s — KAHOLMS TIDNING VTT YYVFESV ER YFFSYYEVY TI VVE EL NS” FUN [an an jan [an en aa [AT sea onani + : ta Inte många svävar så sakta över poesins marker som Kurt Almqvist. Att jämföra honom med t ex. den produktive Bo Setterlind är som att placera en fjäril intill en readriven flyg- Stig upp, medan natten ännu eret" Vagfa: die I minnet öv Herre! Vagga' dig i minnet din Herre, medan dagen förbe- . reds! Då föds dagen sakta i ditt hjärta, lösgörs i den mildaste av förlossningar -— gryningen "är pärlemor, : pärlemor: i Ordets Jan det andligt mest finstämda, det högstasoch avlägsnaste och det mest "konkreta, de" närstå- ende "tingen. - Förortståg, kajer, lyktor i en park och skrattmå- sar syns och hörs, men förblek- rar och förtonar alltid när den é ” fre år. efter. oktoberrevolutio- nen då Ungerns kortvariga frihet förblödde vid den ryska interven- rat, Det är inte längre möjligt att NV Av' Gunnar Nilsson tionen har Ungerns folk resigne-" år efter Varje. realistisk” bedömare "maste snart göra den iakttagelsen att Sov jet inte såtsär så mycket på landet ur ideologisk som militär synpunkt Socialismen är inte längre det pri- [Elt eftermäle: — | Bonde; skald, föreningsman. han : Arthur Karlsson Ryssbol, Drängsered i en ålder av 72 år. Den avlidne var en i många avseer.den särpräglad "och märklig personlig= het, som i sin krafts dagar var mycket bemärkt i sin bygd. I un- ga år genomgick han Katrinebergs folkhögskola där han tog' starka förorsakade honom länga tiders N sjukhusvistelse. Efter' mer än tju=: go års sjukdom har han, under det .. senaste året varit relativt återställd .-. och har de senaste månaderna vis-. tats hos sin sysler, som bor intill den gamla "ädernegården. Så kom ändade hans Fördagén din I7 "oktober "1959 7 , sa adsmystiker = - 2 Jän sä re ERNER för, Mogn SM | den blodiga revolten ET DERA år be KT - EE RA 2 t mi- a : ett hjärtslag. och Noa | . sng . - i ågot öppet motstånd, :i|mära — det var och är av rent m -Å! ina ' lärares, " rek- |; "han fick ändå efter lång "7 5 | maskin. Almqvist skyndar lång-| mussla. '- 7 - oa . - -vänder blic- | organisera något öpI fo llitära cd Sovjet vägrar upp-| intryck "av si >. TE" ]livr men han fick ändå efter lång samt, ger sig tid att betrakta] At brinna i' andakt. och be-|mognade mystikern "vänder stället förs det passiva under skif- Titära SKI om Sovje konssocialis- | tor Strandmark och mag Hammar- | tids” bortovaro sluta sind - dagar och begrunda; plockar aldrig blomster. från sina litterära ängar utan att först ha valt med utsökt omsorg. En i dagarna domen, Den glömda visdomen grundan, att hängé sig åt kon: kan kallas offer, att ingenting, inte ens askan som faller, bort- templationen så att intet mer - ken mot det. hemligt fördolda. Han Jämnar aldrig sin plats i världen; men ur mystikens ådra öser han kraft att leva i värl- tande former och" med växlande lycka, Kadar har en välbeväpnad polis till sitt: förfogande och med denna, stödd på ryska bajonetter håller han sitt folk i skräck, nöd sande, ;månlika pärlan, solens [6] men som någon kallt länderna 'i Östeuropa är- i dagens läge inte möjlig. Därför fyller också Kadar- regimen ' sin - plikt som förrädare re teoretiker György Lukasz vägrar bergs idéella livssyn: Utrustad med ett klart intellekt och stor stilistisk förmåga, kom: han .. sedan , så småningom att jämsides med sitt planerat utgivande i bokform av, en vid den kära fädernegården jhemi >" bygden, . =. Mel Kärleken till', jorden, - håmbyg- : "«< Fen och fädernas gärning var 'ali och bli smått beåviken på ås Ae ; ö aa kyl H i met i 'stor [tid hans stora. patos och som ett nd i ; den. I en musslas natt, som hör ärtvi -kom- söker fyll: det "skriande | jordbruksarbete i hemmet i stor | ra. patos och som ett = + utkommen diktsamling, GRY-|däöendet, det egna jagets avta= |GN avdelni Skymningsord | och förtvivlan. De ungerska korar foch försöker uppstått efter de blo- | utsträckning ägna sig åt skriftstäl- | uttryck härför: skall" här "citeras ” . NINGEN ÄR PARLEMOR, (LT | gande, får hindra mig i mötet — samlingens höjdpunkt — be- Qui a - strä- | diga oktoberd 19356. - -. 