evTFFVFFET EINER PENN ervvvevvvverevevyFPtETENA YEN ÖV . hl di KOKA ANA Pod dd ed dd AAA RAKARE fr Å - . ' - . ; | i i : i N NR Lördagen den 14 november 1959 "- | No — LAHOLMS TIDNING - - — - Sr Sd . Y « - - - - a Lod [a öl | ” "Brenner: autostrada aktiebolag”, Tunnel under Brennerpasset intresserar elva nationer ' Bra vägar är dagens och fram- tidens livsådror. Därför är alla sto- ra planer betr vägarna i Europa ev stor betydelse och förtjänar ny- heterna om Brennerpasset all an- dokt. : oa Vägen 'över Brennerpasset är ligen den vikti; Ipvägen i örhindel: mellan på och Medelhavet. En stor del av den $talienska — handelstrafiken med Tyskland, och vice versa, går över Brennerpasset., För övrigt är det inte bara Italien och Tyskland, som är beroende av denna förbindelse, ty också England, Belgien, Hol- Jand, Luxemburg och Skandinavien + ör intresserade av trafiken till Syd- europa. vilket betyder att samman- Jagt elva europeiska länder ser sina trafikintressen sammanlöpa F'Bren- nerpasset, Ulan att överdriva kan man därför söga, att vägen över Brennerpasset är en livsåder för den europeiska trafiken. "De: ör alltså en livlig trafik runt Bsonnerpasset, och vid, sidan av miljoner ton frakt passerar här år- ligen modiga 25 miljoner resande - gränsen mellan Österrike och Ita- lien. Med hänsyn till att trafiken 4 framtiden kommer att ytterligare intensifieras, är bilvägen över Bren- nerpasset mogen för nya åtgärder, . eftersom den faktiskt redun är överbelastad, Det arbetas redan på örbä av vägen I Ö: ik nen uppe'i passet självt är helt Jund: PLANER PÅ EN TUNVAEL - GENOM BRENNERPASSET hace Planerad tunnel, c:a 16 ka lång + . Her den-stora underjordiska marin- Jätte-entreprenad: 106 miljoner för marinbas'i berg Det största" entreprenadavtal som träffat har fortifikationsförvaltnin- ge fått regeringens tillstånd att sluta med en byggnadsfirma upp- ger Stoekholms-Tidningen. Det gäl- basen på Muskö i Stöckholms skär- gråd som -kostnadsberäknats till 106 byggnadstid på sex år. Det innebär enligt tidningen. en fullständig ny- het på det statliga -avtalsområdet De två pårterna/>— kronan och en- treprenören — har nämligen avtalat att om bolaget kan utföra arbetet billigare än till de priser som avta- let fastställer skall de summor som Bryssel - sö elWien « 'O BRENNER- PASSET Brenner — en livsåder för den . europeiska trafiken, Fortfö är passet och 1 Italien har man stiftat ett som med ett kapital på 80 miljarder lire vill bygga en autostrada från Brennerpasset till Norditalien. -Den 2 okt i år öppnade Tysk- land -- Inntal-autostradan, = vilken betyder en ny stor tillfartsväg till förbindelsen över Brennerpasset,ty Inntal-autostradan. blir utan tvivel ryggraden I Brennertrafiken från Tyskland? a 00 Det rör sig alltså I högsta grad runt' Brennerpasset, men altuatio- i och "Mont Blanc har alla tunnlar;] som är kortare än denna planerade Brennertunnel, kommer. att 'taga. e:a. 10 minuter, vintertid en farlig förbindelse. För | att nu göra denna förbindelse sä- ker året om och för att taga emot den ständigt ökande trafiken vill ”Brenner Tunnel Verkehrs GmbH” komma från till en stor tunnel, c:a 18 km lång. Denna Brenner-. tunnel kommer — om den byggs — att bli den näst längsta tunnel Europa, ty St Gotthard, Simplon Körtiden " genom]: "| klarerareti'. "anmälde dess ankomst han sparat delas mellan kronan och bolaget. Skulle det bli dyrare delas merkoståaden också efter vis- Misstag" ' "En sommar för några år sen satt två äldré danska: damer på per- rongen.: Fönstret till expeditionen var öppet, så man hörde vad de sade. = Snabbgående"... rälsbusståget Cr—Ck var på ingående och tåg- i högtalaren som vanligt: s — Hallå, hallå. Rälsbusståget från Karlskrona till Kristianstad är strax på ingående vid plattform I, Efter avgången från Sölvesborg gör tåget uppehåll först i Mörrum, + «oc Efter ett par minuter kom det från den ena danskan:" - — Hörde du; dom.sa att tåget inte stannar förrän i morgon! milj kr." Avtalet räknar: med en! Den nya arkitekturen: Den nya ars estitfi: Glashusen 4 la-Hötotge Det är något naivt över mo- derna arkitekter, något röran- - de trovisst. De är tekniker som - leker , konstnärer. . De bygger vår nya värld med samma