vrervereerter wyveerevevereereryve YT YYY vreereveveveyYervevyv No + Tisdagen deri 13 oktober 1959 ” = LT DEN 13 OKTOBER 1959 "LT => Den höjda. landstingsskatten. "LÄNETS LANDSTING har i år med 20 öre höjt skatten. . Höjningen är ofrånkomlig om inkomster och utgifter skall Tinget är härvidlag i gott sällskap. En- dast sju av tjugofem landsting har nämligen i år kunnat bibe- hålla skattesatsen oförändrad, | Full "enighet om höjningen var som bekant inte för handen, Höger- och folkpartiledamöter . I. n femöri kuna balanseras. som till att landstingen i motsats till riksdagen och de kommu- nala organen sällan blir utsatta för ”klander ligger kanske främst häri. ' et a UTÖVER RESURSERNA kan dock » knappast landstingens fortsatta utbyggnad i längden ske med -nuvarande' takt, hur välvillig den allmänna inställ- ningen än är. Det är ju näm- ligen tyvärr så att staten. och br partimässigt partitaktik odlades. Det "är 'hog så riktigt att sparande böra vara dagens lö- sen. Det ekonomiska klimatet, . inbjuder. i allra högsta grad härtill. Samtidigt är det emel="- lertid en omdömessak var spa- randet lämpligen bör sättas in; När det gäller landstingets utgifter får nog” spartanken träda något i bakgrunden och ei änskliga aspekter i stäl- sent Tnänskliga ap det |en novell på fyratusen ord, Men let anläggas. Knappast är någon obekant att landstingets " fundamentala uppgifter inne- fattar att sörja för kroppssjuk- vården, att hjälpa våra barn, de sinnesslöa ' och andra av livet missgynnade. Kraven : i övrigt på landstinget är många Staten dignar under sina ' utgifter, kommu- nerna anser sig inte ha skyl- dighet att hjälpa och den en- skilde saknar förmåga. Hoppet slår tll:landstinget. Man vet att”skatten kommer de nämnda kategorierna till godo. Orsaken och skiftande, v kh skilde - skänkte dock åt de sparfrämjande ingen gloria utan gav kanske i stället anledning. till misstanke att "År i, stigande tempo "utvidgar sina penningkrävande engage mång. Ett statligt miljardun- derskott' skall 'sålunda i dagens ' läge täckas. Det blir den sam= manlagda skattebördan som till - slut ; blir” åvgörande. ' Denna omst dighet. kan "i en snar framtid bli landstingens dilem- mar” a nd vet ”E Lon SKRIET FRÅN VILDMARKEN. "När Jack London fick upp- hund, tänkte han låta detta bli under arbetets 'gång . fann han vägar, tog en.sådan, gestaltning som han aldrig drömt om. Ber rättelsen blev denna gång herre och författaren. en lydig tjäna- re. Aldrig förr hade Jack Lon- don upplevat en sådan inspira- Berättelsen blev en röman och en av de bästa" vildmarks- och djurskildringar vår ' litteratur känner till: ”Skriet från vild- marken”, . oas Denna roman är det som inle- ”Ider FIB:s nya serie Jack Lon- ok samtidigt år, från slaget till en' berättelse "om en |. att berättelsen” gick" sina -egna|" don-böcker, : som alla hämtat motiv från Alaskas vildmarker. 1897 lockade guldfynden i Klondyke män från alla jordens hörn. Behovet. av: hundar- som dragare var stort. ". Buck — till hälften tamdjur, till hälften vild- värg — blev en av dem sozn fick streta "och" slita . mellan dragli- norna. = - om - ME " Det. är om hans. öden. uppe ii ' den: obarmhärtiga - vildmarken |: som boken handlar, om hursför- fädernäs : gamla” instinkter vak- a ill inom honom och : "honom med ursprunget, - vargarna. När han första gången ' hör vildmarkens är hans banar vargtjutet, : ” ”Skriet: från vildmarken” vi- sår. oss en författare på höjden | av "sitt kunnande. - Boken är skriven med något av der pri- mitivas dramatiska, brutala kraft men "redovisar också för en'im- penerande, inlevelseförmåga ien sunds ”själsliv”.” En mer fängs- lande- vidmarksroman' än denna kan man inte tänka 'sig. ”. Liksom de" övriga volymerna i serien är boken en nyöversätt- ning och' kostar" endast 6:95." "MODERN UNGDOM. . Frånskilda' modern "låg och so- lade sig på badstranden tilsam-j. mans med sin unge son. Förbil spänstade en praktfullt tatuerad muskelknutte." Pojken t.ttade stor ” Mamma, nästa gång vi ska > ha en pappa; tycker. jag vi tar en med bilder -på. : fn "En, flicka kom hem från sko- Jan och grät. Mamma frågade efter orsaken, varvid tösen sva- rade: > Dom retar m'g bara för att jag är så lik Anita Ekberg |. —'de säger att jag är lika då- lig f.svenskala -'A. mn : Till vänster en modell som en del kallar lywoods omlott-rock”, som var mycket populär för några år sedan, här från Nat Goodman är I fint-ylle i en färg som påminner om bäverkrage, — I mitten visar Bodellen är I två toner grått När Amerikas Ring — -även för kvällsbruk hemmabruk, - Dräkterna som segt med längre jackor, är of- ta försedda med skärp Ärmhålen är djupare än tidigare för att ac- centuera axellinjen. Bland dräkter. en del tunikor och så kallade jaktdräkter samt vardagsa träkter med raka jackor som föl- der den nu klawiska trevliga Cha= nel-stilen. "en strikta typen av dräkter görs företrädesvis I kam= na märka Farnsllanell, : Klänningarna återspeglar Även den lediga, tande linjen, som är typisk för hästmotet, Nyheterna linns spe- eiellt bland Yylleklänningarna för kvällsbruk där" återigen en svagt antydd skräddad stil är vanlig, Hosti appar medl dubbelliv, d v s vändbara är högsta mode även 3 tSA, Dessa Dlarg är mycket omlyckta På grund ledande mo- dedestgnersa Ylsade sina senaste kol- tcktloner kände nian tydligt igen tongångarna från Europas mode- värld hösten 1939, Den lediga, non- ehalanta : men samtidigt eleganta tmerikanska stilen är bibehållen, . men detaljer som naturligt marke- fad midja, lite längre kjolar, bre- tare axlar men utan vaddering och längre dräktjackor hör till nyhe- terna, Många plagg uppvisar mas- kulina drag, t ex I skräddade jac- « kor eller I valet av tyg, som ofta lisa ka gärna kunde blivit en herr kostyin men de ger ändå ett rent fominint Intryck, En annan viktig tendens är alt man börjat använda tyg av ren ull i allt större utsträcks Adele of California att den klasisska get den rätta, lediga touchen. med ökande vidd mot fållen och av sina variationsmöjligheter, En kappa med enfärgat ylle på ena sidan är lämplig för stadsbruk, Medan man bara behöver vända den för att på andra sidan ha t ex stor hundtandsrutig tweed för pro- menaden.. Andra yllekappor som spås en lysande framtid är åtsittan- de kappor eller de som saknar knäppning och i stället bara sveps om kroppen och hålls ihop av ett knytskärp. Sedan finns också de som hänger helt löst — hellånga caper, capekappor och andra s k di, » vilka är kraglö ofta kompletterade med en scarf i tyget, Modebilden fullbordas gen- om pälsverk på otaliga av höstens och VÅ SKINNJACKSKLÄDDA grabbar har - brutit upp 'bak- kappor liksom även på dräkterna Stor vikt läggs naturligtvis vid materialen och speciellt de met greppkänsla . från krulligt mjukt kamgarn till rustik tweed är Ppopu- lära. Plaidrutningar i diskreta fä ger liksom fiskben' och diagonal. mönstring är i majoritet, Bland färgerna märks i första hand brunt men i märkbart sordinerade nya, ser. Alla färger har f ö en dämpant de övertoning, en del är vitspräcka liga genom inblandning av renhår Grått registreras från Yj ertsgrått. Andra färg vänds i höst är varmt rött, mill grönt, klarblått och Purpur. Svar och vitt ylle inte att förglömma / "> (IWS) och andra rätt och slätt ”Hol- Den är åter. på modet och den timfrost med infärgad matchande skräddade 'dräkten kommit åter. och av smalrandig kamgarnsflanell, — Från samma modehus kommer också den storrutiga tweedkappan i olika. nyanser brunt och blått. En scarf i samma tyg ger plag- fy- sundsserien” thå tt och lampa med kopparskära från Berg dörren ' till en kiosk, Den ene plockar ner. 