"vara vanliga. Däremot anfi att det är fullkomligt om "åstadkomma, en bastard mellan t 4 Ka X Teen den 3 november. 1959. Sm Lexikon för en var av dr IVAR kx NM rs intkör Kundsläktet, och & Varj tillhör hundslå "det finns en del forskare som anser I" ätt just. därför bastarder mellan ” dén vanliga hunden och vargen bör igt att Hund och varg. Man anser att det "aldrig någonsin kunnat presteras . bevis för att någon varghona fött en, unge som har en hund till far, eller att någon hundtik fött en un. ge som har en varg till far, :: Orsakerna till att hundbåstarder är ', omöjli. hundbåstar . ga . att åstadkomma anges såsom flera, Däls jär. fiendskaper mellan , varg och hund så utpräglad att närmanden arg= och oräaniskt och konstituti äv "soehde ått bastarder Into han upy. - stå, En sådan mycket intressant olikhet är att vargen — i likhet med räven — har nonsteroskopiska » ögon, under det att hunden har ' Stereoskopiska, Därmed menas att vargen t ex samtidigt kan se fram. åt: med ett öga och bakåt med det ; andra, under det att hunden. alltid AN ; båda ögonen, . .> Jönnen kan bli vet man inte med måste" betrakta ' ett föremål. med Hur gammal den svenska skogs- | - Säkerhet,” men man vet att'det : finns exemplar som. Uppnått om- kring 150 års ålder, "Därför anser man att enstaka träd kan bli 160, . möjligtvis. ända upp till 175 år, AÅ . men där sätter man gränsen tills . vidare, d v.s' till dess man' får bättre kännedomen om lönnens åld- . rande, . ,- Söter Ne N I "allmänhet uppnår lönnen.en höjd av något över 20 meter, och rekordhöjden för en enstaka lönn : anses vara 27 meter, > CC: Le ov I st . : Ne «Det finns omkring” 50.000 tam- kaniner, d v s kaniner som .vårdas i bur, i vårt land, men det finns också enligt sakkunniga uppskatt- "ningar minst lika många" vildka- ”niner, Man beräknar emellertid att vildkaninerras ' antal säkert 'skulle vara minst tre gånger så många om inte" rävarna, vildminkarna, örnar, > hökar, och uvar beskattade ' vild- 2. kaninstammen — vilket alla jord- brukare och -trädgårdsägare bör känna sig belåtna över. För: dessas >. träd, buskar och ändra växter är vildkaninen ensam: en "större ska- ”< degörare än alla de övriga djuren, Å ans nen "Vet ni att en ”bidrottning lever i omkring fem år? Under, den tiden "föder hon omkring en miljon ar- " fbetsbin, som vardera inteleverläng- re tid än omkring fem veckor. I Vojvod är en ' slavisk titel, sorn;, "under tidens gång flerfaldigt för- » ändrat. innebörd. Från början. var vojvoden 'en hög militär, ' ungefär - av den nuvarande generalens grad. ' Därefter övergick vojvoden att be- » tyda hertig. eller prins. Detta be- ma --- rodde tydligen på att på den tiden generalerna ofta blev guvernörer : eller befälhavare i erövrade områ- den. Senare blev, vojvoden detsam- som ståthållare, ofta envålds- 1, dd. i Iedel ">> (Eftertryck förbjudes) |, 4 andra, ellan hund och varg är öjlig, | meilan hund. är. omöjlig, |" dels föreligger så många olikheter + : -| traktorerna utan att "komma ur | ora ett årligt penningvärde av minst Oo : i + kall vi först diskutera om vårt jordbruk fortfarande behöver hästar? | Skogsmännen ' tvekar inte om "svaret och' vissa skogsbolag här ansett: sig mnödsakade att ordna en "hästuppfödning för att trygga skogsdriftens ? dragkraftsbehov, Bland jordbrukarna i: olika delar av ' landet är meningarna "delade inte "bara efter gårdsstorlek ' och jordmån utan även "efter den en- skildes