Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
SO FFF YTYTTYTFYYTYT FFV "Torsdagen den 8 oktober 1959 ” YYYYYYTYEYYYFS TFT TFF FEI r I t LAHOLMS TIDNIN Gc v YTrr q i Y . TY YVYYTYFTFETT : - . YrYvT v MMAAasaåsa "TTYTYYYYYTEefETO--— É - -Vifrande bilder u ur Bit av fönstren i i fångvårdsdirektör Gu unnar R ud- St edts' tjänsterum vetter mot en rappad huslänga av " omisskännlig 1700-talskaraktär. Det är den gamla malm- gård kring vilket Långholmens hela fångvåräskomplex I växte upp i etapper under 200 år: Alalmgården. blir ensamt : bestående som den kultur- by; 'genad den är; det övriga fängelset står inför sin rivning. , Under 60-talet beräknas ”Gröna ön”. spela ut sin roll som |. Centralfängelse; , nybyggda, "moderna fångvåräsanstalter står redo att ta emot dess 700 interner. beklämmande inslag, CR Besökaren begav sig. "utan « dröjsmål genom: stadén : och ' stannade inte förrän: utanför n viss Johan Howard, från England .köm en ”julidag 1781: "" färdandes till Stockholm. Str VUNENARTENTNNE er re livet vå Långholmen - wider 1800-talet; — Bilden vtlånad av Stockholms: SN Stadsmuseum. ls Långholmens . historia rymmer; både” pittoreska och = en avsides och föga inbjudan- "de inrättning bortom Skinnar- viken och Gubbhusbergen. Han läste på porten: : , Stockholms ståde Spinn och Rasphus, Anno 1750. 2 & Mr Howard vär på ort och ställe." Han - började . genast sätta sig in i fäugelsets 'sköt- . "sel och klientel. Inom. det 'in- >, hägnade 'området . arbetade en brokig 'samling människor -— avsigkomna och prostituerade utan åtskillnad — alla syåsel- satta med att spinna ull 'och raspa bresiljebark till färgäm- nen.. Den bristfälliga: vården av. fångarna gjorde Mr. Ho- ward. mycket" betänksam, lik-' . som det faktum att anstaltens " chef lade sig föga vinn om sitt höga ämbete. Chefen hette på : denna tid Hans Hansson Björk- man och var ”förste sångare” i vid Gustaf III:s opera:'ett av - | Bellmanstidens många -origi- "nal, "Björkman var, betydligt ” mera road av sång än av fång- . vård, noterade Mr Howard bis- tert' och. i sin sedermera. be- römda bok, States of the pri-. sons,.: skrev han att ”varken vakternas villkor eller fångar-, nas utseende ingav något för. "- troende för föreståndären”;'. . Mr Howard var expert på - fångvård. och vid denna tid” "stadd på en rundtur i Europa X > för att studera olika slag av : ängelser, NS me 2 VID DENNA "TID fanns på. " anstalten '180 fångar.” Man lats tade sig inte; var och en skul- le spinna 3.000 alnar. garn om dagen. Fick man upp farten på spinnhjulet ytterligare kun-, de det innebära en viss str; aft nedsättning.' Spinnhuset. gav ” under denna tiden icke för- kastlig avkastning -och. sorte- rade mycket kommerskollegium. +: - Långholmens : Spinn-::.och Rasphus hade” existerat: sedan 1724 och fungerade ursprung- ligen mer som 'en' tvångsar. .- betsanstalt för ”lättingar och tjänstlösa personer samt :lö aktiga kvinnor” än som fäng- : else Men under 1700-talet kom . det. allimer :att användas; som... cc atraffanstalt för kvinnor me-' riktigt under ' OPERASÅNGARE: VAR F ÖRSUMLIG CHEF 5 PÅ 1780- TALETS ”SPINN- OCH RASPHUS”. dan manliga lagöverträdare sattes i fästning På olika "håll i landet. 1827 INVIGDE MAN en Allmänna Arbets- och Korrektionsinrätt ningen: I Stockholm Samma år fördes anstaltens "många kvinnliga interner med ' en pråm till en: motsvårande ra. Bantorget. :: Tångkolmen fick en rent manlig prägel. Nybyggnaderna finns kvar » än i dag och används som per- : sonalbostäder och . arbetsloka- ler, Södra flygeln inrymde en kyrka med klocktorn: Fångar- - has antal hade-vid denna tid "vuxit upp till närmare 600 och det krävdes en hel del folk för att hålla denna oroliga skara i . : schack; allra helst som ”cellsy- stemet ännu inte tillämpades i större utsträckning. Interner- ina" umgicks ' med: andra ord ganska fritt :med varandra, man skilde' keller inte på de olika kategorierna: av förbry- "tare. 32 man, rekryterade från olika regementen i Stockholm, svarade för den yttre bevak- . ningen, den inre ning" | en ålåg 22. ”vaktknektar”. ” Arbetet inom anstalten var mera 'skiflande" än 'förr "och spinn- och rasparbetet. hade ersatts ” med rejälare syssel- sättningar. Den som inte kun- "de ägna sig åt hantverk kom- - " menderades att: trampa - ett hjul som. drev såg och kvarn, i SLUTET AV 1800-TALET började "man . den : beryktade « stenbrytningen, : detta . det tyngsta och” tröstlösaste av alla fångsysslor, Stenen höggs "sedan till gatsten och trapp- sten inne på fängelsegården, ” +. Strindberg har skildrat de stenhuggande fångarnas liv: i sin vackra saga -”När träsva- -.lan kom 4 getapeln”. Påpassa- de av. skjutklara vaktiknektar sprängde, bar och knackade de gråklädda; snaggade fång- - arna; sten "ur. 