pr Rn veveyvrytT Å Vv verreevvrevYrreepyvvYYyvyyYy TT -z "denna mv” som gjorda att visa besökaren sor 2 "oktober , 4 Stenhallarna på Hallandsås +. > Ne går på: export till Tyskland Jordbrukets maskinhållning är nödvändig men mycket, snycket kostsam. Enligt vår tagsform mer än jordbruksindustrien, högt drivna produktionens skull t ket pengar i så många maskiner, Tag vilken maskin ni vill ur imponerade = ”arsenal”. Själv kom .vi att tänka på mjölkningsmaskinen, en anlägg- ning, som. dock används varje dag på gårdar med' mjölkbesätt- ningar. Till. och med en sådan ”varje-dagsanläggning” står out- nyttjad sin mesta tid. Så är det tyvärr med de"flesta" detaljerna i jordbrukets maskinpark. Jord- brukets. maskiner kan' av na- turliga skäl inte på samma sätt som denYtraditionella industri- ens förränta sig. Behövs exem- Vid ett besök I Volkswagen- fabrikerna i Wolfsburg visade man oss en serie kvicksilverdy= ra specialmaskiner, uppradade i mening finns det ingen före-, där man - för den ' vingats investera så myc- monteringsbanden för att pla ceras på sina preciserade plat- ser i den även i övrigt tem- poframställda men in i minsta. detalj funktionella produkten. På en sådan ' arbetsplats kan man verkligen dra den hund .raprocentiga nyttan "av både” sed människa och maskin, ' - Jordbrukets 'maskiner är: högsta grad säsongsbundna. +I stort. sett har varje arbetsmo- ment ' sin speciella . maskin — slåtteraggregaten. arbetar "med - slåttern några dagar på försom- maren, potatissättaren har jobb en vecka på våren, 'skördetrös- kan går i fullt värv. under den korta men hektiska skördetiden. E len kan mångfaldigas. fabriks 1 Strålande bevis för' Västvärl- dens industriella effektivitet och storindustriens- -möjlighet'4 att hundraprocentigt: utnyttja ”.en dyrbar maskin, ' UNIKA ve Dessa ”automater” spottade |, ideligen, ideligen ut sina stan- dardfosler .— muttrar, . bultar, brickor, sprintar.' Allt gick vi- > "> Direktör ERIC THOMÉE +; ren, I artikeln nämndes de mi <' Den 'maskin, vi här skall äg- "na 7 särskild uppmärksamhet, är traktorn, det moderna jord- brukets oslagbare . dragare. Ä- ven, traktorn är — trots "sin stora användbarhet — just ett "sådant - ”problembarn”, som mån inte kan sysselsätta hela låret TE "I en”artikel i anslutning till förra veckans jordbrukssida på- ' talade vi, att det finns. en ut- bredd - vinterarbetslöshet . bland ". landets 150.000:traktorer, Denna ”"säsongsbundna "arbetslöshet -ger förluster både på det ”stats-' och privatekonomiska planet. Stilla- stående" traktorer betyder . för- loradtransportkapacitet för sta- ten ' och ett tillfälligt dött kapi- al för den enskilde jordbruka- ligheter som ” finns ' att sätta traktorerna i arbete även. vin- tertid, :men om: dessa planer "skall "kunna realiseras: fordras bland «annat ändrad lagstiftning vad rör" trafikrättigheter . och fordonsbeskattning. == +. Direktör Eric Thomée: i Bå- " stad, chef för makadamifabriken där, har uppmärksammat . pro- VÄRLDEN ÄlER.. 00 fLLGÄNGUIG MÄNGD FÖDOÄMNEN PER ÅR OCH INVÅNARE . POTATIS (xd uar KÖtTäaR. NT 35 "= Tinang Lv Smaken är olika, det är nu ett faktum, liksom att mängden av di- verse lidoämnen, som förbrukas är olika I olika länder På kurvan här har vi roat oss med att taga några stickprov på olika länders matvanor, Den stora svårigheten med att beräkna dylika siffror är det faktum, att man i allmänhet en- daxst vet hur mycket av en viss pro=- dukt, som, linns tillgänglig i resp länder, medan man inte precis kan beräkna, hur mycket därav som verkligen äts eller vad som blir över i allären etc, Men man kan utgå från den mängd, som ett land årligen ställer till förfogande för konsumenten och på så sätt får man ändå fram en relativt adekvat to- talbild av vad och hur "världen" ter. : När det gäller potatis leder Tysk= land utan tvivel och är alltså po- tatislandet numera ett med sina 136 kg per år och person, Lilla Relgien kommer som god tvåa I po= Jatisälsndet. Vad sötsakerna beträfs AN lar kommer tyskarna emellertid långt ner på listan, och det verkar” väl som den tyska husmodern inte var så förtjust i sockerskålen. I Australien är livet "sötare" än nå- &ON annanstans, ty här finner vi den största sockerförbrukningen med modiga 51 kg, per år och in- vånare, I Sverige har man också en viss klockarkärlek för att söta — om man nu jämfö länder på listan, ? ". met andra Finnarna är dåliga köttätare, medan maten i Argentina är myc- ket ”köttbetonad” — hår lever man bokstavligt talat på kött Likadant är förhållandet i Australien, där den dagliga menun bjuder på kött och framför alt fårköttet är rikligt förekommande. Smaken är som sagt olika, och det lustiga är, att smaken ofta än- dras med gränserna — varje land har alltså sin smak, om man nu föredrar potatis, kött, socker eller som så litet kan utnyttjas: ' dare till de kilometerlånga . .|för jordbruksföretagets ekonomi, Istads hamn utskeppas, nämligen -tom köparna i Tyskland kan ta 0 — och låt trak RA RS & SS z Z DE TYSKA. KÖPARNA tycks kunna ta emot så mycket sten och över huvud taget kan producera.. I makadam,” som våra distrikt Makad. brik ; torn gå året runt. SS s kr Blemet med de. vinterarbetslösa traktorerna ”och försökt att rent lokalt 'komma till rätta med det. 3 — Det: kan inte vara lyckligt säger han, att en av dess vär- defullaste .och mest användbara maskiner står öanvänd flera må- nader: om”året: .Traktorn en förnämlig 'dragare, som vid kör-" ifispörter kan göra: lika om. en: lastbil” En har emellertid .en- fé rätt att med sin traktor. utföra! landsvägstrans- porter för annans” räkning. Det är ” endast. egna : varor han "får transportera från ” 2 kunde, utnyttja 'sina traktörer bättre, även , vintertid, 'Dessa "jordbrukare, . har nämligen få”, som ur min syn- "mycket ' värdefull. ten rätt och slätt. Ofta spränger man på: sen- hösten — när:det. egentliga jord- bruksarbetet är. avklarat '— .en del hallar 'och . jordfasta” stenar ute på åkrarna, . Sprängstenen släpar eller 'kör man till. något röse på gården, där den sedan får. ligga i' evinnerliga" tider. Stenen" tar plats och 'ger inga pengar, fen fö ao : Direktör Thomée menar, att inom "räckhåll, borde" köra sin sten till hamnen där.” Från Bå- alltjämt "imponerande mängder sten från” södra ' Halland . och Hallandsås, och det verkar som emot så mycket sten, man över nuvud taget, kan frambringa i våra "distrikt, ! : ” — Den sten, som jordbru- "karna kör ned till Båstad, är "de; för alla. tider av med, och "de kan få" en hygglig ersätt- «ning både för sten och körsla. läggning har fullt upp att göra. re» is sydligaste” Ifaltand, "som |” de jordbrukare, som har Båstad |" ”riktet kan göra stenen till en inkomstkälla,” säger ' hr Tho- mée 0 ser CE al ta Direktör Thomée berättar vi- dare, att stenexporten över Bå- stad och Torekov fortsätter att öka, och han ”räknår med: att kunna utöka' rörelsen ytterliga” re, Bland andra" har'jordbruks- konsulenten i Kristianstads” läns hushållningssällskap informerats om", jordbrukarnas möjligheter, & att bliav med sin sten och, där med. chansen satt hålla. trakto- rerna; igång :även mvintertid Jordbrukskonsulenten och 'an ra fackmän, som hr. Thomée vi "rit i kontakt med, verkar myc- > ket intresserade, och i ' novem- ng, ber” gmånad .'skall -man:. på? ort ' ställe : "närmare + utvecklä- Att "stenexporten över ”Bå- "stad och Torekov fått så stor. omfattning beror helt. och hållet på hamnarnas. förträff-. "liga läge. Man har korta tran-' : sportsträckor” - från | stenbrot och andra ”fyndorter”, och dé