AX i ve "Tätorterna på ', mellanhand: ca aff niF aocct ADIA eh YrrteYrrevetyttFrY vyvYvtreyvyvyvYyv a den '15 oktober 1959 4 en on a för dessa tätorters fiska och ” > debatter I den näri ar har befolk olitisk man stundom skisserat .det fram! ” tida svenska idealsamhället så, att” detta” kommer: att bestå av en rad åtorstäder, ett antal mindre N städer, samt. ute i landsbygds- ve kommunerna" tätorter, dit hant- . "verk, småindustri och erforderliga servicenäringar förlägges. I ett sådant samhälle anses det: spela: mindre ' roll: om "den, egentliga ' "g dens befolk D $ derk sjunker till ett minimum, dikte- rat av skötseln av: jordbruk, skog "samt andra "liknande "ni ” ringsfång. Ja, dethär t om åfri gasatts "om "inte även dessa 'yr-” 1-eskategorier kunde flytta in, till . ” samhällena och bo där samt en- dast utföra sin dagliga gärning. där ute i periferin. + - fon " De mindre; tätorterna | så "ansetts "som en lämplig "och + sgtahil. framtida bebyggelseform. » Under diskussionerna om lands-. bygdens ' näringsliv vid ett, par 7 landsting. I höst, har emellertid ': uttryckts oro även för dessa tä orters framtida existens. I Öster-' götlands, landsting: tog landshö ding Per. Eckerberg — som - ordf $. den -statliga; lokaliserings-' ” utredningen- i—:. upp + detta pro=". . blem”och, fram ill, att en fort-'. de "+ 4 j "avflyttning "och befölkningsom-!? '. häringsliv I så hög grad bygger. . "på mindre jordbruksenheter., Mo- ” tionärerna . förutser " en fortlö-' Kär allt”. b . Fit nytt problem dy-". bygden I kr mer detta, att verka ekonomiskt; socialt och kulturellt i framtiden? > Ja, det" är frågan, som även . ställdes vid Hallands läns lands- ' ting av några centerpartimotio- närer. Dessa påpekade att vårt Jän är synnerligen, känsligt för flyttning dels genom närheten av rikets andra stad — Göteborg — och dels genom att landsbygdens? pande avfolkning "av småbruket' och trycker på att den bofasta befolkningen som friställes genom . denna ' rationalisering bör erhålla syssel: i andra i i orten, sv. oe H Centermotionen, syftade i fö ta hand till en utredning av des- sa närings- och befolkningspo-" itiska problem. En av motionä rerna, folkskolläraren Dan Ic wald' i Idala, påpekade" också landet? t, "att I fölkni th - ningen i glesbygden även åter> verkar på de' mindre tätorternas livsbetingelser, ".ungefär "samma ' tankegångar:som kom till uttryck i Östergötlands landsting. "= "yr lertid inte förslag "4 glesbygden även kan & "de mindre tätorternas fortbestånd. Mittills har dessa tätorter dragit fördel av den s k flykten” från” ringsutridningens kartläggning av landsbygden. i De har "sugit till; sig en' del, av: den arbetskraft, " Iben ; om en, utredning. Man vill först avvakta" 'den statliga lokalise- förutsättningarna för näringslivet ? i' Halland. 'Skulle "landstingets i som friställts genom jor i och k i; ;k då finna att zbe- Denna arbetskraft. har 'smält in : hövs, avser detta ta sådana ni-. 