ov och "annan samlare 'av5 medicinali 7 LKFOLMS TIDNING — YYYTYYTYYTYYTTTYTYTYFYTYYTYYT YT vv YVYYYYYYYTTY I Toktobers mitt | Vid mitten. av oktober utmärker gig väderlekén alltjämt för efter- höstens. klara och höga Iuft, en ihållande torka "sätter alltjämt sin prägel på landskapet. Löven faller 1 massor "och det 'ser-inte .ut som deiå är skulle bli långlivade på trä- den; något som” enligt gamla märs ken kan, betyda en mild vinter. Men - iemperaturen sjunker. snabbt I dessa dagar, De blommor” som än- nu kämpar sig kvar såsom höstast- kar, någon enstaka ros, ringblom- mor och lövkojor; lysa på ett sär- skilt ;sätt.. Nattfrosten har. börjat, beh" ;just nu: brinner skogarna i brandgult och lila; Det är €a över- dådig” färgprakt i, lönn och lind, ö ky alm och: ek av rött, 'gult och EN ät Josef; "när: dehne fått sårskada-1.sitt arbete.som-timmer< man; -Linhé--gatte .röllekan mycket högt: som medicinalväxt, och "en I . 1 genvägar fö nder vandringar ute i marker- na träffar man ofta på halvt igenvuxna stigar som leder bort till någon gård, kyrka, by eller sam- hälle, Ibland går dessa stigar fram över kilometerlånga vandringsle- der, ja "här och där i milslånga sträckor. ' Före tillkomsten av vår tids bekväma och snabba kommu- nikationsmedel i form av cyklar, motorcyklar, mopeder och bilar ut- gjorde dessa talrika" stigar den snabbaste genvägen för att nå det mål som man sönskade få kontakt med, antingen det nu gällde att hälsa på i någon gård, besöka en kyrka eller någon affär. Då man var' hänvisad att till fots uträtta de flesta av sina ärenden var det in- gen risk att stigarna plånades ut. Tvärtom urgröptes dessa vand- ringsleder allt djupare i markytan från . år: till år. av den ständiga strömmen av vandrande människor i helg och söcken, : Av: "den äldre "generationen n> ; många av dessä stigar ännu på "19205 och 1930-taten. Men efterhand. som denna generation | funnädes ut'försvann behövet av vandringar till "fots. Det nya” släktet "hade belt gått in för nutidens trafikmedel "och ”ut- . I nyttjade endast de allmänna vägar- "wväxter "plockar i dag denna mmarens många : fågelsån- yker.. upp i blankvattnet här "skriande över: Talgoxarna brukar: bli "när vid denna årstid och uppehåller sig gärna: på ; fönsterblecket, | Snöska- torna årär snattrande sin färd ö över fält och 'ängar." Det är tid för dju- rens” inhysning och? utfodringens den "heliga Ursulas dag, I "legenden berättas det: om” denna , märkliga]. kvinna, att ”det var en gång iBri- tannien en' from” och: kristlig ko- nung vid nämn ”Nothus' eller Mau- rus som håde en prinsessa så skön att hennes like icke: fanrs. Hon] hette Ursula och utmärkte sig dess- utom. för jen så "hedrande vandel och tillika . . vishet, att. ryktet om henne 'spred sig till många Jänder, det: nu; knappast mer än ” rönspettah och 'doppingarna |' Ute i havsbandet är stigarna alltjämt aktuella trafikleder. Stigar och stä ittor i i markerna na som kommunikationsleder. : De uråldriga stigarna föll snart i glömska och plånades på de flesta ställen efterhand: ut av markens växtlighet. A Dock inte helt och hållet. Ute i havsbandet är de gamla stigarna ännu i dag”lika aktuella och oum- bärliga som förut. Ja, de trafikeras nu livligare, än någonsin tidigare. Detta beror på den stora inva- sion av