YVYTYTTYT trYYT TF TFvT YTYTFYFYYFTFYT > TYYYYTYYYYYYYYYYTt TY FY TTT TRY TTT TESEN "Solen": gliste "genom vätten- ytan. Det dallrade och levde ö- verallt.: Ytan låg ännu orolig och solskuggorna ' dansade över den dyiga' bottnen. "Vasstråna . fläk- tade JIite av och 'an, R z Då: kom ' en ensam m rt gli- dande förbi.- Den såg inte upp. Storkäfts, ryggfena liksom riste själva" starten. saite |E pnades. Mörten var in:j'vassarna och bi är sätta ut flasioneterna, Han agnar med nyupptagen' mörst som i mörtstugan alldeles i valjung. :. Några flaskoj änterna ner mot sjön, blom” made daggkåpan. Massor åv små gröngula blommor , gliminade 7 i fören! ' Gammelgäddan står blick stilla. Flyttar sig inte' för så li- lraa Här, är ju ingenting ätt va- Nu hade vänlned k kommit. Up-' pe", på . en "backe gick Torpar- |: Janne "och sådde betor med en Fix-apparat. Han . sköt" Fixen framför sig i den mjuka jorden. Det rök' från hans stövlar: då de li trampade i deh mjuka "myllan. Det ijar torrt, efter sådden skul- def behövas reg . Torpar- Jannez gick och sköt Fixen men de då och då ut över sjön, an:hade Iäst-att fiska.-Nu] nart'; 'storgäddorna ; lekt och abborren /' skulle. till Nu kunde man vänta å några Foliga dagar med gäd- ”uokna, ty efter leken vär de of | Ganimelgåddän retår. sig stora”. ryggfenan på gammelgäd- dan "viftar av” och an. Mörten är | står liksom snett; ser skadad ut. Det'är ingen stor fisk; men, en smakbit är. det ju alltid. + fångad.” Torpar-Jenne vet > liten bit ner till botten'” på: nytt rätta. tider att fiska, innan den. svalde: mörten,'; Det En” tornfalk komm var. nu- bara" en: munsbit.. r| flykt”. över vattnet.” Till sist. kan inte Storkåfr'1 ville-till för att- gammelgäddan under; med "svarta: E | bli att gå.upp en bit för att se skulle, känna sig 'nöjd.w ''& 4; | grå Vingarna långa och smala; mörten närmare. Den glänser. i Hon" gled 'åtér.ut på "djupare han. iknar .s en or törnsvala. s solen; z; Garmmelgäddan' . känner vatten. Styrde ut ur viken. Niss- : sig fetad. Stjärtfenån viftar allt te var abborren: brukade hålla | "ivrigare,; likaså. ryggfenan;.s Så till 'på den steniga udden. Dä kommer rushen.” "Det. forsar, till på mörten som inte rör sig. Den |- - I ett överdådigt hugg, hungti- a. och sugna' på mat, an Men; betorna behövde komma jorden. Kon och kalven ville "ha vinterfoder: Men' det var en- ” dast' några, rader sora gick; åt. / Torpar-Janne' ' skötte'” sin «i lilla "gård så: smakligt » som ' möjligt, « Han kände 'ju' att. åren 'satt åt honom ganska "mycket, : 7 Där han. gick" uppe på bac en avtecknade-han'sig mot den lju” "sa majhimleri Man kunde se hur slitet > med ” "gården : nästan” fått ”Kans rygg. att. bilda puckel, Han. gick "starkt framåtlutad.. De pig: + ga ekorrögonen för. värderande över: markerna; : En" lång stund stod "han. och såg på, ett par skalbaggar. som. råkat, bli: osåms "och" "slogs 'så" jorden ök: kring ”demi; « En flock kajor slog ner på fäl- tet. Under ivriga skrän hoppade ag de omkring efter något matnyt- tigt, ' Själva 'huvudet var svart, en . sedan hade. de Hjusare i grå fjädrar. . bland + de: svarta. .-De | kraftiga3! näbbarna , krafsade: i jorden, Ögonen som nästan hade likhet "med "Torpar-Jannes, ” såg sig nyfiket "omkring. Då och då "lyfte. 