I | I i vv. tå rd LJ Onsdagen den 28 ' oktober 1959 -- DEN DYRORTSUTREPNING. stora folkgrupper knutit så starka förhoppningar, till vilken hamnade som bekant i skrivbordslåda någonstädes i öran= kanslihuset sedan veder de departementschef förra året under hänvisning till det stats- finansiella läget icke ansett ”kunna göra densamma till remål för en :proposition- För att hålla frågan vid rekommenderade motionärer i riksdagen en ny prisundersök- ning ehuru statsrådet tidigare förklarat sig inte. vara beredd medverka till en sådan. Sedan stats- och bevillningsutskotten begärt .en dylik undersökning 1 | DEN 28 OKTOBER 1959. .LT = - Laholms :dyrortsfråga +: :". Il I så Jångt utredningsdirektir ven, som kunna ha ett visst s allmänt intresse. en ning ta vi sig dagsinterpellationer i dyrorts- för "frågan — från regeringssidan tryggt kunna hänvisas till på- liv: gående utredningar. Det är tydligt nog att ett avgörande i "frågan skjutits på . framtiden och att den uppenbara 'orätt- "visa nu gällande ortsgruppe- ring innebär främst mot be- ” folkningen på landsbygden och "i de mindre städerna länge tat ko att bestå, särskilt se- och riksd därefter b därom har regeringen numera tillkallat generaltulldirektören Vidar Fahlander att verkstäl- Ja utredning om principerna en prisgeografisk undersök-. ning, Liksom vid den senaste undersökningen år 1951 skall densamma föregås av, en redning om principerna. I di- ”rektiven , för, den nu tillsatta utredningen, har” bland” ani "uttalats följande. Den prisgeografiska under”. sökningen :. bör syfta till skåpa underlag för en allsidig ” och. förutsättningslös bedö! a ning av frågorna om 'spänn- - vidden” f' ortsgrupperingen; om. antalet" ortsgrupper samt om » omflyttningar. inom, ortsgrup- "peringen, På den nu” ifrågava- bör anl 'dan det nuvarande” regerings- ' partiet efter, två val hunnit bli än mera storstadsdominerat. LIKSOM 'TIDIGARE åter- ' står dock för orterna i: lägsta ”dyrort den' möjligheten att ge- "nom "säraktioner söka skaffa .sig rättvisa, Här i länet har dylika, aktioner tidigare" lyc- ” kats för. Kungsbacka, Varberg "och Falkenberg. Laholm är nu dén enda av västkuststäderna, gom är kvar i 'ortsgrupp 2. In- att. 'gen torde med fog kunna häv- "+ da att det är billigare att.bo im-.. i Laholm än i:de andra stä- "derna i länet. Utsikterna för en” uppflyttning för stadens "vidkommande bör' vara stora om”- energiska . ansträngningar härför” göres. ' Som' ett före” ” dömligt pel härvidlag bör för - ut= nat rande utr "ma dén tekriska uppläggningen den, förestående, undersöknin "gen, liksom .1951 års dyrorts undersökning, i stort'sett böra $; Dr > z Ve, mrådesindelninz grundas: på gar; Undersökningen » bör: mellertid i. denna del ej-plane-. rag så snävt,"att de'förskjut- ningar i' den nu'gällarde om- vådesindlelriingen : inori: orts- grupperingen, som kan, visa sig riöjliggöres, -Ut- 7 lig- het med: vad, som. uttalats vid. riksdagsbehandlingen,' närma. re överväga om :undersöknin=.|: gen skall baseras på sammä principer som tillämpades : vid redningen: ör 1.