'cigaretter, chaklad och andra varor i.en säck me- dan. ' hans 'kamrat bänder och bryter" för” att få ' upp -kassalå- dan. Plötsligt hörs steg i”gruset utanför, en: gestalt skymtar till i nattmörkret utanför den halv- öppna dörren. Pojken rhed säc- den rycker till. . - ve -—Vä, e' "pastorn hi äger han förvånat. = no en Något annat än en scen'i en | film "är kioskinbrott.: Litet ovänligt kan- ske'att en pastor dyker upp vid det tillfället. Men så är' heller inte filmen; "som 'i dagarna in? spelas i stöckholmstrakten, av det allra” vänligaste slaget. Den handlar om, raggare - och. annan problematisk 'undom.. ”Främ- lingar i" paradiset” kommer fil- men att. heta.: Det innebär dock inte att den blir:så halloweodsk som det låter. Filmen är unik, därför . att den” blir den första med enbart amatörer i roilerna. - Förra året släppte författaren Gunnar " Wahlström 'ut boken YFrämlingar' i paradiset”, som blev livligt uppmärksammad och diskuterad. Miljön. var en stor- stad, i vilken en frikyrkoförsam- ling sökte på nya vägar och med nya metoder nå den rotlösa ungdomen, "Bokens innehåll dryftades 'i måriga studiecirklar och rebattgrupper. 'Nu hoppas man väcka ytterligare uppmärk- samhet genom filmen, som man räknar med skall bli en ”verk- lig braständare.” '— Vi vill peka på att det är ett kristet ansvar att ta hand om ungdom som står brottet nä- ra och att en ökad kristen sam- hällsinsats utanför kyrkans väg- gar är nödvändig. Kort sagt, den missanpassade ungdomen skall inte behöva vara några främlin- gar i det paradis, som de from- ma till viss del isolerar sig i, förklarar Gunnar Wahlström. ”Främlingar i paradiset” är en dokumentärfilm men med nerv och sting i den dramatiska kand- lingen. Flera av de medverkande ungdomarna spelar sig: själva. Filmen söker spegla situationen bland de rotlösa ungdomar, som för många vuxna är så förhat- lig och för samhället skapar så svåra. problem... Men man vill också försöka peka på vägar att hjälpa dem tillrätta. Filmens manus" har skrivits av Gunnar Wahlström med bistånd av den 27-åftige Ingemar Martinsson, vanligen kallad ”korvbarspas- torn”. Han har under två och ett halvt år arbetat bland raggar- Sängen och med den vilsegång- na ungdom som står på tröskeln till ”den undre världen.” MH Höm den ungdomsmission som Stockholms Frikyrkoråd bedri- Det telija jamiljeburdet för arbete, måltiter b . i - N . ler Och tricsomma tb H ver t ex. 5 och spel om kvällarna behärs i anse er frirsomma lekar : genom -korvbars- N vd je h 5 verks. . från Karl Anderssons. mö tta från Tana Verksamhet — har Ingemar Martinsson fått många av gatans "kontakt med ungdomar, . I inté-detta:sarrangeradej. Realistisk film. om ungdom i 'asfaltdjungeln'- Scen ur Främli i paradiset. Uj A. i samspråk med Gunilla (Eva-Kersti Ström). källarutrymmen, ofta under kyr- korna, har man samlat. dem; Där serveras, varm korv och ”coca- cola "och" där ordnar man pro- gram ” och - håller" andaktsstun- der. a Al EA > Många "av; de "realistiska sce- nerna i filmen. har” Martinsson själv varit med ord: I den rykan- de ' aktuella ” dokumentärfi narkotikanästen, spritfi hem, bilstölder och dödskörnin- gar, men" också scener” av hur goda "krafter "hjälps åt-fi under fötterna. / BiKOM DET FÖR frikyrklig= heten 'ovanliga och djärva i- nitiativet står. en nybildad stif- telse . Fränijandet av ”- Kristen Film — FKF — där represen- tanter för de flesta frikyrkorna ingår, För att råda bot mot den' avvisande hållning mot filmen man : ofta:, intagit i frikyrkliga kretsar, vill nu detta: kyrkliga filmfrämjande på bred bas ar- beta ' för film. 