N + ör, högt stöllda, hk AVR dn Y tv YrTeeyrY v yrveverrevereYevytYe vev vvryv Y M 2 a vewtTevvYy YvevevvevveerevövtY Yvv YvryreYrYYeTYSY ” FAHOLMS TIDNING a : , : ' t v Tyvv erevvereevvee rent FY TFYYTT | Morsdagen Jen 8 oktober 1959 » dorsdek ,. 2 kan. redan nästa vecka starta i södra Halland. Vi har. vi ett p par tillfällen i Laholms Tidnirg berört. denna ' kontroll-" verksamhet, som sedan några lår praktiserats i Danmark, - och södra Hallands jordbrukare i är därför i viss, "mån. redan; orienterade om nyheten, Mel tillfredsställelse "rvi, att det intresserade förarbete, som lagts ned av sällska- pets husrjursavdekring, givit. 50-al besättningar: med > i Assistent, kar anställts” konstaterar resultat, Södra » Hallands jord- brukare får ännu en gång Jordbiuksföretagaren” 1 måste vara en "försiktig géneral.' Före- gets kapital] måste sättas in, där han "med. visshet kan nå re= sultat och - därigenom förränt- ning. » Detta gäller naturligtvis all företagsamhet, ? men jordbråa” kets marginaler är” så små, att jordbrukaren sällan vågar sig in på osäkra experiment. Jordbru- karen har kanske lärt sig att se på de många nyheterna med viss skepsis, Att denna inställning varit vettig och 'att den inte bé- ;tytt stillastående är utvecklingen "inom hans: näringsgren . ett myc- ket gott bevis Även husdj rsavdelningen i in? om Hallands' läns hushållnings- sällskap möttes med. ”försiktig- het”; när man för något år se- dan' vid en jordbrukaredag iLa- « holm" orienterade jordbrukarna om, den. danska - given "med wi fodringskontroll av, svin. siktigheten.; va ar / emeller tid -inte någon motvilj "man ville bä-' ra ha tid. attvytänka igenom” det nya. och" de: s eventuella inis- sion, i Gödsvinsuppfödninge br e i vissa" stycken ” bekymmersam "detalj inom, jordbruksproduk- tionen; : Kvalitetsfordringarna - att bli för år . antal svinuppfödare överty om den' skisserade svinkontrol lens” nytta, ' och 'husdjursavdel--" ningen i Falkenberg har fått fler och fler anmälningar. Nu är an- slutningen i Laholmsområdet så stor,' att man kan satsa för fullt på den nya kontrollverksamhe- : ten. ”-Laholmsområdet får nästa - vecka sin förste heltidsanställde svinkontrollassistent, + Erland Sjunnesson, för närvarande kon- trollassistent inom nötkreaturs- kontrollen. ” . + PLÖNNINGE- -KURS ' PÅGÅR JUST NU: : "I Danmark är som antytts ut- fodringskontrollen av: svin väl utbyggd, och det 'är redan mil-- jontals svin,/som via” denna kon troll hamnat i slakterierna” = höga ”kvalitétsklasser'.: När” man nu «har börjat denria ? form av kontiv oll i Sverige finns det-go-;> da” utsikter, att den kan utbyg- fedån + örjat.. På Hinets” lant-' mannaskola pågår sedan någon tid en kurs för kontrollässi- "stenter,-" som « frivillgt anmält sig och -:som” vill sätta sig in i svinkontro!lens arbete och kon- trollanternas '- uppgifter. ' Från södra Halland deltar” Erland Sjunnesson," Laholm, och Fo: kannes Karlsson, i rk äred: Personligen. är vi av”uppfattnin- gen; att Sveriges -. .svinuppfödare är . i behov av. den hjälp; som kontrollen' kan :ge. 7 : En" ”utbyggnad-' av Kontrollen är helt beroende av .hushållnings sällskapens och de centrala kon- från uefläskfabrikerna”., "märks redan 'och kommer ätt märkas än,” tydligare allteftersom 'ut- byggnaden - av dessa fabriker fortgår. Jordbrukarna är på det klara med, att utfodringen” av .svinen -.måste vara ytterligt väl avvägd för att produktionen ö- ver huvud L inget, Skall £ lön |. UTFODRINGSKÖNTROLLEN höjer saktsvincts kvalitet, säger de lantbrukare,” som i Danmark och även -här hemma haft sina besättningar med i kontrollen. , let”. till slut. kom. fram un att svinkontrollen ger: god behåll- ning... De Halland, som redan på försök haft sina besättningar med i den nya kontrollen har gjort sam- ma