12 | larskap av det mest skiftande slag. | några strofer ur hans dikt ”Skogs-" . > — förlag, inb. 9:50) är de första linea gudomen, är ett av de cen- 1". h. en sådan rike- eget spri ” så snart som möjligt - a . = oa > | Han var skald och hans dikter vitt" I bondens visa” publicerad Å, Hal dikter han publicerar efter 1945, | t..jaste motiven i Almqvists Ah funnit. mo os | utvlåna alla spår, allt som, påmin- De bästa har flytt... ... . |nade både om känslodjup och konst lands Jul 1912, best 0 ; då han gav ut Vallfärd till mit | äjkining.' RE ” de den ungerska nationen om den | De bästa artisterna, skådespelar- | närlig falang. Han 0 frodiga Och | Bland skogar och berg vill jag | : z ” er från den sa; När mitt livs sol "var, : i östen 1956 utspelades na och författarna har flytt väster- vet, frodiga 2 . I y : ten, om 'man bortser från di ” Im itt li 1 var. borta, tragedi som höst lad: ch förf: har flytt väst berättelser ur folklive 1 1: > stränga > min lyra, få Ke id-] : Ung och smidig som en palmi kände jag en underlig Just vatt | Ta a ddens ögons, "+ > ' jut Det är inte längre några ly-|kärnfulla med fast förankring i le jag hemma och sången .: lyrik han tryckt; Å några ti - reser sig rökelse: pelaren: är| 1 ett litet hå rt, runt föremål i| inför världens ögon, = «. k de pennor som skriver. kommu- | vande livet, Han skrev också artik- också, .v "i4 skrifter som Ord'och Bild, Ken- rdr la ”bävan. Oh aan! handen att Pr nde al Pn ge | Ungern här SB e a dra öv nisternas tidningar. Det är tredje- |lar-.i för. "dagen » aktuella ' frå- och Jugnet och friden, men.; taur m.fl oc ” EP to Nhe den ej "| flatans fritt. Jag kände att finge | Sovjetunionen och flera andra. j iste änt-'! gor,- som . vittnade om hans stora |. + världsvimlets” NH ” a som faller, vet den ej av. ag odet'bej - kunna arsa. åtskilliga miljarder | klassens journalister som nu än > - . 5! > ct ovärldsvimlets" yr: Hu a Kurt Almqvist blev fil. dr. i Därför har” Almaqvist rum H nte gå nn ad skulle "jag : Sa Til yttermera visso kommer | ligen fått sin chans och samma är ne - änn ha den når inte hit till min ensliga p å EVE G su det å .bö j öst som sa- :o å Ungerns |förhåliandet med författarna. Litte- |sidighet.. I denna tidning v ; : : Uppsala 1951 på en utgåva av blott för tystnaden: och - inåt- Då -börde.jag en röst . 1 | uteblivna leveranser på Ung - Blöga So mmbotsdni 'h 20 talet en mycket |. vn . . vd åsie 2 . de: ”Solen är det största — sök ÖN . "sr fö H rt . undermåliga veckotidnings- | under; 10-—, oc! talet en myc! sön . en pr ovensalsk trubadur. Po vändheten > utan också för, det]; de röeIat Solen är det högsta | minussida. och. det ade a noveller” och vad vi skulle kunna |flilig medarbetare, och hans bidrag | De fälten, dag odlar, le äro e es du troubadour Guilhem Adé- berusande, svindlande å '— sök det lägsta! Solen är det | att landets el äv dessa fordringar kalla: , förströelselitteratur ,: fyller | var "på sin tid. säkerligen mycket] 4 i 0. vida tio v. mar, I våras publicerade han det i den Ende. Väderkvarnen | uppenbaraste — sök det fördol- återbetalning ev a fn lådorna. Förfaitare som Gyula|uppskattade. Men han skrev också | ty jorden är obän dig, det: är mity + N Den glömda dimensionen — en är ett utmärkt exempel på. det- dastet sökt. hf å det) överskadnig > 2 | Hay och Tibor Dery bidar sina bo-.fi en. hel del andra tidningar och/.. So FÖN, Gf RE 2 Inträngande studie 4 philosophia ta livsbejakelsens val av döden stöt Phavsdjupet "gömd i en1- sor . 