båtar, som transporterar .ste: . få andra varor i retur. '— In- te ens Bornholm kan konkur- rerå' med Båstad och' Torekov. i det här fallet, säger hr Tho- mée, och ändå ligger ju Born-: holm mycket närmare -de tys- "ka destinationserterna.' Krönika .. (Forts, fr. sid. 1) rasten. Av någon anledning ha-| de väl hästarna blivit rädda och både, hästarna och körsvennen hade kommit i hålan där de om- kom. mo . . a TÖNNERSJÖ blev sommaren > Jordbrukarna i det ' här dist 1959 något av turistort. Vid mid-| > andra viktiga fjdoämnen. . KVERNELANDS> Tel. Vallberga 23260 växel: TT. SV en stark > och Vv ändamålsenlig : slitplog för. vår tids : jordbrukare. - säljes och : demonstreras av 2 Ivar SLM ] Sn . . . vo i a a. a - Stora variationer Sockerbetsodlarna i södra Halland vet vad de skall göra de kampanjen har börjat även inom vårt distrikt nast: > ”satt' in egen och lejd arbetskraft i kampanjen. Det lär nte hel att mobilisera tillräcklig arbetskraft. Det finns en viss arbetsreserv, in när det sydhalländska jordbruket når sina arbetstoppar. Detta är " full tillgång för våra jordbrukare, och de värdesätter den, «== oi cat inom regionen; och 'skiljaktig-' nen till Tyskland kan i regel; Eldsberga. Det var vid middags- |. tid den 1 sept. 1884! En ung man, |; Bengt Jansson, var ute och har- |. vade på åkrarna. "Han hördes ' inte av. Man sökte på middags-' | Så här i betkampanjers. allra solig -sommar och” en lång höst första” dagar är det svårt” att -brukar ge hög sockerhalt i be- säga något om skördeutsikterna, torna. Sydhallands betodlingar Med bestämdhet kan emellertid har heller inte blivit helt. utan sägas, att den svåra sommar | torkan inverkat ogynnsamt även sentliga. ' Den nederbörd, som irmaste veckorna. Bet- Her i år vara så' svårt. "som gärna hoppar. en mycket värde- Våxtorps socken. — I vår del marregn,” som gjorde utomor- dentligt gott. på växtligheten, 2059 7” hallands betskörd har börjat: : pra i skördetalen- — de'senaste dagarna har allt flera odlare, ;.=-: av Hök fick .vi. ett rejält .som- . väta under växtperioden — men nederbörden har på” de "flesta på betorna. Ett extremt torkår håll varit alltför snålt tillmätt. som detta blir” skillnaderna i d skörderesultaten även inom ett i. Laholm " senaste ' veckohelgen, starkt begränsat. område vä-' Han var, fi Vi hade en ölänning på besök var, förvånad över att bet- fälten i, södra Halland, ännu kommit, har 'fördelats ojämnt "hade den friska , gröna färgen heter i jordarnas sammansätt-, ning, struktur och vattenhållan- de förmåga har; blivit' mycket mera utslagsgivande än ett nor- malår... po oo Nn ' Skördetalen ' kommer därför att visa stora differenser i år — på en del håll i södra Hal- land talar betodlarna om god skörd, på. andra håll i vår landskapsdel fruktar man, att det ekonomiska utbytet: av betodlingen den här. gången blir skraht. > : > bruk, har man fått mindre än 10 millimeter regn under de se- naste tre. månaderna, — När man. går genom sockerbetsfälten 'där. hemma låter det som man tog sig igenom en hög torra löv, sa, ölänningen, Det prasslar om fötterna.:. På sina 'nåll kan man inte alls använda betblas- ten,.. som... annars om höstarna är kornas . värdefullaste ” grön- foder. of Nöjd ibetodlare i. södra Hal- Det torde dock stå klart, att betornas kvalitet är hygglig, En. '- på betfälten. Betorna sitter land är lantbrukaren Ivan Jo- hansson .på ' gården . - BETUPPTAGNINGSMASKINERNA får i år gå en hård match.” oå som fastgjutna i jorden efter. den långa torkan; Torkan' har. bland annat tvingat betöornas rötter på djupet: PA sina håll har de väit ned till och in i dräneringsrö- ren på sin, jakt efter grundvatten: =... sr ve SE portioner. - digt hårt. , Rötterna har. gått N upptagningsarbetet besvärligare i tunnlånd 'foderbétor att 'ge sämre :än. sock rbetorna, oa säger. 