ask Önsdagen: den! 28, 1959. oktober - ” " ” ” k mm LAHOLMS TIDNING |" : |: MARKARYDS-BYGDEN: || "zon te så 1 ROSANDERS på Rysst oe la NR AN . «7 djna fram till fornter för ett utom- " d SS atan Tidning lokalredal tion: Markaryd, Villagatan . statligt, eller möjligen överstat- | D | | " Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel 10150... ligt, inflytande för att förhindra sö | + visar ; s1,700 personer får skattepengar 2 till jul > to 0 A+ > ökar som d a nde]. "va >” Nära 1,700 personer i Marka. |därtill höll redskop Tandutning : N ryds köping och .la samma tidsåla Pp varande bara" för Något år sedari använde >. får som extra julklapp överskju- tande skatt till jul. a ' I Markaryds köping blev den : slut!iga skatten, 2,325,908 kr me- -> dan den slutliga skatten i lands- - kommunen blev 1,831.868 kr och i Hinneryd 652,744 kr. v N : I Markayds köping blev. der överskjutande skatten 187,347 kr som skall fördela på 754 perso- ” ner. I kvarstående skatt kommer staten att utkräva 292,266 kr För Markaryds landskommun blir den överskjutande skatten 215,228 kr "och denna summa: skall. fördelas -. mellan. 911 personer... Kvarståen- de" skatt. blir; 182,652 kr.' Slutl- gen blir. den överskjutande skat- ten i Hinneryd 120.482 kr alt för- delas mellan 384 skattebetalare. I kvarskatt skall. inlevereras . kro- > NOr 99085 oc PE Göingar och smålänningar, > dess seder och bruk et N . >> var ämnet för författaren Thore .Brogårdh, Hallaryd, föreläsning på Markäryds follchögskola i måndags. Trots det misserabla vädret så var den". rymliga = föreläsningslokalen. fylld. till sista plats. och alla som kommit tillstädes ångrar sig säker- ligen inte. Författaren Thore Bro- gårdh, som 'sedan tidigare fram- . trädanden är välkänd j Markaryd ” kan konsten att skildra våra för- fäder, deras liv och leverne i helg » och söcken. Han: framhöll bl. a. att | Vol ända” fram i våra dagar lever en - - del "gamla : sedvänjor kvar just i dessa "bygder. . En film i färg som hr' Brogårdh ' även visade gav be- - lägg för detta påståendet. Således hade - han filmat lantbrukare i Pjätteryds socken i Sunnerbo som Tävlings :. 25: """ (Forts, fr. sid. 1) | or : elever, men att vi skulle vara I med i tävlingen var ju själv- : klart... Vi: fick "in -en "del lös- ningar i söndags, men fler hin- ner nog komma innan månaden «är slut, 000 « -- Betydligt större är :söndags- skolan i Missionshuset, Ströms- näsbruk, där fru Karin Bohlin » har ett 80-tal elever inskrivna. oo "Vi tycker tävlingen har varit mycket trevlig och den är ju inte slutförd än. Just i dag gjorde vi den gemensamma tipp- ningen och vi hoppas. naturligt- vis det gått bra. De andra täv- ; - Ytterligare zdjunkttjänst > ” i Markaryd bo Markaryds kommunala realskola har fått ytterligare en ordinarie- bildande adjunkttjänst. Vid sam- manträde på torsdagen beslöt sko- lans styrelse anhålla hos länsskole” nämnden ' bm tillstånd kalla till tjänsten " med . modersmål . och historia som huvudämne, Den nya tjänsten är "placerad i lönegrad Ag 23. Vid 'sammanträdet tilldela- des ämnesläraren kantor Adolf Ad- gård ytterligare" tre ' veckotimmar i -undervisningsplanen, Vidare be- slöts hyra 'Snapphanegårdens stora sal för den gymnastik man hittills kunnat ' hålla utomhus.” MHF har firat 235-årsjubileum, .: Kronobergs distrikt av Motor- förarnas Helnykterhets. Förbund . | högtidlighöll i. söndags sin 25- åriga tillvaro och därvid utdela. des MHF:s förtjänsttecken i guld till fabrikör Axel Melin; Marka- ryd, som varit v. ordf. i förbun- det a'ltsedan dess tillkomst, Fa- brikör Melin höll en parentation över ett par mångåriga styrelse- ledamöter inom förbundet och återkom sedan med att lämna en redogörelse över de 25 åren. Han konstaterade. därvid att det var 1926 på Önnestads folkhögskola som rörelsen grundades och redan det efterföljande året den 18 juli in'eddes ferksamheten i Växjö. Andra avdelningen .S. Sunnerbo kom först tre år senare den 24 mars . 