ont ot Vet servern! Ar FARFAR RN pppga syvgueere rrere FOT TAR ORO OR TI - " , — fAHOLMS TIDNING X 4 ' — LT 02 SEPTEMBER 1959. LT.==- Finska emigråtionen ee Den emigrationsfeber som kän- netecknat Finland under senas- te årtionden har haft sina speciella och naturliga orsaker. Efterkrigs- åren med brist på mat och kläder drev enskilda medborgare att sö- ka sig ur landet, närmast då till Sverige, och den ekonomiska si- tuationen med stor arbetslöshet har under senare tider varit en bidragande orsak till att ett så främst till, Australien, dit inte mindre än 3.000 a kvartalet i fjol sökte sig. Under . "samma tid i år stannade antalet vid hälften. Alltjämt visar det sig ' dock att Australien är målet för de flesta emigrerade, vartill till stor del bidrar” de resesubsidier som Australien beviljar emigran- terna. Emellertid har den upp- komna” där liksom stort antal k till lönande arbeten västerut. » Emellertid är det inte enbart det egna landets aktuella läge som är anledningen till emigra- tlon. Också konjunkturerna ute 4 världen samt inte mins: progno- serna för framtiden $' hemlandet utgör en mätare för emigrations- frekvensen. ' " oo Under det gångna året har den finska emigrationsfebern i väsent-" 1g grad minskat och anlednin=- de föga optimistiska rapporterna från de emigrerade avhållit min- ga hågade från att resa Så länge det finns arb het - "|Största:revolution (Forts, fr. sid. 1) - leverkets- sida. . Visst g det. .För, våra telefonister ute på stationerna, de vänliga da- mer, som år ut och år in har sagt sitt. Ränn eslöv, sitt Hal- sitt Mellbystrand, när vi stött på, innebär övergången till automatiskt "telenät i flera fall slutet ”på ett långt arbete, för andra? byte av arbetsplats och malnitalsort. Dessa ändringar är naturligtvis " rent personligt en av automatiseringens nack- delar. Denna negativa del finns med vid all rationalisering. ” Det måste sägas, att Telever- ket "på ett föredömligt sätt för- ; sökt hjälpa sina anställda i de- + 4 Finland "och det finns länder; som tar emot emigranterna och ' kan lova dem bättre utkomstmöj- ligheter kommer emigrations- strömmen emellertid inte att i önskvärd utsträckning sina. När de stora ungdomskullarna kom- - mer ut på arbetsmarknaden kan - ij; återigen bli ett pro- - gen till denna glädjande tendens är närmast att söka i det ljus- nande ekonomiska läget, Den se- - blem .'om . man inte. bereder > " de nya sökandena arbetstillfällen. "ras' bryd: situation. Av i det trettiotal telefonister, som haft anställning på telefonsta” i tionen i Laholm, har ett tiotal I fått förlängt ”kontrakt”, då de behövs för den manuella be- : ing, som är nödvändig bl. «a; för att hå!la kontakten med de manuellt. bevakade statio- - nerna "inom Knäreds-gruppen (Knäred, Porsabygget, Mcestoc- ell ose toan en ka, Körsveka, Trälshult, Svens- ” hult, Norra Össjö och Hishult). ” Nio andra laholmstelefonister tidsanställd personal får träda tillbaka. I'' några fall har la-. holmsdamerna bett få komma till andra större stationer, bl. a. Göteborg. Besvärligast har det naturligtvis varit för den personal här i sta'n, som på grund av. familjeförhållanden inte kan tänka på ' förflyttning till andra stationer. Dessa ' arn- ställda har fått löfte om att sät- tas in vid eventuellt uppkomna vakanser. "0 een "På den sydhalländska lands: bygden finns "Televerkets verk- [ga veteraner, stationsförestån-': dare, som