erfarenhet. Kontrollverksam- heten nen '” har med 'andra ord goda förutsättningar att slå" igenom. jorden lämpad för höstolöjningar och sådder. Nu planeras och förbereds”nästa -Års skördar: | Också skogen har emellertid ett höstbruk. Glädjande nog har inom bondeskogsbruket un=-- iv der de senaste åren förmärkts' en allt större förståelse för skogens värde och dess kra ; på rationell skötsel, Härmed har också ' uppfattningen om ' skogsbruket som” enbart en' bi en 7 näring till Jordbruket alltmer. börjat försvinna. Ändock efterlyser man ofta i, skogen. den änhet karakteriserar jordbruket,” > ordning och 1 ighet En. skogsfastighet kan liknas vid en fabrik där en viss mängd igen :fram- får'inte utan giltigt skäl någon avdelning stå stilla. Varje ”skogsfabrikant” bör också se till att alla hans ma- skiner arbetar kontinuerligt, På avdelningar' där produktionen är ingen eller liten gäller” det att. snarast en fullgod produk- tion. Gamla hyggen och endast delvis utnyttjade marker såsom skräpskog och dyl. hör icke hemma i ett välordnat skogs- bruk. Varje skogsägare bör av den anledningen gå igenom hela ' sin vfabrik”, gärna i :' sällskap med länsskogvaktaren, och göra upp en plan för skogsodlingar- : nas genomförande för röjningar, ' "och gallringar avverkningar m, m. H ". Nu är rätta tiden att förbe- | reda vårens planteringar' ge- nom hyggesrensning och even- | tuellt bränning av ris om detta är alltför rikligt förekomman- de. - vissa fall. kan bekämp-! ning av besvärande lövsly och dyl.. med hormonpreparat va-!t ra lämpligt, Ett väl förberett hygge underlättar vårens plan- tering högst avsevärt. Det lig-j ger nära till hands att jämföra hyggesrensning med plöjning ' och harvning inom jordbruket. '| Båda åtgärderna syftar till att- ge skörden bästa möjliga start. | En plantering kan ' liknas vid ett morots- eller betland där | utan regelbundet återkommande | jordbrukare” i' södra inom gödsvinsproduktio- trollföreni s medverkan, och det” "torde" inte” råda, något KONSUMENTERAV tvivel om att' intresset inom des- | .-: PÅ SLANK GRIS,” 'sa institutioner är stort. En ut- sÖverass Ivar Pi son i byggnad av svinkontrollen kom- Falkenberg - berättar för LT:s mer” också. att betyda. platst för flera fackligt utbildade,”skall vi' kalla dem svinkontrollassisten- ter. Där är: kanske ännu” en upp-, gift för våra lantmannaskolor. Vi har ju drivit kontrollen medarbetare, att kursen omfattas "med stort intresse,” Alla vill göra en insats för denna form av svin kontroll, därför att man är vertygad om dess nytta: Plönninge har för den delen på försök en tid på några besätt-- SEAN he mm or BEE sur mn a ningar. runt Laholm, säger över- t nt Pettersson. — Resul- taten" vi kommit fram till. där verkar mycket lovande," "och att 'det finns behov aven Kontroll från snart sagt hela landskapet. Enbart" i Laholms-området har | vi ett 50- -tal besättningar anmäl- da, och nslutningen därär som sagt tillräcklig för att vi skall "| kunna köra igång 'méd "en fast heltidsanställd kontrollassistent. De anmälda besättningarna i La- | holms-området är vad vi kallar a normalbesättningar, Antalét djur :[ per. : besättning håller sig om- | kring” 41—50 men kan gå ned till 20 och upp till 60 å ,70. ”— Det är främst de ändrade och . skärpta. klassificeringsbe- '; Plantera några 'i Er trädgård och Ni får tidigt i vår r njuta av . visar de många anmälningarna | |”. . | organiserad kontroll och med en ||] '” - BOTANISKA TULPANER blir” mer omtyckta för" varje .deras vackra graciösa : blommor i klara färger, 12888 fostertana Red "Emperor.: Enormt st rå; eldigt' röda ' blommor, inuti vid bi sen svartå med gul rand. Kan: drivas i boningsrum (45). 100 st. 36:— 10 st. 3:90, i 12594 Ppraestans Fusilier, intensiv orange " i -» scharlak an, -3—5 blommor: på varje stjälk (35.) En av de tidigaste tulpa--- . >" nerna, I sortim. 