Vg Tree re Fer oo TAHOLMS TIDNING ; Torsdagen den 12 november 1959 ”- —= LT ovsr NOVEMBER 1959 LT ES: ee Omsen och fisket —. — Vi kan för vår del inte fin- na något motiv för att de fiska- N Om regeringens förslag till om- sättningsskatt bifalles av riksda- gen skulle fiskarna tvingas erläg-. ga en 4-procentig omsättnings- skatt vid inköp eller reparation av som u en äktighet av 20 regis! Därmed skulle man ju i hög grad motverka det beslut som riksda- gen I våras fattade för att stödja fiskarna vid anskaffning av fiske- båtar. Åtgärden att skattebelägga de mindre fiskebåtarna är så mycket mer anmärkningsvärd då passagerare= och lastfartyg med en nettodräktighet av 20 register- ton eller däröver undantagits från varuskatt, heter det i en motion av hr Eriksson i Bäckmora m fl centerpartister. I denna föreslås att, om propositionen om allmän regel också mindre inkomster, skall hårdare skattebeläggas än de "som har större bå- gel också större, in- oboshesd yr tar och - För att kunna Hävda sig i den allt hårdare” internationella kon- kurrensen har de svenska fiskar- . na alltmer tvingats. att rationali- sera sitt yrke, vilket ställer stora krav på ökade kapitalinsatser för i - första hand utökning och moder- "pisering av fiskeflottan. Fiskets lönsamhet är emellertid f£ n låg i jämförelse med andra näringsgre- nars, vilket bl a resulterat i att allt fler överger sitt forna yrke och övergår till annat förvärvs- oe + ” komster, säger motionärerna. ; re, som har mindre båtar och som . Eotary hållit ett , föredrag organisation och AV ETT PAR vänner i detta värda samfund har jag ombetts att här med några ord beröra Lantmäteriet och dess arbets- uppgifter. - : em Då jag icke kan undgå: att först kasta några blickar till- baka på de mer än 300 år, som gått sedan den förste lantmäta- ren. började sin verksamhet, i om fr blir "något arbete, Under dessa ändigh - ter finner motionärerna det vara mycket omotiverat att vissa fis- kebåtar skall beläggas med om- sättningsskatt och därmed komma ällning än en varuskatt inte skulle avslås, icke endast fartyg med en nettodräk- tighet av minst'20 registerton skall undantas från allmän varuskatt utan äver. inregistrerade båtar, l som är avsedda för yrkesmässigt . I sämre ? liske." Md : - och lastfartyg. [Ey SEN USA ONS ÅRETS | billigast i längden Jo täck vare Partner-garantin Få ; Svensk "motorsåg. med service inom” räckhåll” : : Täållands' Skogsägareförening : NS . ! Måskinavdelningen ” | . . . + 5 TelItolmstad 18630 och 16514, vs. -- rv Rocpdoa dos ver RN och spara ändå flera hundra kronor genom att . köpa ELEKTRO-IWOS garantiboxar till markna- dens lägsta priser. - Amerikanskt Tecumschaggre= xat, på toppen niär det gäller . kvalitet och tillförlitlighet. An- vändes av de flesta frysbox- WO djupfrysningsboxar är konstruerade i överensstäm- melse med forskningen o. kyl- teknikens senaste rön på djup- fabriker, - : frysningsteknikens område. Ialering av förstklassigt testat — Provad vid Kyltekniska Insti- materlal, ” tuti Tekniska Högskol ' Stockholm och Chalmers i Gö- teborg, SERVICE. En nyutbyggd serviceorganisation står till Er tjänst, . FÖRSÄKRINGSBREV å Kr. 1250:— för 61 H Gäller ett år för å Kr. 1.500:— för 63 H ev. driftsavbrott. Ytterhöljet av dubbeldekape= tad emaljlackerad stålplåt, GARANTI: 5 års skriftlig garanti för aggregat. 1 års skriftlig garanti för yttre o. inre box, relä och termostat, [7 Waiberga LANTMARNAFÖRENING Tel, växel 23260 Vallberga, Frysboxar finns i lager för omg. leverans. TR - - rapsodisk.. Vi lantmätare har alltid varit och är än i dag i rätt hög grad mångsysslare. Det- ta är en tjusning, men också en fara, i varje fall för den som vill söka ge en framställning av vad lantmäteriet gjort och gör. I iet såsom i- tution kom till i början av 1600- talet 'och hade då till. ändamål att upprätta geometriska och geografiska kartor. Att lantmäteriet i dess'enk- laste form eller mätning med stång eller rep för att mellan grannar i by skilja