övrigt; I 1951 års undersöknin; sd. Utredningens ' förslag riktlinjer för den kömmande . undersökningen bör, innefatta . ett tidscherna för genomföran- att. utarbeta förslag till grunderna" för en sådan pris- ' geografisk' undersökning: Med utgångspunkt: från de i allmän= " "het gynnsarmrha erfarenheterna” om - områdesindelningen i nu " gällande : ortsgruppering ; torde . franihållas Idala landskommun, «som på sin tid lyckades över- ”tyga,. statsmakterna ':om rätt- 'mätigheten”av "er bättre dyr- ortsplacering, .. rr saholms” ' " städsfullmiäktiges éslut. den: 29 oktober -om av e- t : vanliga..tonåri trots att de kan bråk: minoritet.av. kriminella element, på vilken. alla ser-” och. vilken alla "läser! om!:'OcH' när doktorin. nan Edén ställde "den givna frågan hade nog de flesta åhörarna inte långt. till det gammla ' visdomsordet — hälsan det samt en beräkning av kost. naderna för undersökningen, När så denna utredning en gång är slutförd, får väl någon - parlamentarisk » dyrortsutred- vid- Under överskådlig tid torde härigenom. vid. riks” "DEN / ENÄSTAENDE: torkan sommaren, 1959 innebär en svår belastning för det. svenska jord- pruket, på: sina häll t.o.m. kata- strof. En" dylik : sommar innebar förr i tiden "missväxt och hung- ersnöd. Historikerna ha mycket att berätta härom, ty dessa är äro legio, -ja ibland tycktes fiera följa i rad efter varandra. Här några stickprov (något annat kan det" ej bli ' fråga :om) på dessa svåra svält” .och 'nödår under tre sekler i vårt land. > a "År 1666 (undel Karl XI:s min- derårighet) 'regnade det inte mel- jan 'midiommar och Mikaeli (29 sept.), 'vilke får anses vara ett rekord, Det var "också under Kari XI:s sista regeringsår som vårt Jand ' drabbades; av | verkliga hungersår . 1688 började den för- sta. missväxten. År 1689 var det eti ovanlig het, sommar. Mot hös- ten: förtvinade' säden.” Det blev vattenbrist” och enl: rapporter, mäste "man "forsla vatten flera mil, till: kreaturen (vilket ' dock låter. nägot"'otroligt). En sträng vinter följde. I Dalarna blev det en sådan; hungersnöd" att: stora skaror ; människor . "utvandrade, Både 1689 och 1690 utbröto fär- soter och" skogseldar, vilket. -väl hade -meåd torkan att göra. 1691 var inget torkår, men väderleken var, i olag. Våren ;var' brådstörtat tidig. Sommaren inföll med myc- ket stark" åska, hagéel:och slag- regn, 1693 "kännetecknades av het maj.:Ute' i Europa härjäde" gräs- och.; Vulkanerra också dyrtid 'och' ersnöd i 'mellan-Europ: skall 92.000"ha dött av, svält och -. DE | STORA .. hungeråren ” för vårt land blevo 1695, 96 "och 97. et förstnämnda året var tarkår 41 Spanidh oékH Portugal dog enl, samtida skildring 14 av boskapen av'brist på föder). Aret 1696 fick gräs redan,'i. februari i stock- holmstrakten och vid samma tid kom svalorna till. Halland. : Sedan kom ' vintern igen' i värmånader- nä 'med förstört. utsäde. En kylig sommar” fullkomnade eländet." S.allt vad Kan för- A sina olyckli-"' fidigt på morgonen körd stor lastbil med stora mjölkspan nar in I Victoriaallén, Med ett LYFTES e e enl misstänkt sig vid n [YYTON Fallet 20000400 av, Clary - Wanger broserson t väldigt skrammel: passerade den ett litet tvåvåningshus. - auffören ryckte plötsligt Var det inte ett skott som från det lilla huset? Han nade vagnen och lyssnade, an hörde ingenting vidare, var tyat igen. NN Han ryckte . På axlarna mumlade något ohörbart om att var riktigt vaken, hörde så underliga Och så körde han vidare. + han viset into ofersom han saker. Éa upprörd man tog emot de poliserna vid porten och rum 1 översta e tvåvånings. uset ägdes av