1930 och. därefter kom Ljungby och Tingsryd 1933. Dist- riktet bildades vid möte den 21 oktober ' 1934 på Frimurarehotel- let i Växjö, Han redogjorde sedan för — bilismens ' utveckling : och nämnde att den gången MHF' till- kom var det inga parkeringsför- bud på något håll, medan det nu nästan är omöjligt att hitta nå- gon ledig p'ats i Växjö centrum. 7 ag kunde aldidg ana «att detta skulle | hända just ng... " Jingarna har; barnen fått lösa hemma. Labyrinten för de min- sta var också roande, även om . den inte lockade med några pri- ” --— Jag vet inte än hur våra " elever lyckats med de indivi- . duella, tävlingarna, säger fru Karin Damström, som arbetar i söndagsskolan f Betel, Knäred. Vi fick idag in några av svaren, som de löst hemma under vec- ” kan. Jag tror” nog att t. ex. kriss-krosset för den yngre pris- tagarklassen varit väldigt roande och intressant. Skall bli verk- "ligt spännande att se hur det går. - ml - lingarna med liv och lust, be- rättar <hr: Joel Kullberg, som förestår tsöndagsskolan. i' Taber- ; naklet, Veinge. Vi fick in ”åt- skilliga -korsord och andra lös- ningar i, dag. Så avverkade wi den gemensamma tippningen just idag. Hur det"gick? Ja, jag tror » det gick ganska bra, även om ett par frågor var ganska svåra, Men vi hinner ju tänka över det något mer, då lösningarna inte . skall sändas in förrän senast den '6 november. «i sen . "> Hos hr Hilding Martinsson i -. Skogaby samlas också var sön- dag en söndagsskola, som även om "den :inte är stor' dock inte . hyser någon rädsla för de större j — och ” starkare : konkurrenterna utan med friskt mod gett sig in i den hårda rikstävlingen. — Vi försökte tippa idag — en tolva . hoppas vi det blir och till nästa 7 söndag skall vi samla in hem- | uppgifterna, = 0: set 0, I Betania, Strömsnäsbruk, har fru Ester Stråle hand om sön- dagsskolan. —' Vi har ett 40-tal . inskrivna , och. det intressanta ” materialet i nykterhetstävlingen , har verkligen lyckats fånga och locka fram. tävlingsgnistan hos]. eleverna, > ' UN Den 15 december anordnas en "stor söndagsskolhögtid i Stock- holms Konserthus. Då skall bl. a. förstapristagarna mottaga sina pris. Det skulle allt vara, roligt att se en sydsvensk på prispal- Jen eller vårför. inte sydhal- ländsk flicka eller pojke? Lycka till: alla tävlande i slutspurten! Gör ert bästa och — vi håller tummarna för er! 'Ellet -Alla har gått in för täv-|. ef:9010, .. att Våxtorps Juniorförening kommit ut med novembernum- ret av sin tidning ”Unga Röster”. ...att gatorna i Laholm var förrädiskt hala efter morgon- regnet... - «.>;att skolbarnens intresse för nöjesfältet, som höll på att slå upp sina anordningar på Tivoli- torget, var mycket stort. Men så fanns det;också många intres- santa grejor med på vagnarna.' -svenskbyggd kvalitet i SIMCA ARONDE.. med 410.000-milatestado egenskaper ' "MOTORKOMPANIET «> Ridhusgatan 14 Jfjeventuella framtida konflikter”. . Vi har denna FN-dag sam- lats under ett alldeles" särskilt - tema. För att rikta världens uppmärksamhet på ett av da- gens stora världsproblem, flyk- tingarnas problem, beslöt FN:s generalförsamling i december 1958 att detta år och framför allt denna dag skall ägnas de - miljoner hemlösa flyktingarna På vår jord. : Bakgrunden till beslutet - om ett: världsflyktingår är det fak- tum -att det ännu finns miljo- ner värnlösa flyktingar i olika delar "av 'världen. Många är kvar; sedan första. världskriget och" den ryska. revolutionen. Oändliga