4 tätdrternas' näringsliv och ser- . tiativ. ,. Lv Vv vicetjänster; på olika önirådel « Den oro för de' mindre tätor: regel. har, =" ternas näringsliv och sä N skott till tätorterna "utgjorts' av. - ni öjligt "som åt 1 : unga,', driftiga: människor "med ” i centerparti till Halland: « ” framtidsambitloner, befolkningsunderlaget . på egentliga landsbygden -varit ”till räckligt'stort- för att utgöra kon- sumtionsunderlag för. tätorterna både ifråga om varor och. tjäns- "ter. Men ' allt "eftersom i befolk= " ningssiffrorna' i -glesbygden sjun= ker minskar även sysselsättnings- , , ting. Det tyder på att här .före: . blem, Ju. förr : det "uppmärksam"? äns "landsting, är således inte en-v dast av lokal art. Samma tanke- ångar fördes fram i andra lands-'; ligger ett-allvärligt samhällspro- LAN - På döde, när de: fram i minnet slå, lämna när. ditt rum blir öde spår I fidens, sand också. — Ja, så har en av våra tänkare, skri- vit. Van min väg denna gång "hembygdens kyrko- ärför att det i år är dan ,min' konfirmations- lärare, kyrkoherderi Johannes Braåtty.avled.. Sin' sista 'predikan höll han 4 Knäreds 'kyrka. den 1 augusti nämnda år, en predi- kan, däri. han med alvar och kraft”. uppinänar sina :försam- lingsbor'' att bygga ' sitt "andliga hus på hällgberget och icke på de lösa sanden, 4. oc . Där utanför kyrkogårdsmuren .|sorlar: Krokån så. milt "och sö- vände för de döda, vindarna har tagit 'semester;, Himlen är: helt :) blå "ock "Speglar sitt valv med sin strålande sol i flodens lugn- vatten. Allt. andas frid och ro i naturen, varför: jag helt ensam och ostörd kan vandra fram på gångarna mellan ' grifterna och läsa namnen ”på'. vårdarna. . Det är nästan idel kända namn. Jag äs å en'vård gamle klockare, "”Waädenstens: namn : (född 1811) och 'så kommer, minnet från min första ottesång fram: : Och klockorna ringde till otte- sång "ock eko i branterna väck- tes och högt upp på himlen gick. stjärnörras gång och stjärnskot- ten” lyste ) [ tornet tystnade klockornas klang: och. orgeln ..begynte .att brusa. var man kunde höra hur klocka- ren. sang .och fönstren de glim- made Ijusas » of ISÅ-TRÄFFAR jag på de vår” dä é are som"jag köl, för, nämligen Carl JohanrOlssons, född i Borgholm : på Öland 1830. Han: kom: vand- örgnarna i;sina trär iddagsmålet . i. ett | knyte; från KyrkKult' där han bodde, : till .skolan-i Körsveka.' Robert :Ryander född i'Mu= mas, desto :mindre' risk för obe- - agliga" överraskningar föreligger” i framtiden, : MN - rum, Älfsborgs län” 1868,. vand- räde morgnär och kvällar mel- en EN + olika håll också framhållits ”höd "Tden aktuella diskussionen. om förebyggande åtgärder i syfte - att få bukt med den tilltagande ungdomsbrottsligheten har ” från : vän Och 'av'lattörel » . mellan allmänh och ordni 1 strävandena dels ätt skapa opinion kring: dessa. frågor "och del: don 30 ja . s M N - förbättras "Som" ett "led a ge och på skolors högre klasser; så " Undervisningen ingår i ämnet "samhällskunskap och meddelas av kriminalpoliser, .I Stockholm .om- ” fattar denna undervisning stadens 248 åttonde klasser med en timme + per'år i varje klass, I Malmö un- dervisar'. man i sjunde och. åtton- de klasser med två timmar. per år, Där togs initiativet till denna 'unz dervisni av polismästare Nils Liining, som, sedån några må- är deh vi la måste känna det' som en plikt att hjälpas åt att bekämpa brottet. Dessutom söker man göra klart föri. eleverna att brott inte lönar sig — det är inte bara straff som följer utan: man kan genom 'en brottslig gärning spoliera hela sin'framfid.” ”””Open door”-politik 7 — Min 'bestämda- uppfattning' är," säger