"NR 262. ARG. 280000 Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm a kk ivg Allt fler läser TORSDAGEN DEN -12 NOVEMBER 1939 mer i i Laholms Tidning Ansvarig utgivare I, BE. Bengtsson UNG Man tänker fa sand ur havet för er SS "Motorvägen + Si tidi » dast ena vägbanan från Skottorp och fram till"”den > Denna del är beräknad kosta nio miljoner och det tar åtminsi = klar. Motorvägen kommer. givetvis att göra mycket djupa ingr epp i " nåturen och landskapet men det gäller att motverka detta i görli- gaste mån, I. det fallet' har. en ny lag, som trätt i kraft i år, gett naturvårdarna betydligt större möjligheter än tidigare. Men det - ." gäller' att redan innan vägarna . bygges sätta igång med de före= byggande åtgärderna. ++ - När. därför nu motorvägsbyg- > get skall sättas igång har Ilal- å lands' Naturskyddsråd skickat : ut f. :vägdirektören Ragnar von » Segebaden som sin represem- ' tant och i tisdags tittade han på området kring Mellbystrand till "med ' repr för vägföreningen, badortsförer och fastighetsä '— Där. vägen kommer att gå v . fram” behövs givetvis. på vissa : ä åssa fyllning” och pål Lösnummer 25 öre, ” fyllning vid falierad. "motorvägen f gemom södra Halland. kommer att påbörjas på nyåret 'som Laholms Tidnin, g Igare omtalat, Det blir inte fråga om att bygga hela motorvägen på en gång utan en- "Det brukar jämna ut sig men i fråga om södra Halland är detta landskap så flackt att man här behöver . en hel dels fyllningar. Omkring 100,000 kbm kommer att få flyttas om men dessutom behövs det minst 10,000 kbm sand som bottenfyllning. - Var skulle man taga detta om inte i havet där det är allra lättast och där det finns gott: om sand. - I annat fall finge man gå ned i marken på olika ställen och då, skapar man stora och fula "hål, som inte "blir 'så lätta att vägen Laholm—Mellbystrand. tone två år innan den blir : Under tiden räknar man med att få ytterligare medel att bygga ut motorvägen längs: kusten upp till FyHebro, jämte, bron över Lagan. " . läka, möjligheterna att ta sand vid stranden, men kom till det re- sultatet, att skall man ha 10,000 kbm måste detta tas uppe vid Hökafältet där det dels finns den mesta sanden och där sen- den tillhör kronan. 'Sanden 4 övrigt tillhör nämligen de olika jordägarna : i Ämot och Mell- by. Ett mycket svårt problem är dock att komma åt sanden. Den är, här uppe så lös, att det går LO (Forts. å nästa sid).> ' länsstyrelsen har ändrat sig - Länsstyrelsen t skär. man :genom'- -båckar.: opsvigningen i Uppsa.. ka på: söndag, då den predikar: ien högmässa som: fö- Nr Biskop : ” ”RAGNARSASKMARK - nye biskopen I i Linköping Rag- nar Askmark. viges till sitt äm- "bete, ä ärkebiskop, Hultgren. of- i. ficiant. Biskop Torsten Ysander ning; bikobarna” John .Cullber E Helge'.. Ljungberg, - "Giertz, Sven' Danell, Ivar Hylander "och "Ruben" Josefsson samt biskopar- na L, S. Hunter, Sheffield; Eero : 'Lehtinen; Lappo, "och H,' Dons- "Christensen, Ribe, Danmark: - Insigniebärare är kyrkoherde | - -Algot Jonsson, » Haneby, Kyrkor >. Sommarstogor får byggas på fritidsområde i i "Mellbystrand i Halland har | «för camping "ock "ömråde I .. lelseresolution', till Kungl. "Maj: t avgivit utlå- tande med anledning 'av besvär över länsstyrelsens resolution . 'om "fastställelse ' av” : byggnads” plan” för Mellbystrand i La- - holms ;;:' landskommun, .:> Med hänsyn till vad" kommunalfull- mäktige och: byggnadsnämnden anfört i "sina ' yttranden över besvären". .