eller förde- la deras andelar i jord, att detta förekommit redan under heden tid tarvar icke mågot bevis. Landskapslagarna innehåller många stadganden 'om detta mätningssätt, . vilket redan vid lagarnas rupptecknande var känt och utövat, . as Ä « Är 1603: fick Anders Bure, sedermera: generalmatematicus och chef" för lantmäteriet, i uppdrag att författa en gene- » ralkarta över hela riket: Den blev färdig år 1626 och var för : sin tid ett beundransvärt ar- AN Läholms distrikts SS "+ +-om det svenska lantmäteriet: LAHOLMS distriktslantmätare Per Bendt har i Laholms detta land må det förlåtas mig, |, antmätare ' om det svenska lantmäteriets arbete, Särskilt för jordbruket har de äteri fjämt — mycket stor betydelse. . mäteriet haft — och har allfjämt - myc dt ” : :Vi återger här lantmätare Bendts föredrag, något avkortat: tidigt blefvo befordrade til and- ra Beställningar af bättre in- komst och ro”. | N Vad lantmäteriet under gån- gen tid framför allt "varit knu- tet till är dock avvittringen och skiftesverket, «vv i Avvittringen innebar avskil- jandet av de väldiga norrländ- ska skogsvidderna från Kro- nans marker för att läggas till byalagen. En verksamhet som började i slutet av 1600-talet och som slutfördes vid ingån- gen av detta sekel, so UNDER ' FRIHETSTIDEN, 1700-talets första hälft sattes jordbruksspörsmålen under de- batt, och därmed frågan om en ändrad: jorddelning. . a Sedan Faggot 1747 utnämnts till Överdirektör för lantmäte- riet utkom den första storskif- tesförordningen år 1749. " Meningen med storskiftet var att" varje hemman skulle er- hålla sina spridda 'mångtaliga tegar sammandragna till ett el- ler några. få sammanhängande ägoskiften. Efter storskiftet följ- de enskiftet och laga skiftet, vilka praktiskt taget helt ge- nomfördes 'under ' 1800-talet. Skiftesverksamheten förändrade landsbygden. Man uppnådde det dubbla målet att på en och samma gång ge möjlighet till en ständig tillväxt av folkmäng- den och att bereda denna be- folkning en stigande levnads- . standard. Vi fick fastigheter med mera samlade ägor, med bättre fältform' och kortare - avstånd "bete som blev d inom svensk kartografi fram mot 1600-talets slut: - Cs » Resultatet av denna kartogra- fiska verksamhet föreligger i en rik samling av, socken- och hä- radskartor,- provins- och land- skapskartor, kartor över län och hövdingdömån sänit kartor över städer, . vattendrag” och. ..vägar . NÄR "ANDERS BURE år 1628 fick, kungens uppdrag att orga- nisera lantmäteriet i riket var säkerligen+ ett av. de främsta syftemålen därmed, att man vil- le påskynda och främja skatt- läggningsverksamheten. Det blev lantmätarnas uppgift att verk- ställa uppmätning av byars och hemmans ägor, 'vilka uppmät- ningar ' var direkt avsedda att läggas till.grund för nya .all- männa skattläggningar. t I reduktionen under Karl XI tog -lantmäteriet , verksam del i skattläggningen för militiehem- från : brukni a, Skiftena öppnade möjligheter till indivi- | dualiserad drift. = 0000 - Modernare växtföljder 'kun- de införas. Nyodlingen under- lättades vilken stimulerades av de långtgående utflyt na. Enligt statistiken ökade landets -:odlade areal från” c:a 850.000 hektar vid '1800-talets' början till c:a 2,5 miljoner hektar år Alltsedan slutet av" 1600-talet har "lantmäteriet - medverkat ' i den enskilda rättsvården 'genom åliggandet att. bestämma grän- ser och råskillnader mellan fas- tigheter" och byar. Jordregistret för "landsbygden och fastighets- registret "för städerna har upp- lagts genom : lantmäteriets för- sorg. De. flesta förrättningarna enligt EVL för bestämmande av delaktighet - iz siståndsättning och - underhåll har verkställts av lantmätare. Under det .se- naste decenniet har emellertid Omfattande arbeten har un- der seklernas lopp presterats för inmätning av de: allmänna vä- garna samt sist och inte minst underhållsbördans fördelning. Expropriationsmätningarna — för praktiskt taget hela järnvägsnä- tet har likaledes utförts