polismästare Liäning, att den ' nader är verksam i Stockhol Polismästare Nils Lining säger: — Polisens : två huvuduppgifter är ju att söka förhindra brottsliga handlingar och att se till att be- Kångna brott beivras, Den före- byggande uppgiften är den väsent- : ligaste och häri måste, som jag ser » 7 dervisa vilka följder Jagöverträdel- 'ser av olika slag medför, Metoderna "> . "Den undervisning som före- kommer i dessa frågor har'växt fram efter intimt samråd med skol- digt na, Undervisni; . sker f n endast på försök och man håller som bäst på att i samråd . mellan pedagoger och polismän ut- arbeta ett schema härför. Det är nämligen ytterst viktigt, att under- " visningen sker på rätt sätt — här har ordvalen en utomordentligt stor betydelse för'att det hela inte på något sätt ska verka.stötande för eleverna och därmed fördela. det positiva . syftet, För Malmös vid- är under redan klar och där gjort är mycket goda,'Under- visningen har omfattats av stort förtroende från både skol- och in- te minst från föräldrahåll. = >. 7 — Undervisningen syftar till "att 4 dels åskådliggöra för de unga hur det kan gå om laglydnaden inte efterlevs, och dels att redogöra för polisens verksamhet 'Man söker klargöra för de unga att samhället -anställt polisen för att se till att ordning och säkerhet råder ibland 1085. Polisen kan emellertid inte fin- inas överallt och därför är det nödvändigt att alla människor hjäl- de erfarenheter vi d der in m som ' vi "inlett: i--våra skolor "måste utvidgas. Vi ar som jag nämnt enbart goda er-. farenheter på alla håll av försök: verksamheten på området. Också från skolans sida är man angelägen om att effektivisera den.-De störs- ta svårigheterna ligger i personal: Stockholm" avdelade för denna uppgift. Timantalet borde emeller- tid utökas till minst det dubbla, Jag anser nämligen denna under- visning vara en mycket viktig del av "polisens. verksamhet» och mitt önskemål är att vi inom en snar framtid ska kunna få tillräcklig Civilförsvaret öch + de samvetsömma I ett "förslag till ny civilförsvars- lag som remitterats till lagrådet för yttrande föreslår inrikesministern att befrielse från civilförsvarstjänst- göring på grund av samvetsbe- tänkligheter, begränsas till att gälla len tjänstegren där beväpning fö- rekommer, nämligen ordnings- och bevakni; jänsten, — Inrik inis- tern vill alltså inte gå med på att befria samvetsömma från all tjänst- göring inom civilförsvaret och - än stället ordna särskild ersåttnings gänst för dem utanför civilförsva. et i Det förefaller inrikesministern fö. ga sannolikt att de som vägrar att ring på grund av radikalpacifist: ri pacifistisk övertygelse skulle komma att accep- tera ersättningstjänst. - > Den nya civilförsvarslagen är av- iper polisen att hålla ordning — al. xo gn or oklara TV DJÄRV DEN det, ingå möjligheter för 'oss att un- |. Sten — fR är sex kriminalmän TRE Polismästare Nils Liining. personal till "förfogande för en vä- sentlig utökning av undervisnin= g al ser också, att detta är ett i. en. ”open:' door”-politik. Allm änhbeten måste få reda på vad deti är för arbete polisen utför och ' hur detta "utförs, Av praktiska skäl kan vi tyvärr inte ta emot så mån= ga studiegrupper hit till polishuset som verkligen vore önskvärt, : : 2 