— att —- Vv v Vv V verreerYetYT Fever YYFYTYPEpYVYTT Vr ; vevverrer terrier reveePPRYYYPOVEFEYTY A ” = VYTTETr Tres vv vr rr er rn rn — é ; LÖ 2 + . Kö 3 4 - . . . Lå - et +, | | . | ; | | SS - — KAHOLMS TIDNING — or ” > . . "Onsdagen LT pen. 14 oxtOBER 1955 LT = ot a bd — — . - | ” " Skjutövningarna sla ; 2 " STOCKHOLM (TTspec) ' tid : Försvarets. fiskeskyddsutredning "hos ' försvarsminist att I få fortsätta sina praktiska under sökningar rörande inverkan av mix litära skjutningar och bombfäll. vs i den tekniska: civilisationens Polisiära- undervisningen Den” fö sx brott och påföljd som sedan nä" got år tillbaka förekommer i . folkskolans högre klasser i en rad större städer är ett mycket tack- nämligt initiativ och som sådant - värd allt: stöd Undervisningen, som ingår i ämnet samhällskun- rsminal hänsyn härtill måste den polisi ra wadervisningen i skolor. ses? som en viktig del av- polisens verksamhet. När nu ungdoms-, brotten' och de profylaktiska åt- gärderna under hösten tas' upp : av k till allsidig pröv-- skap och ddelas av män, sker I intimt samråd mellan skola : och polis.- Den syftar" till att klargöra ' för de unga vilka följder 'lagöverträdelser: av olika "slag: medför. Därtill redogör, man : för polisens verksamhet, -” Liksom. den trafikundeivisning I skolorna som poliser meddelar "> och som kommit till för att ned- bringa antalet trafikolyckor-mås- : te också undervisningen om brott och dess följder ses som ett minst > lika viktigt led i det profylaktis- " ka arbete, som syftar till att av-. hålla de unga från att glida in i ning finns det anledning förmo- da att denna undervisningsform . ägnas tillbörlig uppmärksamhet. En permanent polisiär undervis- ning förutsätter emellertid . att också nödvändiga personella re- - surser ställs till förfogande. Tim antalet'— t ex i Malmö två tim-'. mar per år i sjunde och åttonde- : "klasser, i Stockholm en timme i: ' stadens, 248 åttonde klasser = ” måste vara för knappt tilltaget; Sedan undervisningen tagit fas-. tare former är det önskvärt att utökas till minst det dubbla. kemålet, om en sådan utvidg- den ö och kriminal En viktig psykologisk aspekt måste därtill läggas på denna ning delas av såväl skola som lig, ter NH pe domst lighet är inte, under - mellan allmänheten ta, Genom undervisning, där kri- minalmän själva medverkar, kan en hel del vinnas för en: bättre tingens ordning, De unga får, in- nan de lämnar 'skolan, kännedom om polisens arbetsuppgifter och hur de själva som solidariska ' medborgare kan medverka 4 be-' kämpandet av brottslighet. Där= med har en bättre grund för en: mer posltiv' attilyd gentemot ord= ningsmakten lagts. > "+ å Till polisens väsentligaste upp= och polisen . är som bekant inte alltid de' bäs+ ? ”Jängre "ett isolerat storstadspro- blem — den har tyvärr trängt in också i mindre tätorter och sam- hällen. Överhuvud måste det va- ra värdefullt att — även där ung- domsproblemen inte är så brän- nande som på andra håll .— de unga innan de lämnar skolan får kunskaper i vad brott och förse elser för med sig. Möjligheterna att få till stånd en organiserad undervisning i dessa ting borde - därför 'också prövas "av de olika” lokala skol= och polismyndighe="' | den” har "i ANNISKAN 1 VAR genera- tion "har. en unik ställning. I viss mening har måhända : varje genera! ion upplevt sig själv som unik . som den mest fullän- ; farné, givetvis med en I tvecklingen står inte stilla” på "något område, utan er- domen : hos det förflutna och "det empiriska vetandet, som tidigare. generationer kämpat sig fram till? och, därtill på grund av sin. päbyggnad av det