-' får länsstyrelsen "hemställa, att' de områden som av nämnda kommunala myn-' digheter föreslagits. fill områ e .tältstugor måtte: -—- med" änd- ring av länsstyrelsens 'faststäl- "förklaras . vara : undantagna från” fast- ställelse, : -,; Vad beträffar besvären i i öv- rigt får länsstyrelsen hemställa att dessa icke måtte föranleda - ändring i länsstyrelsens över- ; klagande resolution. SS : Jordbrukets ne specialsida. na | " Sid. 4: Därför tittade man på |” Sydhalländsk långtradare ir imponerar i Stockholm "SNABBTECKNAREN,: folk skoll. Lennart: Henricsson, gästar på fredag. Köpinge! folkskola; Han är välkänd inte blott .i vårt" eget Jand utan. h 2 sÄGkts upp märi. utlandet: bl a i Sovjet, "som han gästade förra året..Sin:fenome- nala och oslagbara tecknartalang får han tillfälle att visa i det som blir fredagens föreläsning i Köpinge — ”Jakt, jägare och jä- garhistoria”. Han: berättar med mun och ritstift på ett dråpligt sätt om ' jakt. i allmänhet, om tjuvjägare, vargen och dess härj- ningar, jägarskrock,, modern jakt allt på ett så trevligt och lustigt sätt att han helt fångar sin pu- blik. ' Under allt detta : skymtar ene fram en stor portion allvar, kär- »»Nordiska ' årmaturfabrikerna i i Linköping planerar att ta : krafttag i i Göinge” Sedan bol cernen, skall dess fabriker i aget i somras inköpt Färe-kon- Sibbhult och Lönsboda nu bli |. = föremål för en betydande rationalisering. ; Däromot är det |: fråga om, ; anläggningen i Osby skall lägg as ner eller ej. In- Isätt tälld. alles | sy j Fär 1 "Generalkonsul Ragnar "Söder berg, Stockholm, som är ordfö- rande i Nordiska armaturfabri- kerna, besökte på måndagen de olika. ' anläggningarna tillsam-' mans med styrelsen och detalj- | granskade de nya, planerna. Av- sikten är att göra stora investe- ringar i Sibbhult och Lönsboda. I Lönsboda skall bl” a. motor” ” verkstaden byggas om och auto- mation genomföras. Det är ännu för tidigt att uttala sig om' ifall de utvidgningar av, pri roduktionen " som planeras även kommer att resultera i nyanställning av per- » > sonal enär man samtidigt avser ' [ att rationalisera kraftigt för att göra Färe- fabrikerna : lönsamma, a framhåller generalkonsuln. Sö- derberg, No , | KANDEmSTINGETS et . Farlig! manöver: - blev dugsböter: En lastbilsförare från Malmö , — var i. december i fjol nära.att , orsaka en trafikolycka på riks- nen 800 "Två. Tnäredsbilister var in- stämda för att i januari i år ha kolliderat. på den smala vägen Raus. V w sen Ju SMA AMA NOM egg WA ue MN Sw Fan örseererbinma : i aw Af ön] MS LR [1 SURA MW [ANM än rafikförseelserna dominerade stort vid - gårdagens” laholmsting, där det också förekom ett par deklarations- i mål. Rättens ordförande var hovrättsfiskal Ulf Lindquist och åklagare landsfiskal Olof Elmin. . |han blev" fast för olovlig kör- Aförlust Bästhult--Timmershult. Krocken r hade inträffat i en skymd kurva, där bilarna mötts. Den ene föra- ren. hävdade att han hunnit stanna sin bil före sammanstöt- ningen, men" spåren visade an båda bilarna varit i rörelse, och antalet dagsböter blev för båda 10 om resp. 4 och 5 kronor...” ' På en annan knäredsväg, den mellan Knäred och Tygared, in- träffade i juli en liknande krock. Den gången var en stockholmare och en. knäredsbo inblandade. Också här blev det för båda 10 dagsböter om 6 kr för:knäreds- bon och 10 för 'stockholmaren. + Att trimma: sin moped "kan bli ett dyrt nöje. Det fick. en laholmsyngling erfara. Han hade genom denna -åtgärd