skaror" tillkom '. under och efter andra världskriget. Vi Kan'i dag än en gång erinra oss händelserna i Ungern för 3 år sedan, som föranledde en stor ström . av flyktingar : till den västliga världen, Men vi får in- te glömma den stora skaran ki- nesiska flyktingar i Hongkong eller de arabiska flyktingarna' i Främre Orienten eller de många som” flytt från Algeriet under striderna där. För dessa miljo- ner: olyckliga vinddrivna männi: skor.finns knappast något annat hopp än hjälp på internationell "Vad kan FN och: de olika medlemsstaterna göra för att lindra flyktingnöden, kanske till och med komma till rätta med problemet? , Det gäller att få fram pengar och. åter pengar. Det gäller att skaffa bostäder och' arbete och det gäller att sö- ka-inlemma flyktingarna på den nya plats där de hamnat. I vårt land har. staten" förklarat ' sig beredd att mottaga . ytterligare flera. hundra 'så ' kallade svåra fall, « dvs.” flyktingar, "som på grund av sjukdom, lyte eller av annan anledning ;inte kan få tillstånd att vandra vidare" till transoceana - länder.', Svenska FN-förbundet, ” Röda ” korset, Rädda Barnen och Inomeurope- isk mission är några av de sto- ra organisationer här hemma, som” lovat arbeta för flykting-: 'atnäftsakt DE" kommer , under höstens lopp att vädja. till oss alla "om våra bidrag. ' Ytterst gäller det dock. att.söka väcka det : internationella ; samvetet. Det gäller att samla 'världsopi- nionen för. en verkligt effektiv aktion. :Utan en sådan "samlad insats kan vi ej 'nå målet. På ett år kan' vi inte lösa flyktingproblemet 'i världen, men mycket kan: göras redan nu. Vi kan helt enkelt inte underlåta att ge vårt stöd, då det gäller att lindra lotten för de miljoner ' människor. som utan egen förskyllan drivits bort ' från hem och härd ut till främmande länder, Fö följda och . terroriserade ; på grund av: religion, ras, natio- nalitet eller politiska åsikter, hotade till livet har de läm- nat hem och land för att gå ovissa öden till mötes. Det är alla dem som oskyldigt fått lida, 'som vi i dag måste äg- na våra tankar och insatser. Det har så många gånger ti- digare framhållits, att, FN ald- rig kan bli mäktigare än den kollektiva viljan hos 'de skilda folk, som står bakom organisa- tionen;. Det har också uttalats hur nödvändigt det är att de enskilda människorna ' 'sluter upp, kring FN. I dag, då vi äg- nar vår tanke åt just olyckliga medmänniskor ute i" världen, är det. så mycket angelägnare att få de enskilda individerna per- sonligen engagerade för FN:s sak. Utan. den uppslutningen kring Förenta > Nationerna när vi aldrig målet om fred på jor- den ' och en lyckligare värld: I det ligger arbetet att skapa res- pekt för människovärdet och människorätten och känslan :'för plikten till .vår nästa,' idéer på vilka ' vår ” kyltur ytterst" är FÖDELSEDAGAR 9Iår oo to fyller på torsdagen f. lantbr. Emil ; Håkansson, ” Tallbacka är född i Blekinge och han kom till Markaryd som järnvägsbyg- gare, trivdes och skaffade sig en gård i Södra Århult. Vid sidan om skötseln av gården var han flitigt anlitad som diversearbe- tare. Han bodde kvar på sin gård ända fram till dess hon för cirka 4—5 år sedan blev intagen på vårdhemmet, =” on Får cn ” De "fyller i morgon fröken Eme- lia Karlsson, Stjärnholm, Östra Karup. Hon är född i Östra Ka- rup där hon alltid bott och ver- kat. Hon var i sin krafts dagar en duktig och arbetsam männi- ska. Varmt religiös försummar hon sällan att besöka kyrkan: BO års As AS Å fyller den 29 okt. f. lantbru- karen Erhard" Jörgensen, Brån- hult, Markaryd, 0000. Hr Jörgensen är född i Brån- hult ' dit -. fadern inflyttat från Danmark. Fadern var en vida känd djurläkare och sonen Er- hard övertog på