förmåga att kalkylera drag- kraftskostnaderna. Under, de dåliga skörde- och bärgningsåren på 1950- talet — alltså inte i år — har man tvingats ta hästar till hjälp, när fläcken grävt ner sig i den blöta jorden, Vid många' svenska jord- bruk, i Skåne och Norrland ' skall man efter : en säker ekonomisk kalkyl finna att den gamle trotjä- naren hästen än i vår tid står sig gott i konkurrensen med 'traktorn. Vv Det är dock påtagligt ett stort "misstag att” överallt - använda sig född. ad. YTTYYTEFTYT FET TT YYYYTTYYTYYTTEYTT YrtYFYTTVY TYYTYYETEEFER : Avelssto av norsk fjordhäst — Tunsblacka. (Foto Olav Karstad.) ": Åv agronom Erik L. Larsson |50.—55-" årsåldern "avsevärt flera pare till fjordhästar såväl i Dan- mark som i Norge, Därjämte äger export av fjordhästar rum även till England till Holland til USA m fl länder. I vårt eget land finns den praktiskt taget. endast i Bohuslä krokiga hasar villman komma ifrån, benen är torra och rena men' inte särskilt grova, rörelserna är lätta och snabba, flertalet har ett gott lynne. Professor "Jespersen till- där man för ett par år. sedan bil- lägger: teriper är. mycket livligt men ”ikke på nogen måde dade >en avel för fjord- hästar, Detta landskap - anses av vår högsta sakl digt rörelserna ; är lätta och energiska men vanligen något t v böra ”betraktas som ett inof- ficiellt försöksområde för. fjord- hästaveln”, ' sv NT . "av Dunkel historia Nta Fjordhästens ursprungliga histo- ria. är mycket omstridd och allt- jämt höljd i dunkel, Det skulle fö- ra för långt att här berätta därom. Att det är fråga om en månghund- ” Bruks- och köregenskaper ” Angående fjordhästens . bruks- eller köregenskaper kan citeras ett uttalande av en känd norsk lant- bruksauktoritet dir Hirsch från ti- hästen är redan nu världens bästa småbrukarhäst och vi hoppas den skall bli än bättre” Framlidne den omkring sekelskiftet: ”Fjord- |" 'även kessor kan få stress Höna kanslig för.störning Stress — det moderna livets nya sjukdom — är numera en väl- , sant företeelse. Men visste ni att Set inte dara är människor, som kan drabbas av detta gissel? Hus- djuren kan också få stress. På sistone har man kunrat konstatera att många kor inte tål vid den hårda takten i ladugårdarra och de ständigt ökade kraven på sit de skall producera mera. Åtski” ga kossor får stress av att fungera som mjölkmaskiner. ot Stressens yttringar hos männi skor är mångahanda: magsår, hjärt- Propp, gallsten och nervösa rubb- Ningar av olika slag, Männen tycks Vara särskilt utsatta, det kan tän- kas bero på att de ofta har. det tunga ekonomiska lasset at men mycket annat spelar ock: exempelvis den hårda konkurren- sen inom arbetslivet, tanken på fa- miljens standard med allt vad det innebär av bilförvärv, sommarnö- je, TV; barnens utbildnir.g m m, Belysande för situationen är bl a män än kvinnor, På landsbygden med dess. lugnare förhållanden är skillnaden i dödsfallsprocenten mel- lan könen däremot mycket liten ända upp till 75—80 år. +, CA Det . amerikaniserade . Sverige med dess högt uppdrivnä. standard anses. utgöra ett bra pel på kar inte genom ljudintryckens styr ka utan genom deras inverkan på vårt känsloliv, Droppen urholkar stenen inte genom sin tyngd utan genom stt ofta falla, heter det, or Stress i ladugården « Men vad skall man säga om att stressen inte bara är ett mänskligt gissel utan även börjar uppträda i "våra ladugårdar bland husdju- ren? Även hit har produktivitets- ävulen