sommargäster som varje år söker sig ut till våra kuster. Man vandrar med förtjusning på de nötta stigarna för att nå fram till en omtyckt badplats eller till båten, som ligger förankrad vid nå- gon enkel: stenbrygga i en lugn och tämligen skyddad havsvik. Där en gärdesgård wvinder äldre tider korsade en gångstig byggdes vid läggandet av stenmuren en särskild övergång en s k stätt. Härtill valdes en, ordentlig sten- bumling . eler: några”: släta .sten- stabil överfårt för de "många perso- ner 'som färdades gångstigen. fram. Var muren ovanligt hög lade man dessutom en ”trampsten. vid vardera sidan" av stätten. och 'därigenom blev klivet 'över "muren ännu 'lät= tare och mindre besvärligt för sår väl barn som äldre personer, "En kraftig 'stenbumling tjänstgör som stätt i den gamla stenmuren, i schweiziskt BERN (TT- ATS) Schweizarna går till val på sön- dag för att utse ett nytt national- råd, parlamente's direkt folkvalda 'e med 196 li r oc Ursula " gjorde . så en. kill Rom, följd av elvatusen fromma lungfrur. Men på färden dit blev 'skaran”' överfallen av hunnerna, som" dödade följet varefter -höv- dingen " begärde . Ursula till. sin "brud, så skulle hon få leva. När hon vägrade blev hon genombor- rad av. hövdingens - -pilar".. Enligt legenden. hände detta år 238, och 4. Köln har" Ursula sedan” hyllats | P som dess” speciella "skyddshelgon. I dessa dagar lyser stubben grå och "dyster, "där plogen ännu inte vänt” tiltorna.' Långhåriga i brunt och gult tecknade larver uppträda i märkefrna till tecken på 'att som- maren är all: och växtligheten gån- « gen., Det är tid, att sätta blomster-. lökar : och. plantera fruktträd. Nu börjar 'slakt-' och 'bykbestyren, mo-. deparaderna tilldrar sig ' intresse, studiesäsongen står i sitt flor, stat- en mandattid av fyra år. Samtidigt får kvinnorna för förs- ta gången i edsförbundets historia delta i valet av två medlemmar av ständerrådet — senaten. Mer det är bara i den fransktalande kantonen Vaud som man har gett kvinnorna ett sådant förtroende. De får emel- lertid inte vara med och välja re- pr nter till nationalrådet, ef- tersom det valet sker i enhetliga former över hela landet. Val av medlemmar till ständerrådet är emellertid de olika: käntonernas ensak. ' I Vaud har kommunisterna ' till och med ställt upp en kvinnlig kandidat . till ständerrådet, Någon chans att bli vald har hon. emel- lertid in'e utan det hela betraktas som en politisk demonstration. Kvinnodebut i en kanton parlamentsval delade sig platserna på följande sätt: : Socialisterna 53, radikalde- mokraterna 50, konservativa katol- ska partiet 47, jordbrukare och hantverkare ' 22, oavhängighets- liberald kraterna 5, Hishult Otterhögtia i Hishult, Hishults Lutherska Missionsfö- rening hade på ordnat en missions- och offerhögtid i Missionshuset — för bibeltrogna vänners verksamhet. Efter sång- erna nr 4 och 457 i BV:s sång- bok predikade predikant Adolf Christensson, Snärshult, i anslut- ning till Uppenbarelsebokens 7:9 -—17. Efter ytterligare sång upp- togs kollekt, vilken gav 9235 kr, och som går till bibeltrogna vän- ners missionsverksamhet i Afri- ka. ' Därefter följde kaffesam- kväm och föreningens sångkör medverkade med sång och musik. Predikant Christensson förrätta- de bön och som avslutning sjöngs en