sin tid detta yrke, som han kombinerade med skötseln av gården. Utan tvivel fyllde hr Jörgensen en mycket stor uppgift som djurläkare in” nan Markaryds distrikt fått en veterinär, Jubilaren. vistades i Amerika under åren 1902—1906 och två år efter hemkomsten ö- vertog han föräldrahemmet som han sedan innehade till 1941 då han överlät samma på en av 'sö- nerna. Samma år som han över- lät gården lät han uppföra en villafastighet ”Jörgenshem” 'ut- med riksettan : och där njuter han och hans maka nu sitt oti- um efter en lång och strävsam arbetsdag... .. >... eo "Hr Jörgensen var. på si flitigt anlitad i kommunala värv och var han under en lång följd av "år roteombud, huvudman i Markaryds sparbank : och leda- mot av kyrkorådet. Personligen gemytlig i sitt framträdande har jubilaren skaffat sig många ä ner på båda sidor om länsgrän- sen; Rn EL 80 år dra Å fyller den 29 oktober fru Hi ma Viktoria Davidsson, Villaga- tan 28, Markaryd. 2. co. oc . Jubilaren är: född i Yxenhult och vid 30 års ålder ingick hon äktenskap med konduktör Gus- tav Davidsson varvid paret bo- satte sig i Markaryds dåvarande stationssamhälle. Hon har alltid gjort sig känd som, en duktig "husmor och har blivit avhållen av grannar och alla andra med vilka hon kommit i beröring... 80 år js 0 es Man - fyler i: morgon fru ' Amalia Olsson, maka till fastighetsäga- re Robert Olsson, Hishult, Hon är född i Kåphult, Knäred. Ef- ter ingånget äktenskap bosatte makarna sig i Hishult, där de förvärvade ett mindre lantbruk. För ett 20-tal år sedan avyttra- de de emellertid detta och bo- satte sig då i en fastighet i His- hult. Fru Olsson är mycket in- tresserad och duktig väverska. Hon kan sin höga: ålder till trots glädja sig. åt' att vara vid god vigör. Ne . SS Wår ss rk ' fyller ' den 30 okt. pappers- bruksarb. Johan Valfrid Karls- son, Solhälla, Timsfors. : b5 åre ee fyller den 30 okt, fru Hilda Nilsson, - Tormansbygd 'Norre- gård, Markaryd. «7 te . . fyller den 31 okt. fru Anna Nilsson, : Tormansbygd,' "Mar karyd. 00000: la : Fru Nilsson är född på föräld- ragården i Norra Haghult, 1 samband med att hon ingick äk- sl med 'rörläggaren Oskar 5". Tel Halmstad 18510 en den. 30 oktober =: fö (dagen före Alla Helgons dag) | ilsson övertog makarna fru Nilssons föräldrahem. : För 6—7 år tillbaka avled maken och se- dan dess har jubilaren tillsam- mans med en dotter själv dri- vit jordbruket. Arbetsam, vänlig och - hjälpsam har: jubilaren skaffat sig många vänner i byg- den. . 4 rt HYLLNINGAR ' ,— På sin guldbröllopsdag . Waullin,. Agård, . Hishult, ligt hyllat av släkt och vän- ner med blommor och presenter, På eftermiddagen gav makarna Wallin middag på Hotell Gäs- tis i Hishult för ett 40-tal per- soner. De blev här föremål för uppskattande tal och leven, samt telegram från många håll i DÖDSFALL Elin Åhman, I sitt 58:de lev- nadsår avled i måndags efter en tids sjukdom fru Elin Åhman, maka" till lantbrukaren Erik Ahman; Hagstad, Oderljunga. Den . bortgånfna var född i Fågelsång, Våxtorp, och dotter till framlidne lantbrukaren Nils Persson 'ocK hans likaledes framlidna maka... Fru Åhman innehade, innan hon 1945 ingick äktenskap, anställningar på olika håll. Hon ' var känd .som en mycket duktig "och arbetsam kvinna, som helt ägnade sig åt sitt. hem. "Personligen var hon snäll och "sympatisk, Närmast sörjande” är "make samt två syskon," fröken ' Annie Nilsson, Fågelsång, .' och lantbrukaren Fritz Nilsson, Vråkärr, Våxtorp. I sorgen vid hennes bortgång deltager ' dessutom "syskonbarn samt övrig släkt och vänkrets. Fridolf Hjelm. F. järnvägs- tjänstemannen Fridolé = Hjelm, Nylid,' Båstad, har avlidit i en ålder av 75 år; Hjelm var född i "Båstad där han började sin järnvägsmannabana