290: fågel « och flög: en'bit rämom . de andrä; somi trodde ; pi ick hån hem: och började”röra med ' fiskedorien inne i: hugge- "boden. Han +' "ställde i. ordning : flaskor som flöte.” Varje flaska hade. ödmålad botten. iHan hade -ett "tiotal flaskor- I flaskhalsen ” att en 'kork."I den" var” skuren NN en yskåra. skåran var” fäst en - kräftig”rev" sém: nertill slutade med; en” ganska stor krok. Runt '. flaskan ' var réven; viraåd "så: att ” gädda” efter. högg lossade reven från korkskåran. och drog ut den " virade' biten. och "svalde" i' lugn - - och 0 någonstans nere vid. bott- nen. Då guppade. flaskan m ? ”med- flaskorna -gick : han ' in; till «> Lina för att få sig en "kopp kef- > fe. 'Han -visste ätt” "det inte nyt- "tade något till; att; hissa fiskar” oh flaggan, för” skogvaktaren.. Köll "på med att övervaka skogsplant- ; ning uppe vid: "Vivaresluttnin- kt, gammel dan, hade to "lämnat 7 leken åt sitt- öde. Hon kände” sig' slankig och tom oewdätt då hon 'simnjade” utmed vasskanten ; där" hon: lagt. sina ägg. Nu, var det tid'att ta igen den" Jånga svältperiodén; Hennes tänder” hade växt ut till ett kraf igtvgårnityr.s Ögonen lyste, ils2 ket. och aggressivt Hon vår” på jakten Drar RA : i Plötsligt sm fö hon se; : något I n körde sig inne ÄT "hon hsa fart inåt där; Vassen "forsade åt båda "hållen! St; järten | - | okado fram henne. D 4 väldiga gapet öppnades. ; ", Då lyfte: två änder ur: vass > Det var 'de som hållit till bär. Det blev. bara ett par ringar på " "vattenytan, » ringarna "spred sig i mer och mer. Storkäft ”stannade upp ti.sitt: anlopp och. gick ner "till potten 'och ställde 'sig, € ”nen 'glodde än mer; aggressivt. 7 "Hon ' hade inte, fått ågon. mat ”Mhär heller. sam. inte nära. Hon hade" också län- "I par gånger”, I drag,: ; 'Gammelgäddan var meter ';. lång. -"Ryggen' var bred och. kraft minst... tolv kilo. Huvudet" var väldigt. Gapet: som" en” jättedörr. "I många år hade hon levat i Oxhultssjön.. Många / faror : hon; varit, utsatt för, sta hände för två. år sedan! Då förirrade hon "in sig” i'en ryssja efter leken. I 'ryssjan hade sam” Jats-några mört. och braxen. > I ilska" och hunger hade! :gammel- gäddan inte: tvekat att rusa rakt in'i'ryssjan! Men när hon kände att hon var' fångad "glömde; hon att” hön: var. hungrig. .Hon' rusd- I'de runt i ryssjan så de kraftiga stakarna som höll den; på”plats dallrade. fram" och 'åter.: 'Skog- vaktaren fick se stakarhas vil- da fart. Han antog att en kraf- Utiglutter komimit! så ryssjanzoch forn som. ett jehu' ner: till: : båten fram” hade ”gam- melgäddan. Sic alla' fall lyckats göra "ett par,-tre mindre hål.i det kraftiga nätet. Med" stjärten slog 'hon så flera: av de rmindre fiskarna: bedövades, Hon var söm en rasande furie. Ryssjan' låg? på så: pass' grunt: vatten att :skog- vaktaren "- ganska” snart: begrep att idet' här .var"en jättegädda ociv ingen utter: Med åran skul- 1e' han försöka" bedöva' gäddan. Meti : hans "slag tog , fört dåligt ock riste' I stället itu nätet; än- nu mer; Då försökte har få” upp ryssjan i båten. Störkäft hade i rer" utmattning . ”stillnat :ett slag. Just som han lyfte ryssjans strut så gammélgäddan kom”ovan vat- teriytah slog' hon" till Nu räm- nade” nätet; helt. ” Skogvaktaren högg med ena handen efter gäd- dan. .Men' det', var försent. Han under handen, Gammelgäddan i Då "han k ..