en rik direktör Åå morgon ttata i sin våning: Död, skju blgge förde dem till ett fåningen. Det' lilla Brandon, som tidigt Jen i huvudet, . Hansa vid sidan om honom. Ha . Han ett otäckt sår I huvudet, Direktörens ojän t han vakna att en lastbil kört förbi buset, I ögonblick bade han hört samma et skott från direktöre Ha. hade skyndat dit. Men ten var låst, or till systersonens nackat på Efter stund hade denne yreakar mit ut och undrat vad som stud de bägge rusat till var mörkt i på. Så bade " Brandous rum, Det Tvmma a Systersonen snsvat och slagit. huvud Fordsskiva, bd OHOM på en säng och sed. + larmaecat polisen, systerson låg medvetslös betjänt berättade Betjänten hade då Betjänten hade + randon + + + Lå + + på + bi | en" f;d. inbrottstjuv, "som "med " dfalska papper lyckats få plats i buset. Han blev omedelbart häk- tad, > on . stan- |, Den unge systersonen: låg län- Men ge medvetslös. Men till slut blev Allt] han så pasa återställd. att. han "| kunde höras, Han bekräftade till polisens stora förvåning betjän- tens uppgifter ord för ord. Po- lismännen som förut varit säkra till. ljöd och hade På alt det var betjänten som var den skyllige, visste inte längre vad de skulle tro. + Systersonen, Cartel, - blev nu också anhållen, Det var på goda grunder, Hans dåliga affärer var kända, Och att Brandon och han iote alltid drog jämt, var ett fak- tum, Polisen drog nu den slut. satsen att betjänten och Cartel hade arbetat ihop och att båda vs delaktiga i mordet: = Canal blev förtvivlad. F sin öd vände han till sin gode gjorde stora änsträn at Temae t vid rum. dör- rum lång kom. hade i en lagt an är Betjänténs. berättelse verkade; ansträngningar var fö - En "eftermiddag: då advokaten Mi varit. på besök: hos sin. olvctklige ' vän sjönk han trött ner på en” stol i den: Brandonska villan. I” detsamma for en tung lastbil för- i Stolen: som-han satt i skakas . de så” häftigt: att käppen som han ställt "upp: mot den föll till golvet. Advokaten rusade. upp. Han hade fått 'ett uppslag," "=" : De: polismän som hade hand om fallet Brandon varsam". 'e i det rum där Bråndon' några vec. > kor tidigare hade hittats mördad, ” Med spänt intresse följde de ad: vokatens förehavanden ul — Här låg revolvern, sade ad. ' vokaten: vänd till de församlade. Den är nu för säkerhets skull lad. dad med lösa skott. Jag lägger nu . revolvern på bordet, som framför, sängen där Brandon hit- tades, : . DA oa : Sedan gick advokaten fram till fönstret" och> vinkade till någon nere på gatan, Strax därefter Tar ' en tung lastbil. förhi. Det gama huset . knakade i. sina fogar. Till och med. möblerna flyttade sig en smula, .Bordet där revolvern | låg. skakade, så kraftigt att vap. net föll till golvet Ett skor gick ' Då de församlade hämtat sig från sin överraskning, sade adyo- katen: —.zi MM : — Don 'tragiska natt; Brandon blev. dödad, låg en stör vel på golvet. Den Zav revolver- pipan. när revolvern föll till gol- vet. den. olvcksaliga ”riktningen,' att Brandon blev träffad i buvu- det. Denna revolver är gammal och omodern. Och den far osäk- rad som nu. 