> Vad'är centerpartiets ” budgetsaneringsavgift? hastig granskning som är taxerad till 12.000 kr be- av op tiernas alterna- ingsb inkomst. - sa tiv till regeringens omsättnings- Låt oss fortsätta och grans + skatt kunde vissa likheter ome- - folkpartiets förslag till höjning delbart konstateras. Högern, cen- - av avgiften till folkpensionerna tern och folkpartiet avvisar klart ' med en och en halv procent — och reservationslöst förslaget till högern och centern vill endast oms, Var kommunisterna kommer 'höja en halv procent, Genom den att stå när frågan avgöres i riks- kraftiga . höjningen av follsperr dagen är alltjämt oklart. Frågan sionsavgiften som folkpartiet fö- är om ens partiledningen vet rik- = reslår skille en medborgare som tigt besked ännu. De tre demo- har 12.000 kr i beskattningsbar kraliska oppositionspartiernas fö inkomst få betala cirka 165 kr pr slag uppvisade även andra vä- år. Även det förslaget blir dy-" + sentliga likheter som till exempel — rare än budgetsaneringsavgiften. punktskatter på sprit, vin och Slutligen kan för " jämförelsens tobak, Samtliga” förslag tog även skull nämnas, att regeringens oms sikte på I il på statsbud- = beräk kosta cirka 300 kr pr getens utgiftssida. Den: budgets år och familj. : -förstärkning som beräknas upp-' = Centerpartiets budgetsanerings- stå genom förslagen ligger mellan ' avgift utgör således inte någon : en miljard och' tretton hundra ” tryngre belastning för skattebe- | miljoner, Högst på skalan ligger talarna än övriga förslag till centern,” vilket förklaras av att. skattehöjningar. Däremot förefal- parllef vill åtminstone till en del. ler centerns förslag till' höjning . infria det löfte sberednin- ' av.. radpr för tippning med - Vid en första » gen gav folkpensionärerna, fem ' öre, portohöjninge 1 med: Det finns också väsentliga olik- = samma belopp sumt höjning av” heter £' i 1 i chokladsk med 25 procent” Framför allt vill allmänheten veta = illa , genomtänkta och praktiskt vad centerns s k b sett örbara.. Tippningen i ringsavgift är för någonting. Den är på retur efter förra höjningen; | skall som .bekant utgå med en med fem öre pr rad och har. procent av den besk ingsb d fått utländsk konkur=", inkomsten för fysisk person och .-rens, Lägger staten mer skatt på. med två procent för juridisk per- '. den betyder detta med ganska” son, LAt oss anta att en person ' stor sannolikhet minskade inkom- > ”har 12,000 kr i beskattningsbar ' ster för staten. Chokladindustrin Inkomst, Han får då i budgetsa- > kämpat redan med stora svårig-. nerlngsavglit betala cirka 125 kr . heter och tål inte ökad skattebe? ': pr år, Det är rent ut sagt en lastning, Portot förefaller också ; höjning av, den direkta' skatten ha nått pristaket. Tile med” samma. belopp. "Fördelen . .. Att centern haft extra bes' med denna avgift är att den före- , ligt för 'att få ihop tillräckligt slås tidsbestämd till två år, näm- ', med inkomster beror naturligtvis” ligen 1960 och 1981. - - på att partiet håller så hårt, på. En sådan skärpning av beskatt=. att folkpensionärerna inte skall'./ ningen kan vi inte gå med på, ' eftersättas, Detta ligger :i: linje skriver framför allt högertldnin- = med "partiets starka. uppslutning . garna, 'Då höjer vl ju skatten: bakom folkpensionen under hela ' . Det är ett riktigt påpekande, Men dep tid, den obligatoriska ” tilll". " högerpartiet vill för sin del ta 'läggspensionen 'värkte > fram,: då" bort ett barnbidrag, vilket med : det sannerligen inte "var tal om att vi inte hade råd se till så att: nuvarande barnbidrag gör ett in+ komstbortfall