| kände ., bara” den” glatta - -ryggen funder” handen. ? forsade stället! : Gammelgäddan från d för ryssjor. och nät. Höll sig he: la tiden långt borta från sådana farliga fångstredskap: Också om det 'glimmade. valdrig 'så av" mat nyttig fisk inne i dem gick ho för blanka" drag. Ett hi men. lycka] s slita sig med uppriven käft, Det går vilda hi- storier om "gammelgäddan. Att hon. är störst i sjön är obestrid- ligt. "Ingen utter skulle frivilligt |: inlåta' sig i.strid med monstret. Hon, går här nu som ett. farligt undervattendjur. Många av hen- ges aktat" sig | stora. får släppa till” sina liv för hennes, skull. Hon' tvekar inte rodör I fiskevattnet och. länge, |. länge har. både skogvaktaren och Fa Torpar-Janne .'t. försökt ;, fån henne: "tva "Men hon "säckar dem: örbar-Janne ror 'ut på sjön. n. Hon ror med- lugna årtag. Dop- par årbladet tyst och försiktigt. Båten -är en; låg: flatbottnad e- ka.-Den ser omålad. ut; Men den är: drevad” och. tjä d' äl läcker" ingenting. sar "sjäns. vattenyta, När . Tor- par-Janre vilar på årorna drop- attnet från dem: Hansror! AMMA MMA MAAAMAMAAM MAS SAAMMADMAM Hennes. vikt. var. I hon fastnat på | nes: eget släkte -som är. bra nogj' Ir att anfalla derå.' Hon "är en 'mä- |: ”I'ska först, andas--in -djupt. flera ta näbben som” inte' är särskilt stor: Fågeln 1 ger huvudet på stor ö där han” "lägger sig ji. grä- t> Han tuggar på ett grässtrå, Den glider bara litet från Tor” ser. över: vattnet och” väntar" 'på första ” "nappét;. Solen.” "stigér” "allt högre, "men "ännu är: det 'ganska lång, tid innan middag. : ", Storki t träff ar: "på: .åbborr; atg de "skulle: hålla "till, "Det är ä ningar och fångar 'de små” löjor- ha I massör. Storkäft sätter full der fråm" genom vattnet. /Abbor= rarna; skingras runtomi Me en går till arifall mot siklöjorna som drar Sig "ända: in: till, strandens 7 Storkäft står: där i "stenens 'skugga och kikar ;uppåt; i vattnet” men: fin” Då kommer en nér inget ätbi båt "-glidand h hoppas; lägger; Torpar-Ja ne at medelstor abborre. som -kommit Äl fart; Hennes" ; väldiga skugga" "gli- 5 i vattnet,” gapet öppnas. och där har "Storkäft fått tag i något ä "Hon kommer. inte lös. Nu börjar en lustig dans: Uppe på. vattenytan ;.den; rödmålade” flask- bottnen mot skyn gång på gång. di åar som käften? och retar. upp att hon” "piskar .vattnet ingenting se, Länge” ror 'och söker etter" gäddan. ; När? flaskan , gick! sönder: blev det mindre: motstånd... "Gammel" > | gäddan var inte bara. arg; utan pe vid lahd: Ior hon in ii: vass- ruggar. ”Reven hängde” upp "sig. Snart hade 'hön snärjt in'sig 'så hon'”satt alldeles: fast.; Förgäves risadé: hon runt, ”ruht. Det bas ra. drog" i: käften. Ibland; sprang hon: rakt : Vfrån 3 reven:; Men : så stramades den åt och hon vreds Snöret: som varit virat om flas-' De vattnet -och stod tjurande" ett slag Ögonen var nu fulla av' skräck. Detta--var farligt: Inte som att fastna på ett drag, : »då hade 7: hon '. slitit -- reven många gånger." Detta. vår riktigt Eroy' rev, Stark och smidig: Hon ki de inte rycka: sig loss. :. Kroken: hade : också fastnat ända ner i gällock Nn dans: på rosor och frågar sig öpphörligen = för. kyrkan. , axl vr fram till der är Ena platsen fråm . Var 'det vår och; Raa sönda" Var hade ,där , samlats en fullalig : som förunnats .mig och. varenda ”liten'.blomma "och vartenda litet Strå, ja, allt i naturen 6, ju ett)" inderverk. att. glädjas åt. Detta motsägelser, som ingen för- tår och som. ingen i livet kan få förklaring på, men, det. ser ut, som om glädjen ändå skulle vas ra det: övervägande, om man tar vara på alla möjligheter tåll lyc- fana "utför" gälarna, : men