'Så den är mördaren och inte betjänten eller min vän Csartel, slutade advokaien. som an sprida livs över mysteriet, Copyright: AB TEXT & BILDER" a A De värs ta | en'öhaturligt tidig vär med grönt ga undersåtar Under åren 1695 och 96 utsåldes för lägt pris till de behövande 110.682 tunnor säd, Men värst av alla hungerären blev 1697,troligen - utan motstyc- ke i vår historia. De. svältande människorna tog sedan kréatu- ren nedslaktats, till vilddjurska- daver, ja i Finland slaktades och förtärdes hundar och kattor. Där och 'i Norrlarid var nöden störst. meddelande från Finland att över 80.000 människor. dött av :svält och att: 9 socknar voro helt ut- döda. Vid ett finskt regemente överlevde inte en enda man, Hi- storikern .K. "BE. Kindblad skrev också i-sin Svenska historia för 80 år sedan, följande: ”Flera års svåra: missväxter mot slutet. av Karl 11:s regering, hade tillföljd en: förskräcklig hungersnöd,' som lade flera tusen människor 1 gra- ven samt på sina ställen bragte hela. socknar och ' häråd i: ödes- mål 'störde väl betydligt nog den rådande : allmänna: sällheten : ;. Med anledning af denna nöd ut- färdades det första brännvinsför- bud,'vår historia' vet att omtala”” Givetvis kan :man :funderå över att naturen" under '1690-talets år så rubbats i sin ordning att som t. ex. 1696 då lövsprickningen in- träffade i februari, och det; blev augusti och "sriultronplockning i september..'.. «> ok Rn --UNDER 1700-TALET inträffa- de många missväxtår, men värst | torde” året: 1772-'0 1773 (under Gustav III:s regering) ha varit. Ar 1772 skall: 18.000 ha dött: av hungersnöd; Men » året ; 1773: be- tydde ;. fullständig hungerkatastrof —-55.000 döda av svält, Man till- grep: ben, bark,: halm: och agnar som'" livsmedel..- Spannmälsbrist rapporterades: i från Dalarna, : "| Värmland, Småland,” Österbotten och Nyland, men värst var den i Dalarna." Utmärkande” nog blev - | det..också' skärpta straff för tjuv” mjölkning' sistnämnda 'år:.. " Ett verkligt barkbrödsår. blev ocksä 1783. Mänga familjer ut- vandrade till Danmark och Ryss- I senare landet troligen finländare). .” Stockholm ''över- svämmades av tiggare. , Stark förbittring rådde 'genemot kung- en. för .hans dyra italienska resa, detta ; år - vilket vär-. förståeligt. "Greven av Haga”, :som. Gustav |III'. kallade "sig, roade .sig. som sagt iItalien och 1784 i Frankri- ke, alltmedan hans folk”ät: bark och : ollon: ; Men man” tvingades också äta hästkött. Innan kasta- des : årligen ' bort "500.000 " pund disp. 2. 8.5 hg.) av detta livsme- del; Hästen, som. på; sin tid off- rades till "Oden! och Tor ansägs hednisk. Hungern' bröt ' vidskepel- sen och sedan har hästkött varit människoföda i Sverige. " bea - Aren 1812 och ' 13: inträffade också "svår missväxt. och period- vis blev” det förbud för bränn- vinsbränning.. 1821. och 22 inne- bar nya barkbrödsär. Till det ut- blottade Norrland utgick, statlig hjälp på 52400 tunnor 1821 ochc. 16000 :1822 spannmål” (råg och korn): I sista" hjälpaktionen in- räknades. också utsädet. => ” . Både under 1830 och 40-talen inföll missväxt-. och nödär, men vi hoppa över till år.1855, då det rådde, "dyrtid "och höga spann- mäålspriser i' samband: med års- växten förut. De fattiga led nöd och" denna gav också uthov. till 8. k. upplopp." Brödoroligheterna orsakades 'i första hand genom spannmålsuppköparna "och export av säd. Mot hösten blev det bätt- re ställt. Dyrtiden visas bäst i detta diagram i-:riksdaler och skilling. N ter "Fordna Nuvarande | 2 NM - > "medelpriser 1 tunna råg 12. 18 1 dito potatis 2. 4. 