varit i verkets tjänst "ända upp till fyrtio år. : Dessa föreståndare är berättigade till pension — från 1647 kr. till 3,800 per är steår, levnadsålder och statio- nens storlek, - eller också kan de som engångsbelopp erhålla en avskedsersättning på mellan 2,000 och 6,000 kronor. Även biträdena på de stationer, som få avskedsersättning med väx- har begärt och fått förflyttning - till Halmstad, där en del kort- . ö 100 ' abonnenter; kan |. Or haft över : H - uttag för 1 kr.; 25 öre och 10 ringsarbetet.. . — iska - detaljer införs starten på söndagen. ia = beroende på tjän-» : del tekniska detaljer ör starten på sökdagem . 0 ". lArbetet 'minutiöst förberett :. .. (Forts. fr. sid. 1) - INGENJÖR Sten Albom och linjeförman Sven Fäldt diskuterar en ' Kollektion 10. 6 prep. hyacint- ». lökar... Förpackas i: trevlig? pre- h. | Brogatan 6- AN HYACINT-lökar ; ning. preparerade för juldriv Kollektion .8. -4' st., prepi»hyar cinter i olika: färger. . Kr: 5:— sentkartong. : > r. (Ödlingsanvisning, bifogas.” | sa Tel:10576 |" "+" ”HALMSTA] tt : ISTAp Jes ingenjör 'N. G. Nilsson, Hälsing- "apparaten, som fick halländsk |borg och linjeförman Folke Pe- ' premiär i laholmsområdet. Den .|tersson, 'Haälmstad, der senare nya apparaten, som har mynt- | chef för det invecklade 'monte- Ett . verkligt H 4 förberedelser, ritningar; kost nadsberäkningar, ” materialan 'skaffning, avdelning av persor nal och liknande detaljer. : a = Arbetsplanen har varit mi-' > s Föreläsningar "med problem De nn Kommentar till. LT-ledare s era nutiöst uppgjord. Varje man har or haft sina uppgifter fixerade på ett 'arbetsschema; Vi har. haft: turen med, oss, och nbetssche- : öre är avsedd för automatise- | mästareprov, sade ingenjör Nils- rade nät vid såväl helautoma- |son.'4 2.0. a i Förste sektionsingenjör Al- bom har all anledning känna lande belopp, beroende på an- | ställningstidens längd: "Ass. |- "oo oc ob tisk och "telefonistexpedierad trafik som" vid" intelefonering "Med anledning av fredagens LT-ledå "om föreläsnings- I resten äv kroppen — ända ut tll |. - har både tidigare och senast nu | preliminärt till cirka' 16296. nellt TN te pågick tiden oktober—april och : kopplingen; till "en så; okristlig” - : fingerspolsarna, Till alst blundar vi | ”YF et. svårare sedan att tagalvelar bet inja den saken. ” se sor co cocd> Vi träffade vid pressvisningen | från "april "månad" fram + till tid som 'klockan” fem. en" sön=". + . och tänker oå något underbart, tex | UPP den, Om det .nu inträffade sr ee > - » "Antal dagsverk som erfordrats | | nn oj a ven v ” . ! Skönhets-tips. Iör nl till dem som kan slappna sv, aå att ni — när det passar er m- faktiskt kan vila ut på en kvart 1 stället för ati sova bort flera tim= mar av er: dyrbara, tid? Annars lär här ett par goda råd, som, om «nt följer dem riktigt, kan göra er till en hy och bättre människa. Sheet För det förata skall ni ha ett's hårt underlag som möjligt, resår« madrass dugor inte utan t”så fall är det bättre med en filt på golvet. Rulla ett töcke till en pöl och lägg den under knäna, Iåt benen falla u till sidan så att fötterna endast berör underlaget något, Under nac= ken lägger nl på samma sätten hård, sommanrullad - kudde, Böj alutligen armarna och handiederna något och låt händerna beröra höl- Sena” an tig ne I Om nl nu ligger lätt och otvuh= gul är de yttra arrangemången