'som ett modernt förkunnelsemedium. :”. . Gunnar Wahlström har tidigare förutom en' mängd böcker också skrivit dramatik. med . kristen tendens. Under sin tid som baptistpastor i Uddevalla'— numera delar han sin tid mellan författarskap .och resor i Svenska ' baptistsarmfun- dets riksmission' — segrade han 1944 i en radiopristävlan med en pjäs om samvetskampen hos'en norsk präst under: ockupationen, — Vi har arbetat uteslutande med amatörer i rollerna och jag har på känn att detta bidragit till att ge filmen dess' fräschör |- och äkthet, framhåller filmens regissör, Stig Lasspby; som ock- så är baptist. Ett 40-tal perso- ner. medverkar och 25 utav dem har viktiga. roller, Raggaren Lasse och hans flicka Gunilla är huvudpersonerna, som spelas av folkskolläraren "Sven Karlemyr och sjukvårdsbiträdet Eva-Ker- sti Ström. Eva-Kersti' är en av de många -tonårsflickor, som är stamgäster på korvbarerna. En annan större roll ligger på fil- mens ungdomspastor, som”'spe- las av ungdomssekreteraren i Stockholms första ' baptistfö samling, Thore Gullberg, väl- känd från AKO-teamets' kam. vanjer, under vilka. han var mö- tesledare och sångare. .” Filmen får premiär den 14 ok- tober i Sveriges alla väderstreck dvs samtidigt i Stockholm, Gö- teborg, Malmö och Umeå. När-' mare 600 "Visningar ä. redan förhandsbeställda och KFK har fått fördubbla det antal kopior man ifrån början -.räknat. med, Visningarna i landet vudsak på skolor. kyrkor blir i 'hu- ungdomsgårdar, i ? och andra” sam- lingslokaler ' "i "anslutning" till ungdomsaftnar och diskussions- kvällar. : < För några år sedan duggade ungdomsfilmer från skolmiljö "| Det vore ;väl om "Främlingar. i (Thore Gullberg) tätt, både över den svenska och; utländska: marknaden; De séna” ste. åren har varit rika. på. fil- mer om raggare, stilettgäng, tuff ungdom .1:opposition mot: sam- hället och överhuvudtaget svår- bemästrade, ” :ungdomsproblem. Nästan varje sädan film har haft namn om sig att vara realistisk, även om den 'öfta' bara varit spez iulation i brott och erotik. Tek- niska. och” filmiska "synpunkter har också ofta” fått 'gå"före vid bedömningen: av: den: eller. den filmens värde som: idealbildare, paradiset” som den "realistiska altdjungel bli och genöm de sök till lös-" ningar "den presenterar kuride få bidra till att väcka och engagera till förnyade" och effektiv in- satser; för de 'unga'' människor sor på kant: med livet. åtrade. företeelsér-. 'na”.i ungdömsvärlden av: idag råder man”inte bot på mad en- bart 'realism; Kanske att ”Frä lingar. i' paradiset” til] den sån”, ning : om, situationen” den : vill också kan "ge unga. som ser: den stöt i rätt, riktning och. de" ändre.. en : förnyad och stärkt känsla av" ansvar. vv 7 film "den "säkerligen: kommer att Fr ”VICTORINE”, 'roman av Fran " Ces Parkinson "Keyes, Gebers, Pris 21:50, inb. 27:50, i. Kärlek och "lojalitet präglar i högsta grad denna fängslande roman. som är en- fortsättning på författarinnans t digare utgiv- hä "Blå kamelia”. Man får åter- knyta bekantskapen med Lavinia |: Villac -:som denna gång ..kämpar för .sin sons och inte sin egen iycka, Hon får starkt stöd av den tilämnade svärdottern : och det mord på sonens tidigare älskar. nna, som utgör bokens röda tråd, svetsar