” N:R 264, ARG. 28. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm | LÖRDAGEN DEN 1 NOVEMBER 1959 Ansvarig utgivare J. B, Bengtsson - NE Lösnummer 25 öre, ” "Sexton år som hövding och medmänniska i i Landshövdingen kom som en okänd ff lämnar länet. som Reimer med alla . Ingen tog emot honom den, dag han för. 16 år sedan kom till ding, Inte många visste något om honom, oci -hansson så värst mycket om Halland och hallänningarna heller, :' och folk jämnspelta, Dét skulle snabbt visa sig att denna jämns; råden och i dag känner varje hallänning sin hövding och han sitt Halland bättre än de flesta. . . z Han "behöver "där ör inte vara rädd — om sådan rädsla hu lå: i ge för honom'.-— att den 1 'de- cémber få lämna länet lika o- bemärkt som han kom-. Nej, de 16 åren 'på västkusten har gjort ”-honom till ”Reimer”.- med . hela Halland' och till "god vän' med bönder: och fiskare, med arbeta- ' re' och "företagsledare, med: or: ganisationsfolk' och . tjänstemän | - med landsbygdens och städernas innevånare i hela det. avlånga :. landskapet.” ; : ” un er varje hatt, menar Reimer Johansson; och det är den män- niskan', man i måste bli bekant "med; ;om man skall: kunna: kom; dy varje problem: måste lösa; med människan. i. centrum; . Därför” gjorde sig den;nye lands- hövdingen" . tidigt förtrogeri. med sitt lod) regn. och. dess folk. Han fra ide senare inte minst — daft landshövdingens bil rullat "fram "under de gångna sexton "åren, och överallt har han fun- : hit människor värda" att känna + Och de en landshövding söm ta- git del av "deras problem . och som i-många fall kunnat hjälpa inte bara som landshövding utan också ' som . fackman, : ” Kanske var "det just delta sis- ta,. som . så : snabbt gav den]p västmanländske Hallands bönder utan också till g andra, som ' visste att. sunt|g bondförstånd är en värdefull egenskap också 'för en lands- "hövding: och . kanske alldeles iellt för en landshövding. ” Att hallänringarna uppskattar vet vi, men i en avskedsstund som denna kan det vara av minst "bonden" nyc- Igor. Då keln till Halland. Inte bara till | handlingar > utan bygger sina ” Halmstad som landets höv- - h sanningen att säga visste inte Reimer JIo- .. Så i det fallet var hövding pelthet fanns på många om- känner sina hallänningar och " - se stabilt folk, som man kan lita ' å inte minst i ekonomiska frå- gör sällan oöverlagda årdar och kommuner på solid rund. Eller åk en förmiddag genom Hishult, Det 'hamras, spikas och . sågas från nära nog varje hus. Hishultsbygdens hantverkstradi- tion önskar man verkligen be- sin snart avgående landshövding varad ' och förstärkt, "Och alla” skall veta, att skogsbygden be- höver alla de försörjningsmöj- lika stort intresse att. veta vad ligheter den kan få. Jordbrukets ' han” anser om de . hallänningar han :i:16 år: varit "kommendant y (dock utan uniform) över, : Det är utan minsta tvivel ett lå folk: att tycka om; "säger. Rei-lv mer". öhanssön; men" det. är Möle” rationalisering — inte minst den ttre som ännu bara är påbör- jad — kommer i ännu många' r att friställa — som det så ackert heter — folk. . H (Forts. å sid, 3 Halland LANDSHÖVDING REIMER JOHANSSON tar ännu e€; Om ett par veckor lämnar han Halland, där han: is - och medmänniska. n tilt på kartan över sitt hövdingadöme. exton. år. varit . hallänningarnas . . hövding " Bra teater lite publik | i Växtorp ”Lek €j med kärlekon” Rnvg i går kväll av Bygdeteatern I Våxtorps bygdegård, Det roliga och mycket givande stycket skrevs av Alfred de Musset I mitten av 1800-talet men är alltjämt lika Ievande, Det fick också ett synnerligen förnäm. ligt framförande — men tyvärr syck publiken. 