trängt sig in. Professor J Hansen vid Statens veterinär: medicinska anstalt berätlade nyli. ge vid ett informationsmöte i jord- bruksfrågor att man observerat att kreatursbesättningarna på sina håll börjat avge mindre mjölk som en följda av att de pressats till högre mjölkproduktion samtidigt som fo- dertilldelningen skurits ned, En annan expert på området, agronom Arne Roos, skriver om fenomenet i tidningen Mjölkpropagandan: . "Till de faktorer, som kan för- orsaka stress hör onormala tem- Pperatur- : och fuktighetsförhållan- den," omflyttningar . i djurstallet, omilda transporter av ungdjur från uppköpare till köpare. Dit hör också trängsel i överfyllda boxar, illa balanserade. foderstater och s k subkliniska sjukdomar, d v s sjuk- domar utan andra tecken än sänkt kondition och därmed produktion. fal den höga levnadsstandardens avig- sidor. Någonting måste ju vara ga= let, när tendensen att ta lugnande droger blir allt allmännare. Pil ler mot stress kan 'knappast vara rätta sättet att komma denna sjuk- dom in på livet. Det -finng ett annat patentmedel, som också har blivit ett slagord: Ta det lugnare! " Onormala påfrestningar CEN Stress kommer från engelskan och ordet betyder bl a tryck, spän- ning, påkänni påfrestning. Vid raårig norsk ink sk hästras är man dock ense om. Bl'a har det sagts att. den häst som, reds av Gustav. II ' Adolf i slaget vid Liätzen 1632 (finns på Nordiska « Nordang fi fjordhästens lämplighet för arbete i sådan terräng där motorn blir för tung och har svårt för att klara sig. "Han visade särskilt på 'dess idighet och. stora' fotsäkerhet i mera liknar fjordhäs av .de stora .t' hästarna med 700—750 kg levande vikt trots deras styrka och eventu- ella” förtjänster i'övrigt, För: de flesta arbeten och körslor vid. ett småbruk torde ' man kunna nöja sig "med en arbetshäst om 450— 500 kg levande vikt, Skillnaden i foderförbrukning. röresig.i såfall: omkring 2,0—2,5. fe per dag eller 200—300 kr. I det fall fodret skall inköpas'kan det bli tal om närmare dubbelt detta belopp' och några hundralappar spelar för småbruka- ren en betydelsefull roll. för det ekonomiska resultatet av hela jord- bruksdriften. Det är: beklagligt att dylika synpunkter icke ägnas nå- gon som helst uppmärksamhet vid lantbruksmöten och ' premieringar, vilka icke obefogat betecknats som ”skåd 1”. Inom den ka hästaveln : har emellertid på senare år tagits ett steg i rätt rikt- ning genom införande av presta- tionsprov i avelsurvalet av hings- tar. Men därmed har man ju endåst i någon mån tillgodosett de drifts- 1 e I ock varefter steget till furste inte var långt. : : Numera har vojvoden blivit en smula degraderad, men ändå. inte mer än till landshövding. I Polen , givetvis I kallas, en del förvaltningsområder, I motsvarande "de svenska länen, för vojvodskap och i spetsen för des- så står vojvoden, som alltså är det- samma som en landshövding hos OSS. SN Den lägsta japanska valutan är "rin”, motsvarande i syensk valuta ungefär två tiondels öre. Den där- näst kommande penningvalören är ”sen”,. På varje sen går tio rin. ; Den japanska myntenhet,'som väl > gång mot'kej "nen år 1911 närmast . motsvarar den '- svenska kronan, fast den är värd nästan dub-/ belt' så mycket, är ”yen” på vilken det går 100 sen. se ' Numera är det väl mycket få som kommer ihåg den första president, | som republiken Kina hade, d vs före den kommunistiska tiden. Han hette Yuan-Shi-Kai, föddes 1859 och dog 1916 Han stod högt i gunst hos den -kejserliga familjen 'och utnämndes till 'vicekung i provin- sen Tschi-li år 1901. Han var fak- tiskt senare en tid den mäktigaste mannen i Kina. Trots vänskapen med den kejserliga familjen och trots att han. favoriserodes av intrigerade han med fram- denna, Inäri saxdömet och ställ- i: spetsen för. 