någon” ; Då hon var riktigt tröttkörd : : | ställde hon sig stilla invid 7 en. sten.;Hon stod på ungefär; två: meters djup.: Hela' tiden hö lhon reven. något. sträckt, ..Hela, natten stod 'h ven blev. alltmer" Insnägjd Hö från reven..Slog runt då det drog åt: « Uppmot' mit kroken.” från. gälen: 7 hugga tag i själva de sig fri för, hon iväg utåtsj ken gömd:i dyn! =» ; Än én gång hade. rodde' över till skogvaktaren. på kvällen: och lämnade” en gädda, h lade. om stordäddan som ;inte heller. den i här: gången fick si na 'gärningars 1 Men : kanske” en annan gång... x Att se sorkar bada är en gan- ska Justig; syn. Först sticker dom mar och dyker. : Bolle. tycker: allt ligt ut i vattnet. Men han är li- te mera: rädd av sej än Balle. Han. har så svårt för att hoppa i > Kommer du inte snart rjer i vattnet? frågar Balle nere från vättnet. Ska' jag kriuffa i dej? > Ö Du ' skulle: bara våga. ri.r | "Men Bolle' hoppar 'inte i. Han gånger. Så ska han 'springa' ef- ter". en fluga,” som, helt" fräckt satte sej på nostipp n. Han ska. par: sedan” efter :riei, 1” Tar Bole”t .nackskinnet” Dop- par. honom” under . vattenytan. ; > Bolle' får vatten” i näsan: Ny: ser! och” "spottar. och: brummar. lar och nyser., ”ÖC Det här kan kallas över” fall, säjer Boll Sprutar ut vat rädd för vatten? Nej "du, I — Jasså inte.” > "Och Balle kommer igen. Bak- ifrån. :På Bolle. 7 Tar honom i nacken. '. Trycker ner honom. Bolle sjunker. Det susar i örod nen; Flimrar när han öppnar ör gönen. "Och :" han sjunker mot botten” Tar. några simtag. '7 ,..Då sér han. Det ligger. något på-. -bottnen.. -Han- kan- inte- rik-' tigt'se vad "det är: Simmar när- mare. Ser att det är en.— . bad- + ji vattnet” här" Jänge” som" helst. Han 'sprattlar” med benen. Spratt 2 , | Men 7 det vår ju bara-pi Han' simmar raskt ner. Tag” tag i badmössan.” "Stiger: uppåt sam: er på sej bad] : = Varför kommer han « te upp. Tänk om han drunkn å koj. Inte alls illa menat; badmössa på huvut. - Kr . Balle blir så förvånad att. Han nästan sjunker. -Trodde först att |. Uöjdodjué "med. badmössa .s >" ”— Knuffa då gärna i mej. Det gör inget. Jag har skaffat mej en badmössa, ' skrattar iBolle. "Än rann sakta ringlande. alträd” på båda sidor. Balla hop” par upp 'på stranden. Ruskar av sej vattnet. Försöker hämta sej från” sin förvåning. fr oy Uv "+ Badmössor bra. att ha. direkt , smärta kände” hon; inte: kände sig fångad. Men nu: hade; På mycket dju t vatten blev hon k rät Torpar-Janne,' "Hon var sjöns 3 g belsåde" inöbler; inga prydnad n-" alldeles” "utom; sig. själv; man |5' skrek, och suckade och anropa . "kost d som. finns, I . Som Gick på dagsverken. Hon; slet. ont och'-frös,. men gav inte upp; Det vär segt vir- 'ke'i "henne 'och' gammalt krigar- blod. "2. Johan fick. ibland följa med till de: snälla 'människorna, :som hon arbetade hos. Då satt an. tyst”: och stilla och tittade sig begrundande omkring, ., Det var särskilt hos en grann familj, som allting var så under- ligt och' alldeles. olika han annars sett. ln i Ae denna |” : . bondekrå men moden ; hemmet göra a Tostligt. Särskilt på Jus len då halm" breddes på, golvet öch granris, sattes: vid spisen och "stor gryta risgrynsgröt koka N saker och" Inga! tapeter” "på" väg” en: .allting” kurat "Den familjen". tillhörde” en |liglös” sekt, : "hopparesekten;" marna” också" kollade 'sig: efter fde ägledning "åv, förestånda- inre röst, som” "de jansågo