forna, ge- nom” fortsatt forskning och nya rön- anser! sig självklart..nuets släkte”vara den klokaste och tek- niskt mést fulländade och ”där- med den av: alla generationer lyckligast lottade, I.så måtto har odiskutabelt dagens ' människor en särställnirig av alldeles speci- ellt slag, ty aldrig under histori-” ens . loppi i har ” utvecklingen ' på skilda, livsområden. gätt så fort mum, av. tid: några decennier en-- dast:”Upptätkter 'och uppfinning- ar pA”de "mest "olikartade områ- I st varandra i snabb takt. Utan att falla offer för den yngsta generationens ” förhävelse kan : helt. visst människan på tröskelni;.till. 1960-talet hävda att ingen före henne tillnärmelsevis vn terna ute i landet. upplevt en så lavinartad utveck- oo beg VI HAR JU: nu kommit in i oktober :. månad, ' Oktober -var den månad på året, som', man i forna dagar kallade' för -slaktes månad, Då skulle storslakterna "ske. Och det var väl antagligen " därför, att då kunde man 'likz som ” överblicka 'fodertillgången för, vinterbehovet ' och därefter bestämdes det, vad 'som skulle gallras ut, från stall och ladu- Men oktober månad var inte bara slaktens månad. Då skulle man Även se om sin -trädgård och sina: fruktträd, Så säger nämligen Bondepractia öm ,det= ta ganska viktiga verv Om löver av trän icke Då få gärna' vilja falla Sacho, vI' on, kall vinter för Su a? oo ovala sa Många kålmaskar nästa månad vilja komma, oa Som frukten göra ganska.lten oo fromma, vn Knopparne skola förtära, . H Och somliga vilja sig av kålen nära. . oc st Dock man dem om vintern "bränna. kan, I Christ-Glugg och bildemånad på min sann, oe Om vintren' skall du sådant rata "de av 'trän göra, Och, deras boningar förstöra. Om sommaren är det för svårt. Att plocka sådan myckenhet” bort; - Så anart gom solen sitt sken , månd" giva; Vilja de ej längre i boningar bliva, en : Den ena löper hit, den andre. i a Xx . Och förtära "frukten samma . tid: . Därföré skall du dem, (som > Sagt ät) fördärva, Så kan du mycken frukt förs värva, , . ” Så nu är det ju bara att för- söka följa dessa kloka och visa råd, mandepractian var för vån ra förfäder vad uppslagsverk och fackböcker är för vår ge- neration, Och när man bläddrar vidare I denna mycket intres- santa bok så finner man en hel del ganska såväl lärorika som roande råd och rön. Som t. ex.: Oktober, slaktemånad, haver 31 dagar, Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång. Solen lö- Per I Skorpionen, och är däruti ifrån den 14 dagen Octobris in- till den 13 dagen Novembris. Nu skall man plöja och rågen Med nytt vin man fåten fylla Nu mand kötden til oss En varm kakelugn kan jag väl «= SEDAN fortsätter råden med sådana saker som för ex. att i denna månad må man bruka allehanda läkedom och sådan får! man "reda på, att. vare sig; fåre- . eller: getemjölk' är- något " angående;' medicineiing är .' ganska. många just denna vinterns eventuella sjukdomar. Så till ex, rekommenderas å- derslåning, » - Vidare »;upp s det att man skall bruka en myc« kenhet av örter, som äro av het Skorplönerr;" skall 'man inte be- gynna, utan, allenast att, purge- ra, Och det är ganska ont be- gynni niskall bliva ra fåglakött och wvilddjurs ; kött Ifråga. .om kryddor 'rekommen- deras. sedesåt, kardemumirna och galliga.. - : : Av drycker är det endast rhust söm förekommer." Några brända och: destillerade drycker omta- las inte. Antagligen vär det väl så, att detta slag av dryck bru- kade; väl så här-års vara' slut (det 'kan man nästan förstå av versraden ovan: Med nytt vin man faten fylla må) och de som man. fick fram" av den senaste skörden, var väl ' inte mogen eller lagrad