dem samman. . Men om Lavinia och 'Victorine inte tviv- lar så finns det andra som gör det och kampen blir hård. En gri- pande kärleksroman i skuggan av Nn > tragedi, som. författarinnan har lyckats briljant med, ec ”BILJETT |. TILL ' BODEN- SJÖN”, reseskildring av Ein . Har Malm, . Wahlström Widstrand, Pris 15: we .Den. kände naturskildraren "Ei- nar Malm och hans" hustry till- bringade våren - 1958 vid: esträn: LATA -skriven É "jer! man "utvecklingen: fra i och. i” andlöst. temp både: väntade "och ' ov: ntade ngen., : DU FÅR" EJ ÄLSKA; DEN > DU VILL”, roman av Dez- . sö” « Arvay.. Gebers. : Pris : 2 .s19:50, inb. 24:50, . : .> Den ungerska tracsedin har re- dan, lämnat stoff till mänga ' ro< maner : och "kommer . säkerlizen Att. ge. urphav: till .månsa fler. Man hade inte ”precig Aänkt: sig att kärleken kande swra i någon hörre grad i ett sikbiriskt kon--- centrationsläxer . men när man : Väl kommer in i denna roman. så Tvecks man ' med och, grines av den varmhiärtade kärlekssagan. Den unga rvskan" ör. både: eft” och övertvgat" kommunist ' men när. kärleken til! den ungerske fången 1 lägret vaknar så vaknar, också ' hennes medvetande om att” det-.- finns bättre livsideal än kommu- . nismi-De :får hjälp att "fly > och ; kämna för sina liv — en past. derna "av. Tysklards största sjö Bodensjön, i vårt land mest känd för Lennart och Karin B>rnadot ts slott Ma'nau, Här vid denne "juv'iga sjö och i hägnet av'mas- SOr ' av.. kulturhistoriska minner Ypplever de en underbar tid som Finar Malm också förstår 'at' skildra på ett intimt och med ryckande sätt, Med skarpa ögor och gott humör ser han sin om: ”ivn'ng och inte minst intressant är kapitlet om Mainau. En trev- Yg'och fängslande bok; ” - "DJUPT! VATTEN”. krimi- :7 nalroman av Patricia Hok . smith. Wahlström & Wid- «> strand. Pris 19:50. " De. amerikanska damer som äenar sivo At att författa- krimi- nalromaner hrukar sannorlicen inte att väja för starka effekter Patr'cia Hiohsmith. som nu nee senterage nå Svenska med IDisnt vatten” utsör intet undartar Pol kens hnvudnerson, en frametåen- de bokförläggare, råkar fälla en som det visar si ödesdiger re- plik när han konstaterar, att om man tvcker riktist illa om en människa, så dödar man den När sedan hans vackra hustru är allt annat än trogen finns det ju många möjligheter. att tycka illa om både henne och: hennes mänga vänner. På det temat har författarinnan skapat en ytterst kramande skildring.” Författaren ' har själv enlist unnoerft' tllbrins | tiangläpger "och . hans miliäskild. "ingar från "detta är "beilianta: "örlekshistorion får sedan värma upp den sihiriske tundrans iskal- "a ödslighet. . Ne "; IYMIN FANTASTISK TANT I. VÄRLDSVTMT ET”; > man av: Patrick . > Forum. "Pris För. alla dem,.som för några år sedan egiorde "bekantskap med” den fantastiska tant. Mame” är det en högtidsstund att få åter knyta ' denna. "Men även om ni zu 'nte tid'gare har Järt känna hen- : ne, så är det en bekantskan som ' ni med det snaraste, bör knyta, .: Författaren giorde” ett” lyckokast när han —'tvdligen efter någon ; förebild — skapade tanten: och! hennés ,äventyr 'på det glada "20..: talet blev en fantastisk succe så. väl som bok, film och teaterpjäg.' Nu ger hon sig åter ut På även- tyr främst 'som ledsagare åt” en tioårig pojke men dökså -meq T lång. rad beundrare i Na Den . spirituella; " vimsi; charmerande tante; a är 62 - men äns SM Nn är verkli ett tjusigt Sällskap och vil ban 2: kvällar "skall och njuta den tioner.: 5 i originell historia, Den är -rappt I; "at fem år I ett rvskt'koncentra. s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.