gjort 'sig skyldig ” till underlåtenhet att skatta och registrera fordonet, som i och med trimningen för- vandlades till en lätt motorey- kel. Detta gjorde dessutom, att ning. 30 "dagsböter å 2 kr och av de olagliga delarna blev straffet. Körning "utan körkort flera” sydhallänningar instämda för. Ovannämnde. ynglings ar- betsgivare fick 15X5 kr för att!” han i lastbil åkt med ynglingen, som saknade körkort och tidi- gare fått böta för detta. var ; " gurer, han' Ber liv, är ofta ” Sräpliga men mycket mänskliga. De fi- lig och trevlig afton inte blott den kan, ge Vi rekommenderar särsicilt denna" föreläsring." lek. till, naturen. och allt. vad den | rymmer av div) Det. blir. en här-| största långtradare — sina medelsföretag. Akeriägare Anders Andersson, Tjärby (tidigare Tureby) har i elva år kört Håess-produkter från Halmstad ' till Stockholm, Långtradarnas kapacitet = har under de åren vuxit med varje byte, och nu har Anders An- dersson satt in den verkliga jät- ten i trafiken. 26 meter långt är ekipaget och dess innanmäte rymmer ett imponerande antal djurkroppar på. väg från vårt lt halländska. andelsslakteri till huvudstadens konsumenter. Att Hurtigs Gummi A-B levererat landsvägståget och Yngve Nils- sons karosseriverkstad utfört de omfattande karosser iarbetena gör givetvis denna rekordbil till en sydhalländsk stolthet i särskilt hög grad. ', |". En' färd med denna .sydhal- ländska, jätte rymmer en hel för "en ”småbilist ' okända mo- ment, Den resandes bekviäm- . lighet. är . kanske . det första nian .frapperas av, Föraresto? len i flygplansmodell. är skjut- bar i 'såväl' sid-' som" djupled, vilket ger föraren. goda sikt- möjligheter, vid, backning, o.. d. Hytten har : dimensioner . som ett mindre 'rum' och "innehåller archytt innehåller två bekvi- ma ;' britsar, varav den övre -kan fällas ned och då bildar ryggstöd åt den undre," Ett $ förutom” +sådant, som. vårje för: Landets längsta lastbil är stationerad i Tjärby - Södra Halland är de stora bilarnas land framför andra, För något år sedan började Essolibilen — då Sveriges regelbundna turer till Stock= holm. I höst har en annan sydhalländsk jättebil — två meter längre och, alltså nu Jandets längsta — startat reguljära stockholmsturer från ett annat halländskt livs= pentry ger kokmöjligheler och gör denna bil till en plats, där man kan bo och livnära sig dygnet runt. Xöregenskaperna är givetvis så förnämliga, som man kan be= gära av ett fordon som fraktar stora dyrbara laster och 1 sig själv kostar en kvarts miljon kronors > o« än. viktigare än förarhyltens bekvämlighat » och > ändamål lighet är givetvis. de stora ut= rymmen, där lasten förvaras, Rostfritt överallt, arbetsbespa= rande upphängningsanordningar för djurkropparna” och en till förlitlig effektiv ”kylanläggning gör inte endast Anders, Anders« sons ”köttbussy" till en toppvagn I storlek. utan också I hyglen. Alla dessa faktorer blev ock så "från olika håll: belysta och beundrade under en resa signa= turen företog med långtradaren mellan' Halmstad och Stockholm, Att. lastning och" lossning gicle- snabbt och effektivt. kunde vi med egna, ögon se. I: on. tit ström flöt djurkropparna från Håoss lagerhus i Halmstad in. 1 biléns' kylvum; och "vid" slakthu= , 'Iset'i 'Enskedé gick det minst lU« ka snabbt att.bli av med lasten, Tf oden vaknande morgonen kom stockholmscharkuterister= nas små Justbilar, flick sin rons= Forts. å sid. 3. "HÖSTEN AR, bla betkam- panjens ' ti s om också Halland degraderats "som : betodlarepro- vins. Är 1907 byggdes Genevads sockerbruk: Varje höst under gott och väl 20 års tid syssel- sattes ' här ” under "kampanjen bortåt . 