tillräcklig, så att de I denna månad var lämpligt till förtäring. en br I EN GAMMAL upplaga från 1740 av SIBYLLAE Prophetia kan man läsa följande angående åskväder i oktober månad: . . tecknar Storm, dyrt Korn och liten Fruckt, Så 'nu vet vi det, om vi even- tuellt skulle få höra tordön i denna mån. AN Men i samma bok står dot för september månad; . Om man höres i . thet betyder fruktsamt. bLr, : och mäcktige mannedöd. Och det var ju faktiskt så, att åskan mullrade lite i sep- tember, Omkring den 23—25 om jag inte minns fel. I varje fall hörde vi den här i Genevads- trakten. Så om nu de gamla märken och tecknen skulle slå in, så kan vi ju se fram mot ett gott år 1960, Det är bara det där om ”mäcktige mannedöd”, som irriterar, ! I samma bok från 1740 kan man läsa, om juldagen infaller en fredag: (som den gör i:år) tå warder : iftelse . Winter, nn iftelse — s Om man höres i Octobri, thet god Sommar och fullgodt ähr. Så här kan man se, att förut- sägelserna för åskväder ? sep- tember och juldagens infaliande spis, som rensar livet, Sedan på en fredag är samspelta. Så månad. Det är som om man vil. Vv 1e' mobilisera 'upp ' kroppen möt N lar märken streck." "|" För ti så fall skulle Vi ha”ett gott. 1960 i att vänta: l et 13 ort vm 2 obn 1 Inom -kommunalpolitiken . liauwerr inom rikspolitiken börjar kvisuas na spela en alltmera framträdanås roll, låt vara att den i förhållande till den. kvinnliga väljarkåren än nu inte är särskilt betydande. Sta= tiska "centralbyråns "nu förelig= gande statistik från' fjolårets kom= | munala val ger härvidlag en "del siffror av. intresse. " ' - dia När det gäller stadsfullmäktige valen "Könstateras, "att den kvinns Tiga! representationen ökat betyd- "ligt sedan 1950 års val. Antalet val- da kvinnliga fullmäktige har sålun= da ökat från 569 till 683, och an talet kvinnliga fullmäktige pr.1.000 manliga, har stigit från 146 och 169 Starkast är kvinnorna företrädda å de större: städerna, Kvinnliga Te- Presentanter' finns nu bland stads- fullmäktige i alla städer utom i Söl- vesborg.s? Av” nuvarande kviönliga fullmäktige tillhör 185 högern, 11 centerpartiet; : 128 folkpartiet, 346 sofialdemokraterha och 12 kom- munisterna, +”: NR 13 Ifullmäktige invald ling, som så förändrat ett män- niskosläktes omvärld . och nadssätt, = TA SE Denna " unika : -ställning, som alltså inte bara är upprepningen av gångna generationers relation till det förflutna, utan för det 20:e århundradets människa . är "Jev- lav ett alldeles specieilt slag; fyl- 1]: ler många människor , med en obeskrivlig lyckoberusning, en känsla av stolthet och makt. Ec- ce homo -: gäller inte längre en törnkrönt fånge, som snart skall dö. Se den moderna människan så stolt och obetvinglig hon är, när hon kuvar naturens krafter eller' konstruerar tekniska vidun- och nått, så långt under: ett mini- ' der av aldrig anat slag. Ecce ho- Annero Av, OLA AaNroD mo, när hon klyver atomkärnor och spränger universums ' portar. Ecce homo i robot-;. satellit- och atomåldern. Aldrig har ” hennes tanke' nått "så långt, hennes've- .tenskap och medicin . stätt. så högt.” Aldrig har hennes tekniska skaparmakt firat sådana trium- fer ss ET Och aldrig har hennes fruktan gått så djupt och hennes oro ta- git sig sådana uttryck: som idag. Ty inte alla har hunnit med i kapenis ”överl ighet Inte alla har" lyckats: omställa sig och komma i. takt med det moderna livets snabba puls! Bak- sidan av vära framstegs medalj är en bild av blod, svett och tå- rar, men inte. skaparmödans el- ler den. stolta heroismens utan fastmer : skaparresultatets, neder- lagets." ' Västerlandets ” standard- höjning har inte. lyckats skapa harmoni 'i:människornas liv. Än- nu mindre har. den lyckats redu- cera - kläÅsskillnaden «mellan de mycket! rika och de mycket fåt- vetensi sl tiga. Här" tycks”snarare orättvi- 'f sorna'; endast ”tilltaga' 'i' omfatt- ning, ty medan 283 av jordens befolkning. svälter och mer än 1/3 lever under'existensminimum hopas jordens rikedomar hos allt färre och färre. ''- SON + TILL" BAKSIDAN äv, medaljen hör, den känsla av vånda | och otrygghet, .som alltmer slår sina klor i mänskosläktet. Medan: en del alltjämt förblindas.av glan- största skadan genom att tvinga oss längre och längre bort från Gud. Med sin - dimbildning och förvirring," sitt buller. och sin tekniska efterhängsenhet har vår omvärld gjort. det allt svårare för oss att se Guds ansikte och | höra hans röst", > cc ee DEN TEKNISKA världen ut- sätter människan oupphörligt :för stimulation,. Det ' sker. genom exempelvis buller, vilket doktor Bodamer anser alltid innebär ”en kronisk belastning .av vära ner- ver, alldeles oberoende av om den- na. belastning ' också uppfattas som psykisk eller inte”. Det sker genom den artificiella tekniska - söker" sin bilden, i vilken nutidsmänniskan ir lycksalighet. Doktor Bodamer frågar sig om inte den enskildes >fantasiliv är, på väg - att utarmas på grund av TV och - kolorerad veckopress Olof Lindström: och .:om bildhungern. idag är ett uttryck för att massmänniskan verkligen ”plivit en så punktuell, så histo- rielös, så - uteslutande » aktuell ögonblicksvarelse, "därför att hon inte längre förmår skapa en bild av sig själv? Är hon så. lättill- gänglig för en bildsensation" av flyktigaste, och :' banalaste slag, därför att hon inte längre mot dessa intryck kan ställa upp en innervärld med förmåga att i en självskapad bild: upplysa. henne om att hon är och vad hon är”. En annan form av stimulation är det produktions- och prestatlons- tvång under vilket' människan 'i en industrialiserad värld lever.” I" Doktor Bodamer tar också upp ångesten, : ”prestationssamhällets ofränkomliga skugga och vårt välstånds hemliga gissel” och mmer, in "på" läkemedelsind; strin, sont genom skicklig reklam saluför medikamenter,. som lovar den ;. stimulerade . mänskan - vad hon inte "längre- kan skaffa sig på egen hand, nämligen avspän- ning och själslig harmoni: Ett stimulerat samhälle, som har till- gång”. till konstlad upphetsning fnåste > också ha ”tillgäng tin konstlad avspänning. Det medger doktor Bodamer, "men: inte ser han: utan: oro hur. den artificiellt lugnade: människan blir -indiffe- rent, "likgiltig för sig: själv" och sin omgivning och förvandlar sig till en maskin. Han påpekar ock- så risken av en. ”bestående psy- kisk strukturförändring' vid: va- nemässig . konsumtion av :rogi- vande medel”. : NN Hälsa och sjukdom NN "diskuteras sen från den ti i0- nen börjar fler och fler oroas in- för utvecklingen. De allra flesta av-dagens människor äs kanhän- da gränslandets folk, dvs de män- niskor som slits mellan sin ”hän- förelse för teknikens splitternya utopi om en ultraperfekt värld” och 'sin undergångsskräck sedan atomenergin och radioaktiviteten komplicerat . situationen. ' En ' av de mest oroade inför dagens läge är den tyske nervläkaren Joachim Bodamer i Winnenden, I sin oro, som han inte gör något försök att dölja, har han dock behållit huvudet” kallt. När han därför satt sig ned. för att" analysera vid senaste valen 2.645 kvinnor, dvs 104" kvinnor Pr 1.000 män, Är 1950 stannade antalet valda kvin- liga — fullmäktie vid 1.819 mot- svärande 69 På varje tusental män I bla "Stockholm, Södermanlands och Hallands län har