kla= ra och ni kan övergå till själva ce- remonlon, . Andus djupt och regel- bundat och koncentrera er på era. fötter, Låtsas att n! har tunga bly=, kulor på fötterno, som håller” på all pressa dem igenom golvet — och låt den känslan långtsamt förts. planta sly upp genom benen. och. på hur bra nl kommer att känna er efteråt, och efter en stund skall det helat börja pricka I armar och bon. Om det gör det har ni lärt e konsten att slappna av. verksamheten har föreläsnin " A, Liljestrand bett om plats Vid de senaste konferenserna beträffande det folkbildningsar- framk nästan ' und löst att föreläsningsföreningarna ha- kunde skönja, då radion 'gjorde sitt segertåg. Men alla som till frågats -på' andra orter med vn- gofär samma struktur som La- holm med omnejd har, givit det rådet, som följts i årets föreläs- ningsverksamhet.. ”Beskär :anta- Jet föreläsningar om det'ej går bete, som föreläsningarna" utgör," utforma de samma svårigheter som man, len saken kunna ordnas 1 gsföreningefs. föreståndare Sven för nedanstående inlägg, där han trycker på nödvändigheten av samordning och samarbe- te i frågor om föreläsningsverksamheten. : eftersom "varje organisation med för större och mindre områden bildningsarbete på sitt program "har? fätt' att "vara med om att a" föreläsningsprogram- met;.— .skulle säkerligen i La- i holm liksom på så många stäl al- "las, gemensamma bästa. -Utövep. detta påpekas det som föreläsningsföreningens' - styrelse gång efter annan efterlyst.: Det är att. man så långt som möjligt undvek att.ianordna flera. till- ställningar? 0; d. på samma: dag- Gefiom '”arlmälan ” och anslag i vårt” förnämliga stadsbibliotek i att erhålla ökade' kommunala anslag, CIyd oe to « Flera - exempel : har. därvid In kunnat. anföras. , Det märkliga är att besöksfrekvensen på lånr ga tag ej minskat i samma. mån som inkomsterna, Föreläsnings- föreningens priseripå medlems- kort och; inträdesavgifter” har varit I stort'sett oförändrade, ; Erfarenheter "har visat att har man lagt ned föreläsni k- P a Laholm”skulle' allt: dylikt kun- a: samordnas. see fee I föreläsningsföreningen "är vi tacksäfirnä föratt LT tagit bpp 'såken och vi. får, därför hoppas van relaterade ger å, att det nledning till: att: en större ef= terlängtad samordning ägde rum. Huru vore det om fullmäktige : som anslagsbeviljande myndig- Ae samhelen, är, det i regel något h det blir så man får ångra, , kunde: leda »till att.samtliga av sans het rel d nderade detta? Fö- eläsningsföreningens - styrelse För. Laholms stad och landsför- staten "godkända 'b ga- isatloher Inom" Laholmstrakten slog vakt om föreläsningsföre- ningen ' och läte föreläsningarna liksom komma: på en hand — ening 5: föreläsni vin i ; Ne oa N Syen:A. Liljestrand, :”7 >: sekr. och kassör. LO fNYT i Siffror iv: (Forts, fr. sid: 1) Vv” stationsutrustningar uppgår till kronor. 1,057,000:—. 00 a pa Inom gruppen är redan tidi- gare tre' stycken stationer auto- matiserade, nämligen ., Kärr gård, Skogaby och Ysby. An” vilka samtidigt med Laholm. ta- ges i automattrafik den 27 sept. klockan (5,00.7 00 ct Betr. ett telefonnät avsett för automatiserade: stationer sti ler detta större krav på lednin- gar, '. varför större kablifie- r'vgsarbeten "i. samband med nyutbyggnad och ombyggnad av resp. stationers lokalnät blev I härför e ”axtuellt, Kostnaderna belöper sig till kr. " tAnkal. nu ”automati 