sång.” : Högtidligheten. var väl besökt. Stor kyrkdag i Hishult. Det kyrkliga intresset i His- hult "är stort och mycket folk hade" också infunnit sig till all- helgonadagens högmässa där kyrkoherde ' Gunnar Gustafson predikade och läroverksadjunkt Axel Gustavsson, Halmstad, höll skriftetalet.. Kantor Maja FEk- stedt spelade en orgelkoral av Daniel Olsson, I nattvarden del- tog nära . hundra 'personer och kollekten. till Göteborgs stiftsråd gav 130 kr. Efter gudstjänsten samlades ett femtictal personer, däribland kyrkobrödernas gäster från Knäred, Växtorp och Laholm till kyrkkaffe, Ordföranden i His- hults: kyrkobröder N. A. Isaksson hälsade välkommen och adjunkt Gustafsson - talade om kyrkobrö- dernas verksamhet, Kyrkoherde Gustafson framförde en hälsning från Branarps församling. samt avslutade sammankomsten med att läsa dagens aftonsångstext. Vid söndagens gudstjänster upp- togs kollekt till flyktinghjälpen och denna inbringade 215 kr. Hishultsbo bli kyrkoherde " på Gotlai Som sökande till kyrkoherde- befattningen i Östergarns pasto- rat i Visby stift har anmält sig sjömanspastorn Ture Wester- ström i Stettin i Polen. Han är bördig från Hishult "och: son :till fråmlidne folkskolläraren: Karl Westerström - och - hans ..efterle- vande maka, Han har sedah han prästvigdes. 1946 . varit sjömans- pastor i Gdynia och Stettin. +. Byggen. för al ii pågår: i -Halland-: ”ISTÖCKHOLM (PRE) . M >Arbetsmarknadsstyrelsen här gjort en" inventering av de: byggen som i medic av. tredje kvårtalet i år ha- de -igångsättningstillstånd men .än- nu ej avslutats. ' För .de orter där byggnadsregleringen försöksvis upp- fy Tu tunnsått med favor oriterna plan brukar dock avgöra de flesta he Inga utprägl den här veckan också, jämna matcher i England varför ” Japp. i .Burnley—Wolv erhampton ....... 2 Mästarlaget tycks äntligen ha fått lite stil på försvarsspelet. och då forwards nästan aldrig går mållösa från plan (sist det hände var i de- cember: 1958) kan man räkna med en knapp bortaseger trots det fak- tum - ätt Burnley är svårflirtade hemma, ' Chelsea—Blackburn : Greaves, som var met i ge på Wembley,- räddar poängen ät Chelsea, -Men en "helgardering "ä är på sin plats. '- Leeds—Arsenal sa Leeds har inte vunnif någon. av sina åtta senast spelade. liganiatcher och får räkna med poängförlust här med, Men matchen är oviss 'och bör helgarderas. st Leicester.-Sheffield w Leicester är i poängnöv "och mås- te helt enkelt slå svaga börtalaget Wednesday. . Dessutom fordrar pu: bliken en segér '— laget har inte vunnit hemma sedan i : avgu: ti, Manchester U-—Fulham 1 Trots Johnny Haynes, han som inte kom med mot Sverige, 'torde Fulham : stå sig slätt på OM Traf- ford, : M West Bromwich--Blackpool esi Stanley Matthews har gjort come back. för att gjuta in lite idéer i Blackvool defattiså anfallssnel MH 'men' en fluga: göra: ingen sommar, Derby—Leyton Att. döma "av lö dagsinsätserna |: ör Siffertipset gav bäst i lördags och en tippare so! fem rätt får 71.791 kronor, Den återbärin, fart på siffertipsintresset i igen, Tolvorna lä; "över 10.000 kr, medan vinnare med 10 rä | Middlesbrough-Iuddersficld >. ju—åtta ettor. m lyckades tippa isen torde sätta ord ade favoriter IvE Division 1 Arsenal—Birmi, är få nöja sig med något tt kan räkna med en 50- : Gästerna har tydligen