kvinnorna marscherat in i fullmäktigeförsam- lingarna i Större omfattning än på ndra håll, medan procenttalen för kyinnliga full äktige är låga i Jön- öpings, Kristianstads, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt våra nordligaste län, . i Sina "största ” valframgångar 5 G gån, kvinnorna hittills vunnit när än gäller kyrkofullmäktige, Här har etter fjolårsvalet 'som fullmäktige placerats 4713 kvinnor, motsvaran. de drygt 20 Proc av samtliga val. 9 fullmäktige. Efter 1954 års val ar -procenttalet 17.5. är märka. att Det är att Rn RÉ landsbygden, I yrkofullmäktige kommer mn å . - u 1.000 "valda manliga fullmäkt” e nu är det bara att se, om gam- sj sakerna som hänger samman med den nya tekniska civilisationen och försöker - att peka på vägar till hälsa får hans ord en särskild tyngd av det fak- tum, att han är medveten om risken att.engagera 'sig lidelse- fullt i en sädan debatt, då faran för ensidiga överdrifter är så stor. Hans balanserade sätt att presentera sina synpunkter gör hans ord så mycket mer allvar- liga och. hans - varningsrop så mycket mer angeläget att lyssna till. ”En. tankéställare, ett ”ma- ningsrop” kallar” docent Gösta Harding i förordet bakom MÄN- NISKAN UTAN JAG med .un- derrubriken Analys av vår tids sjukdom, . (Natur och ' Kultur, 10:50) och det är exakt vad den är, LL . I fem kapitel tar Joachim Bo- damer upp olika sidor av den komplicerade livssituationen, som utmärker vår tid. Han konstate- rar i början att det inte är män- niskans ekonomiska, sociala eller andligt-kulturella : existens, som tekniken har utmanat, utan i första hand hennes religiösa, och längre fram i boken hävdar han att ”vär konstlat Vverklighets- p i kapitlet ”Ja- gett i lidandets spegel”; där bl. ja. Världshälsoorganisationens - defi- nition av 'hälsar ”Hälsa är till- ståndet av fullständigt kropps- ligt, själsligt och socialt välbe- finnande” förnekas, eftersom den är ett utopiskt krav och som kon- stant status aldrig existerat i en människas liv utan inskränkt sig till. enstaka: höjdpunkter. Likaså bestrides Friedrich -- Deich's” tes att ”Hälsa är en genomförd an- passning till de yttre livsvillko- ren”. Den kan ha sin tillämpning på en eskimå, som klär sig värmt för kylan men knappast. om det gäller en anpassning till den tek- niska civilisationens ' yttre ” livs- villkor, menar doktor. Bodamer. En sådan anpassning kan vara ödeläggande ”för- hälsän: ETT. INTRESSANT" kapitel bei handlar ”Alderdomens -livssaldo i den tekniska världen”, "där: dok- tor Bodamer med sorg konstate- rar att ”Alderdomen "har 'omvär- derats och följaktligen nedvärde- rats” 'och att eftersom man i åldringen ser ”endast 'slutproduk- ten, det förbrukade och expeäie- rade, avfallet som "måste bort” så har också ålderdomen mist sin ”viktigaste uppgift, nämligen att få efterföljande generationer räd- da en erfarenhetsmättad, norm- givande tradition "och "livssyn". Doktor - Bodamer' efterlyser. ett bejakande av ”ålderdomen "som det högsta och viktigaste! värde- stadiet i livet” och varnar. för en förväxling av begreppen livsF”. 3- tation och livsfullhet, I slutkapit- let anvisar Joachim Bodamer vä- gar till det förlorade: jaget..I den mäktiga 'slutpläderingen träder särskilt ett av hans; råd 1 för- grundens civilisationsaskesen - el- ler civilisationsmotståndet," dvs. övning i motständ eller modet att säga nej, att inte ta reda på-alt, bundna nutida teknik har vållat inte vara med om allt, att bruka söndagen i konsten att göra ing- enting. ”Först när hon: gör mot- stånd upptäcker , mä på ningar m m på fiskebestånd i den omfattning som utredningens expert SNR