'ljors slut i fängelse och kommunis- | tidskrifter. Han var mycket pro- | och väl jag ibland får på skördarna . perennis eller den tidlösa vis- för att nå livet. > ' -|. musslas natt, den lilla mattglän- Regn Pp å . n ä t terna - + | ternas internationellt kände litterä- | duktiv och samlade på hög för ett Fes ap” bidasit.s su a. es - en H | Säg är vä : hon 'sa mig vad - : tt bli ett re den ”.hatade | sovrad utgåva av sina skrifter, men 2 oda tafo Mödorn var Inte bara en studie i ett. Se, jag är väderkvarnen =. | motpol Och i a s vad dl . a den” I ute j er, men. vital G ämne utan också: en bekännelse I - och "öppnar helt" mitt bröst för... hon hette: Tålamod”, :... = sol om daga ING +" | regimens hand. I bostad i Buda-,j senare råkade sjukdomar. förhind Men så har' det gått genom =. fysisk erspektiv, din vind, - Ingenting i Almqvists lyriskt- | > "> : ot pest "inväntar den: åldrige” veten=].rade tyvärr dessa planer: En" utan |! i; ve långliga tider till "de metafysiska persp ja | du Endet. o. åkliga ” i hind: tid Is! : : skapsmannen den : siste :'befriaren. | tvivel stor förlust för den halländs- |. See min -b som ofta förnekas I en materia- | Så grip i vingarnas fång, du ' |språkliga vigestaltning in au fram 1dsvision =." PÅ : somma. sätt som > efter 1848 | ka litteraturen: +. . ”Zb för dem -som ha vandrat, min :ba lUserad tillvaro, Den djupa för sökare, | budskapet: 21" hans dikter ' a BERLIN i oktobers. :" ..; >. års. frihetskrig "har 'dét. ufigerska |' -I.den på 1910-talet spirande unga | ++ 10 soaförub i för, vv. trogenheten med österländsk re- ä ällomfaranare, : [klinga ut; t full och skön har- + Det ringde på telefonen" hos | folket tvirigats" resignera... Dägeris | domsrörelsen kom Artur" Karlsson |"2P de ha ej tröttats av mödor - liglon. och. visdom .har också | kyarmstenen dansar tätt omkring | moni. Båkom Gryningen är pär- | pyggnadsdirektör Schieck i Wies- | läge i Ungern. karakteriseras fram- ] att taga en verksam del. Redan| uj därför de ändock ha lyckals . satt sina spår 1 filosofens lyris= |" >> dig, - .. |lemor står, inte bara en mognad | maden, :> : ol förallt av: att inger: gör mer än vad | innan SLU och JUF .var bildat el- |? dock h : a ka alstring, Lika tydligt som på | rörd av din kärlek; he mystiker utan också en mognad] — Är det. regnmakare Schleck? | man oundgängligen behöver. Tjäns- | ler : knappast planerat tog. Artur 1 slut, prosa om Inte ännu tydligare, Fe Fd k - dö id S d. lyriker. co : : 0 | Jo det här är från borgmästaren i|temännen följer till:punkt och pric-:| Karlsson initiativet tillen ungdoms- rnet I viljan och stålet , e rda kornen dö ess rund, N tonar den religlöse mystikerns stämma i"'de poetiska tecknen. Så t.'ex, I dikten Matutin, ur vilken diktsamlingens titel häm- tats., ” bli till solljust stoft — bli till dig, ' du Ende! Lr Det finns i Gryningen är pär- lemor en ' ständig polaritet' mel- 7 nracrs Olof Lindström. - Män som format våra sociala i Ir déer: ' Marxismens MT Av Melvin Ilatorten : utiiller 'oss" inför ett överväldigande material med kun- "Bergman - - SS skall sysselsätta 088, var en lärjun- ge till båda men en mycket sj Prenumerera på: LT fena bönen — EO SPbUnVR, , Ne 'Skolinatstrejken skall uppskjutas - Ny. medling "". Medlingskommissionens.” byrådi: rektör « Schmidt och lagman vor Schoultz fick på torsdagen svar från parterna I avtalstvisten' om: lönerna” Nastättan.. . Bönderna här klagar över torkan, Vi skulle behöva reg. Hur mycket tar ni för att ordna ett par skurar i morgon? js ös ce ::+ Byggnadsdirektör Schieck är van vid -den - sortens frågor, och han svarade . sanningsenligt: .