'herr 'Johansson. Foderbe- : |torna har som bekant inte samt ; Ima förmåga. som” sotkerbetoir att gå på djupet och hämta upp, ..' vatten.. Likaså är. foderbetornas.; Iblast! svårt törksk: säger han, Regnet kom omkring .. den' 20 "juli, och den gången. Även begåvats med regn men i mind fick 70 mn senare har i Vad betorna beträffar "her kvar." På den del av ön, där jat i ed "”u ägningen nu I» ölänningen i fråga har sitt jord- veckan, , Betorna är stora , och ; oo välformade, men de sitter väl att. hämta upp. än" vanligt i år, men. jag räk-=, nar med att de vackra betorna "och sockerhalten skall uppväga" besväret. . Blasten : är fort-. farande vackert: grön, . Blas . skörden .blir emellertid betyd-., - -Jigt. mindre . än vanligt, , och ; - betodlare "med stor, kreaturs=..... besättning kan inte räkna med. . « "samma blasttillgång 'som nor; malt, ">. På Lahal iDe' ser. ut. SUPER För god kvali: tet på grödan n öppnade Strömsvikens uteservering,...:' Själva. debuten blev storartad — c:a 1005 besö- kande'> till en ” alldeles "okänd | plats, Men ”platsen” var unider- "| bart : vacker. ”Idyllen med istor "| bokkstav, .: inrämad av lummig grönska och belägen på ett vat- tenomflutet näs... Strömmasjön på ena 'och den 'porlande Tön- nedsjöån på andra sidan. Ägar- I VOLVO "444 LS- —358 VOLKSWAGEN" ':v.:. —56 OPEL KAPITAN &. i .vs0 —57 OPEL REKORD . Pris mellan 4,000—5.000 | || VOLKSWAGEN : "|| FIAT 1100... ;ii..2 : I] VOLVO Md BS”. Pris mellan 3,000—4.00' OPEL REKORD -..s "i VOLVO 44 E Pris mellan 2.000—3.000 kr. av god kvalité och kvickt bär- gad. Potatisen synes på många håll ha gett bra resultat och den är vacker. Priset går väl heller inte att klaga på. I byarna Långeby och Jonstorp odlas än- nu den gamla svenska röda sor- ten (”svenska röda” till skillnad från ”Professor Woltmann” brukar" . kallas. ”tyska' röda”) ”Svenska röda ger inte så myc- ket och är kanske inte så stor idé att odla, men de som tradi- tionsenligt vill ha den potatisen till matpära , betalar gärna 50 öre ke. för den. Potatisen går åt i handeln på annat sätt än förr framhåller en äldre tönnersjöbo Som i yngre år (i kapvpen-, fot- och litersystemets tid). saluför- de Potatis på Halmstads torg, Priset kunde vara 4 öre Etern, men lika förbajat fick man i- bland köra hem en. del potatis. Men tillägger han, stan var inte heller hälften så stor på den ti- den, som den är i dag. som 7 Charles. ”FITTETe & a il: I i etik il Vi rekommenderar Kollektion, 48. N > smälta står vin "5 st. hyåcinter . 1 0 "TB st påskliljor « » tulpaner, enkla, i blan-- 5.» pingstliljor . > dade färger 2 5", krokus i olika färger i 5; tulpaner, dubbla i blan- 5 » Chionodoxa, "vårstjärna i. . dade färger . 2 5» Eranthis, vintergäck - 5» Papegojtulpaner : 5', Galantus, snödroppe . 10 ,, darwintulpaner , i olika V 5 , Museari ärlhyacint Må färger SO > 5 -» Scilla sibirica, blåstjär "| > omgående, Odlingsanvisning bifogas varje sändning. - fara « Till W. W "BLOMSTERLÖKAR Ett sortiment, som sätter in E r sin » prägel på Er trädgård hela 'vå= >. :;' Ten. Redan innan snön. hunnit: =. as tergäcken och snödropparna efterföljes sedan av andra vid: olika tidpunkter "blommande. större och färgstarkare' sorter. Innehåll: Mäss a > N WSA SIWAde Men i regel | - 5 ' eta Sammanlagt 70 "st, lökar för endast rrrafaraa : 19:50: i Vi sänder gärna!" : Fyll i nedanstående kupong och sänd den till 055, vi levere en >, HALMST M EIBULL 'A-B, BROGATAN: 6, Sänd mig omg. ........ st. Kollektion 48 förskott/efterkrav. Sänd gratis lökkatalo det dags, att planter: Ne ot l HALMSTAD " : å kr. 19.50 mot Post. g 0. Odlingsanvisning, ar' man också ett. i ful blom. Desså 7 . ,. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.