Irma Ahlbom i | a oh Domptör som garderar sig Vv sq , . Dametna kommas nom kort ant aftonklänningen bära nylon- strumpor som Enistrar. Tillverkare - sedd att träda i kraft 1 juli 1960. |13 kr. LÄR UTAV . din "hembygds "lan. Knäreds kyrkby, där han bodde, och Körsveka skola, När Krokån sturidom svämmade över vägen . måste" han ta av sig strumpor och . skor och "vada över. N . ee 1 Två lärare som jag också har i livligt minne, . båda" födda "i Knäred, var Fredrik Kronkvist och Wilhelm Wallquist, men de flyttade ifrån Knäred, den förre till Ränneslöv, - den senare till Blekinge, ' på vilka platser de fått sin" sista vilostad. Wallquist var under sin studietid i Lund av flickorna där kallad ”den vackre hallänningen”. ' ! - Så går jag till. graven, där min hedersvärda läromästare på handelns , område: vilar, Johan Alfred Jakobsson, Vid sidan av vanlig lanthandel drev han he- tydande affär med oljetrycks- tavlor ' som importerades från Tyskland och som 'sedan såldes till knallar. som vandrade Sve- rige . runt med-'"dem;: ävenså med "ull som importerades från Island och som lämnades ut till bygdens folk' som av/'den till- verkade strumpor, vantar och tröjor. . En". kollega ' till honom, Nils Peter. Johansson,: brukade h släcktes. I kyrk- / Sv materialet: Du Pont Pris €c:aj vid sidan av. sin lanthandel resa till Öland och köpa tjogtals med hästar som .sedah såldes till socknens lantbrukare, =" > >: Ja, nu har stapelns. klockor ren sjungit sista sången för er och edra dagar, er möda och er id. Den store domarn kallade hem: vid "solnedgången då. det var dags att sluta 'och det blev stängningstid.;.. oc oo du Så träffar jag på minnesstenen över "handlanden" Sven ' Petter Jönsson, - Lagered, som - avled 1912. i -:40-årsåldern, och som skänkte " tornuret till Knäreds kyrka. 'Det var en' god gärning han gjorde, både till nytta för knäredsfolket och till prydnad för” kyrkan, .J.' var sina föräld- rars enda barn och de hade sin störa förhoppning att han skulle bli deras ' ålderdoms tröst" och "med människobarnen: gjorde, senare en Å IL socknen på "uppe- mot 10.000 kronors. so oCcXx COS . VID MUSIKDIREKTÖR Åkes- sons "grav; kommer också fler minnen :fram. ' Å. var född i Köpenhamn och en stor förmåga på, musikens område. Efter vid- sträckta: resor i Europas olika länder .;'och. i. Amerika byggde han med musikens toner sig en Jåcobsstege "från "jordens. mör ker upp till ljusets rike, av dem häns "själ fick,:tröst och hans aride vingar, Slutligen hamnade han i Knäred och i en'av dess vildaste och, ötillgängligaste platser anlade hanen liten 'para- disisk idyll, TroHedal, vid Vän- neån, Du glade gemytlige Dan- marksson ”sov ' gott i Hallands djord. "ep nn | ' Halland . var ju en gång en del av Danmark, Det var: hand i hand men det blev slitna band, -I dock djupt i hjärtat uti det för- tegna, där brusar, ännu känsligt brödrasången, när nu vi står och ser mot solnedgången vi minnas dig som en av våra egna. : - SNART STÅR jag framför ett annat : bekant: och "kärt namn nämligen kommunalordföranden Nils Peter Anderssons i Svens- hult.. A.” var född i Farshult, Malmöhus. län, 1836 och dog i Knäred 1923. Han var ordföran- de under två perioder åren 1867 —T78 och 1883-1886. Före An- derssons tid drevs jordbruket i Knäred på "rätt