'revolutio- då kejsardömet MM des och Kina blev repu i fon valdes därefter till Kinas förs- ie president, men” då detta inte "tycktes vara nog för hans; makt- " strävande" försökte han 'att "göra de sig !- sig själv till kejsare år 1915, men TFN , misslyckades, ." > SKL ' | PRENUMERERA > iska, synpunkterna på drag- kraftsproblemet Nl Det kan 'knappast finnas någon tvekan om att'vårt svenska jord- bruk — än så länge — behöver sin genom tiderna tillgivna och out- tröttlige tjänare hästen. Säkerligen gäller detta icke bara för småbru- ket utan också för skogsbruket och för storbruket, där en liten ener- gisk och lätthanterlig häst.”mellan traktorerna” kan ,vara en ekono- miskt sett mycket: nyttig tillgång. Medan våra egna hästkarlar ”Kör” vidare med den tunga arbetshäst- aveln. som om ingenting hänt så har i våra grannländer Norge och Danmark de småväxta, rörliga och lättfödda norska fjordhästarna på senare år ägnats allt större upp- märksamhet. Redan" före och un- der det första världskriget började danskarna, köpa brukshästar från det norska Västlandet och på 1920- talet importerade jylländska små- brukare två hingstar och ett antal unghästar : av fjordhästrasen, på denna tid även kallad: Västlands- rasen. Avelsarbetet organiserades i Jylland av de Samvirkende Dans- ke . Husmandsföreninger . och- det -uppdrogs åt framlidne konsulenten TD annan ”skandi fjordhästens egentliga hemort be- traktas det norska Västlandet med de fyra fylken vi känner från geo- grafien nämligen Sogn ög Fjordane, Möre og' Romsdal,: Hordaland och svår terräng samt dess använd- barhet även i djup snö, Den är lätt att handskas med och även barn kan köra den. I: gamla tider har den använts som klövjehäst och den är högt värderad av militära auktori- stress utsättes organismen för onors mala påfrestningar av fysisk eller erats. som en ”icke specifik 'avvi- kelse från det normala :Vilostadiet" Den medicinska" vetenskapen ' har sedan flera år varit inkopplad på denna . tidssjukdom | och som 'en portalfigur inom stressforskningen brukar nämnas amerikanaären Selye en £ d centraleuropé, som ' på. 30- talet invandrade till. Staterna” och intresse och en hård strid om korsningsaveln men i längden tog renavelns an- hängare hem segern och 1942 för- bjöds varje korsning. mellan de båda norska hästraserna, Ar 1949 bildades Norges Fjordhestlag, som handhar avsättningen av 'avels- material. ' Aveslarbetet 'står under ledning av ). I för gjorda erfarenheter antyder ”att en av våra bästa uppgifter är avelsar- betet med norska fjordhästar, vilka äger just de egenskaper man öns- kar finna hos det mindre lantbru- kets hästar”. Han deklarerar ”att fjordhästens storlek är idealisk för småbruk med lättare "jordar, för del: gårdar med - tyngre fjordhästavel Joh:s Loen, Bergen, Bland de årliga norska hingstut- ställningarna anses Nordfjordeid i början av maj vara den för fjord- hästaveln viktigaste. Till hingst- hållningen utgår av statsmedel bi- drag med 500 Nkr per hingst och 30 kr för vardera av 20 betäckta ston eller maximalt 11.000 Nkr per år. Därjämte utbetalar även de fy- ra