för att se- dan tjänstgöra på olika' platser bl.a. i Kattarp och Västraby. Efter '"" uppnådd pensionsålder har han varit bosatt i Båstad. Närmast dotter, två, bröder och två syst- rar. Ta enl ör Karin Wennström. I én ålder av nära femtio år avled i sön- dags kväll på Ängelholms lasa- rett efter en kort tids sjukdom fru Karin Wennström, maka tilll ' byggnadssnickare Sven Wenn- ström, Karup: vol osa : Hon "var född i Förslövsholm. Makarna flyttade till Östra Ka- rup'i'år från Menlösa i Våxtorp där de varit bosatta sedan 1936, ”l och förvärvade en 'fastighet. på Rivieraområdet. Fru Wennström efterlämnar minnet av en god, snäll” och som helt ägnat sin tid och kraft åt skötsel och omsorgen åt sitt hem och de sina, Som närmast sörjande ' står "make, sonen ra- dioreparatör Jan-Erik, åldrig fa- der, Janne Johlin, bosatt i Förs- lövsholm, svärmoder, syskon'och övriga släktingar. + Co BEGRAVNING : " -— En ”nögtidlig" jordfästning ägde i går rum i Våxtorps kyr- ka -då stoft&t efter fru Anna” ' | Maria Johansson, Jonstorp, Våx- torp, vigdes till den” eviga vilan. Prestaverande' var lantbrukarna Gösta Johansson och Karl Nils- son, båda från Fladalt. Jordfäst- ningen förrättades av, kyrkoher- de 'Arvid Hallind, 'som också höll 'griftetal samt utförde be- gravningsmässan. När kistan ut- bars spelade kantor Elsa Wal- lin sorgemusik. :- 2 Vid graven tog de sörjande ett sista farväl och deras tack fram- BD : ALLTID "KLÄNNINGAR Ar och” MN KJOLAR '; sörjande " är hustru, |. Rivieraområdet, Östra |. 'hjälpsam människa |" X sa LI LIZETTE] RAA AAAATTT TT TTT TI Modell 6325. Elegant snörsko för utebruk med tunn gummisula " och smöcker läderklack, Sportgrain i höstens modefärger, Husexport för 100 miljoner to Ett svenskt företag, Skånska Cement jute i exportera hjärthus till Västtyskland för cn 100 vil NN Det gäller "Köln, : där en stad i staden, omfattande 5.000 egnahem, ' skall uppföras. Projektet rör sig i denna första utbyggnadsetapp och c:a 100 milj. sv. kr. Vä Å al ästlyska roges - ringen har ställt ekonomiskt stöd i utsikt i form av ränto- - fria lån, (Malmö i dag) zD sor fördes av kyrkoherde Hallind | Från idr 7 Ps 396:5 sjöngs. En rik och vac- |' dr ottssek r, ; GE su - «> Iaholms 16, : Nar blomstergärd hade sänts tilll "Gymnastik t kväll oldboys Il. 19 och husmödrar kl. 20, "med: eller utan: fräninande ” GÄSTABUD betyder, rejäl svensk mat — —, oo... l .sta festligare tillagad, men inte dyr, Ett exempel finner: : Ni i receptrutan här nedan. ATA ka ere la ::GÄSTABUDS-rätter smakar lika härligt till vardag. "middag som till bjudning. Så. Ni ' behöver inte ha "främmande kemma för att ställa till med” GÄSTA- x "BUDL ve . Ne s Hämta GÄSTABUDS- foldern "i Er. konsumbutik, I. den får Ni' recept "på flera festliga GÄSTABUDS- = Lammstek" so Lammbringa och rygg. ':-" ky 6:90 Fläskkotlett aocca ky 7:40 Fläskhals == "- >> kg 7:40 Revbensspjäll ">" "> kg 8:00 Falukorv = 0. > ockg 4:80 - | ee :HHL&khlLLDDDIIDIIlEHN-L ÅN 24. "GÄSTABUDSBIFFAR '. | E Arbeta köttfärsen smidig med salt och fyra kryddor, plan" da i ägget och potatismjöle näR me Er onlort eldfast. fat till 12 st. ganska tjocka biffar. Vira sedan en bacon- i je biff, täck med ostskivorna och ställ in oo SänA I incdelvarm ut Efter omkring 1/2 tim. ' biffarna i medelvarm ugn, ca 200". n är biffarna färdiga att serveras med kokt potatis eller rig och en sallad på t.ex. tomater och lök eller en grönsallad. ; Ens LS AN NEG ' woz kryddor Nn . könsum —— blev paret Amandå och Charles njärt-" BANKSV FÖR RIKARE FRITID — FÖR TRYGGARE FRAMTID SPARBANKERNA 1 SÖDRA HALLAND "| > 25-30 okt. SPARA NU od — ss a rr AS AA sammas ört FA € 2är skär ERA nh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.