— Om , ni ställer. en- helikopter, till förfogar- de. så skulle. mitt arvode inte. bli så högt. Får vi se.;. två kilo sil- verjodid gör. ungefär. 320 kronor, tillkommer . silvernitrit' och min. timpenning — tja, mellan 400. och 500 kronor skulle det gå till. Men det är; under: en förutsättning: det måste finnas moln över Nastätten.. 's. Detö blev: inget ..regn "över Nastätten! för himlen" var fullstän= ka alla förordningar, vilket förr el- ler senare'; måste i i "putsade: parad? »' öppnade "natt; r att få det ungerska folket att glömma; livet inåste åter: börja att pulsera. ae som måste undanröjas för. att und- vika en katastrof. Livet självt mås: te vridas in i de fåror regimen ö kade. Men' livet lät sig inte styras tt lav denna. ri | rade: krafter, ' förening. och studiecirkel, i 'Dräng- sered. Och'när sedan 5 L U 1919 fick fast. fot i. Halland blev han. en k . gäll- dé alt i länspressen hävda rörelsens r "de angrepp,, som då-för f riktades från kon Även i "mö esvérksamheten "var han et stor: tillgång, ty han var en -ga av”länets 5 L U avdelningar. Men "Artur ' Karlsson ägnade sig inte: bara: åt. vilträ: "mödor, : utan han var också en idog arbetsmän- de bana min och rédlig uppsåt" ger. .samveti skap om-människana väg genom års« j ständig sådan, en, betydande dia- RS been och .per-" | digt klar, lika klar som alla andra FE dirr ar resultatet blivit. niska. Å sin fäderneg tlolusenden. Detia material ligger |letiker,''Han har . lidelsefullare Isonalefif2$l, 'kolnmjnala” bad ochX daga) undgr-tdrksommären. 1959, "NÅ t vegeterar, han en stor odlörgärn lo - " ännu till stor del och. väntar på län kanske 'någon: annan betonatitvättinrättni Kommissi har | Och även om Schieck har. fått Khare sek TREA Ne Å Och "möda" cälsde: LE eNengme | | alt bil upptäckt: och nyttjat. En-|vilken roll de ekonomiska och ma- +kallat parternas förhandlingsdele- ö I En -Känd författatinnå åtfölja han :åkrärna” från: de --Visste'ni. dettä Stanoluo too alt Vi vet del mes |snmlevnad, I senthälle och siat, fa, torsdogén eh 22 oktober = Ed sitar & Sto jdaaprkom dr I en radio fasta; stenblocken oc äikade djupt]'" Det'är, ett gammalt talesätt.å trot; ta som är att veta om henries lån= ga färd, om hennes kulturs gång från land till lund, från folk till)h folk, från "roa till ras” Din, "som försökt alg på att forska I hennes hävder vet, hur Iltet han självt upptäckt, Han vill med den store naturveltenakapsmunnen, : .< Newton, sliga och bekänna, att han tycker sik vara ett 'barn, som-'suttit vid stranden av sanningens oändliga 1 vetenskap 'och andeliv. Hans ge- stalt reser salg väldig över ett år- sociala tänkand Hund- |h Kommånalarbetarförbundet ' har bifallit 124 -medlingskommissionens äl om, ytterli, anstånd..: ra. år efter hans tid måste histori- kern sliga sig, att denna ekonomis- ka ”Interpretation" inte kan ha sis- ta ordet. På samma sätt som Smith. Marx, och andra bakom den poli- tiska utvecklingen menade sig skönja ekonomiska orsaker, menar vi oss bortom denna finna veten- ned verkställandet av de varslade unktstrejkerna, i Stockholm, Lin, , cöping, Kiruna och Malmö iavvak- > tan på de nya förhandlingarna. > Förhandlingarna om skolmål- . lidspersonalens löner har pågått se- dan I 'våras. Stadsförbundet erbjöd ” en genomsnittlig lönehöjning på 4,4 ' "Men finns det bara moln, då går det. Då:stiger Schieck upp i en: he- likopter, strör ut en blandning av silvernitrit och - silverjodid . över molnen — och si: det börjar reg- na I sex socknat norr om furt blev bönd fullstä; Frank- |: digt 'be- If affär i