Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
>. Torsdagen den 15. oktober 1 a floor LAHOLMS TIDNING YYYYTI JV YT VIV RY Fes oe NÄTURENS. RE Den biologiska: jämvikten | MN Av: biljoner avkomlingar : trois 2) överlever endast : En rekordmamma bland fis-" ”gar är koljan. Under sitt korta "och bekymmersamma liv hin-. . ner en enda koljhona lägga vid ' "pass 15 miljoner, ägg, Av hela ' denna enorma barnkull! över- É '" lever emellertid endast två in- divider. Det låter ganska orim... ” ligt i sin statistiska förenk- "ling; ändå måste det ju vara 'vaktad av matare och särskild så. Annars skulle beståndet av ”förlossningspersonal”, : > koljor: : öka och öka med de ..ur henne rinner i en stadig frukansvärdaste verkningar. . ström äggen, ungefär, 20—30 : .. . Fartygen finge plöja fram som. : st, i minuten; det gör 6—7.000 Ne > Benom,' en gröt av koljor och. te LE eo > till slut skulle allt liv i havet ' ot förkvävas,. Men "naturens : sng Jämnviktslag fungerar i nor." " - Mala fall någorlunda konstant. ' - Nu kunde man juw snarare' tro : att koljebeståndet borde min- Va cc "> Bka svårt "med tanke på det . s väldiga. fiske. som" bedrivs till - havs. : Men fångstnäten drab-". bar också koljeynglens fiender och ”denna ”. gynnande : faktor Uppväger tämligen jämnt bort- fallet genom fångsten. ; ig - "> Med'”andra ord: ' Dödsorsa- : kerna för koljan varierar, men” "summan av, död förblir kon-: Btant; ”; V sr . ” =— två En levande äggkläcknings- maskin : Termithonan är något av en levande äggkläckningsmaskin. ; Oförmögen att röra sig och - med = oproportionerligt upp- . svälld bakkropp ligger termit- drottningen med sin kunglige ' make i drottninggemaket,; upp- Afrika täckt av ks ; Vår vanliga husfluga är fär: "+ dig att sätta Barn till världen efter 9 dar och presterar nor- : malt 10 till 12 generationer por ; hona; Hon lägger omkring 120 ägg åt gången. Ifall' avkom-" : lingarna finge fritt och ostört : ».. utveckla sig skulle "ett enda s flugpar lämna - efter" sig 191: hona .— en levande äggkläck." : » triljoner ättlingar på en som. : ninysmaskin, varur äggen rin- - mar. Fortsätter. vi. tankeeape- - ner stadigt, ungefär 20-—-20 i rimentet. och: låter 'en finger-' "Mminuters"En termilhona kan . flink statistiker. lägga flugor-'. bli 50 år och lägger hela sitt: na sida vid, sida, skulle de till « "produktiva lv oavlåtligt ägg. ” sammans töcka en yta molsva- .' Den lilla insekter vid hennes : rande Afrika,-: i + 8ida.-på bilden är en hane. ; ' uta + Denna egendomliga. opropor- tionerliga varelse är en termit- KOR DMAMMOR. ftnarudmene Vissa djurarter har en 3vindlande förökningskapa- citet: På en enda sommar uppgår den sammanlagda avkomman av en enda blad- lushona till talet I 5 6 med 22 nollor efter sig. Ett till synes besinningslöst och ödesdigert slöseri med liv. Men naturen upprätt- håller i allmänhet en järn- hård balans bland de biolo- giska världens myllrande biljoner. Dock — ibland uppstår rubbningar i de reglerade krafterna, Följderna blir katastro- fala, > oc ” ägg per dygn, (I ett fall har man iakttagit en termitdrott- "Ding som rent av ”värpte” 43.000 ägg om dygnet). Och - på detta vis kan den fantas- tiska drottningen hålla på i 50 är, en förbluffande ålder inte minst för insekter, «En cirkelprocess av liv och död ' I naturvärldens komplicera- synes slösaktiga avelskap hos len och lusungarna är föda för n rad andra djur som i sin” tur dukar, under för de lägsta av organismer, bakterierna. Men människan kommer in i sammanhanget '" även ' som lingar och andra ingrepp i na- turen sätter , hon ibland den fint avvägda biologiska balan- sen ur spel vt. or : "När människan började odla stora: markytor dukade hon sålunda "upp : ett: präktigt bord åt: sådana skadeinsekter som vandringsgräshoppan. Od- lingarna . erbjuder porna utvecklingsmöjligheter långt utöver naturens egna ”boräkningar”. Följden är den Ä i dag haren fryk. de cirkelprocess av liv och död,' "av äta och ätas, har dessa till vissa arter sina givna funktio-' ner. "De oräkneliga. koljeyng-" 2 tur. slukas av andra som i sin. tur osv. Högst upp i kedjan" igurerar människan som i sin ” ”störningsfaktor”. Genom sin N företagsamhet, .. genom... od- : gräshop- . ä Oppo |e oövervinnerliga, när de för- mörkar himlen och härjar Jor- dens gröda som väldiga svedje- bränder. & Men kampen mot gräshop- Pornaa fortgår enrvetet sedan 100-tals är tillbaka, I dag be- sprutar man de områden där insekterna har sina ägglägg- ' ningsplatser med gift. Vilket inte hindrar dem att med jäm- ha : mellanrum samla: sig i Göverskådliga plundringshä- rar, Ett av skälen till att man inte fått bukt med detta gissel sin tur 320-35 ägg. När man .' plätsligt pynnsemma utveck. +, betänker