vilken .punkt det gäller att hålla stånd. och. blir sin civilisations - herre och. mästare, medan hon nu får nöja sig, med nyttjanderätten och 'strängt taget. själv -endast' är en bland avilisationens många ' produkter”. nr . - Av den tidsanalytiska litteratu- ren hör Doktor Bodamers bok till: - de absolut angelägnaste, som ut- givits på svenska i vårt decen- nium, tee VEN Kurt Almqvist talar. om Aa ”världen bragts' i ett nöd- iäge” och att orsakerna till värl- dens sjukdom hänger "samman med. ”nutidens överdrivna beto- nande av den materiella utveck«-" lingen”. Han konstaterar vidare i boken DEN GLÖMDA DIMEN- SIONEN, (Natur ' och Kultur, 9:50) att "utvecklingen från re- nässansen icke fört till ett maxi- + Efter samråd med fiskeristyre! f i C Puke, Lidingö, ”v anser behövligt.- : ac : ger har 'utredningen låtit företa i bl a vissa prov för att undersöka ; bombfällningars "inverkan på” dels rom och yngel av röding, dels olis : ka slag av utvuxén fisk.” Särskilt | - frågan om eventuellt uppkomman-= + de skador på rom och yngel i sam. band med expolosioner har tid gare inte, såvitt utredningen: kun= 4 I AÅ nat - finna, ' vetenskapligt, under= ' sökts vare sig inom landet: eller 2 utomlands." Detta och det förhål= landet att av. militär verksamhet drabbade + fiskare: stundom, velat i göra gällande att'mer eller mindre 2 bestå skador upp "på tillväxten av fisk inom vattenom= råden där militära: skjutningar fö= rekommer 'gör 'att utredningen " anser angeläget att få klarhet i från ”. gan. De hittills utförda proven har av skilda anledningar inte gett na=., got" entydigt . svar härvidlag. Man . ämnar därför 1 höst och i vår te föra ytterligare försö Se en tAT mum av frihet, utan tvärtom mot ett förslavande.av människan i olika ' avseenden. I. "anvisningen om "vär bot finns går han "mer teoretiskt-filosofiskt - men samti- digt: mer meditativt tillväga än doktor Bodamer och anser att vär andliga , uppgift är 'att..studera ”lärornas , lära”, + dvs philosophia perennis eller den tidlösa visdo- men, ”den som, alltid och överallt är densamma under sina uttrycks skiftande” former: och” som i sin helhet återgår på den uppenbara" de" gudomliga Sanningen”; Fil: Kurt. Almqvist betraktar refor- mationen :-och renässansen: som biott två aspekter av en och sam- ma tendens; individualismen; inom religionen. respéktive” -vetenskä- pens och konstens områden. Ha anser förnekandet av: den 'univer- sella principen, nedskärningen av ”allting . till rent mänksliga. pro- portioner” som, en. stor, 'olycka. Vad Kurt Almqvist hoppas är. att ”Atminstone ett mindre antal väs- terlänningar Jåterupptäcker” "och i hela deras verklighet. fattarde rent andliga principer, efter vilka människornas tillvaro var. ordnad i. medeltidens Europa, : ty. dessa principer sammanfaller "ju med sensen i all kunskap” och därtill den "tidlösa visdomen" som är es- |" hoppas han” att de vill ”i en anda”, av sann objektivitet studera ock" så den andlighet, som döljer sig under de ännu levande utomkrist- liga" traditionernas former." En utförlig ltteraturförteckning säl skilt" gällande författarna "René Guénon och 'Ananda Coomar swamy samt: ett. sak- och soönregister avslutar boken: Skall - den. tekniska : civi nen fördjupa tidens nöd, män- skornas psykiska 'påfrestning ba- ra öka "med en? förvärrad”sjuk- - | domssituation”söm följa Och kro”; han”på Guds skapelse alltmer" bli en "människa utå jag eller. köl mer. strömmen. att”vändas, sären. i vår generation” att "läkas. oc mänskorna " vinna" ter, förlorad”. hälsa och harmoni rken Jo chim Bödarder eler Kurt - Alm- qvist ställer den frågan; än mind- re” besvarar. 