'a- bonnenter "inom "Laholms "knut- grupp är 4274. Stationerna ' till- sammans är monterade för en: abonnementkapacitet 'av 1-5400 nummer... sot: höll Antal' totalå: dagsverk "sorn 'åt- gått för färdigställandet av om> rådets automatisering beräknas för montagearbete å Laholms station uppgår 'till 1220 och för de 15 "övriga stationerna 3146: 'Maximala arbetsstyrkan per '; Idag som sysselsatts för projekts- . : » utförande uppgår till'c:a 60 man... jör. Sten 'Albom, Hälsingborg, hade vi ett drygt jobb med alla biviv av telegram, Dessa automater finns nu monterade” på flera orter i södra' Halland," där "de ned. öv. os IT N "ee Den 16 juni talade LT om att -”automatiséringen” i 0. telegramexpeditionerna läggs "idag. I Televerkets papper läser vi, att den totala kostnaden för | automatiseringen ' blir ;4:160.000 kronor. a . '.e Den.23 juli observerade vi, att Televerkets" personaltidning; Verket. och Vi; hade uppmär sammat, det sydhalländska före »taget. ' ”Prydlig;.”-väldisponerad byggnad” 'skrev/'4 . sände om. leholmsstationen, ingenjör Albom och linjemästare K, G. Kjellsson om, att allt ligt deras ”utsägö ”skulle” vara tember." Och de är :karlar för sina ord som”ni' ser. I morgon bittida "är verkligen : allt; fin- justerat. och I perfekt . funktio- på torsdagen eh trio herrar, söm villsammans " måd "ännu :någr tekniker. stått, i ledningen. för det omfattande automatise- ringsarbetet. inom vårt - distrikt. södra + Halland blir en affär på” fyra” slutna automatstationer till La- miljoner kronor”, Siffran” håller” holms station utgör 18 stycken, vid den 'slutliga' granskningen, ningens ut-.' :.& Den 22. augusti talade vi i en intervju med förste sektions-" klart premiärdagen den :27' sep-” ! De tre var förste sektionsi -' EN: EXTERIÖRBILD Bagarliden,,., 12 nat åt ink av sig tillfreds med -det . arbete, ' som ' utförts inom” laholmsöm kl . och '& rådet. — Det har varit en stor -minut;. "vi lovat; 'Den--minut;.w” ; uppgift, säger han. Monteringen ja". Att-vi förlagt själva "om> É s "automatiseringsögonblicket har provningarna. och kontrollerna! vi vill ha. några minuters arbets- Ds pågått nästan. öavbrutet. Det' fred "Vi räknar med att sydhal- senaste året har alliså helt äg-. länningarna dxall klara sig TN fältarbetet, och 'stations- telefon, tio minuter så tidigt. på... > Dessröri nen... NN telesta.ione "allt klart "den. dag” och den? |dagsmörgon beror, helt | på : att Xr 038 gärna som en sedesam skygg varelse i yviga kläder, Henner liv förflyter lugnt I ombonad overksamhet — sin höjd motionerar hon med ett parti krocket ..., Ändå är en av den engelska kriminathistoriens mest pas- på samma fång kallblodigaste förbryter- skor just en ung dam från sionerade och denna tid. Hennes namn var Madelein SRilk och hon var äldsta dot ter till en arkitekt i Glasgow. Hon beskriva som en atrålande ung skönhet, en dam av värld, I bortskämd. Made- leine läste poesi och bade alltid hatt mani på att skriva brev, Hon var en förtjusande socie tetsdam och ingen anade att hon bakom den täna ytan bildad och MISS'MADELEIN ee Ett fall ur Englands brottskr D. victorienska tidens » engelska kvinna föreställer vi Unga Madeleine Smith hade två friare: Den romantiske Emile, en fattig kontorist, och den rike men träkige Mr Afin« noch, Bägge var lika enträg- sa, och för att lösa situatio- nen gick Miss Madeleine och köpte arsenik .,4 och på sitt