100 st. 63:—, 10 st. 6:60 "I'vår katalog finns fléra sorters Botaniska ' . Tulpaner!, Vi sänder. gärna mot postförskott. ', Odlingsanvisning bifogas. ' Om 'Ni inte. fått:' vår katalog sä nder vi den gärna till Er. > Witt stämmelserna, som framtvingat bytet blir "ringa. Första gallringen, i ett kulturbe- stånd i Halland bör i allmänhet sättas in” vid omkring 25 års ålder, men' dessförinnan är: det ofia., nödvändigt med en eller flera rensningar i planteringar- na. Särskilt på de bästa mar- kerna kommer nämligen, så gott som alltid in en del den ”ogräs” i form "av björk-, asp-, eksly m; m., "som : ödvändigtvis - måste bort "om inte " plantorna skall skadas eller t. o. m. duka under. Rensning i plantering är en åt- gärd som vem 'som helst, ung ellér "gammal, "kan "utföra" och varför inte sätta av någon dag i höst till detta mycket nyttiga arbete. Numera finns mycket effek- liva och lämpliga redskap från | enklare — röjningsknivar' = till snabba röjningsmotorsågar, som bl, a. skogsvårdsstyrelsen till: handahåller. ? : På de flesta fastigheter finns större eller mindre arealer själv- ; sådda ungskogar, ibland: av tall ler gran, men oftast är det väl äta lövbeständ uppkomna 'på gamla åkrar eller. dikade mar- ker, För att' få full produktion i sådana bestånd är-det nödvän- digt att. desamma. röjes, varige- nom skapas bättre tillväxt för , dé bästa stammarna i beståndet. Ungskogsröjning är en åtgärd, som varje. skogsägare kan lära sig att utföra själv efter en kor- tare instruktion. Knappast nå- I got arbete i skogen är så ro- ligt och inspirerande som detta. Ju tidigare röjningarna insättes "desto billigare blir” då ock "desto fortare erhållas ”gagnvirkesdi- mensioner. Till vissa lövskogs- röjningar. kan bidrag erhållas, varom Jänsskogvaktaren kan ge närmare upplysningar. Här har nämnts några åtgär- der lämpade” för": höstbruket . i skogen, andra såsom -vägbygg- nad, dikning m. m. ej att t för Vv gl mma lägger : ner. arbete” på . skogen ”" skall” snart finna” att' det -ger förvånansvärt : " goda - resultat, samtidigt som det är i hög grad - stimulerande att se resultatet av ett skogs årdande arbete. '” Rekordfoderbetan finns I 'Skottorp: Veka, Skottorp, har under skör- dearbetet på sitt betfält dragit upp Årets verkliga rekordfoder- beta. Rengjord och väl ävblastad vägde foderbetan hela 4,6 kilo- gram. Ett.torkår.: som detta har foderbetorna svårt att hävda sig. De har nämligen inte samma enastående förmåga som' socker- betorna att växa på djupet:för att. komma 'åt vatten. Foderbe- torna står som bekant mycket högt. I skottorpsbygden har man visserligen -fått en ; del - regn”. i sommar; men : vi tycker : ändå, att en foderbeta på 4,6 kg-ett sådant här år' ”luktar” rekord. Eller finns det ännu större. och tyngre foderbetor i Sydhalland? I så fall tar vi gärna” "emot vikt- uppgiften. och utbildningen har. hittills inz tagit en blygsam plats i värt land - jämfört "med exempelvis jord- hruksundervisningen., Skogen har heller inte spelat samma väsent- liga roll i hushållningen som jordbruket. — Utvecklingen ' har emellertid undan för undan kldr- gjort vilken -utomordentlig till- "gång skogen utgör såväl för den » enskilde skogsägaren . sol samhället i.stort. Därmed har denna utfodringskontroll, säger |” hr Pettersson. ' Innan. könsu- menternas :krav på magrare fläsk "och ' därmed. slanka svin kom fram, var det inte. så no- ga med utfodringen. Då giorde gödsvinen: verkligen skäl för namnet — de 'fick äta sig rumn- da ..och fläskiga,! - Det är inte . Svårt att fodra fram” en fet gris, "men det är något av en konst att få sina grisar just sådana » Som” våra” dagars Konsumenter vill ha dem. +: . 