'den.. På .ett 'anhat Förenta : nationernas jordbruks- och livsmedelsorganisation .:-FAO har i en diger rapport kommit .till insikten . att .livsmedelsförsörjnin- gen i världen behi skag avstvå paradoxer: Dels ökar tillgångärna på livsmedel starkare än befolk- "ningen, men inte 'blir de svältande ra sidan stiger priserna på livsme- Jeln både på värld knaden och 1 etunionen, . land och de. västeuropeiska länder. na, som alla noterade 6—10 Procent år. Trots detta har livsmedelséxpor- ten från USA-och' Kanada "minskat med I -runt.-tal 10. procent, från Australien och Nya. Zeeland med 23 procent, från de Västeuropeiska miljonerna bättre försörjda. Å and. | länderna med 4 procent. ". oven Australien, Ny Zee jörre. skördar” än', under ' tidigare » I samtliga länder med livsmedels. i. de flesta: länderna, men jord- Arukarnas ”inkomstläge "försämras. Enligt FAO ökar jordens befolk- "ing årligen med omkring 1.6 pro- |" sent. I fjol ökade livsmedelsproduk- |! lionens volym med 4 procent, Ma- relativt rikligare skördar och i volym ökans de produktionsnivå - a t, 'har 'jordbrukarnaå "gör i omsnittliga inkomster i'förhållan= de till .andra 'yrkesgruppers' ökade levnadsstandard blivit mindre. Den sjunkande inkomstnivån nom jordbruket . inträffade . trots kt måste försör således ' förbättras. > Produkttons- ökningen var emellertid störst i de länder, där inger svält. råder, där "allmänheten" sedan "länge fått til- fredsställande försörjning. I de un- dernärda folkmassornas hemländer var -produktionsökningen däremot måttlig, ibland mindre än befolk- 1 Itvecklingen visar emellertid en motsatt . tender” — Världshandel paradox inom livsmedelsfö, gen ” kompletteras av . Båpekandet' att jordbrukarnas inkomstnivå sjönk N medan” livsmedelspriserna ; sumenterna höjdes, De vor att utreda varför jordbruk, ka vid högre konsumentpriser . Denna andra örsörjnin. för kon=> ua e rimligt. . ArNas r ativa levnadsstandard måste sjun. - : och ningsökni " AN växande =. produktion, ar rg ningen Missförhållandena FAO. — ; påpekar” skulle ha kunnat utjämnas med . a a : ökade livsmedelsleveranser från dej ."'. NE rika > till "de: fattiga :. länderna, >: Några till ned livsmedet ökade under en 'rad ländernas betalningsförmåga öka- de mindre än deras befolkningsan- tal. Resultatet blev att icke-säljba- ra li delsförråd 3 d I ökad takt. Förråden ökade under år 1958 med 12 procent, Av värl- ' dens". magasinerade livsmedelsför- cent i USA, Länderna i Sydameri- ka, Främre” orienten, Fjärtan ös-1' tern och Afrika, där sammanla; två tredjedelar av : mänskligheten | ' bor, förfogar och .konsumerar ba- faen tredjedel av världens livsme- delstillgångar, medan den tredjedel av jordens folk som är hemmahö- rande i de rika länderna äger två - fräljedelar av tillgångarna, . ..: ed mer än årsgenoms ai ig ed, E inittet, dvs mer än 4 procent, ökade lvsmedela. Eroduktionen i Ljusdal var dåvara år men under fjolåret minskade den | car II, närvarande," med 3 procent och den minskar|bönder från trakten också under detta år. De fattiga | sig för att åse ståten. nånga av, traktens böj "ade, sa kungen bl a, > 3tocksbro fram, tungen och sa: råd ligger just nu omkring 80 Pro- | !er — vi gt) Det hände sig vid en kapp nte”, svarade k 2V- järnvägen Ai” Kr Iona er att :se, sg nder försam. > Jag är. glad , . på a SS Då steg en nämndeman »." från -- bugade djupt: för På fen sd vänner! oe Dn Nog tt en häst travade upp till totolug: z ap och begärde att få Srvånar mig "är att ni. ahillar er, att ni har en c et,” nde, kungen, Og=:7 '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.