nått toppfor- men vilket 5-0 mot Middlesbrough och 2-0 mot Sheffield U vittnar om. Hull—Bristol R sn 2 Hulls kedja gör som max ett mål per match och den sparsamheten vafenham t 3 leder sällan till poängkap West Ham p 35 Liverpool—Aston , Villa AR I Blackburn 5 Liverpool, med fyra raka oav- Fn 5 gjorda " bakom, sig, har ett starkt Burnley 7 försvar och stoppar förmodligen se- Arsenal 5 rieledarna. + 1 Middlesbro' är obesegrade hemma och har flera fina spelare. Ett par av dem såg vi i TV-rutan när Eng- land spelade mot Sverige, Chelsea Bolton . Manchester U 15 Sheffield W 15 West Bromw, 15 Nottingham F 15 Blsckbum-- Manchester U Everton—Leicestor Fulham—West Ham Luton—Burnley Manchester C-Toattenham Nottingham F—Chelsea Sheffield W-—West Bromw Wolverhamnpt-—Newcastle Blackpool—Preston Bolton—Leeds 15 "anchester C 15 15 15 PPP EYE TEE PETA PETE PEPE PFEYNSTE PP PT IETF TYP TEEA Plymouth—Lincoln .. man, 15 Tipset kan synas dj rvt men a Lin- Ne ckpool 3 coln spelar starkt just nu. Leeds 35 Scunthorpe—Stoke ......vsisssor Leicester 15 Scunthorpe har ett svårfjällat fn ningham 5 försvar och bör i kraft av hemma- on bana vinna den förmodligen mål- Division u fattiga duellen, - 49 tolvor i går På siffertipset i veckans om- gång hade vid 18-tiden på måndagen hittats en kupong med fem rätt vilket ger inne- havaren 71.791 kr, 42 silfer- , tipskuponger med fyra rätt får" ” 854 kr vardera. I stryktipset ” ' hade hittats 49 tolvor, 1.000: el- Klar Leyton lätt: båda poängen, Aston Villa—Plymouth Brighton—Scunthorpe Bristol R—Carditf Huddersfield —Shefifeli Ipswich—Hull Leyton—Middlesbroug! Lincoln-—Derby Portsmouth—Charlton Stoke—Bristol C Sunderland—Liverpool Swansea--Rotherham FAston" Villa. +15.10-4+ 1 25—10 24l = A k nano nsen Engelska ligan 3—0 1-1 6-1 1-0 1-1 1-2 3-1 0 20 0-2 1-1 I a6—17 22 4 4529 20 427-19 19 428-21 19 4 3097 19 5 33—35 19 5 30-29 18 425002 17 735—31 16 & IAN 16 6 19—17 25 6 ARN 1 7 20—18 4 6 26-24 13 TATA 13 TAM ot 7 20—28 12 8 2 11 721-33 11 Tin" 8 20—28 10 9 12—28 8 fd 2-0 d-1 J-1 0-1 —0 5—0 6—2 2-2 1-3 1-1 "2-3 > ; d U h Cardiff 15 107 3-2 27.19 23; vor och 10.200 tior, | Rotherham 15 875 230-221. , narnas antal var 497, 15:.7-4, 4 32—21 18 - SÅ äng T. 4 4.33—22 18 : vå x12 573 30-29 17 i : 5 7. 3 20-21 17: ps "| Huddersfield+ 15:.6. 4 5 20—19 16 ” Sheffield U 15 6,4 5 26—22 16 4 Å "| Ipswich st 157, dT 38—25 15 Liverpool". 15.5 5.5 31—26 15 i ; | Brighton... 1157 55:5 25-24 15 4 I Stoke 5 6 3 8 2028 15 i "| Bristol Ra , 15.4 7 4 22.25.15 Swansea ' 14'6"2 6 Scunthorpe .; 15. 4,6'5 ' Lincoln 11575 1-0 Plymouth ', 84 Ba Derby 429 Bristol C- --:14:4 1 9 I Portsmouth 35: 2:4: 9 "Hull : 2. 3:10 hävts har ' motsvarande inhämt Av de ällda siffrorna framgår att' vid angivna tidpunkt pågick i hela landet 7.125 byggnadsföretag som totalt kost- nadsberäknats till 10,4 miljarder kr. Vid : motsvarande - tidpunkt förra året pågick arbeten för endast 8.9 miljarder kr. Av de i medio av tred- je kvartalet i år pågående byggena var företag för ett' belopp av 3,2 miljarder. bostadsbyggen, 'för . 2,4 miljarder kraft. och ,belysnings- verksbyggen samt för inemot mil- jarden vardera industribyggen, ga- tu-, väg-, vatten- och avloppsbyg- gen samt byggen av skolor, kyrkor och liknande samlingslokaler. 