särskilda behag av att det gällde att hålla Madeleines för- äldrar I ovisshet om vad som försiggick. Endast en kammar- jungfru var invigd i förhållan- det och hjälpte till att natte- tid lotsa in Emile genom går- dena grind och fram till Made- leines sängkammarfönster som lg i bottenvåningen. Madeleines känslor för den Unge mannen rar vid denna tid både uppriktiga och varma och I sina många och lidelsefulla a SAAAAas AAA DIMAR Aa. dolfe så mycken kallblodighet. FA Mmvelelöo 1336 hade hon träffat en kontorist vid namn Pierre Emile L'ångelier. Som namnet brer till honom skrev hon ibland ”min älskade make”. Mar vet att hon hyste allvar liga planer på att verkligen önika ” noch, > en : högst respektabel ” granne och affärsman av god ' familj; dessutom smått förmö- ; gen. Detta var en friare helt i » föräldrarnas ' smak och allt ! gjordes för att jämna vägen mellan de unga tu. Mr Min- . noch" blev daglig gäst hos familjen Smith. ' - . Madeleine befann sig i en . brydsam situation. Mr Min- noch var ungefär lika roman- tisk som en oxe, men hade ett försonande drag: pengar! Dessutom hade hon vid det här . laget börjat tröttna på Emile de komplicerade och riskabla mötena med honom. Hon undvek honom och skrev att det var lika gott att saken » fick ett slut. Deras kärlek var . hopplös, 0. a. v. - ” Men ' Emile vägrade avstå från sin ”Mimi”. När Made- leine avspisade honom skrev han ett brev och hotade att skicka valda delar av hennes korrespondens till föräldrarna. Föga anade Emile att han med till mötet och Madeleine bjöd : . honom förutom kyssar på en kopp choklad. < > Från dessa dagar kan vi i Emiles dagbok läsa följande', ”- kortfattade men vältaliga an- teckningar: - . "192. Såg Mimi några få minuter utanför hennes föns- ' ter. Mycket sjuk under natten. 202. Två angenäma timmar med Miss M. i salongen, hon lovade mig en fransk bibel Mår mycket illa”. Emile hade tydligen blivit befordrad till salongen, antag-' ligen hade hon gett sina för- äldrar högtidliga försäkringar att deras bekantskap enbart låg på det vänskapliga planet, . . Kort tid därefter började . Madeleine besväras av råttor- na i husets trädgård — så på- stod hon i varje fall; hon såg sig föranlåten köpa arsenik för . att utrota dem. | Samtidigt började Mrs Jen- kins, Emiles värdinna, att all- varligt oroa sig för sin hyres- gäst. Han brukade gå ut om kvällarna, enligt egen utsago för att träffa en förtjusande ung dam och morgonen därpå efter Miss Perry men vad han kunde Mrs Jenkins hitta ho- nom på golvet, vridande sig i plågor. - a edda 10) Vd, ITS FA "Det "Kunide:-heller inte" ledar i bevis att de två överhuvud ta- get träffats : tvivlade att Madeleine verkli- "+stor skandal. Men Jagen hade .- - vända till föräldrahemmet för ; att ta itu med alla de brev hon... i. fått under rättegången från" . även giftermål”, :- hade på hjärtat denna gång blev aldrig sagt, ty innan hon hunnit fram var Emile Madeleines ungdom, kön och sociala ställning på dödsstraff för uppsåtligt mord. Valda de- lar av -hennes korrespondens - Bnabbt- dragit sig" tillbaka. : Jeine till slut ut en viss Dr Tu- TT tten före Emiles ödsfall, . " Ae > Förs arsadvokaten' talade.” länge och övertygande! —-men > det fanns inte många som be- gen blandat arsenik i de dryc- ker hon undfägnade sin.upp: vaktare med. Det väckte dä för kolossalt uppseende . när juryn efter mycket grubblande -lämnade sitt slutliga 'besked:.' » CN RE Icke skyldig. . not Det farins de som kallade hela: rättegången för en enda haft sin gång, juryn hade sagt sitt och därvid fick det förbli,” Madeleine kunde lugnt åter. när och fjärran. ”Jag tror jag har -fått många hundra brev" skrev hon, ”från herrar som erbjudit mig tröst och somliga Erbjudande som; Madal ine uppskattade destomera " som ' den hygglige "Mr . Minnoch . Bland brevfriarna valde Made- " Bagar var han av fransk byrd, ifta ig med honom. det brevet undertecknade sin Den 23 hade Emile ett sam- — L'Angelier död. + med Emile lästes upp och lätt dor Hora och de gifte sig re oo . " Emiles sociale ställning var Fa "egen dödsdom. tal med Miss Perry, den i ro- ' ' Samma kväll gjorde Made-- chockerade referenter skrev dan samma år och flyttade till sot Uksom hans lön, ytterst blyg T sina föräldrar bade Mae. mansen invigda kammarjung- leine”ett desperat försök att att maken till "ogudaktig pas- Moe tam, Men han hade ett behag, ' ligt sått och det franska insta- get i hans person förlånade ho- tom ett rumantiskt drag. " Mellan den äventyrslystna .änga socletetallickan och den fattige kororisten blommade snart en högst romantisk historia upp med farstu'ra tärlksbrev, hereliga möten teV Mera sådant, Det bela fick deleine antytt att bon kände en man vid namn L'Angelier, men fadern bade uttryckligen för. : bjudit benne att överhuvud ta- Fet umgås med honom Och Madeleine tvstod rätt snart &h förmodligen aotan alltför Re vånda från tanken rå at rifla sig med sin liske uppvaktare. me samma vera opp'rådte en anuan briare Ålr Vallos Miu. Ah. Han fick emeflertid en ”pillet d'amour”, vari Made leine med något ar sin vanliga ' krsenhet 1 tonfallet föreslog hytt rendeva ”| i stället”, ' på vanliga . Däremot vämnde hon ingen- ting ora att hon samtidigt be sökt en kemist och köpt blå- syra ”för händerna”. Enar. fann sig puuktligt NYTSETTINT frun. Han uttryckte sin för- s våning över att ha blivit så illa sjuk för var gång Mimi bjöd på choklad. Men, tillade . han, även om bon systematiskt - förgiftade honom skulle han förlåta benne. Den uppskakade Miss Perry visste inte vad hon skulle svara Den 182 gjorde Madeleine ett nytt inköp av arsenik och ett par dagar se nare insjuknade Emile svårare än någunsin, Han skickade bud fly men återbördades bem av. sin bror och Mr Minnoch. Emiles kropp . obducerades och visade sig innehålla nog' med arsenik för att döda 20 människo; I Efter den upptäck- ten kunde det inte 'gärna bli annat än polissak av dödsfall tet. Madeleine arresterades som misstänkt för giftmord och så top den enormt upp - märksammade rättegången sin" början. 2klagaren yrkade Uvs ' i sion aldrig tidigare hörts i en rättssal”. =. M-.. Madeleine hade fått en försvarsadvokat Som visste att lägga sins ord." Han svarade med att läsa upp Emites ut- pressningsbrev, vilket gjorde mycket dåligt intryck. : Dess- utom var Emile länning” - . inte framgår vad som egentli- " misslyckades igen och for till "dog 1893, : ao Italien, Äktenskapet slog emela +. oc + lertid inte väl ut även om det at gen fattades — kanske fann doktorn hustruns choklad väl stark för sin smak? Md Madeleine återvände. efter . skilsmässan till: London och a gifte om sig med en artist, slut ensam och övergiven 'a alla till Australien, . där. hon "ft 0 Krater Olson, flå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.