4 Utfodringskontr rollen och kon- trollvägningarna ". fyller enligt nu fridlysts och vid lundsvägal har man låti som talar om att en 200 bygden och har beundrats i Skällinge socken i norra Halland har meter lån; ga trädet. 'Trädet har i många år” SAN, av många naturvänner, vårt sätt. att se minst: två upp- gifter... Man kommer fram till en väl avvägd fodergiva (sparar foder) och man försäkrar sig om en god kvalitet på slaktsvinen” Därtill kan uppfödaren "ofta få goda råd av -.kontrollassistenten, som samtidigt blir något äv e "|kontaktman mellan praktikern Toch teoretikern, Fördelarna kan sammanfattas så här: mera eko- nomiska ” utfodri di Svinfo erkoncentrat$ och 6 frin ey I 1, I bättre Produkter, flera kontak- ter... Och nackdelarna? Säkert kan en och annan tvivlare ploc- | ka fram även dem. Men danskar- ( CDA som I praktiken räknat ”ta- t sätta upp en sk lt; in till det märkli. en turistattraktion ir .. skogsbruk. : Enskilt I dag har Halland; 1ä Brogatan 6 ' " S rogatan "HALMSTAD , Tel, 10576 - även det ekonomiska utnyttjan- Na det av skogstil - 2 aktualiserats, Härom året fördes Nn en ' hård" kampanj mot bonde- ' skogsbruket med motiveringen att detta inte sköttes lika rationellt , Som :$tatens. och. bolagens skogar, . "Denna kampanj var åtskilligt till spetsad, men den förde det goda med. sig att skogsvården aktuali= NS serades på bred front. Halland är ett typiskt. bonde- " skogsbrukslandskap. Ungefär tre” fjärdedelar av länets skogsbe- stånd äges av enskilda skogsbru- "kare; Den övervägande delen av ' dessa. har: aldrig -erhållit. någon : varans : » nya, i "egentlig utbildning för rationellt intresse för skogen har i många fall gett gö- da resultat. Där detta saknåts har "inte skogen fått den skötsel den. "borde haft. En bidragande orsak "till detta mindre tillfredsställan. ” "de förhållande är: bristen på ut. .' . bildningsmöjligheter för skogs- : + brukare, .. in ting att ta ställning ' til js landen slag ' på 464.000 kr: till: en "bli- - vande skogsbruksskola i Akulla, Det är ett betydande ekonomiskt : engagemang för landstinget och. "det är inte förvånansvärt att det finns betänkligheter mot detsam=- > ma, särskilt mot t beleranden. av som för ' " onsdagen redogjorde den "skogliga « er na alltmer ' för dahislingar” ansträngt do t läge. Förvaltningsutskot-Y «till denra investering , framtida halländska skogsbruket, z och man" får "hoppas att tingetå blir sammalunda, : hä Det torde: väl fate! råda + gon: "tvekan. om att. denna halvmiljo- = nersinvestéring är en 'god sådan ' med" tanke på framtiden... Vid ' landstingets besök i Akulla > På. expertisen i . skogsvårdsstyrelsen för sin syn på saken, Länsjägmäss ” tare Bele Bergström nämnde ext i "empelvis att” det ; 'Kalländska skogsbrukets : avkastning bör kunna höjas med 20 milj kr per > år, För att nå dit fordras emel- s lertid en rationell Fleming av. | skogsbrukare " 20 milj kr är en stor summa” för det halländska näringslivet, En” sådan ' ökning av skogens" avkasta ning betyder inte bara stigande Xx - inkomster kör skogsbruket utan därtill ökad Sysselsättning för rån dling:'; .samt många! väl ehövliga skattekronor I. - "för landstinget, ” ". Produktionsbetingslserna halländskt skogsbruk är > dentligt goda; Frågan är väl or "någon annan trakt av land Motse "så shabba "resultat tionell +. skoglig , . utbildning skogsbrukare 'som ' just Hallana. '.: Landstinget ' har. följaktligen en ” . utomordentligt, viktig fråga att ta.” ställning till i dag då" anslaget till” "en blivande skogsbruksskola" ” Äkulla behandlas. Med tank : det halländska näringslivet”. ” framtida expansion borde det in- 3 ; någon" tvekan & om att>det» da" ären god. inv Nl - framtiden, estering för”; +. FÅR wikier NR "Lantbrukare Gösta Carlsson io
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.