1 Hallands län pågick i medio av tredje kvartalet i år 105 byggnads-' arbeten, 'vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 81 miljoner kronor. Av dessa byggen var 33 med en' sammanlagd kostnadssumma av 37; miljoner kronor bostadsbyggen. I Älvsborgs län pågick i medio av tredje kvartalet i år 369 byggnads- arbeten, vilka kostnadsberäknats till lagt 251 miljoner kr. partiet 10, lib demokraterna 5, kommunisterna 4. Av dessa byggen var 96 med en av 95. Av de två från Vaud samt en från vartdera Genéve och Basel. Normalt upp- I går valdeltagandet till omkring 79 procent vilket betyder att drygt en miljon beger sig till valurnorna. Ständerrådet, som utgör landets senat och består av två represen- tanter för ' varje "kanton, ” för- nyas bara partiellt på söndag. Val- sättet, varierar från den ena kan- tonen” till den andra, och. likaså mandattiden. En del väljer si- na senatorer för tre år och andra för fyra. I flertalet kantoner utses ständerrådsmedlemmarna =" genom direkta val men i fyra, Neuchatel, | Fribourg, Bern «och Sankt Gallen, väljs de av kantonförsamlingarna, Var och en av de 25 h na toch halvh bildar en förslagen... för nästa” år ställs, och riksdagen, sammanträ- Men ut ute faller löven” i ökad takt; och .ymnighet; färdiga" att. forslas bort och kastas på skräphögen: Sic transit gloria ', mundi! , Gatsopning. östrengöring är, Hagens I me- går över markörna spelar var. källa, 4 " sjunger: vär itava', ditt namn, >” Skogarna brinna, och parkerna' susa: och fälla! setet ' "Jövet 'som guld I' din. famn: ..« d Peder Harpe åt. valkrets i nationalrådsvalen. Kan- tonen” Bern, som är den folkrikas- te, utser 33 medlemmar av natio- nalrådet eller: en per 24.000 invå- nare, Fyra andra kantoner, Uri Ob- Inner-Rhoden väljer bara en var. Trettioen' 'medlemmaå4 av det 'av- gående + nationalrådet - har avböjt återval och beträffande de övriga är det inte så såkert att de får för- nyade mandat eftersom det finns många" kandidater att välja på: 1.077 mot 1.002 för fyra år sedan. : walden, Nidwalden och Appenzell- 1” 1 det avzsående nationalrådet för- i » Den är för dyrt H ”Dén danske "expediten kastade en ilsket förvånad blick på honom och försäkrade med kraft: - — Nej det är den s'gu ikkel Den er v for Mennisker! Nationalekonomi > Sagt av en 'djupsinnig tänkare: — Råttorna äter upp för &>xtio miljoner om året, men det gör ju inte 'så mycket — pengarna stannar . i alla fall inom landets = Aco c miljoner kronor bostadsbyggen, - Det hände sig vid en sjösätt- ning nyligen att en av de inbjud- na var en känd landshövding och nykterhetspamp. — Jag tycker man borde sluta med den där seden att döpa ett fartyg i champagne, yttrade han till sin granne, en gammal världsvis dam, känd för sin es- prit. — ÅA, jag vet inte det, svarade hon med ett småleende jag tyc- ker att. det är snarast nykter- hetspropaganda. .