400 man...Det' var inte folk från Veinge, utan också från andra håll i Sydhalland — inte minst från dess, skogsbygd — kom kampanjarbetarna, Detta säsongarbete betydde mycket för många. -. Inte mindre betydelse hade sockerindustrin för” Gene- vads samhälle. Ett 50-tal man voro årsarbetare och det var helt nafurligt "att man byggde hus och hem; förlitande sig på en trygg framtid. Många av des- sa arbetare hyrde också ut lär genhet eller rum — isynnerhet under kampanjen ”var det så. Säsongarbetarna behövde - bo- stad. Sockerbolaget hade byggt ”Kasernen”, där en del av de anställda bodde. Ja, det var en väldig rusa i den stora fabri- ken och det lilla industrisarhäl- Jet den tiden. Det var ångande bara småbrukare och :ungt -man- |". kö kö mod betskjutsar — hästar och gammeldags . ”kistevagnar”- den gången. Om kvällarna lyste alla de. många fönstren i det stora fabrikskomplexet över slätten, som om det varit till fest. Me- dan, som sagt höstmörkret Tu- vade, . : an ns + . , BETKAMPANJEN satte ock- så sin prägel på vår vardag — vi- som då voro i grönaste ung- domen och- gingo i: folkskolan, För se vi hade betlov. Det var så vist ordnat "att vi började höstterminen den 15 september men redan omkring den 1 okt. slapp vi läxor och skolgång. Vi skulle hjälpa till att ta upp be” tor 14 dar framåt Det blev väl inte så mycket bevänt med det- ta — men lovet var ju inte säm- re för det. När vi återvände från betsemestern 1919 fick vår Jä- rarinna idén att vi fjärdeklassa- re skulle skriva en- uppsats om våra ' intryck av'de' 14 garna. Det blev väl inga litterära mäs- terverk dessa opus, men faktiskt är. det "roligt läsa' de enkla ra- derna' plitade för 40 -år sedan. vad och imponerades storligen av fabriken och doningarna utanför. Något bidrag till soc- kerindustrins fromma omtalas däremot inte. s a sö ”LUNKAN” skall få sin min= nessten på den plats som viskol- barn för 40 år och så där om- kring ofta anlitade som extra lekplan. Området ' var annars den gången ängsmark, Ägaren var nog bygglig och barnkär för jag minns aldrig vi fick varning eller ovett för vårt flitiga tram- pande i denna terräng. Nu är kyrkogårdslyckan . en vacker park, som väl passar in i bilden. Ja, gamla ”Lunkan” kan vara värd denna uppmärksamhet. För den yngre veingegenerationen torde väl detta smeknamn såväl som det riktiga vara okänt In- te så för de äldre veingeborna, För att ännu en gång gå tillba” ka till barndomens stunder, minns jag hur en ortsbo i 75- årsåldern alltibland brukade ta= om den världsberömde veinge- bon och storsångaren. Han hette egentligen Carl Fredrik Lund- far se OA MG bö äter född i i den Alsing= H : tvåan vid Tjärby. Lastbilschauf-| | Poatees WML SMD En veingebo fick 15 dagsbö ätt med | För egen' del besökte jag (med |avist och var ” ” Ny rdr NOM Teg liknande förseelse. | godståg och långa vagnsä gt (Forts, å sid. 5) . me inte helt kit om vv på (en > ANV Won AS VIT Welt NOS Wer] a å3 kr för (Forts ån nästa sid). ! betor, och det var. också en lång -betskjuts) pliktskyldigast Gene: , a örning. Ha i i Forts, å& sid. 3 - " = t - YA a a . . - >> ES H : ? - or ' ” i | i i a . re . y £ - or raa Aa nsansa rna rand SORAN MAEAR POSSFOESTESSST EES ao | note | att9 | €NN/ GI) s ens RA RR RR AO FOR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.