i lant- mäteriets regi. « För handhavandet av. dessa vidlyftiga uppgiften krävdes kun nigt folk. De bekymmer som dåtiden hade framgår av ett tal som Faggot i egenskap av Pre- ses i Vetenskapsakademien höll den 25 juli "1747; där han läg- ger främ betydelsen för landet att rätt känna sina gränser, be- > oc - lantmäteriets arbetsinsat: an und r] l i er samt a mn Ser indelningsverket främst varit knutna till bostads- ten: | by det, föranlett av inflytt- ningen från glesbygderna mot tätorterna. ” so UTVECKLINGEN AREN 1948-1958, > oc Från och med år 1948 har vä- sentliga" ändringar ' inträffat i förutsättningarna för lantmäte- riets verksamhet. i Samma år trädde den nya byggnadslagstiftningen ' i kraft, nya riktlinjer för jordbrukets rationalisering började tillämpas och de allmänna bostadspolitis- ka normerna ändrades. I sam- band härmed. anpassades fastig- hetsbildningslagstiftningens ma- teriella regler till de nya för- hållandena, vilket i korthet ih och härligh och fortsätter: : ”Men om så angelägna göro- mål. skulle. komma i kunniga händer, så var det nödigt, att här till låcka studerad ungdom, som hade fått insigt i Mathe- matiquen; hvilket likväl så i början. som sedermera, har va- rit svårt att åstadkomma, efter som -lönerne därvid äro nog knappa; men arbetet deremot mycket svårare ock mödosarh- mare, än andra betjänsters; ty när de kunna göra sina sysslor i hus efter sin bequärnlighet, så måste en Landtmätare, ifrån första våren till sena hösten, hvart år, föra samma lefverne, som en Soldat i fält, om icke svårare, när krut och kulor un- dantagas. Något tyckes det haf- va uträttat til Studerad ung- tarne år 1740 den blifvit i Nåder hugnade med rang, men förbättringen i a deras vilkor skulle säkert göra långt N doms hitlåckande, at Landtmä- | mera, besynnerligen om de ock I normala dagsförtjänsterna un- bland annat innebar väsentliga skärpningar i de jord- och plan- Politiska villkoren för fastig- hetsbildning. För jordbrukets rationalisering inrättades nya organ i länen,'lantbruksnämn- Ma Skiftesverksamheten' tredubblade vår åkera real x (Lo VM i plöjning vanns av ngen i följd! - HALMSTAD tel. 18040 0 NY LAHOLM tel. 11180 Å derna, och en ny, central orga- nisation i - lantbruksstyrelsen. För. den bostadspolitiska . verk- samheten inrättades länsbostads- nämnder, . lydande - under" bo- stadsstyrelsen, . Dessa förhållan- den har, jämte den utveckling som i övrigt ägt rum, påtagligt inverkat . på : lantmäteriets ar- betsuppgifter. Ten "1947 års riktlinjer för jord- bruksrationaliseringen ": har + i jorddelningslagen' kommit = till uttryck genom regler, huövud- sakligen . avsedda. att förhindra bildandet av icke bärkraftiga el- ler eljest olämpliga jord- eller skogsbruksfastigheter . samt att hindra att. eljest : åtgärder till men för jordbruksnäringen wid- tages, > on sas Nl ade jordbruksrationaliseringen sker inom den del av verksamheten som avser den yttre rationali- seringen. Lantmäteriet hår här fastighetsbildningsfrågorna om |: Lantmäteriets medverkan. il = bb Och "morgondagens arbetsupp- |: gifter, "7 ee oe | Näringslivets ' utveckling på Protein ur gräs utan kornas hjälp) > .- Genom att med högfrekventa vån ss gor bryta ned cellerna i växternas vävnader kan man nu utvinna pPro- 4: tein som lämpar sig, som födoäm-" | ne för människan ur gräs utan'att' gå omvägen genom kon, uppger dr ' : Frank Wokes, som är chef för ett vegetariskt forskningscentrum - 1 Watford i England. En maskin som” : man. konstruerat för ändamålet Nn utnyttjar. gräset till och med: be-' tydligt effektivare än kon. Men det finns en hake, Det växtprotein som man kan framställa på detta sätt saknar det mycket viktiga B.12-vi=,..; taminet, det vitamin som kon, till sätter sin mjölk, a i - Brist på detta vitamin har under... tidernas lopp förorsakat sjukdomar bland vegetarianerna och också lett till döden för vegetarianer, som" vägrat att. dricka mjölk eller äta ost eller ägg. Normalt har kroppen B 12-vitamin i