— Det har jag svårt att förstå, cham. — Men min käre landshövding — efter första champagneflaskan håller sig in fartyget till vatten hela tiden. | dag kunde aldrig em att detta skufla = kända Just mig... "Gyhinastik i kväll; 18, man'iga kl 19, "kvinzliga kt Halländskertigen hedersgastronom!. Gastronomiska . sammanträdde i fredags varvid förhandlingarna leddes av aka-. -Idemiens. förste . direktör, förfat- taren . Fritiof. :- Nilsson-Piraten. Prins Bertil tog vid denna sam- mankomst säte och stämma som akademiens . hedersledamot . och hälsades liksom övriga nyvalda : ]ledamöter överceremonimästare Johan Lagerberg, skeppsredare Karl Rudolf Bökman, författa- ren Evert Taube och professor -IHugo Theorell, av direktören. Till kansler för '1960 valdes intendent Mats Rehnberg.' ' AB Felix stipendier för 1959 på 5.000 kr beslöt akad vöjkar Xl. akademien ! : LONDON (TT-Ra' ter) - » Londons morgöontidningar "beröm- mer stort den irländska fotbollsse- gern över Sverige, = te. g Daily Telegraphs korrespondent "skriver, att medan svenskarna höll "sig. avvaktande låg irländarna på : offensiven "och" gav. aldrig gästerna en chans att komma: någon vart i anfallsväg., Mot, all förmodan var det irländarna som svarade för. det bästa spelet, Rubriken till artikeln löd ”Säker' irländsk seger visar "Sveriges sårbarhet”, - Daily :Sketch:- ”Irland "utklassade aldrig Sverige, men det var en ut- märkt match med varje man i form”. News Chronicle: ”Endasi fyra dar efter : Wembley ' hände detta att otippade Irland kom med cn strå- lande” uppvisning, Kanske ' tog Lon dons m orgönlidningar: "svenskarna för ätt. efter sin överlägsna in! rodde till stor del på och att dess anfall in engelska UK om den" rande”; hemmalaget övergick till ett vänli stadium”. "Daily Mail: underlaget - för ”Publi hemmasegern. Wembley buade åskådarna ut den engelske målvakten, här krigade de berömmer. Irlands. seger "på uppgiften ledning”, ' Daily Express: ”Irlands seger bes att dess för= svar effektivt understödde anfallet - te hade något emot att hjälpa, till i försvaret”, "— Daily Herald: "Matchen i Dublin skulle ha varit en fin lektion för varit närva=- "Times: myid ställningen 3-2 för . lämnade näst-intill-världsmästarklassen och Sverige igt nybörjar= ken skapade . I med sin egen elva”, + =, . att dela ut till två facklärare inom det kulinariska onfrådet, en i vardera .restaurangskolan i Stockholm, resp. Malmö. Stipen- dierna är avsedda för studiere- sor. till Frankrike för” utökade kulinariska erfarenheter. Efter redan anmälda. bidrag från landets ledande livsmedels- industrier räknar Gastronomiska kunna dela ut omkring 100.000 kr årligen i stipendier till bl.a. mästerkocksaspiranter för stu- dier på högsta nivå i utlandet varigenom den - gastronomiska; höjas väsentligt. : : Akademien kommer också satt och dela ut priser och diplom för betydelsefulla insatser på det gastronomiska området i Sveri- ge. a - : . SPANSKAN ” Direktör Jönsson med fru från Malmö befinner sig på semester- resa i mellersta Sverige och sit- ter just i .restaurangvagnen och äter och lyssnar' på den? hög- svenska dialekten. När de lämnar restaurangen säger fru Jönsson till sin man: — Hör du Jinns, ja trrourr vi akademien med att i framtiden |. nivån i Sverige: skulle” kunna 5 utge en gastronomisk kalender | Fått BETALT vönr De! ÖGONBLICK SOM StoG TiLLå | OAGBLADS (OROTISBRAGD HAR FATT BEKJ skauningar ä di enda som änte har nän dialekt. . GULDMEDALJENS INSTIFTANDE LIGA KANDIDATER ., OCH DETTA IN SVERIGS FÅTT EN VÄRLDSMÄSTARE | TUNGV PÅ KOSINGEN I SAMMA HAN KommITTEN FÖR ARETS FöRMÄMSTA SVENSKA YMMER FÖRSTA GÅNGEN TYCKS MAN SAKNA I! LÄMP = - TRÄFFAR SAMMA ÅR Sam or IKTSBOÄNING / ETFERVER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.