på. 400 kr för en folkpensionärerna fick sitt. barnfamilj. Detta känns onekli-" ,. Delta var några synpunkter p Nr gen, mycket hårdare för denna + de mest. brännbara . debattämne. . barnfamilj -än 'centerförslaget: på ”na I 'oppositionsalternativen.r Det Ä = = Den var här nyssi en : knekten 2 : . ren.” .. Så bakom ligger tanken Skäggiga damen och så OS och "Vår Fader är god och nee : Li , e Mickelsmässo-knekten >. Visserligen är Mickelsmässan. för-., bi det här året men stroferna: om dem muntra upp i novemBermörk=" > > ret istäl'et. En före detta Iahol- .- mare döljer ” Mickelsmässoknekten till marknads fo. Cu od - fihemvävda kläder och smorläderskor, ne : "med zinkor i klacken han stampa i backen; och «dansa mång polka med Stina . > «På torget han köper en gyllene ring, eden är utav: mässing, det gör ingenting, - De "ty det är en boja för kärlek och tro, AMI LA aft snart sätta bo- se vw: Positivet det. gnäller,” karusellen den går, «> z ”.karameller som smäller och lyckobrev hon får. "För nöjet hon säger ett smilvackert' tack. Mickelsmässoknekten har statt sig på ett år, hös, en. Pintorpa-bonne som ej är den 'onne, "men arbete är det, så att det. förslår. =" "; > Gc Han bjuder på gökar;-man' kör sina lass, > i tar emot skällning, för gumman är vass. . iPey stostdräng det är, ">: Om ett år 'får han torpat i: hultet' det fina. ”./ . Där have med örter. och bärbuskar finns, 1": n "och det lockar Stina, hans eget lilla kvinns, I” Och. där skall vara” kärlek 'och där 'skall vara tro. ox Men nog får man knoga och nog får man gno.; Nog tror. jag det går," och' blir 'det fler: munnar, -:” är så glada att vi låter sig bakom signatu- han har kär. Brasil Jack. och hans tös det är Stina. i brödet 'dem unnar, 125 'kr I saneringsavgift för den . blir säkert anledning återkomma. - LANDSANTIKVARIE Hembygdsvård c IEMBYGDSVARD är I själva" verket ” ett mycket ” vidstylickt/ begrepp. ' Att. vårda: sin, egen bygd, det kan man göra på mån. a sätt, Men det ligger natur- ligtvis nära till hands att först och främst identifiera hembygds- vård med kulturminnesvård, Det är också den. sidan av saken, som landsantikvarien 1. ett län först och främst har på sitt pro- gram: fornminnenas. vård, till- synen av de gamla kyrkorna och andra äldre byggnader o, d. 7 X Men ordet hembygdsvård in- nefattar, mycket mer än så, och vid närmare eftertanke finner man det naturligt att det också måste gälla bygden av idag överhuvudtaget, inte bara de forntida och historiska minnes- märkena utan hela den miljö, som vi lever och verkar t Och då bliv hembygdens vård något, som angår var och en i allra högsta grad. Vi kommer under- fund med hur viktigt det är att vår omgivning inte förfulas och skräpas ner, att våra samhällen byggs på ett sådant sätt att de ska bli så bra som möj lig och praktisk för bygden, Men man stirfar sig blind på moder i "och Tationalisering,. och då glömmer man” att det dock finns vissa värden att bevara. , ch detta gäller just i aildeles särskilt. hög grad byggnadskul- turen, som det nu verkligen är på tiden att på allvar "slå vakt om. Tyvärr har vi mist det for- dom”. så självfallna sinnet för proportioner och balans; som är så viktiga — även i detaljer. Nybebyggelsen anpassas oftast inte alls til miljön, Kvistidens byggnadsreglering, som åtmins- tone hade det goda med sig att det äldre byggnadsbeståndet in- te försvunnit fullt så hastigt som: man kunnat frukta, gynnade å andra sidan genom Sina utrym- fhesbegränsningar . Opropartio- nerliga och fula hus. Tyvärr har alltför många nu den inställnin- gen att allt nytt överhuvudtaget