57 betalande Personor när det bjudes så bra teater är inte mycket all hurra för och vittnar dåligt om syd= hallänningarnas tealorintresso, Skådespelarna gav dock sitt bästa och i älskarens roll Blad= de Runar Martholm med ett fyndigt och trevligt spel Kvin= norna kring honom Eestaltades av Gunilla Berg och Eva Engs ström och bägge gjorde sitt bästa för att söka fånga honom, Deras spel var glatt och spriri= tuellt; Nämnas kan även Ake Westersjö och Sören Söderberg, Samtliga ' skötte sig förträffligt eh det applåderades också live igt. Ensemblen avtackades av Bygs degårdsföreningens ordförande, a Forts, & sid. 3 samma saker a man tycker om hos |; alla' "hallänningar” Hallänriingens kynnes;. skiftår så: mycket" från norr... till, söder: från kusten, till smålandsgränsen.. a » Tag till exempel fiskarbofoll- ningen" i landskapets ;norra del. Dé', är : beundransvärda männi- skor... Ett hårt farofyllt: liv har de haft och det har danat deras karaktär. De om några är vär- i | da” förbättrade. villkor,.. och de gläder. "mig: spec så många nya: fiskehåmnaär; : och det: gläder 'mig också av samma anledning, . att det världskrig, som; utsatte fiskare och annat sjöfolk för så” många faror ock” så lärde :det svenska folket att äta fisk- vänner i 'södra Halland genom LT:s tidigare Jlördagsföljetong, historierna : från . Hallandsåsen. Eller tag slättbygdens bönder fi södra Halland, lugnt, tryggt, Pröfessor Böök Har fått många "Sjöfarien på: Lagan” | 5 — — lokal: fördoosföljetona di LT - Fredrik Böök har författat geni Laholms "Tidning påbörjar före nyår &n ny ”lördagsföljetong. » följetongen, ”En -sannsaga”: av Maria Döös, följer en av. professor .. Fredrik. Bööks, mest SI omtyckta berättelsesamlingar. ”Viktor Lejon” heter den lättlästa, spännande och under- ' hållande romanen,' Miljön är känd av' alla sydhalläninngar — liksom i | Hallandsåsen” utspelas delar av handlingen på och ”i skuggan - av” åsen, När vi nu "ännu en gång lyckats” få professor Böök som: tongsförfattare tror vi att för- wärvet skall uppskattas av, våra läsare. Fredrik Böök, litteraturhisto- riker, kritiker och :essayist av ett format som har få motstyc- ken i vårt land, har sökt utlopp för sin vitalitet och sin skapan- de fantasi bl.a. som skönlitterär författare. Han har ett tacksamt material att gestalta. Uppvuxen i Kristianstad på åtti- och nitti- talen upplevde han den svenska småstaden medan den ännu präglades av gammal hantver- karkultur och av en pätriarka- lisk samhällsordning. .Genom 'sin släkt hade, han "rötter i bonde- 0. soldatmiljö, och den för trogenhet, med den 'svenska allmogens vill- kor han. därigenom fick i arv kunnat utvidga." Ur dessa båda världar far han hämtat 'sina motiv och i skickligt berättade, spännande och livfulla romaner och no- veller fångat bilden av färg- rika människor ' och undan- gömda öden, av idyll och fat- "tigdom i en gången tid, Et som bekant: inte så "mycket att hurra för numera. Men än går det en och annan båt upp : till Laholm. Häromdagen kunde vi fotografera "den här båtidyllen. Lagan ligger lågt oci i stilla:i höst. Upp mot Köpinge håller man på med arbetet på sockerbetsfälten, och träden i förgrunden har ännu några löv kvar. Men de är inte många, och & om ett par. dagar är väl allt kalt... i - i när Huvudpersonen i den nya LT- följetongen är soldatsonen. Vik- stor Lejon: Han var inte gammal han: själv - måste försöka skaffa sig mat för" dagen som vallpojke, och innan hän på långt när ver, vuxen .försvann guden älskade fadern en natt för Givande skogsdag i i Käphult, Knäred > Länsjägmästare Bergström avtackad., I Visserligen var vädret gråkallt och ganska ruggigt i går, men detta stämde ingalunda tiotal uppgående skogsägare och andra intresserade, deltog i skogsdagen i Kåphult i Knäred i går. Denna gav så > mycket intressant alt man, glömde bort kylan. . pos Skogsdagen hade ordnats ge- mensamt av Skogsvårdsstyrelsen i Hallands län "och7-Hallands . skogsägareförening, Den' leddes av Jlänsjägmästare Bele- Berg- ;'ström från skogsvårdsstyrelsen "och han assisterades av jägmäs- < tare! Bertil. Liljeqvist och läns> ”skogvalstarna A. B.. Svensson ned humöret på de till ett sjut- som och Evert Langvall. Från skogs- ägareföreningen närvor jägmäs- tare Linden och skogsinspektor Harry Brattberg. - Samlingen skedde i Kåphult där exkursionen också ägde rum under förmiddagen. Diskussio- Bedräglig markarydsko ; fick straffet. sildrat : Med” ändring i ansvarstrågan har kovrätten" för västra Sverige lömt en 28-årig vägarbetare från Markaryd till straffarbete i'nio månader: för bl. a. checkbedrä- geri, grovt olovligt