nämnda Jantbrukssällskapen års- bidrag med.'250 Nkr per hingst. Under ' fjolåret betäcktes ca 2.200 fjordhästston (i Danmark ca 3.000) och utvecklingen av den: norska hästaveln går numera klart i favör av fjordhästen, vars andel av det norska hästbeståndet ökat på sena- re år. Efter vad man kunnat iakt- taga vid resor i Danmark finns all anledning tro att utvecklingen är densamma där. Pole En beskrivning av fjordhästen kan lämpligen . börja: med färgen, som ' är 'mycket” särpräglad - och karakteristisk för rasen, Enligt av professor Per Puff gjorda under- sökningar visar 96-97 proc av ra- sens .stambokförda individer' den s k vildfärgen, en ljusgrå: (gul- grå)” färg i olika nyanser, Längs ryggraden" från pannluggen = till svansspetsen löper emellertid en mörkfärgad strimma, en s k ål Öronens kanter är mörkfärgade och innerörat rätt starkt hårbeväxt. Be- träffånde kroppsstorleken uppger professor Joh:s Jespersen i Köpen- hamn”” att - stambokförda : norska hingstar -håller en mankhöjd av seals i husdjursskötsel Joh:s Albrecht: ått, omhänderhava stambok arbetet. Intill utgången av”år 1945 hade man stambokfört 136 hings- tar och 1261 ston med fjordhäs- tarna — också kallade de "små gu- le” eller ”norrbaggar” — var redan då spridda över hela Danmark, v Under. sista världskriget : kom fjordhästen till 'Tyskland och skri- varen var själv i tillfälle att. vid den internationella husdjurskon- gressen' i. Köpenhamn . 1932 höra tyska agronomers, starka vittnes- börd om" de norska fjordhästarnas förtjänster och deras lämplighet för tysk jordbruksdrift. Numera upp- 133—146 cm (stång-' mått) men i flera fall. däröver, bröstomfånget är 180—200: cm, skenbensomfånget '19—21 cm och levande vikten ca 500 kg. Stats- konsulent .Loen' har meddelat föl- jande ' exteriörbeskrivning: — ett välformat huvud meå' bred flat panna kraftiga ögonbågar med sto- ra ögon och framträdande kindben, rätt små men något vitt ansatta öron, halsen stundom något kort och' grov men med god resning, manken något kort och rund, ryg- jordar bör användas de större ty- perna inom fjordhäs Han kopplar it vad krop- försvarsmekanismer '. heter, Rogaland, Hit köptes på 1860-ta-|teter. : "| redan på ett tidigt stadium ägnade let fyra 'st dölehingstar (Östlands-| "Förenämnde = konsulenten - Al-|stressen ett ingående "rasen? hämera Dölerasen) till häst- Ibrechtsen t De irkende Dans- | betydande forskni förbättri 1 "ke fö omvittnar | in binjurebarken. i all därav. var icke uppmuntrande, Ilatt. man länge prövade finna en|péens början av detta sekel utkämpades |lämplig 'småbrukarhäst. : Därvid Utan binjurebark är man berövad sin aggressivitet, vilket bl a påvi- sats av att tama råttor har tun- nare binjurebark än vilda, '. : '" Hårt arbete bör”icke i och för sig vara stressfrämjande eller fram- kalla psykisk nedslitning, men trivs man inte med 'arbetet kan själva ledan 'utmynna i revolt; utåt. eller inåt. Kommer därtill faktorer som De är med andra ord Den allvarli str n som djuren numera är utsatta för är den : ständigt. ökade produktions- takten, Det ställs ständigt stegra- de krav på att djuren skall produ- cera mera på mindre ' foder. De ogynnsamma verkningarna av det- ta gör sig även gällande inom höns- skötseln, Det är också bekant, att hönsen är: mycket : känsliga för störningar i. den normala' rytmen, lätt utsatta för stress”. Lady" bar: stol . under kjolarna Brittiska patentverket har härom- dagen inbjudit