är vackert. Ett välproportionerat tvåvåningshus anses numera. i en tätbebyggelse vara en ?lada', — höcsh den ' trånehoda bygg " ” h : . H + - e jligt, lämp-t minst i gamla kulturbygder med ;en fortlöpande tradition alltifrån rn. NN forntid. till nutid.' Nej, ' bevare oss för alla slags standardisera- len "å la Middle Om vi kastar en blick på de enskilda - gårdarna, finner vi många vackra gamla gårdsan- | läggningar; som man helst skul- le :vilja "bevara i . oförändrat skick. I praktiken låter sig'det- ta naturligtvis ej göra; åtmin- stone inte, bokstavligt. Gamla gårdar måste moderniseras ' för att bli tillräckligt praktiska' och bekvätna" att ' leva; arbeta och n regel kan sådana mo- ingar mycket väl göras utan att gården mister: sin ka- raktär. Det" gäller bara att inte göra större våld än nöden krä- ver: Men :det är: kanske allra- mest vid moderniseringen av de gamla vackra, för. Halland så karakteristiska envåningslängor- na man saknar den ovan nämn- da känslan, för Proportioner och balans, Så hör jut ex. den ryt- NY Flaskpost från Norge hamnade i Sandhammaåren » En värdefull flaskpost hittade fiskaren ' Gösta" Johansson vid Sandhammaren för en tid se- dan, I flaskan låg ett brev med edressen till några ungdomar och, nu har, Johansson. fått 15 dollar från dessa, '- a TA : ' Samtidigt skriver de att flas- kan kastades i vattnet vid Har- dangerfjorden i Bergen den 13 juli, och när. den upphittades av österlenfiskaren hade den. drivit 120 mil med en beräknad hastig- het av. 3 km/tim på 18 dagar: - Ungdomarna skriver vidare i brevet att de kastade i flaskan efter en trevlig fest, och efter- som upphittaren inte kunde vara med på denna skickade de i stället 15 dollar, som han själv kunde roa sig för, Men nog var det en underlig väg flaskan dri- vit” — från den' norska atlant- kusten till” österlenska Sand- hammaren. = (LJ Vv A SNÅTSS . VÄGAR. Nin har upptäckt eller tror sig ha upptäckt att utmärkan- de för de italienska städerna är derar individualitet i' motsats till exempelvis de svenska samhällenas trista uniformitet. Det' ligger nå- gonting i detta tal, men liksom så många andra sanningar är det en sanning med modifikation. Turis- ten från ett vitmålat och välputsat Villasverige tycker väl på sin för- sta italienresa, att någonting .mera grått och enahanda än de italiens- ka städerna står nog inte att upp- leta. När han återkommit till vil- lan med laboratorieköket och den mönstergillt "rena toaletten, minns han : kanske. dessa städer som -en "rad dammiga stenkummel,'ringlan- "de trånga gränder, där de illa un= derhållna eller inte alls underhåll- na husraderna lutar sig emot var- andra som sökte "de hjälp av var- andra inför det fall som snart sy- nes vara oundvikligt. De har stått så i många århundraden och kom- mer att göra det i många århund- raden ännu. Den svenske :genom- snittsturisten minns , dessa ” städer som öknar eller rösen av sten, med blommornas, den” allestädes fladdrande tvättens och de många granna -kyrkornas färgklickar. Pa- via eller Padua, Siena eller Spoleto, Cortina eller Cortona, Piacenza el- ler Vicenza — han minns inte: så noga vad han såg i vilken, « Ändå har 'dessa städer var och en sin egen - bestämda profil eller karaktär. : Om ingen av dem kan man säga att den tagit efter någon "annan, utom möjligen i någon en- . staka detalj. De' flesta har också » mångtusenåriga anor — inte en- skilda människor och tillfälliga mo- deriktningar' . men 7 tidsåldrar . har bidragit att forma dem. ' An » Med en skranglig autobuss på . juliheta vägar kom jag en; afton till Gubbio, staden 'i Umbriens och Italiens hjärtpunkt men som sak- nar järnväg." Man kan undra var- för,- ty landsvägen från Umbertide har mesta” tiden" gått över Fflan mark. Att anlägga en järnväg här behövde väl inte fordra något ext- ret. står korset. Det. 