- elever utgjorde 743 kr, a « slant till vår Propagandan” » dag: är. mycket stort och, vid " kväll hade ett sjuttiotal delta- > gare anmält sig. Tävlingen kom- '. Hishult och samlingsplats är på ” N:R-228. "ARG. 28. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ' FREDAGEN DEN 2 OKTOBER 1959 Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Lösnummer 25 öre Tusentals 4j fjö äderfän 'innebrändes "kronor, a "Branden upptäcktes & stråx före halv sju. på kvällen. , Magarna Troedsson hade varit ute i ladu- gården och. skött kvällssysslorna : där, "Korna: hade. släppts' ut - på ' bete, och -makarna hade gått in "För att-äta kvällsmat. Minuterna : därefter upptäckte en av Troeds- > sons små döttrar ett underligt " rött sken. på : "gårdsplanen, 'Då brann . det i Iadugårdsbyggna” den; Norton Knäreds brandkår larmades . och gjorde 'en snabb utryckning da korsveckan - påg? när lantbrukare Agne med tre bilar. Man fick lägga ut mer. än en kilometer slang till en bäck, som flyter några hundratal, meter från” gården. På grund av sommarens ringa nederbörd war emellertid vat- tenflödet dåligt, och brandche- fen beslutade 'reservera brand- bilarnas tankwvatten för att kun- nå använda det om" bonings- huset 'skulle bli allvarligt hotat, Det blev det också vid ett till- fälle, då elden kastade sig över från själva ladugårdsbyggnaden till en. loglänga, som låg i vin- kel med ladugården. Man fick utrymma ' : boningshuset, ' "men 4 lturligt Snog blev. detta "aldrig antänt. . Elden har "tydligen börjat "Jadugårdsbyggnadens över- våning. Denna byggnad blev mycket . snabbt > övertänd, Gårdsfolket och andra lycka- des få ut ett. tjugotal" grisar -ur byggnaden, innan taket föll ned. En del av de svinen var emellertid så svårt brända, att de måste avlivas. I byggnaden "fanns också drygt. 5.000 höns '-gårdsägaten .'driver ' även nseri. Endast ett mycket litet ikon et villigt arbete med "Informationsaftnar, böss- insamlingar 0. .S.. V. Landstingsdirektör EINAR RESTAD i « Halmstad är "det" halländska :Röda korsdistriktets ordföran= "ide, "och vi låter honom” berätta något om" vad man tänker: arbete 3 som" siktai" mot "framtiden samtidigt som vi-inte står främ- mande för de aktuella behoven, säger ” landstingsdirektören: Vi ' hoppas, att. den: bössinsam; ing som; nu 'är, i gång skall. ge. en verksamhet, .I Hal- land har vi Lagalund i Mellby- ”strand' som ' ett rekreationshem 4 går I. Oxhult ”Intr esset för Löholms Tidnings "och -'Laltiolms, .Idrottsförenings propagandaorientering på sön- anmälningstidens utgång. i går " mer" att. gå i västra delen av storäå vägen: mellan Hishult ”och ”Lahölm 3 km väster om Hishult. ” Platsen" heter: Oxhult ”och här finns röd skärm uppsatt vid VV 1. gen.. > Samlingen. sker precis 29 fm; bo | för polioskadade oc och Kronolund i Frösakull, paradiset för mån- ga bärn och husmödrar. Bar- nen får tillbringa högsommaren där” och "vår och höst tar vi emot husmödrar, 'som behöver avkoppling. Men Röda. korset syns också i andra samman- hang: Vi har beredskapstjänsten vid badorterna. Röda korsman- nen finns alltid till hands vid "| tävlingar och andra arrange- mang, där något kan hända, och han står - till: förfogande utan kostnad. - Många tusen , personer är verksamma 'som rödakorssama- riter, "alla lokalorganisationer bedriver. någon” form - av åld- ringsvård. Det finns 2.000 utlå- ningsförråd ' i landet. ” Barnen står i centrum för vår omtanke med en omfattande hjälp till de handikappade. ” öl Nya uppgifter . tillkommer ständigt, nu svenska folkets ut- bildning i självskydd och de :'s. k. 7” sjukhärbärgenas förseende med personal. - > Med; > självskydd menar ' vi NT " (Forts., å sid. 3). | Tjigova Hallands NA CT Markaryds: folkhögskola Mar karyd > (LT).: elever 'Markaryds Folkhögskola 'haärmu avlämnat sin redogörelse . - för skolans - nionde arbetsår. Antalet elever i vinterkursen > var 66, varav 36 i första årskursen och 30 i andra... Av ele- > verna "var 33 hemmahörand i' Kronobergs län, 22 kom från Hallands län, 6 från Kris anstads län samt 1 från var- Statliga