några. tekniskt in- tresserade journalister till en pro- menad i: verkets numera 336 år gamla arkiv, där kuriosa mödosamt har sammanställts" för visnin- gen. Englands patentverk' är' värl- genom dekret och för första gån- gen gav en glasmästare från Hol- land ensamrätt att tillverka färg- lagda fönsterrutor; enligt, det..av honom n förf det, K är TT En pionj VY dere Sd TIRTSeA För 45 år sedan utvandrade den n 86-årige ryske bonden Vasilij Ta raneko från Ukraina till Sibirien, Han förde med £ig maja, som han sådde i den sibiriska jorden. I böra jan tog frosten nästan hela sköra den, men .Tarnneko gav inte Xp utan fortsatte sin odlargärning, Ef= ter många års ihärdigt arbete fick han fram en majssort som bät:re motstod det barska sibiriska kligia= tet: Inom några år beräknar won att kunna förse lantbruket på K= ludinsksteppen med utsäde från Taranekos majs, N Känd filmman . eva i till Sverige En av Hollywoods - populäraste produktionsledare är Buddy Adler hos 20th Century-Fox = eller ”Buddy” som han rätt och slätt kal= las av alla, Han är dessutom en av de yngsta männen på en så krävan= de post eftersom han inte hunnit med att fylla mer än 50 år. Högste chef hos Fox'har han varit I we år och under den tiden har inte mind« re än 190 miljoner dollar. använts hållning, Dessutom har Buddy lugt ner icke föraktliga summor på att å, fram nytt skådespelarmateriol och han har i två år energiskt av=- betat "med studions filmskola, dör talanger: som. 'Jaanne Woodward, Diane:Varst, Bradford Dillman, Don Murray m fl. tränats på allehanda sätt för arbetet framför filmknme= tran, Även vår svenska May Britt har fått ”gå £ skola”. trotsa alla de roller" hon 'gjorde'. inom Itallensie film innan" Adler lät henne spela dens äldsta. Dess historia började då mot Marlon Brando i ”De unga konung Henrik VI under 1400-talet”lefönen”, Att han nu anser henno ' mogen för stora uppgifter. bevisas -ju- bäst därav, att han gav heäno . huvudrollen '£'. YBIå lingeln” mot Curd Järgens — en roll som ur= sprungli » tänkts för Marilyn gen medgav t'o nr att glasmästaren fick sälja sin uppfinning till främ- mande länder mot kontant betal ning. såsom hans :egendom. Detta dokument var världshistoriens förs- ta patentbrev. Först år "1623 tvin< gades kungen Jakob I av. parla- mentet "att underteckna den .s k Istad, land har man funnit att ”fjordhäs- tens härdighet och gör att den kan gå ute praktiskt ta= get hela året — även om vintern — och föda sig på vad den finner på marken. Tillskott av hö och halm är nödvändiga endast under de allra värsta vinterveckorna' ”-—- Ord- föranden i den tyska stamboks- föreningen för småhästar ”Fred H Thies meddelar: Fjordhästen. är som en av de starkaste hästraserna i världen en utmärkt god arbets- och draghäst för jordbruket i Väst- och Mell. I Itvskland förefinnes en stadigt växande po- pularitet för denna häst särskilt bland -småbrukarna. . Till" nedre Sachsen har införts ett flertal fjord- hingstar från Danmark med uppgift att. producera mindre hästar för landets behov av. bruksdjur. Efter våra erfarenheter kommer fjord- hästen att ersätta tidigare importer från ' Östeuropa, ' Som komplette- rande dragkraft vid sidan av trak- terna. kommer fjordhästen att stå i främsta linjen bland de mindre hästraserna”.