gammalmodigt sätt med kasteskoffel, slaga, trä= pinnaharv, årder 'och träplog. A. » | kom med nya metoder som knä- redsborna omsider” tog efter, "| visserligen fanns det: människor som gjorde spe av honom för att han odlade blommor -(klö- ver) på sina åkrar, där det borde växa säd och ' rotfrukter, men snart. började grannar och övriga: sockenbor följa hans exempel även härvidlag. En av - |hans sonsöner anmärkte för sign. häromåret att om hans farfar hade nedlagt allt det arbete på ett hemman i sin bördiga hem- bygd Skåne som han gjorde' i det steniga . Knäred" så skulle ett. mycket ' bättre” ekonomiskt resultat kunrat : åstadkommas. Men 'pengar och rikedom är io. ke allt här i Livet. Hell er männer.— och kvin- Bor. Jag vill ödmjukt böja mitt vödet-fan-ofta. hård huvud, tysta'h; ltar, för er strid jag vill i drömmande beundran dröja vid edert verk 1 glömd. och svunnen tid. När wvinternat- , tens stjärnor. klara blänka. och . månen genom rivna skyar -ser, då ' vill jag vandra stigarna och ” tänka på eder gärning och vill minnas er, Ja, så skaldar Alf Ahlberg och "häri instämmer” helt. - 2 ”KNÄREDS KYRKA : JANUARI: Sven Hedin, den frejdade forskningsresanden å- terkommer ' . från ' Asien. August ' Strindberg, vår mest vidfamnande - och "produktive diktare, titaren och den andli- ge rebelleri inom vår litteratur, fyller 60 år. — Internationell hemslöjdsutställning i Berlin. — Kejsar Vilhelm (Tyskland) fyl- ler 60 årl sv Men ot FEBRUARI: Nordiska spelen i Stockholm, Engelska kungapa- ret besöker Berlin, — Skallen till ”den felande länken” (apa- människa) "funnen "i La Cha- pelle — au Saints i Frankrike. MARS; Amerikanska bröder- fa gör nya flygförsök. — Sven Hedin på 'föreläsningsturné . i England och Skottland, — Fräls- ningsgeneral Booth på besök” i Sverige. — Författaren Gustaf af Geijerstam avlider. G. hörde litterärt sett till 80-talets rea- lister, Han var jämte Selma. La- gerlöf den. i utlandet .mest läs- te, svenske ' författaren, Krigshot Österrike-—Serbien. — Taft blir president i USA (efter”Theodo- re Roosenvelt). — Post-. och, te- UHegrafstrejk i. Frankrike." ”Gös- ta Berlin7” på Kungl. Teatern. , APRIL: ”Vasakyrkan i Göte- borg invigd. — ,Engelske. skal- den, Swinburne död. Han 'var en frihetsdiktare liksom” lord Byron och också i andra drag andligt befrynjad med denne. — Nytt observatoriurh'i Berlin: in- vigt. — Revolution i Turkiet, — Sven Hedin besöker Norge, - + MAJ: Kwinnornas internatio- nella > rösträttskongress i. Lon- don. -— Holland får tronföljare (drottning ' Juliana född). Hästutställning i Norrköping. ' JUNI: "Vår statsförfattnings 100-årsjubileum:' (Gustav IV Adolfs. avsättning och enväldets upphörande).; Stora översväm- ningar i Norrland. . — Utställ- ning i Stockholm. —- Jordbäv- Vad stod i tidningen: femtio år sedan? ning i Sydfrankrike. — Biltäv- lan Haparandå--Stockholm. — Världens. största museum (Vic- toria and Albert-muséet) i London invigt. JULI: "Svenska kvinnornas första allmänna rösträttsmöte. — Internationella idrottstävlingar i Malmö. — Internationell tuber- kuloskongress i, Stockholm, — Ny ångfärja Sverige-Tyskland invigd, — Verner von Heiden- stam, ”Karolinernas” och ”Med- borgarsångens” diktare 50 år, AUGUSTI; Storstrejk (och lockout) i Sverige. Den största konflikten : på : svensk arbets- marknad. " — = Universitetet "i Leipzig 500 år. Oroligt i Spanien, — Ryske kejsaren på frankrikebesök, «=. 