1 Lispund kött 2 4 1 ” "fläsk" 41.0 6 1 >... talg 6:32 12 I oo» . Smör 6:32. 10 En kull ägg ' 14 > 20, c En kanna mjölk 7. 21208 "DE SISTA stora missväxt- och nödåren voro 1867-—69, särskilt det i folkminnet ännu starkt fort- levande 1868. | | En enastående torka var orsa- ken till eländet, som så mänga gånger förr. Det blev en fruk- tansvärd hungersnöd. Man baka- de bröd-av bark, . lavar, agnar, un nödåren i Sv EA äv. CHARLES” I mars 1697 mottog Karl XI ett | snö och slädföre i maj, isigt 11. "hans bok har blivit ett halm. Värst: var idet i Norrland. Från. Småland . (Västbo härad) hette det:- ”Det arma folket bondstugorna, ej blott d backsi - gorna äter bröd af 2jöl malet af agnar och skuren halm, ofta utan någon tillsättning af rent mjöl af säd, ja man ser till och med de fattiga barnen plocka och äta gräs och:andra växter, för att därmed släcka hungerp', Utlarndssvenskarna ömrgade för sina ' nödlidande : landsmän; Så skickade den värläsberömde.upp- finnaren” John... Eriksson ij från Amerika - 20.000. Riksdaler; och den lika ” världsberömda ” sänger- skan Kristina Nilsson: gav ikon- serter i Paris, vilkas "avkastning oavkortat, gick ,till nödlidande,i hennes Småland. Också en annan lika - berömd säångerska;' Jenny. Lind, +, bidrog - med ekonomisk hjälp. Men alla hjälpaktioner till trots, förblev . det. omöjligt att tillnärmelsevis: stävja "7 nöden. er ig es ; historia ls é Emigrationen till Amerika tog en rent lavinartad fart. Ödehem- man uppstod, då ägarna inte ens förmådde betala hypoteksräntan. År 1865 hade utvandringssiff- ran från Sverige, till Nordameri- kas Förenta Stater stannat vid 6.691 personer. År 1869 hade den stigit till 39.064. . M : I Missväxt och svåra är (som t. ex. 1888) har också i' senare. tid inträffat, men. dock inte av den tragiska | karaktär. som känne-] tecknat ' fornä,.: tiders... Det är främst vetenskapen, som resulte- rat i andra brukningsmetoder, som vå ha att tacka" för att inte fullständig katastrof inställer sig under. heta och 'torra år. Trots det prekära i årets skördesitua- tioner'som drabbar öss alla, men framförallt jordbrukarna i de hemsökta områdena, innebär dock vissheten om att vi slipper sväl- ten, något vi kan-trösta oss med. rn NS = Charles. "+ Signe : Brgnnem: > KVINNOR ;;. BAKOM GALLER. EFS-för- ' laget, ' 4:50. ere M ”Det går lätt att träda 1 dans med lustan,' men senare, då lustan dansar med oss "> 'o,' vilken, tung dans ;:.”" Tusentals, hundratusen- tals unga människor : har bittert, bitande = bittert ” fått > erfara san- ningen "i "de orden: : Skriande är nöden ”i' världen," själarnas nöd. Ned i lustans och" lastens : sump- marker har.:unga människor: loc- kats —"livsmod - och: livskraft har de utsugits -på '—. viljelösa -redskap för roffare: har de blivit — fäng- else och anstalter har slutligen ta- git hand om. dem' —:' märkta, möt- ta med misstroende har de kom- mit ut ur dessa... - « pre Den" danska: diakonissan Signe Brgnner ' har «under senare 'år ut- fört en uppskattad och välsignel- sebringande gärning i: Danmarks kvinnofängelser. Hos många olyck- liga kvinnor bakom' galler har hon fått. tända livsmodet och. livsvil- jans låga" och även hjälpa några fram till: tro på Gud. — Glimtar ur ' fångarnas ' livsöden, berättade med fångarnas egna ord och åter- givna på deras' egen begäran” för att bli till