'sol d NEN HAr es —= LT omv somm us LT = | Besök umbriska: ta något. annat påminna om Gränna, frånsett : skillnaden" i landskapets och + linjernas mäktighet: berget som aldrig tillåter gubbioanerna att skåda morgonsolen är mer än fem hundra meter högt. : -”Gubbio, är grått. .Det förundrar inte att Franciskus-legenden gjort just Gubbio' till den grå vargens hemort, vargen som härjade så vilt bland . gubbioborgarnas får, ända tills Franciskus tvang honom, un- der sin lydno och fostrade honom till sin trogne budbärare, - I Bussen stannar på ”en trål vardaglig "busshållplats, på ena si- dan kantad av bensindepåer och en basarliknande arkad med salu- stånd, ' på den.» andra 'av en 'kal jättekyrka, ' som senare visar sig vara stadens förnämsta, den helige Franciskus kyrka, De få passa- gerarna stiger ur, och jag går över den , brännande heta prazzan till det närmaste av stadens få hotell, Den pressande" värmen inbjuder inte till promenad just nu, Vad jag hittills sett av Gubbio gör det knappast heller, : Nie . Men när jag i” skymningen = ifall. man kan tala om skymning en. italiensk julikväll. — kommer jut i staden, som höjer sig framför mig, då uppfattar jag med ens dess säregna och enastående skön- het — gripes av en stämning som på ingen annan plats, en obeskriv- bar stämning av fornåldrigt, av nå- got avsides och avlägset, någon- ting bortom tid, skeende' och ut- veckling. Gubbio tillhör inte de snarvackra; det har ingenting av Assisis ljusa vänlighet, ingenting av Spoletos lätthet och mjukhet, trots att det genom. själva sin topogra- fiska situation påminner om båda dessa sina 'umbriska sys äd Gubbio har: sin profil, och det är en sträng profil lief.: Högst : upp tronar konventet, munkklostret — bröderna som ska "ta sig-dit måste ha”.starka knän och 'starka hjär- tan, På något avstånd från klost- är lika högt m — det strå- - raordinärt "mått av i jö a Hur många turistsvenskar har -be- "sökt Gubbio?: Dansken Johannes Jörgensen hade varit där, långt in- nan : autobussen :underlättade . fär- den dit, och han har i sin Lovsång till Italien funnit den värd att apo-. "stroferas; ' Kanske ' är det äv .en Wriktig' ihstinkt som Gubbios ”fäder” I f'det längsta” uraktlåtit att 'söka kontakt.:med omvärlden? "Önskade de: kanske hellre att ha sin stad "bevarad som den är?' Hur : som " helst — bevarad är den, . ns 7, .. Bussen håller:'för” ett: ögonblick vid en' handelsbod tätt intill. vä- gen, Jag 'ser något” grått” skymta därframme intill vägkanten " och frågar om det inte är Gubbio snart. Jo, vi ska' snart vara ' där.: Bilen "startar: igen och kör strax. in: på en "gata .som kröker. sig. mellan |/ åldriga hus. Jag frågar busspojken efter platsens namn. Det är Gub- bio, säger 'han, liksom förvånad "över att jag inte vet : det.; Skall detta vara Gubbio, detsamma som Jörgensen besjungit 'såsom en"”av stjärnorna bland ”Italiens hundra- de städer!” En smal strimma av jordgrå hus, en rad stenkuber tätt tryckta till den höga och branta bergväggen. Om här, . på motsatta sidan, utbredde sig ett glittrande vatten i stället för en nu brun- bränd slätt, skulle staden mer än . Snälla kapitalister - har det bra i Kina PEKING (AEP) CC cd i "republiken Kina nådigt och vänligt Lagit emot de f d kapitalister 'som ;”hade tänkt om” och lärde sig att ”leva 'som folket vill”. Visserligen finns det 