sig'få, voro väldisetplinerade och "ytterst - -lagbundna. ”Klädedräkten "de: buro,- var: ortens. sedvanliga, "fastän x mera? "dämpade ? färger "brukades id än” de annars 8 menighet av både gamla och un= = "ga och många buro den vackra "7 " | Unnarydsdräkten,' men” näv det var vinter, 'och särskilt vid Jus'' 1 upplyst prakt, . len, strålade: kyrkan Mnvändigt - :De flesta pv kyrkobpsökarna medförde ett lalgljus att sätta I ljushållarna på bänkarna, Dess-' "Dessa ljusstegar ' står det: KR "Biorn Westbo . belägna : tredjedels ' gård - N Fargharydz se och Langarydhz sn. Sigillvittnonr K: sig,' att prästen” tar ådadera, 1 [1 og ingen' leggerogh”. betsmän "' (& ers - postilla sånger: anider stör: dej. av kväl- 1en.”'Så. vidtog” bönen tills, man sådan. blev ett enda: virrvarr. Nu var man. färdig! för det andliga äk- | tenskapet,' kom” var" en ön ilka Jå- sten för. medlemmarna, v v go i.sys) -Tukten,! uppsi ten : plinenivar sträng, men Sophie fasade ändå fört detta utslag a av fanatism. . Det vär dess många" ställen; i - socknen, som denna form: av religiöst liv flo- 1” rerade ”och' sekten självdog. ock- så "efter 'en' tid.. ' är - Vad Sophie beträffar, så iog Kon istället Jonan med sig : till kyrkan" om söndagarna, ” 7 Med hans hand i sin travade ntalsuppgiferna ;6 Män vilka "voro: " Måns i Rangalsnäs '. Lasse i Fiellansnäs : Pedey 4 Beck; - Lars i Färda; i Peder i. Gryshult- ne NYYSTETEN KANADA IRAAA SAL AR AR ; | När man dyker! i hon ner: för backarna vid Ste- utom bidrog kyrkan med Njus-.” stegar framme I koret, ar aclaxson upulåtor Ull sz riddaren Abram Brodherson alla > sina och s&on hustru Ingridhs i a visste: emellertid | fophle inte ENE om; Hon såg bärä. den "år : frälsebönder; Å a 7 -hålva. frälsobönder, = Ve och” bland dessa; var en. yrk bonden . Håkan : 4 - Akebo, .som . skulle betala. 1 pund land; gilles-) smör pch; 12 "Bubd gingordskorn, sia, som var ”halffue "frälstsbon« de"; fick ut med, en ”hest årliga + Gingerd . var, "det-sammia som”. sammanskott” av livsmedel till | konungeri” "eller nägrå hans äm- - pen) -under "deras resor," seder= mera ' "förvandlad sine ef! ärlig Elin och Jöns: gift :Anna;:Pas- > tor. herr Håkan” gift Brita” Are . r KA Kvut i Akeboda gift Arma, a Säfrin' på, Torpet gift Ingrid, . Sven" i Walsnäs med höstru, '. "Anders ij Walsnäs gift Kerstin, .. öns i Prinseboo, dotter Kers- dertecknade av Haquinus Pastor Unnarydensis och av Kiyrkior- 7 - Krut i Nickelsboda;. ha kanske” mycket gammal tradition: I ott " pergamentsbrev i Svenska Riks- arkivet daterat den 23 sept, 2390. fastigheter, bland vilka :. särskilt nämnast.. ”. Mohwlta (Mjöhult) och en gård 1 Hacgglholt i Wndarydha sn., en i Boexrydh 4 -Mykholt” Yi : : Baenckt Krome, Amwnd 'Hae= > ningson och herr Arlend, kyrk« prost I Wndarydh. (Stgill en sto= 9 AN DET VÅRA en Lulfäigs net; eller. ha desag stegar nås ; se sl gBöt sambänd med varandra? Det, man inte få klarhet i nu, - "det så: otroligt 'att tänka en symbol” från, kyrkan och sätter 1 sitt sla 3. > ' . gill cirkeln är väl ljusringen som bildås runt varje: låga, I så 'fall.. ha + dessa Wusstegar, ft "gammal hävd. Eller är dötikän:? 'ske Jakobsstegen som Cayänbolt« NNÄRYDS. "Landskapshands" . " igår för. &r'1538 finnes bland andra, en" Ländskåpslängå för år ” 1552, därt det, säges; + i , > Hilj” bisko-"' äro i une , 3 N - wo så "mycket > os sier Lung
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.