varning, delger hon lä- saren.' Likaså - en” rad 'samtal som hön haft med 'de fångna kvinnor- na. berättar hon Omiuica.g cs” Boken har:ett angeläget ärende till; oss” alla, män som «kvinnor, utanför gallret :— den vill lära oss att döma mindre och förstå bättre dessa arma,. som lockats i'fördär- vet, > = ROR : roman :' av." Friedrich . renmatt, Tiden... | fånb, 19:50. vv Den "i a Dir- Pris 15:50, schweiziske " författaren Därrenmatt'; är väl bekant . för svensk "publik och utgör en: vär- dig "pendang . till .Simenon ” med vilken han. har: vissa berörings- punkter. +: Meri" ”Kommissariens löfte” är ingen 'deckare;i, vanlig bemärkelse :— ' författaren, syftar långt vidare och det råder intet tvivel om att detta är hans bästa bok, dramatisk” och - slagkraftig i' sitt dubbelbottnäde ärende, som har: flera ” svenske -'paralleller. Stälva . den :yttre kriminalintri- fen, med kommissarien Matthä- is människofiske, " är mycket fånga en :sexualmördare "genom ett sätta en nv flicka i röd kjol och gula flätor. på kroken och kasta ut den där strömmen drar förbi utvecklas. av, Dirrenmatt till en olidlig snänning. Också na Tisen. de "skeptiska komnramig människorna, Aras till" set fy.i susxet - från denna Tacigka . Ach navkolapiska. > narfektianslidetge Men. Matthäls fälla slår ikon om tomma Inften: och själv försinn. ker. han i absinten, sadan hang nträkning slavit fel- Mon. det är som Diirrenmatt med serym ironi ännnar berättelsens andra botten, Det visar sie att Matthäi. ända räknat alldeles rätt, det var bara en tillfällighet som hindrade att han fick bekräftelse på det. - "FÅGELVÄGEN", roman Av Sven O Berokvist. Tidens förlag. Pris 21:50, ee Norrlandsförfattaren Sven '.0. Bergkvist. har: med den förelig- gande boken gett sis in nå sam- ma vägar som Wilhelm Moberg, nämligen emigrationen. Liksam Mnabere har han dack' lyckats ' med det svåra problemet och helgiutet. verk. Religionen har blivit den sammanhållande fak- torn i den. tilla £runpen på 12 emigranter som från norrlands- byn ger sig fågelvägen till ut- skeppningshamnen. Det 'är en brett upplagd och intensiv skild- ring där personligheterna domi- nerar: Boken slutar så. att man kan förutse en fortsättning men snänrande, : Detektivens'i idé- att | är i och för sig en yYPPerlig skild- ring. H " "”AXELLE”;. roman : av Guy . Englund, Tidens, förlag... : Pris 14:50. 0. 0 - Det' är inte så särskilt lätt att fatta meningen med denna till- trasslade historia och det är kan- ske. inte meningen heller. Det hela; har blivit en tämligen hopp- -lög historia om den unga' flickan, som '. slår . sig ihop' 'med en: gift man. som givetvis 'har det trass- ligt i sitt äktenskap..Det hela går mot en: dramatisk och ' tragisk upplösning. = : IN ”"DENYSVARTA - VÄSKAN”, > "i läkareroman av A. J..Cro- nin.' Tidens bokklubb, Inb. 2 80 a mel « Den "svarta : väskan är en av författarens typiska läkareroma- ner, och som sådan både läsvärd och "trevlig. Några ' större : djup- sinnigheter bjuder 'åen ingalunda, men nog finns”det att göra för en nyexaminerad läkare i en li- ten' skotsk småstad med alla-dess fördornar. "Han är inter-precis-nå- got :helgon. och gör sina mänsk- liga misstag. Men just för hans mänsklighet "fattar man" sympati för honom, Ayn . Za SO PGULD OCH GODA: ORD”, roman” av Alice. Lyttkens. Bonniers, ' Pris '22:50,' inb. Den ' borgerliga miljön "i ”"han- delsstaden. -Malmö' under” tiden kring första världskriget bildar miljön i Alice Lyttkens nya fa- miljeroman, ' tydligen 'den första i en ny,”släktkedja”. En egen- kär och högfärdig grosshandlare- familj. får via ett ingifte så små- ningom veta var den ”hör: hem- ma”, och att det finns:annat än pengar och-:högfärdsstolthet, Det har blivit en trevlig bok som inte minst "gisslar: borgerlighetens självgodhet. En klar psykologisk bakgrund har författarinnan ock- så visat upp men det hela ' blir lite: väl omständigt, speciellt till- bakablickarna. Men man accep- terar. och glöds ända. med. de friska fläktar, som ”ingifta” Rut för med sig och 'det är också kring henne de bästa åragen i boken utspelas.” Det ne "DET ÄVENTYRLIGA”, be- ” rättelse" av. :: Einar Weall- guist, Bonniers, Pris 21,50, | inb. 26:50. - - : ”Lappmarksdoktorn” : behöver ingen. presentation, "Stockholma- ren som hamnade i Lapplands obygder har Själv” gjort sig 'elt världsnamn '— inte minst ' under de kritiska krigsåren." Den lille, vänlige mannen har aldrig gjort anspråk på att vara någon ro- manhjälte i vitt men" gjort mer praktisk nytta än åtskilliga sådana herrar. Han har skrivit "åtskilliga böcker om | sitt. liv: i norr och man får. nog 'säga. att ”Det äventyrliga” inte bjuder så värst mycket nytt. Men som van- ligt är de"14 berättelserna boken bjuder på fint. utmejslade och tjusiga ' vildmarksporträtt = inte bara i ord utan också i bild, Walquist har nämligen" försett beken med en-rad vältecknade porträtt. ste : ,. ”DRÖJ HOS MIG, :FRÄM- LING”, roman av Evan Hunter. Hökerbergs, Pris 24:50, inb. 29:50. | Med en förtrollande skä lyckas författaren få fram stäm. ningen i en amerikansk förstad där man — ofta av ren tristess — tittar lite för mycket På gran- och erotisk förfö- of iE ldsberga... oas Hu sbergaborna . får” oförändrad skatt för nästa budgetår om kom- munhalnämndens förslag står fast: fullmäktige, som på torsdagen: skall bl. a. behandla' frågan om utdebi. teringen och nästa års stat, Den kommunala utdebiteringen föreslåg' - oförändrad till 6 kr.' 50 öre, Drift. budgeten" balanserar på 1303.038 kr; och kapiti Ibudgeten på 279.345 kronor;!v or SS Tönnersjö” SLKF / ” rade .:Bygdegården under Greta Nilsons Tedning, -Till klubbodlarna anslogs, 25 kr och till Rädda Bar- nen. 15. kr, Avd. beslöt teckna an- delar i" till. den .7 I r var vid Eldsberga 'SLKF. skulle 'inbju- as. ' Nästa. möte bestämdes till första tisdagen 'i nov. Till värdinnor valdes' Gerda . Brorsson och (Lisa Johansson; Det: välbesökta .-mötet avslutades . med. samkväm. ",, Eldsberga ' lottakår . har haft årsmöte. -Ordförahden fru, Ingrid Kähler, hälsade välkom- men. De, styrelseledamöter som. var i tursatt avgå omvaldes. Styrelsen konstituerade sig. så: kårchef fru Ingrid. Kähler, : Agård, ' vice ”kår- chef. fru: Edit” Einerth, Stjärdarp, sekreterare fru Ingrid . Kullving, ' Andersfält, kassör. fru ' Anna ”Jo- hansson, . Klastorp, fälttjänstehet fru Mälla Jörisson, Klastorp, övri- ga ,: styrelseledamöter fru - Ella Svensson, .. Trönninge; fru. Vikto- ria Johansson, Ahlslöv, fru ”Ing- rid Holmgren, Eldsberga, och -frö- ken Birgit' Esbjörnsson; Trönnin- ge. "Till unglottaledare omvaldes fru Ingrid Holmgren; Eldsberga och till revisorer fru, Emilia Eriks- son, Halmstad, ooh. fru: Ella-Mari Andersson, Trönninge, Kären har under . det - gångna" året; arbetat. i unglottor; Under” det. gångna året har. försäljning ' varit . anordnad: i I Ihuset” och julmarknad i hemvärnsgården,' Julpaket. har an- vänts i och : penninggåvor till Fågered. och Spenshult samt Lutherhjälpen, riksstämman :i-/Stockholm: var .kår- chefen närvarande. Ka har. minskat :med ' 424 och utgjorde vid "årsskiftet. 