inkopplade teleabernenter. Under år 1957 påbörjades upps föraridet aven” automatstations-" byggnad "inom kv. Svaren i La- holm: "Arkitekt för byggnaden är Yngve Alvå, Lidingö. Bygg- naden har uppförts i Kungliga Byggnadsstyrelsens, regi. Kost- naden för tomt och stationshus inkl. garagebyggnad, belöper sig till kronor 318,000:--- De teletekniska utrustningar- na är inmonterade i väljarsal i övre våningsplanet. . I- botten- planet inrymmes tjänstelokaler, personal-, tvätt-- och lunenrum, tage som stationsutrustning för "Laholmd": station" uppgår - till kronor 700,000:—; ; 00 2 ” - .. sor = Under pågående montagcarbe- te med Laholms station uppfö des'. parallellt 15 stycken auto- matstationer . på landsbygden. Dessa automatstationer blir helt efter Många har frågat hur det I a korskoppling samt förrådslokal. Montering av den teletekni- ska utrustningen har utförts av televerket, som även levererat erforderlig material till samtli- ga mutomatstationer. Stations” byggnaden färdigställdes under hösten ' 1958, varefter televerket i oktober månad påbörjade mon- taget av automatstationen. . ; | - Laholms -automatstation är byggd enligt televerkets mar- körsystem och är vid starten monterad för 1400 abonnenter. Den kan vid ful! utbyggnad få en kapacitet av 2200 abonnen- ter, Kostnaden för "såväl mon- Ordförandeskif te i södra Hallands gymnastikkrets Abt sedan starten för 16 år sedan har rektor Georg Pers- son i Laholm varit ordförande i Södra Ilallands gymnastik- krets, men vid årsmötet i går avsade han sig detta uppdrag. Han blev därvid varmt avtac- | kad och hyllad för de stora in- satser han gjort för gymmasti- ken i södra Halland. + - ” Till ny- ordförande valdes skräddaremästare Tage Matts- son, och i styrelsen omvaldes för två år. Greta Sevandersson och Maja Pålsson samt för ett år Sven Gustavsson, den senare nyvald efter Georg Persson. Till revisorer omvaldes Ragnar w. Bengtsson och mnyvaldes Birgit Sandén. Till ombud i Hallands gymnastikförbund valdes för La- holms stad Bertil Jönsson och > i loholmska Det stora deklarati ålet i Laholm h Försvaret medger endust- 5.500 deklarationsmålet att taga Gårdagens handläggning gäll- de ett par affärer. I ett fall hade den äldre av de båda svaran- dena 1955 köpt ett varmblodigt sto av en Jantbrukare i södra Halland för 1.100 kr. Detta hade han sedan 'sålt till en lantbru- kare i Halmstad för 1.200 kr. Denna affär hade svar. inte an- tecknat i sina böcker men han gjorde gällande att det endast var en förmedlingsaffär. - Den sydhalländske Iantbru- karen kom endast ihåg att den yngre av svar. hade åtagit sig att sälja hästen och att han fått för häradet Sven Gustavsson. - 1.100 kr för den. Halmstadsbon hade lite bättre ”komihåg” och fyra tingsdagar i anspråk, I går fm. avslutades själva för- . handlingarna, men i dag med början kl. 9 kommer åklagare och försvarare att drabba samman i slutpläderingen. Redan nu kan sägas, att av de 189.000 kr som, åklagaren yrkat ansvar för, kommer försvararen advokat Dufva att medge grov oaktsamhet för endast, 5.500 kr, vartill kommer 1.109 kr' som dubbelförts i utgifter för bensin. berättade, att han träffat den äldre svar. på livdjursauktionen i Halmstad, där Svar. utbjöd en häst. Några veckor senare ring- de svar. från Laholm och ville att halmstadsbon skulle titta på hästen. Det gjorde han också och det blev affär, Stoet skulle levereras fritt Halmstad för 1.200 kr. Han hade fått den: uppfatt- ningen . att svan ägde hästen Själv hade han tidigare handlat med hästar och upplyste om att det var ytterst sällan som häst- affärer "förmedlades". — . I ett annat fall hade svar. sålt nio suggor för 1.628 kr till en (Forts. ä sid. 5) efter t t Telekommissarie Assar Pohl Komminister. CASPAR PERS- SON, tidigare präst i Ränneslöv, har deltagit i en resa till Öster- rike som representant för Göte- borgs ”stift. Bakom resan stod Lutherska -. Världsförbundet, och syftet var, att stiftens represen- tanter skule få en uppfattning om det stora hjälpbehovet bland flyktingarna i Europa. I denna om den nya 'telefonstationen i obemannade, -när- de, satts i tra- fik. . , . vis Stationsbyggnaderna för dessa stationer utgöres av montervings- färdiga huskroppar. uppsatta å b plintar. K na för dessa stationer, inkl.. tomter och (Forts. å sid. 4) Inte dyrare att ringa avtomatiseringen blir med kostnaderna för tele- iseringen av Laholms-områdel. gav vid pressvisningen i La- holm en redogörelse, som kan sammanfattas så här: Övergången till en ny tele- fontaxa — den s. k, taxa III — med en grundavgift på kr 21:50 -|samt 7 öre för varje marke- ringsperiod på samtalsmätaren