300.000 f.d ”kapitalister” i landet, men flertalet av dem har 'redan anpassat sig till de av kom- munisternas seger år 1949 skapade blir trivsamma och vackert in- fogar sig I den omgivande natu- ren, att väganläggningarna tar hänsyn till landskapets skön- hetsvärden och naturligtvis ock- så till de fornlämningar, som finns inom området, att vatten. storstadens nödlösning, har. bli vit skönhetsidealet? . Därmed är vi framme vid ett av de viktigaste problemen i modern hembygdsvård: tätorter- na med deras vanligtvis oregle. rade och fula bebyggelse. Här finns mycket som nu är svårt att rätta till — man får som så ofta arbeta på lång sikt, och detta bör ske i intimt samarbete med vederbörande bebygrelse- och regi 1; are, Det skulle regleringar av olika slag inte medför" obotliga ingrepp av för- fulande karaktär, att grustäkt om möjligt koncentreras till Platser, dör de fula såren inte "är så fögonfallande och att för bygdens utseende omistliga na- föra för 14 ISA tursköna partier helt skonas ji jr länet att här gå in på osv a detaljer, men vi kan åtminstone fråga oss vad huvudfelet är? Jo, naturligtvis att den nya bebyg- gelsen inte på något sätt försö- ker ansluta "sig till den gamla och till bygdens landskapskarak- tär. Man måste komma ihåg att även me ”Medelby”, stations- samhälle: i Y vecklingen, om den är sund och uppgift och duger gr tydelsefulla riktig, Nej, den vill istället med- manhang, är det absolut Inget TRO NU INTE att det är hem- bygdsvårdarnas dröm att söka förvandla hembygden till någon sorts natur- och kulturhistoriskt reservat, till ett stort frilufts- museum! Modern hembygdsvård försöker ine' rida spärr mot ut- miska fasadindelni med de Parvis :inplacerade fönstren till - i, halländsk bygg- det finast nadstradition; men nNmu ser man tyvärröpå”allt' fler håll fasader, som fullkomligt förstörts främst genom " nya, :felproportionerade fönster, som”satts in hur som ;helst. , Man bör . också komma ihåg att sådana förbättringar som tex värmeledning och in- vändi -isolering är tekniska hiälvmedel, som intet har med dekor joch Utsmyckning att gö- ra. 'De kräver inte stadsvånings- taveter' och, lamelldörrar. Finns det rester av gammal väggdekor och andra vackra detaljer, 'ska man utnyttja, ev. komplettera dem. Det är inte tekniken, som ska bestämma över "oss, utan vi ska behärska den! ; DESSA SYNPUNKTER på värden av vår byggnadskultur såväl som av hembygden i dess helhet vill jag sammanfatta un- gefär så här: Allt är "visst inte verka till att denna utveckling lideal för samhällsbildning, "a och vackert, därför att det - lika stor' betydelse för oss och nya förhålland I folkrepubli- är gammalt. Men precis samma sak gäller 'om det nya, Därför måste vi. försöka komma fram till en syntes av det bästa, en Syntes, som passar våra ibygders egenart. Och så ett faktum, som de kortsynta förbiser: Det finns . andra värden än tomtvärden och , tekniska framsteg, — värden, :Som ger skönhet och trivsel och som "inte" direkt kan' anges i kronor och ören, men ändå har våra efterkommande 'som det direkt matnyttiga och praktiska, De värdena :representerar den urgamla tradition vi fortsätter, fädernearvet, den tradition, som med tusen osynliga rottrådar binder oss vid vår "bygd, det som gör att vi känner att här hör. vi hemma, detta är vårt land. Och de värdena bör vi vårda med klar blick för det betydelsefulla sambandet mellan forntid, nutid och framtid, t sa kens 1 den s'k folkkon- + gressen, sitter 122 f£ d kapitalister bland de 1.245 av folket valda för- troendemän, Av dessa f d kapitalis- "ter har 12 t o m fått