3.774; Minskningen Beror. på. fjäderfäåvelns . minskade lönsamhet, .Räkenskaperna balan- serade: på kr. 11741. med- en :be- hållning ' av kr,'2.154.: Man" beslöt höja :. årsavgifterna r " kollektivt anslutna från. 1:75: till 2:10, medan ' avgiften "för! direkt:”anslutna "blev oförändrad sex kr:Styrelsen 4 valdes: med undantag för att-istäl- let för hr.C:. W. Jönsson; Värnen, Laholm, . valdes lantbrukaren Rag- nar 'Kristoffersson;: Kärragård,: La- åker, Eldsberga; och fru Ellen An. dersson, Årnarp, Halmstad. Att' representera föreningen” vid Svenska: Fjäderfäavelsföreningens möte "valdes agronom Lars: An- dersson,. re "Astor Johansson, Hr Erik Andersson, Våxtorp, fi reslog ,att föreningén skulle göra en: utredning; br: hönserinäringens bärkraft.: Detta bifölls och till kom- mitterade för” utredningen valdes hr Erik "Andersson; Våxtorp, in- struktör Lennart. Nilsson; Falken=' berg; hr:Gunnar Nilsson, Eldsber- ga -och "agronom Lars Andersson, ” Varberg. vd TT Direktör Werner Linghager, Gö- teborg,- höll -ett "föredrag Vari han 'erörde . hönserinäringen -och. pris- sättningen: på dess. produkter, Ef- teråt följde en livlig diskussion,” . » Rolfstorp. ec za Malmö Kreatur: marknad. boskap, därav 10 tjurar, 11 kal-. var ”ock" 4: ' Handeln: var iästar,". medehnåttig.”Samtliga djur "blev sålda: ". NI FRA ser "med 5 öre gor -och stutar: med. 5 öre pr kg, tjurar: ga 'klässer med '5' lamm" och yngre feta med 10 öre liga" klassér samtliga klasser : :samtli- öre pr kg; får: per” kg, Svin; ”slakterisvin.. 75. 100' kg, 100-—110 kg och övepr 10” kg med 8 öre per kg. Å Priset höjdes för kalvar: samt liga klasser med 5 Ändrade . prise; a Kor: extra +P] . : Yngre, fullt feta: 195—200, kl...2 äldre fullt. feta 165—170. sk]... Mirre IPta 145-150, klass magra simpla 140-145. : C.G ;.XVIgor 'och-stutar:: extra briina .' vikl.'1 fullt feta, köttiga" 255 2.260; kl. "2 imindre feta 232— 237, kl. 3 magra 217—222 Tjurars extra prima 245; kl. 230-—235, klass? äldre 207-217, kl.3 mindre:köttiga 202—207,:kL.. ma 9 4 4 simpla" 1972-202. :. . -Kalvar: extra Pp mjölksk Ivar, 300-310, . kli: 1- Skummjölkskalvar”. 275-—280,' kl. 2 d:o 270- fen Får: lam ta 150-—170; > Föll ne Svin: slakterisvin "under 75— 100'kg: 245, 100-—110 kg 235, över far 225 relselusta som ä gör rom; spännande och läsvära. både ofi drade, : V 110 kg" 225. Övriga priser: blev Lak VE . ' holm, Revisorer: blev hr John Nor- - ' Tillförseln till Malmö -kreaturg-. och köttmarknad.; under.. veckan > - 20-26 /10 "utgjordés av 142 ”stor-, Pr kg, kvis > över 110 Ill 3 har hållit .möte .i den nyrenove- > Bygdegården, En fest be- 7 3.655 timmar,. Medlemsantalet var, ' vid årets slut 113 lottor, därav. sju. ; till" flyktingläger” f Österrike - + på. lördagen; öte:" på Hotell Svea, -Halmstad, under ord- ' förandeskap ” av. . kamrer Arthur, - And : Bua, edl let - Varberg och -hönseriäga- Ja
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.