0 SEPTEMBER: Greve Zeppe- lin triumferar med sin ballong. Stor '"flygvecka" i- Reims (Frankrike): Amerikanen. Peary upptäcker: Nordpolen. : . / ; "OKTOBER: Besök av, engel- ska ” biskopen i+ Uppsala, — Världspostmonurmentet «-i ' Bern invigt: Sydpolsfararen "Shackle- tön (engelsman). besöker ' Sve- rige. — Flygprestation: Lambert flyger runt Eifeltornet i. Paris (300 m, högtj. 204 « NOVEMBER: Nya skiljemynt (med Gustav V:s bild) i mark- naden; : Nobelpriset: i' litteratur till Selma Lagerlöf. : - - DECEMBER: . Ellen Key, in- ternationellt känd Tänkare, föst- rare) 60 år. — Belgiens kung, Leopold, avlider och efterträdes av Albert. = sn En liten kommentar -till 1909: Man var i flygteknikens Bbarn- dom. Nu, 50 år efteråt, skickar man. raketer och 'satelliter ut i RN Charles. . Prenumerera på LT BOKNYTT i ”ISPALATSET", ' roman av Edna "Ferber. — Bonniers, "Pris, 21:50, inb, 28:50. på Edna Ferbers nya roman: har något med skridskouppvisningar-- sviken... Men man blir däremot - inte besviken på romanen som ” sådan — tvärtom bjuder den på en spännande skildring från det . för oss relativt . okända Alaska där. ”Ispalatset”;.en monumental. skyskrapa 1 en framåtgående 49-de stat. Men fi och kring "is . utspelas en makt'—7" alatset” dch generationskamp mellan två stora män, vilka råkar vara mor- far resp. farfar till bokens hjält- inna. Men hon har inte lust att bli en bricka i maktkampen utan vill gå egna vägar. De mänskli- ga lidelserna och Alaskas stor- vulna natur kommer väl till sin rätt i denna briljanta roman.” Gåvor till Eldsberga kyrkas Die Förra söndagen framfördes vid - genom kyrkoherde '/ Adanl till fru. Anna Persson, för: ' Tack vare , henne hard: Perzson har: församlingen fått ytterligare: tre. värdefulla in- . ventarler, ett. rött. altarbrunet.'o. två kalkdukar. "Det röda altar-. brunet; som. , togs i bruk : första gången i söndags är komponerat . av” textilkonstnär nnan Agda Ös-". terberg, Varnhem. Som, d>kor har. använts :; symboerna : för tron, + hoppet ' 'och-' kärleken, dessutom ; finnas på fyra fält eldtungor' så- ' somr symboler för Pingstens un- der. Den ena 'kalkduken; den grö na är: d,-den andra, den violetta, ' beräknas-. vara? färdig någon gång under hösten. Kalk- dukarna av helsidendamast som levereras . av» firman " Kristlig Konst, Vaxholm, är specialkom- ponerade av Textilkonstnärinnan Märtha Gahples tofs : Musikerns suck TT en "— Nu har vi på kort tid begå- vats med den sjungande brevbära- ren, "+ den sjungade lokföraren, den sjungande fotbollsspelaren, den sjungande boxaren.. Vad vi väntar": på nu är den sjungande sångaren! - ' Genom ären hade hon dröjt vid lekstugan. Liksom tytt sej nära den. Känt ro, trygghet, - Medan de. andra, Jämnåriga flickorna förvandlades till vux- na levde hon kvar i sin lek- stugevärld, > eta tills för en stund sedan då hon såg de två unga paren dra för- I bi på vägen. Då var det som em någonting > lossnade. :inom henne, trängde uppåt och satte mej om kungl lump 1 halsen, . - Hon kunde" änn ö - domarnas ord. ” höra DE i: lekstuga, Ja, tänk när man var lillunge! Att man kunde ha nö- Je i nånting sånt där. Har du en cigarrett, Per? > Det