studiebidrag" tilldelar | des 64. elever med tillsammans 18,740 kr, . statsstipendier, gick till 53 elever med 28,812 kr; all- '"männa studiebidrag till 9 ele- . ver. med 2142 kr. Kronobergs läns: landstings stipendier 1ill 33 och Kri- 'stianstads läns" landstings sti- : pendier till 6 elever 997 kr. Jämt , Jands läns landsting gav 1 elev "490 'kr i stipendier och SLU:s stipendiefond 50 kr till 1- elev. Lå Fr ån kommuner och: föreningar | Vi ot ” [4 : dera Göteborgs" och Bohus, Jämtlands, "Kalmar och Malmö- - hus län samt 1 från Stockholms stad. . fick eleverna stipendier för sam” manlagt B,7T04 kr. se Bibliotekets ' bokbestånd har under året ökats med 49 band och utgjorde vid årets slut 2,097 band varav 198 i handbokssam- lingen. Ett vandringsbibliotek på 40 band från Växjö stifts- och landsbibiotek har varit tillgäng- ligt på skolan. Antalet fån taga- re var 106 och antalet utlånade band 774. co 7 Sundbybergs hembygdsföre- (Forts. & ä sid. 3) v | . |stadshusgården. gäss och kalkoner samt ett Troedssons- gård i Svenshult Ladugårdsbyggnaden och en med denna samman- . Iden, medan brandkåren Jyckades. rädda bonings--. Det .brunnas värde uppskattas till en kvarts miljon. antal av dessa djur kunde räd- das. Från ladugården kastade sig elden över till den intilliggande loglängan som också förstördes. Därmed gick årets höskörd och ett stort lager halm till spillo. - Försäkringar - torde täcka de direkta" förluster som uppstått genom. branden. Nybyggnads- kostnaderna torde dock över- stiga den " försäkringssumma, som:-' gäller byggnaderna. Hur branden uppstått än är ännu inte klarlagt. ELDSBERGA KYRKA mitt em ellan Halmstad och Låholm Bg som en ledfyr på sin höjd, tyckte sydhallandsresenären. Sydhalland påmind kot kt. id våldsam brand I "Svenshult|- e-om skots högland Omkring 5.000 höns och höns, halvt t t « fyrtiotal gödsvin blev innebrända, härjades av eld på torsdagskvällen. , bygd - loglänga förstördes totalt av e huset, som ett slag var svårt hotat, Johan Jönsson Dixius, och tidningsmannen i Lahol . 1891 en samtida skildring a Hallands järnvägar” och P. E. H. Han inleder artike i början av förra århundra undertecknad -teristik av södra Halland, skriven av > Vår slättbygd 'en förträfflig bit Skåne" den gamle brevbiiraren, Poeten m återger I sina dagböckor från v södra Halland, betitlad ”Södra med signaturen In med att återge en karaks en Infödd hallänning "Så här skriver denne: ”Skap- lynnet av denna trakt i förening med dess historiska minnen, erinrar på ett underbart sätt om Walter Scotts beskri ivningar över vissa delar av de skotska hög-'" länderna, samma klippformation ) av gnejs och granit och på ljunghedarna växer den av Sve-1 . riges landskap Halland nästan pilosa, som i "juli utslår sina gula . blommor och som «av Scott ofta omnämnes i t, ex, den intagande " MARKARYD LD. ie a arbetstillgången. . - ett fall hade ett företag helt enkelt vägrats” att räkna på' ett arbete. Diskussionen utmynnade i att man beslutade! tillsk; med skärpa framhålla vikten av att man i samband” med ”entre- prenader tar hänsyn till ortens företagare. NS Vid sammanträde "beslutade man även 'att tillskriva. Statens Järnvägar i Hälsingborg och därvid framhålla vikten av att ett industrispår drages fram till industriområdet, Till att besöka informationsdagarna = i '' Växjö valdes fabrikörerna Sven Nils- son och Thure Svegard, " Verkmästare Vilhelm Sjöstedt inröstades till. medlem i, före ningen. "Beslutades att” "sammanträdet i november månad skall ordnas som film- och 'underhållnings- afton : och till. detta samman- träde skall även 'damklubbens "Kommunala entreprenader i + berörda” nåyndigheter och. därvid | Markorydshontverkare synade. CN farkoryd. blev. föremål för .'en 1 lig. diskussion vid Markaryds Hantverksförenings” senaste 'sammanträde.: Talarna” var. fullständigt eniga om : »att' myndigheterna tar mycket litet .hänsyn till yrkesmännen.” på orten och det. påtalades -; att i samband med vissa arbeten i skolan häde” man anlitat "yrkesmän från annan ort utan att först fråga hur samma” slags