'de nakna klip- : por na, dag efter dag, år efter . år. Många av dem gick där på” "livstid, : vilket .kunde: ådömas, ”dem - redan "för andra resan stöld.. På ryggen bar livstids- del nybyggnader och anstalten . fick ett nytt namn: Södra. = inrättning vid nuvarande Nor: ' " kvinnor, barn och män, tjuvar, - och 'fångarnas- villkor . ”Gud beväre' löjtnanten”. Om dessa murar kunde tala” över många mörka öden. Efter mer än tvåkundraårig tjän da Tot Ton : några år-att rivas. Ni . fångarna inskriptionen L F. "Fångarna" (LIVSTIDSSTRAFF),' vilket fångarna själva uttydde till till 19 med en timmes: middags- "Leve, Friheten”, -. + rast! Klockan 20 marscherade": Den enda trösten -i detta - : visitationsmanskapet .. . genom stentunga och- händelselösa fängelset och : elldörrarna liv var brännvinet; vilket. un- » skramlade' igen, ': der denna spritfördärvets tid - Fångarna rakades oh klipp: ansågs . lika oumbärligt som tes vid. ankomsten för att för-' det dagliga. brödet. När fång- svåra rymningar. (En Snag: > arna på 1820-talet byggde den :gad,renrakad mari skilde sig: ovan omtalade korrektionsan-'' på 1800-talet i allmänhet, från stalten undfägnades 'de varje." omgivningen.) z morgon. med en .”besk sup”;.; REDAN . 1868 bedrevs en för övrigt langades starkvaror . "del undervisning på Långhol- Ån i anstalten utifrån: + "-"”men och lektionerna .hölls i en "PA 1880-TALET byggdes : skolsal, som var byggd i celler det nuvarande ' fängelset och med ”framsidan” öppen, så att - från och med 1886 fick det sitt” "fångar va inte skulle. kunna ” definitiva namn Central. , kommunicera med: varandra; väcktes "klockan . 5 " och arbetsdagen varade från 67 fän gelset'' på: Lång-. en för vår tids fångvård grym : holmen: De nya huskrop- : och onödig isolering, > parna var: indelade i celler > : Den .. militära - bevakningen blev; på: Långholmen upphörde 1880 : från och med nu hårdare än ' och internerna 'har sedermera någonsin. Disciplinen var7i pövervakats av civil personal. sträng militär anda: Interner- ”FÄRGSTARKA Personlig-.. na skulle "så "snart någon heter - och brokiga öden har ” ståndsperson inträdde inta en=:.t skild ställning och befälhava- ren för bevakningen hälsades: var morgon med ett samfälj passerat revy på Långholmen" under. tidernas. lopp, Till. de mest ryktbara fångärra från Instruktionerna för "de in- och, lika: framstående” i :tjuv- ternerade. var många och På- " nåd .. gom Lasse-Maja, :Lilja fallande njugga,, "> Tr satt - häktad : på , Långholmen . > Fångarna. fick ta. :emot- ber utblter.: den”. uppseendeväckande sök en gång. i månaden 'och / stöldkuppen på Riddarhuset.” > endast var tredje månad fick han skicka brev till de 8 två kumpaner som försökte. — det stora fängelsekoml st kommer byggnaderna o om ” s gamla tider hör Carl Fred- ' "rik Lilja, en samtida. till . --HJERT och "TECTOR. var, exet på Långholmen. ruvar, vt i s g bås att Plunära Postailteon- v Sen på Eskilstunavägen 1879, - De två hade då nyligen fri- släppts från "Långholmen för andra "brott: -Men', den. här . gången ' slutade de i galgen. Kvar efter Hjert och Tector "finns endast. ett: "skilling "tryck. 7 Den sista avrättningen - i ' Sverige skedde på Långhol- men 1910 och" delinkventen ” hette "Ander, . AV den 'strängt - militära t > drillen "från. det sena. 1800- - talet "finns. ingenting kvar i dagens Långholmen. Cellsyste- met har: uppmjukats :och' den : » moderna fångvården har. åter- . gått tilltidigare förhållanden; , då fångarna rörde .sig fritt inom fängelseomirådet . under :- sitt: arbete, > Ä Na > Den tidens kättingar och bo- Ve na "jör ser, man dock inte längre " 7 : 7”. På. Långholmen, vars många :- . byggnader "nu: står inför sin or . rivning. > a NN KE ' Kvar av hela vårdanstalten blir endast. den :: 200-åriga . malmgård ' där - det - första spinnhuset en gång inreddes, i och kring vilket hela fängelse . : : komplexet i etapper växte upp, . ' : 4 berättar fångvårdsdirektören . N G. Rudstedt.. =: svans Långholmen '; kommer åter . jatt' bli enbart en grönskande Vr” SA : idyll under Västerbrons södra : or St spann..: » Tor Mörner, : : J3as. [247 es | Hrég|oke: PR DIA AT ST DE po FÅR. LORA BEFAL BINNIKE MASK" vv XY N D 7 LPG AN a . - + PRAK Ne , NYFFFETTY TN est - AMAAASAMAMAKAMA ECE IYTTYTYTTYTYFIVIVVESVYTN HV Ef annagfr ONS E-NR ET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.