skall icke i och för sig öka a- bonnenternas = telefonkostnader. Tvärtom ställer sig åtminstone rikssamtalen billigare efter au- tomatiseringen. Sen beror det givetvis på den enskildes ”kon- sumtion”, om hans telefon blir billig eller ej. Det kan ju te sig mera frestande att ringa riks, när man får samtalet -ögon- blickligen utan att behöva be- svära en telefonist- En sak som bortfaller vid automatisk riks- trafik är de ”personliga” sam- talen. Man behöver ju bara rin- ga upp och fråga efter den sök- ta personen. Träffas han ej, läg- ger man bara på. Det behöver i flesta fall ej kosta mer än 7 öre. D gäller ilsamtal, urtikel redovisar er Persson sina intryck och ger fle- vilka blir onödiga efter riksau- (Forts. å sid. 3) ra talande. siffror om nöden där ” . ute, Före detta finns någon fra ske ett arbete. inte sätta oss in i. hur dessa människor känner sig, bur de ”leva”, och många av 0ss ha helt enkelt glömt att det fort- farande finns så många som be- höver vår hjälp och framför allt vårt stöd De får inte längre vara ”glömda flyktingar”, Vi i att det ännu finns 50.000 ”glömda flyktingar”, f i finns mtid, människor vars enda hopp är att en gång få en eg kanske än en gång kunna få en människovärdig framtid: "De flesta av oss kan säkert|m nom "gemensam larmeentral. Det och uppförandet av den na sydhatlinningarna, I Laholms m arbetet, och så här vid starten ar tel en sortera ut de rubriker och artiklar som rör detta var bla, detta vi talade om FLT den. 16 december under rubils ken: Brandlarm enligt nyaste principer öser stort problem I Sydhalland, ” 9 Södra ” Hallands "Innskaps« bild är omväxlande, och det var inte överallt" man kunde ans vända” den "arbetsbesparande kabelnedläggare, vi nyss nämna de, Den 30 januari hade vi an= ledning påtala detta 4 LT. DÅ skulle man dra kabeln över Las Ran just nedam - Bagarliden, Övr 16 mars kunde vi förmedla en I dubbel bemiärs kelse gold nyhet — tremyntse s ilorta, & sid, $) HÄR ÄR EN AV Televerkets te kniker sysselsatt ned de slutliga provningarna på Laholms nya telestation. Stockholmspar på fick 6 mån De stockholmsmakar, so Eaholm till vardera sex m; Bakom brotten låg tragiska veingebesök aders straffarbete m vid en fyllefest I ett hem strax utanför Lahobn för en månad sedan lade beslag på en plånbok med 81 kr, dömdes i går av häradsrätten 1 ånaders straffarbete ovillkorligt. levnadsförhållanden. Båda de åtalade var hemfall Aklagaren landsfiskal Elmin, yrkade ansvar i inte mindre än 12 punkter. Några större brott var det inte fråga om, men ge- nom att de upprepats åtskilliga "gånger blev de rätt graverande. Det första brottet bestod i att som var försöksutskri- ven från en alkoholistanstalt, hade supit sig full på en restau- rang i Stockholm tillsammans med en' okänd kompis. När de åt svårt spritmissbruk. så skulle betala hade Ingen av dem några pengar. På sommaren 1958 hade bägge makarna fått- Lift till Göteborg där de i total avsaknad av kon= tanta medel hade knyckt kon- server och ett halvt kg smör i ett stort varuhus. Så hade mannen varit full I Gamla Stan I Stockholm I no- vember 1958 och i mars 1959 hade frun tagits för fylleri — I kriminalens mot srum i ränneslövspräst Hur tror ni det känns att fjorton år efter kri, tillvaro. Härtill syftar det s.k Världs- flyktingåret. Tanken uppkom i England — och togs om hand av FN — att man gémensamt skulle söka att snabbt hjälpa dessa människor i nöd till själv- hjälp. 59 av FN:s medlemsstater, ". om aktuellt flyktingsarbete | i gets slut fortfarande boå flyktingläger? Vel människor för. vilk et synbarligen inte gen liten vrå, kan- åste hjälpa dem till en annan däribland Sverige, är engagerade i detta hjälpprogram. Olika hjälporganisationer har iktat sig på speciella hijälpp jext Genom Lutherska Världshjälpen har svenska kyrkan bl aa åtagit sig uppgiften att hjälpa Öster- rike med dess fiyktingproblem. (Forts. å sid. 3) ee kr | (ens ans jdD a a G Stockholm. Vad hon skulle göra där hade hon inte en aning om. Paret hade i alla fall bott I Stockholm över" vintern varvid mannen dock mest suttit på alkoholistanstalt. I början på juli hade de liftat till Falköping där mannen tillsammans med en kurmpis Ii ett torp utanför sta den skulle starta en förkrom= ningsverkstad. — Kapitalet — toZ dock slut möjligen till en del beroende på att manren två dagar å rad togs för fylleri inne i staden När han den andra dagen sov i finkan tn2s frun också för fylleri. Efter detta gav de sig ut på en odyssé på stulna cyklar. Nya cyklar stals på Hera platser, och via Vara, Malmö, (Forts, ä sid. 3) '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.