yrkesmän” bosatta i Märkatyd” hade: det. sned i. dikten ”Sjöfröken”, samma kan- tigheter hos landskapet och dess invånare, ja, utur kojan av ris och ler. vid vägen framtittar icke sällan ett huvud, som på- [minner om | dessa kringirrande gamla kvinnor, gengångerskoy från den tid, då hedendomer och, katolsk widskepelse räcktd varandra handen" att: injaga skräck och undergivenhet hos de lättrogna 'människobarnen:” Till "en del slår landskapska- Dixius” , sin tern:i Stadshötellets teatersal GG. B. Shaws populära komedi Pygmalion, 'som anses vara don roligaste och kvickaste av den gamle skämtaren Shaws många pjäser. Rolletna spelas a av ; Sonja Wes- terbergh, "Sven-Erik Weiler, terlöv, ", Nils... Kihlberg, : Svea Holts,. Per-Åke: Sahlberg," Ella Sahlberg . och Ann Lundgren. Regissör. är Eva Sköld. och för dekoren svarar Sandra 'Malm- quist. Centralfigurer i i Pygmalion är en ung språkprofessor, Higgins, som slår 'vad om att på några (Forts. å sid. 3) medlemmar inbjudas. . . a Sven-Eric Gamble, Vera Schmi- ' månader skapa om' em smutsig, Sonja Westerbergh och Sven." Erie Gamble i ”Pygmalion”, i en hög I "kultur' i "både ett | oc annat" avseende, tillstånd "där vittnar utom: de gamla”. betydande herresätena såsom Stjernarp, Skottorp m, fl. raden av: nyare . egendomar Willmanstrand, Kistinge, Kron- torp, . .Fladie, ' det RANN Öringe o. d. Och hemir rakteristiken ännu in, fortsätterhe Så Ori åkerbrökols I rg nys vid Eslöv orflygfält för hela Sy dSverige har A att f ensamt tillhöriga örten Genista? örlögga fältet till trakten På" grund av de svåra buller- uppstå å större tätorter Då grund tt stort flygfält vid Eslöv skulle mö, Lund, Hälsingborg, Lands< ra tälorter, Man räknar med att torflygfältet” skulle öka trafik= . öldag) ' N n och mjölk. Sa billånare ” ilta straffet efter Ingående överlägg= ningar med läkare, Jurister, aoclal= arbetare och präster, ”Felet med ungdomsförbrytarnas behandling är att dessa :dels får villkorligt eller = | bara korta frihetstraff som de inte g | fruktar utan betraktar som en Iin= tressant omväxling 1 den dagliga er | rutinen, .” Många .-får bältre mat I föngelserna än' de kan får I fri= het, De vet att de snart kommer LEN siger, den ströneg. .domelsi. tydlig "höjd: liggande Eldsborga kyrka "utgöra en bestämd oh "2 (Vorts, & sid. 5 t.ex, "Trönninge "samt söder om "Laholm : giva sannerligen inte - mycket : efter." Hallands slättbygd är en' förträfflig bit Skåne... "Mellan Halmstads och Trön- ninge - stalioner är att nämna den forna valplatsen för det s. k. slaget vid Halmstad 1676, Hin- sidan 'Fyllebro från: Halmstad by, och havsstranden, finns 'en minnesvård över slaget, beståen- de av en granitobelisk, upprest på en rund jordkulle vars yttre räknat, inte långt från Kistinge | Delegation Studerade | Jaholmshus . En studiedelegation från Varg ön under ledning av arkitekt » kitektkontor besökte på torsdas husen "inom kv." Linden och Lönnen -samt stadens medhor- kant är 'kringmurad med grå- garhus, , F Palkenbergssmide av Laholms hallandskonstnärer med nära "och Laholm hör till de. utv a . konstnärliga detaljen. > idigare har omnämnts att. Erik . Olson : från Halmstad” — bara för några veckor, sedan invigdes hans. nya korfönster i Laholms kyrka — skall utföra ett kopparsmide, avsett att pla- ceras på en ytterfasad mot Vidare håller göteborgskonstnären Palle Per" nevi på att utföra "ett trapp- räcke i järnsmide för den cen- trala trappuppgången' i stads- huset. Dessutom sysslar stock- holmsskulptören Bror Markland — han: som gjort den omdisku- terade skulpburen: till kanslihu- sets" gård i Stockholm — med skissförslag för en skulptur på terassen framför den s, k. kuben mot Rådhustorget, . Men även ”insidan” på stads- kas ';med konstverk av olika slag. I det. fallet har man hunnit längst .när det gäller stadsfull- mäktiges. sessionssal.” Halmstadskonstnären Stellan Mörner: — där konstnär num- mer två med nära sy dhalländsk anknytning — har ' nämligen ritat tvenne gobelänger, som skall placeras i denna sal, Den: ena har formatet 1,5X3 (Forts. & å 'sid. 5): Tidpunkten för Falkenbergs nya stadshus fullbordande närmar sig och dess utsmyckning är högaktuell. huset; kommer givetvis att beri- " , föreställer solljuset över landska- i koppar: NS ”kyr kosmyckare” Ett par kontakter med, södra Halland alda, som fått ta hand om den DEN INTRESSERÅDE” iakttagaren av Stellan Mörners' gobeläng ur- skiljer konturerna av det halländ- ska landskapet och.