Stockholm ioch bad att få se på en radio. +" ve "Men vill in sion”? smålog örsäl . ”Naturligtvis, men min jag:har sägt dem”ått då var och en av dem läst fyrahundra böcker ska vi »tänka. på: att : köpa en "TV "Fyrahundra ' böcker", utropade geistrade när Schieck med en he-. d i- | utan? all” odling - skulle i: mossodlingarna, . Det fanns: inga maskiner, till... hjälp : förr, i tiden É göras; med iq, spett och spade, Men han kom ,ald-, rig till ätt övertaga fädernegården, ty'hans' iråkade sjukdomar stärk- [te dessa planer liksom förut nämbts hans' författaredröri. I: trettioårs- åldern: blev: han. sjuk: i t'b ce fråti vilken han dock efter några år till-. frisknade, Efter en; del år. träffa- bikerrna ”att..”bara , engelsmän > och galna hundar raliskt förfall i släptåg. len: Alltsammåns är. en" myt.» Vita I Ne RE ER > .. | likopter från amerikanska: armén rund - öR a " ocean och bara funnit några kisel. | skapliga upptäckter och fakta |Pproc med; ”Wåårigt avtal, medan ” | steg upp Gå 5.000 meters "och människor - kan : mycket. väl. leva ;. alenar,; som är lilet slätare än delKanske är alltså de intellektuel K r ' ö bundet yrka" | hällde sitt ”trollpulver” över. mol-] och: arbeta tropikerna; förutsatt, i andras öv ' [framstegen ytterst : utvecklingens [de -6+ prov; Ett förlikningsförslag "' | nen med tesultat att skörden i del” att. de. sköter 'sig ifråga om mat . . Varje historiker har funnit det nödvändigt att begränsa det områ- drivkraft. Kanske kommer vi slut- förkastades i maj. Efter nya för- äv "regnet '" välsignade socknarna |-- och "skydd mot ' sjukdomar, Det- : ligen att bortom alla fakta av po- litisk, ek isk och intellek ell art stöta på en gammal bekant: idéerna och idéernas kamp? Hegels tidlösa ande, med de många mani- bändlingar blev det strejkvarse den ta fick "man. fullständigt klart 'för "| sig ”under” endra . världskriget, ', då! or trupper som kämpade i, Sydöstasi- | ens'djungler: eller. på de heta öar: de han vill göra till föremål för sin forskning, och ju djupare han vill tränga, desto snävare måste detta område bli. Det är en styr- överträffar den i de omkringliggan- de områdena, + tätting Ett kilo silverjodid innehåller: 481” procent rent silver och kostar 160 | kronor. Det är ofta ett lågt pris för | - Efter nya förhandlingar i onsdags 1 förra veckan fram till torsdags- én' lade medlingsk jos na i sydvästra Stilla havet: Bur«. ka och en svaghet, Styrkan ligger | festati kans värld. sitt medlin sförslar fz fram | mora när det behövs som bäst os . | ma, ca Filippinerna. "Guadalcanal, j en N den brtetnnde. vida? Rh” Marx. var jude, Han föddes årl”'g 1 t berörs av Istvis- : | Steget är inte så långt från att Guam, Iwo, Jima os v, kom alla 1818, Han bana tycktes rakt ut- "göra regn” till att ”göra väder”, I stakad. Redan vid 23 års ålder var ' farhågor på skam. och: befann sig USA har man börjat försök att ten 1.500 "anställda i Stockholm, vid utmärkt hälsa, Det visade sig ' fleforskningen ' kan inte undvarr Linköping,. Kiruna och Malmö, - almö, men den noggranna detaljforskningen, det analytiska arbetet, men den måste också söka enhetsbilden, syn- tesen, utan vilken historien bara blir ett mindre meningslyllt lapp- verk, med ringa förmåga att inspl- rera och vägleda. Det är behov a €2 syntes som gör historik till har filosofie doktor vid Jenauni- versitetet. Hans studietid inföll, då Hegels tänkande upplevde sin glanstid, men redan då började "unghegelianerna” gå sin egen väg, och Marx anslöt sig till dem, Ung- hegelianerna omfattade Hegels lära om histori histortelilosof, + Bland de stora spörsmål som 3y8- selsätter honom är frågan om vad dlande mellan yt- terligheter, men de gav hans ut- präglat