säte och in- flytande i folkkongressens högst: utskott som. omfattar 70 medlern: mar. T om viceordföranden i folk- . kongressens presidium är en fd textilfabrikör som ägde miljoner men anslöt. sig till partiet och re- volutionen. En av landets främsta industriledare, som står i spetsen för en industriorganisation, omfat- tande 50 fabriker med 350.000 ar- betare, är likaså en £ d miljonär " och kapitalist. Hans familj tillhörde tidigare de rikaste i hela Kina. Han och hans två bröder studerade i . Cambridge resp vid andra engelska universitet, Nu äger de partiets och folkets fulla förtroende, hette det i rapporten om de ”ångerfulla kapi " talisterna” i Pekings radio. i terby : lar: iden ; lätta ' blå aftondagern, som bestode' det av idel gnistrande briljanter, ". Ett högre- vårdtecken kan ingen jordisk stad äga, : - Blicken glider nedför berget — det ' är fyra uppsaliensiska" dom- kyrkotorns vertikaldistans , mellan konventet och krönet och Gubbios grå' stadsmur, som: har klättrat ett bra' stycke uppför bergssidan. Där nedanför -, stadsmuren - höjer.. sig domkyrkans klocktorn; och nedan- Jför.domen men. högt övas betrak- tarens huvud avtecknar sig Palazzo Consolis 'linjerena, flärdlösa » kon- tur. Tornet är som en lyftad hand. Skall "det ' symbolisera - rättvisans varnande och straffande hand? - + - +' Så avtecknar sig Gubbio i-afton- har. "inte som 'en fåfäng t: ägnat mycken 'uppmärk- samhet åt sitt yttre. Dess grå man- tel är. vävd av: årtusenden” och epoker. : I. gåtfull etruskertid "har det : sina rötter. Här- där' slätten mötte berget grundade etruskerna staden,' omgav den med. en mur enligt "någon strängt geometrisk formel: : en triangel av bergsslutt-/| ningen -och en rektangel av slätten | togs med inom stadsplanen innan- för muren. Om Gubbios ålder och kälturtradition talar. kanske mer än hågot annat stentavlan med -ett fullständigt etruskiskt alfabet, det enda . fullständiga världen; som nu ryms i: stadens' museum; ach. är dess största", märkvärdighet. /Gub- bio har” haft sin grekiska. period, | därom påminner en .hellensk .tem- pelgrund. .. Den "grekiska antiken avlöstes:” av 'den + romerska; ' Den, senare 'har kvarlämnat sina "spår i en. sällsynt: väl" bevarad arena; I tar man inte, många: steg ' förrän man står framför en vidöppen, in- bjudande kyrkoport —- kyrkornas intal är lika stort som tusentalen av invånare, Och Gubbios kyrkor är inga döda relikter. Där brinner ljus och prunkar blommor på alla altaren, från deras torn kallar kloc- korna till mässa morgon och afton: En är dock stängd och öde, men en custode visar för: några lire kyrkans och stadens största konst. närliga sevärdhet: Ottaviano Nel- los guld- och gloriekrönta madon- na, ”gudamodern med det sköna ansiktet”, omgiven av hedar och tillbedjande konungar, Utom den och några halvt utplånade fresker rymmer Santa Maria Nuova i dag ingenting: — jo, på väggen mitt emot Gubbios madonna sitt, konstnären själv, i sin big = - strå stränghet en kontrast til; sitt verk, som han här i tystnad eget ensamhet evigt betraktar, och Kanske hado han, När han må å- signorinor som förebild: Oma brisk Beatrice, som skull e. FR att leva sitt evighetsliv i den melska jungfruns sinnebilda et $e . stalt. Kanske är det hennes Är . gar som i den milda" julikväl en: går arm i arm på Gubbios promer”; nadstråk liksom alla andra städer! på jorden har: det ett sådanfy i” skimrande ljusa .drömmar,; skulle ” man ha trott, om man levat i en mera svärmisk tid. Gubbios ung- dom av i dag är som all annan ungdom. De ljusa sommarklännin=". garna har årets" internationella - snitt, öch samma stereotypa make. up sér man här som i New York, Paris och Stockholm, Denna ung- dom läser kolorerad veckopress och . studerar med intresse biografernäs affischer, även om den skulle råka" heta Maria, eiler Rita' efter :Um= briens nationalhelgeon, damen från Cascia, I vilka drömmar går de, om "man väljer himlajungfrun'el- - ler filmdivan till ideal. NR " Min enda.söndag i Gubbio blev årets hetaste dag. Den helige Fran= ciskus" basilika, är i högmässan" så Li fullbesatt som man numera aldrig får'se en svensk kyrka en sommar- söndag, inte” ens i 'djupaste Små-' - land. En församling i vitt, präster . såväl - som : menighet; . männen i bländande vita skjortärmar, ty vär- under de luftiga valven, kvinnorna; dukar. Det är på en gång lantligt . och raffinerat, Församlingen deltar. ; verkligen i gudstjänsten, inté blott. övervarar den..." >... cc : : Från San Francesca är det inte jag kommer ut från kyrka , finner” inget :regn hotar-eller; r att vänta” förrän tidigast om ett par 'månader. sv Sabbatsbudet synes inte-vara, bland .. gast i helgd.;' Här följer jag nu en gon”'stund, ” när -'ett' enstaka: träd. bjuder en lätt skugga, Jag ser'sta-- den 'som stiger, mångsekelsgrå ur de gula fälten, och. berget som lyf= ter sig: bortom staden; med ” det glimmande > korset högst" på "sitt krön, Allt är sommar, och. fullhet '” och mognad i Umbrien, kring dess, . Det råder en oregelbunden kurss kan närmast betecknas som avvak- kring 1 milj kr' per dag sånär som .'. till 17 milj kr. Köparna håller sig tämligen "avvaktande samtidigt som - tagit . hem "skattefria. vinster och bringat. :ned'; sina aktieintressen, -. Ibland är man av'den uppfattnin- gen att börsen — åtminstone tem- porärt — glömmer inflationstän- kandet och i "stället hoppas att ' en - ny "inflationsvåg, som kansk sannerligen inget inflationsskydt "Trotz den något svagare den je; sen har 9 papper omsatts ivb årstoppar, av ' vilka - kan ' nämna Husqvarna näs stam 302:50, Skogs- och "bruks= aktierna 'har'. åtstramats : tämlige, genomgående: med tex: vardera” Bergvik och Al 3 H k erg. ME sverkstäs 3 har. däremot tappat - till 248 och 'Stora "Köppärb ger i 485 (-1 kr) Bland erna. är | förs] jutningar, A Sootydliga, Bankerna är ocmhedd med exempelvis. plus 5 till 462 fö Enskilda Banke; na Lill 230 för Nn stam och minu stora affärsintresset för a har inspirerats betr iritz och ryckt upp 9 kr till betalt 128, -” Klippans Sar. för verk en net års ell värdet ter (f å 65.1) Den totala. skattebelast. Ningen för koncernen har .beräka> nats till 3.4 milj kr (2.6) och av. ' skrivningar på . anläggningstillgån.' gar har finpappersbruk redovi- r&samhetsåret per 31 aug Nm tovinst lika med föregående er 2,5 milj kr. Försäljnings: på utåt fakturerade produks lade Mari, en av sin hemstad LAHOLMS TID NING - (6:3).” oh a tande, Avsluten har hållit sig om--.. i Av Johannés Gillby >” : FS V och hur skall de. gestalta sin fram=. =", tid?. Det är dock inte detsamma: :- men är besvärande även härinne:. : i vita klänningar och vita huvud-.. många steg fill campagnan;' När ee dem som: katolikerna: håller strän= - .” väg. utanför stadsmuren;' vilar nås > .' jag veteskörderskorna i arbete, fast gå det konstaterats att vissa aktieäga- - Jre/ med "över: .5 år gamla -:innehav :: "162, Turitz715 och Kors- 7 : oenhetliga -' sättning på vår aktiebörs och läget... på ett undantag då dagssiffran steg"... myndigheterna i tid 'söker bromsa & >. Handelsbanken stam. : t s : ar uppgått. till?66.8 "milj kr.” gjorts. med 62 milj kr”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.