- Här återgivna utta- landen: hänför sig till början: av detta decennium. Nn SE Helt nyligen förekom i den dans- ka radion ett reportage om fjord- hästens nuvarande ställning 'i det danska lantbruket, De intervjuade jordbrukarna var. dels småbruka- re. men dels' även storbrukare, vilkas senares talan fördes av -be- styrer' Joh:s , Mortensen," Björn- holms gård vid Limfjorden. På sitt jordbruk om 75 tnld åker och, 40 tnld betesvall höll han utom” trak- torn 8 fjordhästar, alltså 4 par. Han förklarade mycket bestämt att ”den gule häst er den ideelle häst”. Han berättade mycket lovande hur de kördes av' lantbrukslever,' om deras "lugna temperament och de- ras lättföddhet samt att han inte haft några veterinärräkningar a fjordhästar' sedan de köptes 1953. äsick av de gjorda uttalan- Det framgick av In i Danmark gen medellång och ofta väl kel fylld, korset något smalt och av- rundat,. vilket ger intryck av en a att fi rå till främsta rummet koncentrerad till norra Jylland eller trakterna ra anledningar, som kan framkal- alla ljud,:som det moderna" livet |”: ”, som, fick. laga ". IEng- | frambridgar, vilka på nervkänsli-] kraft och än i dag utgör grundva- ga människor verkar trö de. och | len för Storbri H entlag- ikslöshet | ;rri de, har vi y någ- | stifi Där fastställde kungen att uppfinningar måste” uj ippfattas som Fr la stress, Ett ständigt de ver- lent Helge Rasmussen” "redogjorde för den jylländska fjordhästavelns nuvarande läge. Drag ov Traktor och häst : Odiskutabelt är att svenska jord- bruk av i dag:kräver 'en rationell traktordrift vid de flesta gårdar. Men det är också klart att lön- samheten i:hög grad. beror av traktorns . årliga : användningstid. Traktortimmen' måste -;- därmed självklart bli betydligt dyrare vid ett mindre än vid det större jord- bruket. Småbruksutredningen an- såg på sin tid som ”alldeles avgjort lönsamt att utbyta två hästar mot traktor”, men kunde självklart inte ge något avgörande svar på frågan ”hur det ställer sig vid utbyte av nade utredningen: inte besked om vad slags hästar man rä at med och man förbisåg "helt mi gheter- na att rationalisera hästaveln med sikte på det: mindre lantbrukets särskilda behov. Gång efter annan talas "det » om" = senast . vid den amerikanske jordbruksminis- tern Bensons besök nyligen — att det .svenska jordbruket är över- mekaniserat. Det torde i många fall ligga en god portiop sanning däri. Man kan 'heller 'inte komma förbi de nyetablerade jordbrukarnas sto- en häst mot traktor”: Tyvärr läm-| ens dom under 14 år efter registreringen hos myndighe- terna! Efter denna tid blev tillverk- ningsrätten upphävd och alla med- borgare i England fick använda sig av uppfinningen. Me or = Och nu till verkets tusentals kuriosa. Där berättas t ex om en artillerikapten som år 1718 uppfann ken" speciell ammunition till kano- nerna, klotrunda mot kristna fien- ka. hedningarna.. Samme på hittige uppfinnare konstruerade en plog, vars handtag med ett enkelt grepp kunde förvandlas till en artilleri- pjäs. Är 1904 har < ex en från Grekland inflyttad uppfinnare sökt utan skjuts på bakifrån av hästar, varvid både artelleristerna och häs- tarna skyddas av pansarplattor. Är 1859, under drottning Victorias se- desamma regering, ansökte en man om patent på en bok. Den bar på- skriften ””Domstolsutslag” och hade ett knappt synligt hål i mitten Mer ett finger och ett lätt ryck kunde boken manövreras så att den blot- tade en: whiskyflaska. Är 1898 fick en engelsk lady patent på en ”hem- lig stol” som damerna bar under si- na kjolar. Stolen var fastkedjad vid midjan. Damen kunde sätta sig på