Iidéalistiska tänkande en vid en strejk kommer skolfrukos« tarna i farg enbart i Stockholm för 110.000 Ylever och totalt för 120.000 elever, Moa och disharmsriiska . tillvara, Hans filosofi passadg hans Livsläge, På samma sätt är det med Nietzsche, filosofi tämja de orkaner som med vissa mellanrum drar in mot västkus- ten, Ryssarna påstår det vara möj- ligt att sätta upp en "”turlista” för moln och regn — med resultat att man skulle kunna få regn om nät- terna och solsken om dagarna. Och professor Jean Dessens från Paris skall i Belgiska Kongo ha lyckats 5 ä moln ”på” konstgjord vars , ber peglar hans att både soldater och - civila var friska och effektiva efter ända upp till fem" ård h råden; Tusentale, vita, soldater . äre: betade: oskyddade 1 'middagssolen, ofta barhuvade, utan att ta någon skada; "Efter ständiga strider och .:. hårt, arbete 'var amerikanska. sol-. "7." dater på dessa krigsskådeplatser eta och fuktiga 'om- lika god form som sina' kamrater i träningsläger i hemlandet och ben tydligt strongare än garnisonstirup. i materialistisk Unriktning. i, väg” — d v s han lyckades tvinga Det är en fråga som lj som är det centrala I historien, om fuktigheten i atmosfären = att sjuka 'sinnes,; isolering från den histarlen Uppvisar någon lagbun- sl i, hans ari- denhet, vad som är dess mål och slutligen vilka krafter som be stämmer = dem utvecklingsgång: materiella eller ideella, de stora personligheterna eller den breda marsan! vor Först kommer givelvis det yttre händelsefårloppet I blickpunkten. Så dominerande är dess verkan, alt det tagit oc årtusenden att upptäcka nårol annat. Därför har detta yttre skeende lojala skildras fe I många århundraden och bland alla kulturfolk. Denna historiesyn är av största betydelse för att för- stå Marx" idéer, frågan i hur hög grad dessa bestämts av hans eget personliga möte med livet och sam- hället. Som jude var ban säkert bärare av något av det världs. främl; + den - d till hället, som alltid stokratiska intellekts vandring över tysta och'tigande bergshöjder. Nästan allt i det samhälle som Karl Marx upplevde, drev honom till. opposition. Hans samhälls- filosofi är alltså inte endast eller främst ett barn av teoretiska spe- varit hans folk eget. Hans föräld- far hade sökt att smälta in i det västerländska samhället genom att övergå till kristendomen, ett steg som Karl Marx tycks ha haft svårt att förlåta föräldrarna, Deras av- sikt var att bereda honom en aka- kul utan har som bakgrund hans egna smärtsamma samman- stötningar med dåtidens absolu- tstiskt styrda, i småstater sönder- trasade,; socialt efterblivna och förtryckta tyska samhälle. Redan vid 44 års ålder stärtade han en ”klumpa ihop sig” -till moln. Ge- nom att behandla dem med silver- jodid och silvernitrat kunde han sedan åstadkommå ett lätt dugg- regn, . : Det finns alltså goda möjligheter för att människan inom en inte allt- för avlägsen framtid skall kunna bli herre över vädret — åtminstone till en del. Att förhindra ett natur- ligt regn lär inte vara möjligt på annat sätt än genom att med konst- gjorda metoder åstadkomma ne- derbörd ur molnen på ett tidigt stadium, över ett annat område. R "I der :konu -F äldre tider fungerade husfadern som domare över sin familj och kunde t 0 m fälla” dödsdomar. Stä- dernas äldste omtalas också som domare, men framför allt avgjorde Prästerna rättssaker. Under doma- retiden skipade domarna rätt, ehu- ru de inte hade sitt namn Av den- Ha syssla utan därför att de skaffa- de Israel rätt mot dess fiender..Un- | varje rättsfall. sin sak. Domstolsförhandlingarna var muntliga och minst två vittnen fordrades, Kvinnor" och barn god- kändes dock inte' som vittnen. Det ålåg. domarna: att