- Västerhavet. Ungefär mitt i bilden. syns bron, som «sammanbinder landskapets södra och norra del Även Ätrans älvfåra kan” spåras. De mörka, halveirkelformiga teckningarna "lett högtidligt evenemang i rikets -] eventuellt önskar. mera- solsken vit: ”DET. - VAR = .önskeväder” (vackert) förmälde radion här- omkvällen ' med + anledning av andra stad. : Uttrycket kunde knappast vara mera felaktigt och malplacerat — vad man i veckor önskat är regn och en mycken” het regn. Sommarens över 1000 solskenstimmar . (statistik) har så väl räckt till. För dem som Laholmsgrabbar hade framgång. 1: Tjungbymateh vid 'ungdomstävlingarna Så Ljungby ' deltog tre laholmare och nådde goda framgångar. Så- lunda vann Sven Palmkvist i stavnopp och Lars Erik Tede- by satte personligt rekord i löp- ning 60 m. I klass pojkar 1314 år nådde Tedeby följande placeringar: löpning 60 m tvåa på 7,6 sek ku- la tvåa på 10,68 m och längd femma på 5 meter jämnt. I poj- kar" 15—16 - år segrade Sven Palmkvist i stav med 3,10 m och i'pojkar 17—18 år blev B. G. Ek berg sexa i diskus på 30-20 m o- pet. I originalet: strålar de i guld- gul glans. on kan från våra bygder omtalas att ”önskevädret” åstadkommit sinande brunnar, 'vattentrans- porter från bl. a. Tostarpssjön, och slut på utebetet för kreatu- ren. På en gård i Tönnersjö finns |” ett kärr med källåder som under 80 år hållit djuren med dricks- vatten. I år var det slut. D. v. s.- man ' grävde: -2—3 "m. djupa hål, :' men resultatet blev endast en slurk gyttjevatten på botten. Som väl är finnes starka käll- nersjö och man väntar att den mycket diskuterade och i våras utstakade -vattenledningen skall bli realiserad nästa år, och där- med har vattenproblemet i stort sett blivit löst för tönnersjöbor- na, oc Hora 4 0 '-UPPE I skogsbyarna har, man haft det bättre ställt med både vatten "och kreatursbete, vilket inte hindrat att vissa besvärlig- heter här kunnat uppstå även här. Som ' ett ”unikum' kan föl- jande berättas: ' Ett halmstadpar köpte sig ett litet ställe här up- pe bland åsar och skog. Mannen har ett stort hönseri, medan frun fortsätter sitt jobb i staden och avverkar avståndet dagligen med bil. Eftersom mannen från det idylliska . tönnersjöhemmet har och ökenfärg över landskapet ådror (med gott vatten) i Tön- | del brukar frun också handla I stan. Nu har också dricksvatt= net tagit slut: därhemma, varför också detta transporteras hem från Halmstad — c:a 2 mil. Hön= . sen får klara sig på mossavatten FÖR 62—70 ÅR SEDAN, in= nan skogarna hunnit växa upp på Tönnersjöheden var vedbris= ten markant- i bygden, Man el- dade med allt slags avfall, ljung etc. Men främst torv. Massor av torvgravar visar detta. I år är de torrlagda, på något undantag när. Häromsistens var det natt- frost, det rök och ångade ur skogssjöarna (vattnet är då var= mare än luften), men ur mos- sarna kom inga moln — de var i stort sett uttorkade. MARGELHALOENA på slät- , ten har liksom skogssjöarna ett ovanligt lågt vattenstånd — av= loppsrören hänger. ofta meter- högt i luften.. På Krontorps och Tönnersa gårdar har man börjat med konstgjord bevattning me- delst vattenkanon. Krontorp har tillgång till Perstorps bäck, som flyter upp ur ”Perstorps killor”, de ha aldrig sinat på vatten. DET ÄR i höst 75 år sedan en tragisk olyckshändelse hände vid Alvabergs märgelbålor, " (Forts. å sid. 4) fyra i stav på 2.80 m- PEPPE RT |S0000 | sosse | ONA | oRRE 3 [ve a OMR | O0B (OR SR aa OR OR |A ON COLT ne c:a 34 mil till närmaste lanthan- 1, J ut och får fortsätta på brollois bas Letter från Göteborgsorlens ar= + gen Laholm och studerade rud= ' mar =S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.