att en sådan äggsam- lingsyta kan sträcka sig kvadratkilometervis över döds- dömda Eräsmarker, blir det förklarligt hur gräshoppsvär- marna kan uppträda i astrono- miska siffror. I Nebraska iakt- "tog man för några år sedan en Ssvärm som var nära 1 km, hög, 100 "nm. bred och 459 km. ”lårg. Individantatet i svärmen måste ha varit svindlande. - Farlig fjäril ” Men förökningskatastrofen bland insekter kan inträffa är, att gräsh k sällan lyckas lokalisera insek- ternas äggläggningsplatser. I Marocko företog man en gång en systematisk beräkning av äggantalet i ett” sådant kläckningsområde. Det var ett skrämmande arbete, På en >» enda kvadratmeter samlades : 6.000 äggsamlingar ihop och "varje sådan samling innehöll i shoppor fr rån eff invaderat i utan mä bistånd etter förvållan. I Kanada finns en vecklarfjäril, — vars —. larver . (Spruce budworm) bar en glu- pande aptit på barrträd. För kanadensarna är den bär fjä- . rilslarver . en = nationalfiende och man har anlagt särskilda flygfält i de stora skogsområ- dena enkom för bekämpandet : av de krälande marodörerna. - 1919—20 fick Spruce budworm lingsmöjligheter och försatt sannerligen inte tillfället, lar verna utvecklades i myriader och på ett Ar hade de förstört - lika mycket STANskog som tan. dets axmtliga massakvarnar förbrukar på 40 år, undra på att kanadensarna nu. mera för ett oavlåtligt och till synes effektivt gilkrig mot fjärdslarverna, MN s Den fulla bägarens princip 1" atlmänhet gäller 'att en arta utvecklingsmöjligheter inte står i proportion till av. kommans storlek — och tur är ju det som vi sett. (Tvärtom finns det ett lustigt exempel På « motsalsen: Stormfågeln som är ytterst fortplantnings.- svag och endast lägger ett ägg om året — inget ägg de fem första åren — har under de senaste bundra åren ökat hundrafaldigt Fantal tack vare det ökade trålfiskot, vilket un- Inte ' derlättat stormfågelns försörj. ningsvillkor). ' Däremot: Inne- bär stor fruktsamhet möjlig. ” heter till snabb återhämtning efter svåra tider. Under vin- - tern 1956 frös så gott som hela det svenska beståndet av rödhaka” ihjäl på sina över- havet. Man räknar med att en- dast 5 46 av det normala an- "talet rödhakar den våren åter- « vände till Sverige, Lika fullt hade vi:ett år senare lika ”nånga rödhakar i landet som - "ade de nära nog utrotade fåg- larna häratat igen bortfallet. Den biologiska jämnviktsla- gen fungerar hos de förök- ningssnabba arterna som en > bägare, I vilken det ständigt rinner vatten.-Sjunker vatten- - ståndet plötsligt under det. "ix - normala, fylla det snabbt på 2 upr' till bägarens rand igen, vintringspletser. kring Medel-” . vanligt: på en enda sommar- men vad som sedan rinner till, . spills bort I samma takt, > Ao fo klvet komplicerat för a - Jevermaskar >, oc , ”. Vissa livsarter har en sann. : skyldig prövotid att gå igenom Innan de når det fulgångna' ”mänt och åsamkar fårigam- stadiet I sin utveckling. : Det finns en liten levermask (Fas- ciola Hepatica) "som lever 1. njlvin Na hosg4 Kältusen hör också till matu- rens försöksfenomen Och skule boketarligt kunna "Inga ner” hela malmen om den reduce- rande jämnriktslagen inte fungerade, denna hemvist sänder leveras masken ut ägg med fårens av. löring. Ägget måste hamna I vatten och omvandlas då till en larv som simmande söker » Pp en visa vattensnäcka, där ' den tränger in och bosätter sig en tid I snäckans kroppehåla, Här förvandlar sig larven till "att blipartenogenetlak vilket kan : översättas med "jungfrufödande”, Det innebär alltså att larven alstrar en mängd avkomma helt på egen hand. Jungfrularven ger livet, åt en kryllande rad larver Bom kallas redier och redierna övergår I ain tur till a. k. cer- karior. Dessa cerkarler sim» mar äntligen ur ur snäckan och föster sig I stället vid en ' vattenväxt. Nu vill det till att ett törs- tigt får råkar svälja en sådan " vattenväxt, varvid cerkarierna slinker mel ner I magsäcken, Därifrån vandrar cerkarlen vi- dare in 1 levergångarna på fås ret och träffar den nu en like av motsatt kön där — ja, då bildar de tu famllj och det egendomliga kretsloppet börs jar på ny kula, . ”- Hår vill det vorkligen till att avkomman är ordentligt till. tagen för att arten skall ha en rimlig chans att överleva, VIl- ket .levermasken. också gör gott och, väl; Fasclola Hepa« ' tica' förekommer ganska all avsevärt beavär, son Hu CKoj Martoliva "Cop, TEXT & BILDER öl SA : i KVINNA I "OC ANT HON TALA MU . MAME SO : BAMSAT 775 FURSTA hd LITEN Joo ho. sr ERYETR X > lukedara hd ER 2) SERNER TIP ET, friA PPS SRSESSSASNAANSN =AA RA SAMAR. FJ vera 4 Pe FIOFEFEFFFTITEETVITEIL VI VSPIVESTYYFIA IT TYS EE Ta fnamn j mn få
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.