förfogande, vårdslöshet i trafik, grov olov- lig körning, rattfylleri och ratt- onykterhet. Häradsrätten i Hal- lands södra domsaga' hade den 30 juni dömt svaranden till ett års straffarbete. Svaranden skall dessutom till olika målsägare ut- kadestånd med lagt nen rörde sig främst om bestånd: (Forts, & sid; 3) ge i I5885-kn oo os Checkbedrägeriet bestod i i "att vägarbetaren utfärdat en check på 2,500 kr fastän täckning sak- nades. Grovt olovligt förfogan- de håde' han "gjort sig skyldig till "fyra fall då han köpt upp kraatur och sålt dem fastän han ännu häftat i skuld för. större delen av köpskillingen. Han ha- de kärt bil i berusat tillstånd från "Onsjö till Halmstad och i Halmstad på olika gator 15 juli i fjol Dessutom hade han i tre fall gjort sig skyldig till ratt- onykterhet. . har han genom senare kontakter |..." Efter hå nu” pågående - i ”Historier från | SN alltid. Genom en olycklig till- fällighet hade han fått skenet emot. sig och måste rymma un- dan ” oförskylld vanära, Viktor lovade sig själv att en dag bli en sådan karl att hans ord skul- le räcka för "att rentvå fadern,. och allt gick honom "också till en början väl i händer. Han, blev ' repslagarlärling och fick några lyckliga år i det idylliska” Ängelholm, : men som vuxen drogs han till faderns yrke och: blev som han en gång rekryt på Ljungbyhed. "Som " soldat. kom; han så småningom till Schles-' wig-Holstein och där förde hans omutliga sinne för rätt och rätt- färdighet honom in i en situa- tion som kom, att bli av avgö- rande betydelse för hans öde, Fredrik Bööks djupa förtrogen- het med allmoge-, småstads- och = (Forts å sid. 3) jaa kr génomsnittsinkomst i Laholm Stockholm: fn edag. (PRE). och södra Halland ö, "> Av" socialstyrelsens, undersökning rårande" löneförhållan= dena under 1958 för ”vuxna arbetare'i inom cgentlig ludu= nan stigit med 33 öre. kommer att dryftas under garna där ju frågan om den olika lönesältningen för aumgår att den genomsnittliga: timförtjänsten seja å- för de manliga och 21 öra fö - kvinnliga arbetarna." Procentuclit sell innebär detla en läöno«= . stegring av 6,2 proc, för. de manliga arbetarna men bara 5,7 "proe; "för de kvinnliga arbetarna, ctt faktum" som sikerl de stundande avlalsförhondtin= min, "och kvinnor med samma arbete kommer alt spela en slor « roll," 1 "Detta att. "de manliga Inkoms- terna inom industrin stiger snab- bare än då kvinnliga är ganska ovanligt. . basår i 'den ovarinämnda löne- statistiken, har- männens löner stigit med 323 proc: och kvin- nornas med 365 proc, än liten men dock påtaglig ten- dens - till. utjämning kan' alltså konstateras, Under de 19 år se- dan 1939 som det finns siffror på löneutvecklingen för män och kvinnor har de sistnämndas lö- ner ökat 'mest elva av åren och de sistnämndas sju av åren me- dan de ökade lika mycket ett. av åren.:'Om anledningen att det nu råder en tendens till växande löneklyfta (trots vad som under avtalsförhandlingarna uppnåtts) vill man på LO-håll inte uttala "sig förrän 'man fått tillfälle att Sedan 1939, som är -— en om närmare studera och analysera den : alldeles färska statistiken, Mycket tyder dock på att det är löneglidningen som: blivit till större fördel för: de manliga än för de kvinnliga arbetarna, I denna riktning talar. bl. a. den omständigheten att en tidigare perlod av bättre löneutveckling för män än för kvinnor inföll 195054, då ju också löneglid= ningen" var synnerligen mars kant, I pengar räknat förtjänade 1958 de manliga arbetarna kro= nor 5:87 pr, timme och de kvinna liga 3:91. Dessa siffror?" får inte tolkas som ett målt på löne- skillnaden mellan män och kvin= nor med samma arbete, Det är ju så att det finns yrken där majoriteten manliga arbetare Forts, 4 sid, 3 ALLBERGA MEJERI kom högst på prislistan för M Ae Här bjuds ostmejeristen i Val borg den 12 november. Göteborg Gällstad, på Ambrosia o: te andrapristagaren Sixten H Göte- utställd ost vid mejerimönstringen I IUberga, Anders Jönsson (i mitten), jim- st av den förres fru Stina; 2 - Att SAL SÄ AA RAAA AAA lantbrukare Sven Nlisson, vilken .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.