den utan. att. omgivningen märkte att hon satt. ”Synnerligen praktiskt för förnäma damer som tröttnat un- der långvariga mottagningar”, står ra roble; ; traktorer och annan mekanisering. I det danska radioreportaget fram- hölls upprepat att de billiga fjord- hästarna möjliggjorde en Iugn och välkalkylerad övergång till traktor- drift. I varje fall kan icke hästen helt ersättas" av traktorn . inom svenskt jordbruk, Våra småbrukare har många gånger härvidlag korm- mit på sidan om vad som är ratio- nellt. Deras” yrkeshröder i DPan- mark och Norge visar dem, vägen. Nog är väl tiden mogen att börja importera fj träder Tyskland varje år som kö- vå Sö, og väl sluten häst, s k långa Jår och NT i FFEFESTEVYVYFIVYVYYY NUVEFEFETTFITTIVTTETEVYSTETTYTYYTYYN! SAAKMAARAAAR kring Limfjorden -och 1 det i att höja ögonbrynen och hatten gick i luften med hjälp av, en snillrik mekanism, Hans välborenhet be- hövde inte anstränga armarna vid hälsningen. : > Helt : modern är däremot - en verket år 1947. Den är ”lämplig att hindra "att det rinner ned på ar- un der och fyrkantiga mot. de turkis-' et. En annan märk- lg uppfinning från samma-tid var, en ”hälsningsmaskin”. Det räckte "| marna och manschetterna vid för- ”täring av kräftor”, . M AN Monroe, Så bra som May Britt lyc. kats. 1 Marlene Dietrichta gamla | suecéroll -lär det inie;dröja lingo förrän Buddy placera ny storfiltaö ik: för "Ur Buddy, Adlers kommande pro= | drömmar” efter Rona. Jaffes' bok blem I New York. Hope Lange, Ste= I phen'; Boyd;-; Suzy. Parker, Joan Crawford och Louis Jourdan gör de vit sig på att filma Jules Verhos ”Till jordens medelpunkt” 4 färg med Pat Boone, Jomes Mason och :Arlene Dahl samt Cole Porters mu-/ sical ”Can Can”. Den görs I 70 mil. : limeters film och har Frank Sina«+ tra, : Ehirley MacLaine, Maurice Chevalier och Löuis Jourdan i hu= vudrollerna, , En :. annan : intressant , inspelning är, "Beloved Infidel” med | Deborah Kerr: och Gregory Peck. Den har ett 8 k'”brännbart” ämne och är en: filmatisering av bolly- woodkrönikösen.. Sheila. Grahams bok om sitt förhållande till förfat- ”taren F Scott Fitzgerald under den- nes sista år. . sn ; Allt som allt kan den stora bio- publiken .vänta sig många under- palent på en kanon som inte dras, hållande filmer från Buddy Adler, i vå "som £ ö tillhör filmens mest pris- belönade produktionsledare.: Bl a fick han inte mindre än 8 Öscars för ”Härifrån till evigheten”. |. vreagering . En persiennförsäljare bjöd ut sin vara och satt och talade med husmodern i vardagsrummet, Plötsligt kom familjens tioårige son in. Han började utan rimlig orsak förolämpa både modern och försäljaren, När gossen spot- tade framför försäljarens fötter, uthrast denne uppbragt:, =. ov = Det bär var det förskräcks ligaste jag varit med om... In= I] te får väl ett barn bära sej åt — Han måste få avreagera ej, svarade modern. be Tjong! ” . Perslennförsäljaren bar gett gossen en ordentlig örfil, Lym- meln rasar häpet ihop på en stol. "— Men... Vad..s vad menar ni!? utropar ' I — Jag måste också få avrea- gera mej för det har jag aldrig fått i hela mitt liv, svarar för- säljaren. H för att skänka biopubliken under= . r henne 1 en ' duktion "kän". nämnas ”Alla mina, om kontorsflickor. och deras pro= större rollerna, Adler har även gla" resa FESRIFFSTTTYTTTT VEN ses rasrmmera sars AA RAK AAVAMRA ran tå ARA ti Add PRAAAAMAS , AADRIDADADÅA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.