var flickan 1: den röda klänningen, Hon, den största, Men om hennes midja, Sa: "Kors... jag glömde. asken. Det ' andra” paret kom: lite efter. ” or tiden också, -8a "flickan, , När Wan lekte... . , Paret ' stannade. alldeles intill lekstugan och kysstes. I i Ända tills 1 kväll. :. Ända Modern Hon gick tillsammans med en "stugan som fadern Av grabbarna och han höll ar-” åt, henne samma — Ja, det var väl kul på 2-4 fe It en — Ha, ha, skrattade pojken, stund alldeles utanför Iekstug-- > dörren.. Hon kunde se dem där- : ifrån. Genom den smala dörr- p springan. Moe Pons St O — Tänka sej, sa den äldsta i flickan, Att nästan vuxna fort- ' som i farande Icker i en sån där... fanns på en läng aliksom nte Hö, hä, ha ac vc 7 efter det ungdomarsar Agt ; > De försvann. Ändå levde or: - dragit ' bort 1 väårkvällen; satt i "den kvar inom henne, Nu vå- gade hon sej ut. Värskymning- ens slöja blev allt tätare och O tätare. Hon kunde se köksfönst. .. verklig värld tag i en liten en stund .-— blå glaset. ret. Fadern skymtade därinne, gick över golvet. Och allt var liksom förändrat nu. Hon såg sina föräldrar på ett nytt sätt. Och när hon tittade: 1 » på. lekstugan 'var-den helt a V . norlunda, Lekstugan var fanns lekstugan den stora, vackra lek- . Av Sven 0. Bergkvist ”. > — Nej, inte här, sa fllökan.- Alla fyra” stannade: till én Nån kan Korama ” filökan; hon, liksom wu Men Plötsligt n- vår .Stapplade på gårdsplanen... in i en lad meu vita knutar, Och ve” randan med"sina snidade stol." par. Fönstren med -sina blå. lysande rutor. Men allt var före et nu, förrinskat och löj:. Nu kom modern ut på bron, — Elsa! . ropade hon men hon svarade inte, och nu” kom - fadern ut uckså, 'Jag förstår ' inte var flickan är, sa modern. Hon brukar ju jämt svara... - — Hon kanske här tagit sej en bit bortöver vägen, sa fa- dern och båda gick in, =" Och plötsligt kom nu ungdo- marna tillbaka. Hon: försökte gömma sej i skymningen så att de. inte skulle se henne, Just när de kom fram till lekstugan " :tog den äldste av pojkarna. sin > flicka vid handen och drog hen- ne med sej bakom väggen, Hap -.. försökte kyssa henn " . att göra blir man grundligt be-:': ut bosatt. i Eldsberga, församlin- i gens, tack för en gåva hon givit - ingen. fralidne make Bern- . Om man frestas tro att titeln '" - stad får symbolisera Amerikag'”' — Inte; sa han... Och han kysste henne 1) ” / n ky ine 1 e stod. tryckta nära varann ch alldel dold skymningens Mjuka dok, Lik=- tan att finnas vaknade hon till. :' .. var en annan, en: .” Plötsligt fick hon sten: Hon siktade träffade precis det.” ' Det klirrade.' . re lämnade lekstugan.... kstugan som hon fick Samma. a som; barnförlamningen, — sina kryckor över ch världen ed hyggt dem Var har du Varit? Ba ma - Så glad hon varit den dag när” Då astade hon lökstygeny : «den var klar. Så stolt. Ingen - kel Ne Ne hade så vacke hon. Man kom byn bara för a nu:.. Den er lekstuga som ända ifrån Kyrk- tt få se den, Och inför var ful, ja, den var Ne helt enkelt. ful, Den var rödmå. varann v kastade hon 1 På bordet, NN okstuge TT Här, så hon. Vv 05 De ryckte til inför den nya rösten, såg på tan a orden så j Förälds«. tå es intill satt hon dold ! ” flickan och tt förstå, > Pbj non 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.