levern för två å tre + års förbrukving, men tillföres inte", några nya mängder av detta' vita= min, börjar sjukdomar snart att upp- träda. me sla or Likväl kan växtprotein framställt på detta sätt få en viss betydelse.:. för livsmedelsförsörjningen, under förutsättning nämligen att behovet > av animaliskt protein. är tillgodo="> sett. I en del östliga stater lär det" dock bli nödvändigt att direkt till sätta B 12-vitamin till växtprotei- "> net,' om mån nu kan utan alltför»; stora kostnader skaffa sådant vita= . min. : : 2 "landsbygden kommer självfallet att i hög grad vara beroende av inriktningen av: den -statliga "jordbrukspolitiken.” Enligt 1947 års beslut var ” målsättningen basjordbruk- ' omfattande ' 10—20 har. åker.. Den - maskintekniska utvecklingen på senare år har förskjutit ”- familjejordbrukens storlek : väsentligt uppåt. " Vi närmar oss nu storleks- .ordningen 20—30 hektar som”? enligt : 1959 ' års riksdagsbeslut bör vara normen för den fram- ningen - av ”jordbrukspolitiken, Vi "går "mot 'brukni tida' inriktningen och 'utform- |-. som skall ge full sysselsättning åt två män' med självständiga ' hushåll och 'åt kvinnlig arbets- kraft i' den utsträckning som motsvarar. vad en kvinna kan "prestera i. lanthushållningen, nästa sid). . : : Gynna LT:s annonsörer hand och medverkar dess iktliga ; oc (Forts å - huvudsakligen i öv och individuella jordbrukspla> "neringar. Överlantmätaren del- tar därjämte . regelbundet i .Jantbruksnämndens '.. samman- "träden och medverkar även i "övrigt i rationaliseringsarbetet inom länet, ”” le Fastighetsbildningsförrättning- arna kan / avse" festighetsregle- ringar över större områden i ett sammanhang 'genom' företrädes- vis laga skiften och 'ägoutbyten eller punktvisa saneringsåtgär- der "genom huvudsakligen 'av- styckning med sammanläggning eller ägoutbyte, Denna. del av arbetsuppgifterna innebär ' för lantmäteriet intet . principiellt nytt, utom i. de avseenden verksamheten anpassats till den jordpolitiska ' målsättningen. Kvantitativt påverkas dock upp- gifterna genom' den pågående strukturomvandlingen inom jord- bruket och skogsbruket. - ETT UTMÄRKANDE drag för utvecklingen av lantmäteriverk- samheten efter år 1948 är bland annat att vid fastighetsbildning på ett helt annat sätt än tidi- gare olika samhälleliga” special- intressen inom andra myndig- heters verksamhetsområden skall beaktas. Lantmätarna har därför i ökad utsträckning fått sam- verka och samråda med olika myndigheter och organ, varvid de viktigaste kontakterna i Iä- nen torde hållas med länsstyrel- sen; länsarkitekten, lantbruks- nämnden,- skogsvårdsstyrelsen, vägförvaltningen och länsbo- stadsnämnden samt i kommu- nerna med : byggnadsnämnden och andra lokala organ. Skogsarbetarnas inkomster Av skogsarbetarna i Hallands län hade huggarna vintern 1958 59 en genomsnittlig dagsför- tjänst på 33 kronor mot 31 kro- nor vintern 1957 58 samt körar- na en motsvarande förtjänst på 47 kronor resp. 48 kronor. I in- komstuppgiften för körare in- kluderas vad som utbetalats för häst och karl Uppgifterna har utarbetats av socialstyrelsen' på ,basis av uppgifter från jägmäs- jtarna i de olika reviren och av- ser vad 'de sistnämntla angett vara de inom resp. områden >. 1 Halland och. grannlänen der de bägge nämnda avverk- ningssäsongerna. |, I Kronobergs län var den ge- nomsnittliga ' dagförtjänsten för huggare 37 kronor vintern 1958 53 och 35 kronor vintern 1957 58 samt för körare 54. kronor vintern 195859 och 52. kronor vintern 195758. I Kristianstads län yar den genomsnittliga — dagsförtjänsten för huggare 40 kronor vintern 195859 och 33 kronor vintern 1957'58 samt för körare 53 kro- nor vintern 195859 och 49 kro- nor vintern 195758. i - a "Musta HÖG AVVERKNING - - .' at "6 MÅN. ör bättre förmal "kont Tel. 10025 o Rotork ds nya” NR varn TOY LÅGT PRIS GARANTI enn ning av spannmäl . akta och 10425 äv marknadens ledande märken Frysboxar i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.