noga” undersöka Justitiemord hörde dock inte till: sällsyntheterna + det hände att domarna tog mutor. Och därför riktar sig profeternas straff- predikan ofta mot orättfärdig rätts- skipning. På Nya Testamentets tid per som tog det lugnt på Hawai!' mor (värmeutslag) ögonbesvär -på grund av damm och bländning var! givetvis ofta återkommande” sjuklistorna, i » Dysenteri och enklare hudåkom-' i” de - på sam I ett slags omedveten slummer | demt - radikal tidning i Kölr, Rheinisch karkonsten i 3 var k bestod de lokala domstolarna i de |mat, rikligt med Palt, VA riktar sin uppmärksamhet på den nu isk karriär, men, hans bak-|Zeitung, som emellertid "förbjöds hö ärdefull kan bli en I högsta domare samt i 'senare. tid | större städerna av 23 medlemmar, vetenskapligt än AT nå ST politiska och statliga historien, be- | 1; måste ha gjort honom käns- av de styrande. Han flyttade då till Sordbruk M Men d vitenskap för | Stora Rådets" + 0 2 >> 0 " | Till deras uppgift hörde f ö också sektkontr TN uttänkta kläder, te - ig för de sociala förhållandena i i 3 s jordbruket. Men den kan också bli] Di r en on . . ct roll, nya droger, t-ex ate-: härskar ännu våe historieskriv«= N andena Paris och blev vid denna tid be- : MN 2 omstolssammant-äden - hölls ilatt vaka över den-offentliga ord-|brin 3 "Vita män ting och historteundervisnine. tra samtiden. Med detta är sagt något, | kant med, Friedrich, Engels och $!t nytt vapen i ett eventuellt krig. | stadens port: eller + templets för mot malaria. ' Vita -män kan folkskolan och till el som gäller allt mänskligt tänkande, Jag har I ett par tidigare artik. dar gjort försök att skildra tvenne Plstoriker, SMA JÖkt alt ur det hl- storiska materialet draga slutsatser om kraftapelet och måbättningen i hinturien. Hegel tyckte gg finna alt anden (der Geist) var den högsta principen I historien. Adam Smith ansåg för sin del att framför allt de materiella krafterna bestimde den mänskliga bistorlens utveck- att varje intellektuell ska pelse, varje idé3yggnad, måste ses mot bakgrunden av tänkarens eget liv och egen livserfarer.het, ja tom tagande till hans fysiska status, hans och hans hälsas tillstånd Utmärk- ua exempel härpå erbjuder t ex och Nietzsche, R förkastande av det int HH - änförda p et intellektuella, kande av na- dennes gode vän och medarbetare livet ut.. Båda, anslöt sig till det förbjudna "kommunistiska partiet och skrev tillsammans det beröm- da Kommunistiska manifestet år 1847 med dess maning: ”Proletärer i alla länder, förenen eder”. Båda deltog också i den från Frankrike utgående februarirevolutionen fol- jiunde är, och"1849 utvisades Marx ur Tyskland, ' Han flyttade då till London, där hån tillbringade stö Den dag kan komma då "fienden" .har möjlighet att låta en hel kon- tinent förtorka — e'ler dränkas i skyfall, Suue Karbsvn gård. Salomc lät" uppföra en sär- skild domstolsbyggnad. ” Märkligt nog fanns 'det ingen allmän åkla- Eae. Kärsuden mäste själv föredial ningen. På Jesu tid var emellertid domstolornas befogenhet starkt in- skränkt på grund av att Palestina då sted under" Roms äverhäghet ” Deslil Hancon " "LAHOLMS TIDNING — tidningen för sydhallänningar > 24 rt både äta kött och arbeta under den' ' > ,.: varma årstiden Ii malaria, var de: amerikanska läkarnas: slutsats, och - de behöver, inte vara engelsmän för att gå ut i middagssolen. ": so", oa lingsväg. idea bänslans rätt och före |ta delen äv sin återståend sär 2 Anede intimt samman med ; å ata Karl Marz, som I ett per åruklar [hang eget linslige bang prolctära å flanken sitt socialistis. o 2290 , + : rs : : AN ” No . - Ibn - , . . , . ; LÖ - ” e | Aas od : - - A N aa 2 N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.