gla- da iver som barnen bygger sina sandslott invid havets rand med sommarens sol fiödande från en . - cvigt blå himmel. Bara de myc= - ket torra människorna skull vilja ha dem Th Ur ; » är redan; passerat" skede frukt? Eller har det bara varit ex- periment, framkastade av genialt spekulativa andar, vilka varit oför- mögna att skapa” ett I 1 al fastu underlag att bygga vidare på? -Vid en: gigantisk arkitektutställ- ning som nyligeri hölls i Washi ng ton gavs det' utomordentliga möj- ligheter - att - anställa jämförande studier mellan de allra främsta ar- kitek > förutom Wright, Gropius da. 5 I vårt århundrade har ar! tekturen genomgått en radikal förvandling. Leklusten har va= - rit betydande men också viljan att skapa drägliga hus att bo i, ; öppnare och gladare hus'än vå- ra farföräldrars. rt N <Nestorn bland de moderna arki- tekterna, amerikanen” Frank Lloyd Wright" byggde hus, :ämnade' för den demokratiska ; människan, hus, som skulle tillmötesgå varierande individuella krav och inte stå som grandiosa mausoleer över en dikta- torisk stilvilja. I Tyskland uppstod efter första världskriget Bauhaus; där Walter Gropius genomförde en ortodox funktionalism; husens ex- teriörer befriades från pilastrar, or= nament och ”annat krimskrams” för att i blottad nakenhet demonstrera att- en vägg är en vägg, en fasad en fasad och intet annat. Ny saklig= het och öppen livsstil, lydde kamp- signalens huvudnummer. I Frankri- ke tilläts något . motvilligt den konstnärligt rikast begåvade av den beräknas till 5 år och kostnaderna till drygt 400 miljoner kr. Planen finns. där alltså” och nu gäller det bara” att. vänta tills regeringarna kommer överens om genomförandet av den och så långt har det ännu inte gått. => " Rotofiee na gav vid handen, : arkitekter, sch >Å : ren: Le Corbusier att göra sina den- 8 lagda - byggnadstid kiner att bo i, vilka var ratio- nella till förbannelse men ofta ut- sökt behagliga att se på och vida mindre funktionalistiska än teorier- Hur, kan man nu fråga sig, har denna revolution inom 'byggnads- konsten = utfallit? - Har. den burit och Le Corbusier deltog i den äld- re generationen finnen Alvar Aalto. I.”den andra generationen” återa fanns fransmannen Marcel. Breuer; finnen Eero 'Saarinen. (numera nas liserad ikån) - na Wallace Harris, Philip C John son och Richard J Neutra, "20 7 . Det ansågs inte svårt att ena: om två slutsatster: = 5 : SL Att modern arkitektur nume- ra är ett begrepp som inte längre på allvar underkastas någon. este- tisk kritik, 70 TS 2. Att dagens arkitekter i världen oförfärat ger si; nya och djärva experiment, ' MN Härmed är alls inte sagt att man bland : ansvarskä de. arkitekter :| men det är också den längsta te- :|nu ser dét-ut som om' det skulle . + | intresse) 'eftersom ' den huvudsakli- t| gen. är planerad för det brittiska F I vår tid är egentligen ingenting längre” omöjligt, men” en sak sak- nar:vi i alla fall än så länge: en telefonkabel runt hela världen. Det finns sedan ett par år tillbaka en kabel från. Europa - till. Amerika, lefonkabeln, som ' existerar. , Men komma en kabel runt hela jord- klotet." Denna förbindelse kommer i första hand att bli ett brittiskt väldet. Det var också en ”Common- wealth' Trade and Economic Con- ference” .i Canada," som belöt att blankt struntar i. att söka skapa en "skön ny värld” utan bitterljuv bi- smak..En av de mest uppmärksam- made yngre” arkitekterna i. USA, Minoru Yamasaki, som” är. av ja- pansk' extraktion,' förklarade. nyli- gen: " främst kanske ' förorsakad av. en oavbrutet intensifierad trafik, be- höver :vi i hög grad en plats, där vi åter kan finna-en harmoni. Det är just här arkitekturen kan spe- la en så viktig roll. När folk träder in i ett hus, bör de få känna lugn och uppleva ljus." .” Rs -I sina luftigt eleganta hus, vilka lyfts upp av » tunna: pelare och kringgärdas' av. smakfullt arrange-. i När du sätter dig och äter ' . " Mårtens gås, glöm ej kavring och + din-.så Sn ot Då på gåsabänken stånde ärligt ,-- "i > . som på gammalt vis, du med gamman stämma månde S:t Martinus Pp is a n S ger oss en gåsabard .upptak- | ten till Mårtens gås-firandet, som infaller Mårtensaftori dön, 10 november, alltså kvällen före den eyentliga . Mårtens-dagen, som drab- bar oss den 11. Att äga gås på Mårtens-dagen är . egentligen ' en spec'Sikt skånsk sed, men så är ju också Skåne gåsens hemland fram- för "andra, Under de senaste år- tiondena har dock Mårtens-gåsfl- « randet trängt längre upp i landet 1 och denna lukulliska' måltid firas numera ända I kungl huvudstaden och långt därutanför och "oppanför" . Det berättas att det egentliga upp- hovet till ”gåsens dag" föreskriver rig från år 400 € Kr då en from Pprästman I Frankrike hade så till« dragit alg folkets förtroende ' och polularitet att man ville göra honom till biskop, Men denna biskop Mår- ten I Tours eftertraktade inte höjel: utan sökte undst "den, För den skull sägs det att potater I” " s nolikt :1' äldsta tider samman med höstblotet. Säkert är- att det ligger mycken tradition och folktro i:se- dan att flra Mårtens gås, Man' göd- de gäss för leverns skull och frossa- de. på. ”kråset”, , Plinius berättar sålunda: ” "Underbart är med des- ba fåglar, att de komma till fots till Rom ända från Morinernas land, Calias 1 Frankrike”. De' som för- lösas framåt av den efterkomman- de gåsaraden, På det viset trängas. de oupphörligen framåt genom att Oena är så kompakt. pådrivande. Öl Mårtens knuda”; ty vid denna tid blev det vanligen ombyte i väder- också. den stora slaktdagen, varom det i en. gammal krönika hette: ”Att på denna dag slakta kor, oxar och svin, hänga kött till röknin; och salta in det till vinterförråd och att själv se sig tillgodo med all sköns korv är mycket tillrådligt och det gsagnas också i Tyskland och det gagnas också i Tyskland och England”. - mt nus Mårtens gås-firandet. hörde san= je öltar ” sätlas i :förtruppen' och ligt de. gamles uppteckningar de "den "egentliga vintern med eken, Det kom en köldknäpp, som edan "bestod, Mårtensdagen var Gåsen ' och gåsasteken, . tillredd är för giklig Regn eller: torka. ordnas. med hjälp av: elektronerna. : Elektrotiiken '—= elektronernas användning i teknikens tjänst — spelar en allt större roll på många områden "och, dess: betydelse "växer ständigt. Och man experimenterar öch "forskar världen runt för att finna på nya användnings områden, - Med hjälp av elektroniska räkne= maskiner har det blivit möjligt för väderlekstjänsten attförutsäga väd= ret : med -allt större noggrannhet. Och . man! väntar att nå ännu bättre. .-resultat när detta system utbyggts ytterligare. Men inte nog med det. Nu tänker man också bör- ja konkurrera med 'vädergudarna, Det pågår försök att medelst elek= troner påverka väderleksförhållan- dena och en dag lyckas man för- modligen. I första hand gäller det ått skaffa regn 'där man lider av torka och. att förhindra ytterligare nederbörd på sådana ställen där den Både i USA och Sovjet gör man fn försök med elektroniskt styrda plogar. Man kan placera fuktighets- mätare som på elektronisk väg talar om när: det -är lämpligt att plöja marken eller då jorden. bör sås. Genom transportabla TV-apparater an man få veta hur djuren har det han gömde sig 1 gåshuset, men förråddes av gässens ideliga kack- lUnde, Han blev efter alla konstens regler," är allt- jämt en eftertraktad läckerhet för täckt och mot aln vilja korad biskop, I förargelsen häröver skall "Mårten biskop” ha anställt ett formligt blodbad på 'gässen i sitt biskopsdöme. Härav skulle det all- så ursprungligen komma sig att vi sedan dess dräpa gässen på Mår- på gåsastek, tensafton och kalasa krås och svartsoppa; Faktum är emellertid att Mår. tens gås är en av den kulna och mörka novembers mest glansfulla högtidsdagar. Då smörjer man krå- se" och anordnat ”gåsagillen”, gås- dans håll. middagar och banketter med och spel och nöj d det vara en mängd delikatesser för att göra ti . Det läck i gåsen är levern och för att denna skall bli så smaklig och bra som möjligt hålles gässen instängda en lång tid före avlivandet för att de ska bli riktigt feta. Men till gåsen skall också serveras svartsoppa och vin som passar därtill, Svartsoppan ko- kas på kråset, d v s huvud, hals vingben etc, och behöriga kryddor tillsättes att ge finess och smak åt anrättningen. Serverad gås kan va- ra fylld med katrinplommon eller äpplen. Tre smörgåsar på assiett serveras för varje gäst. Sen kan Å N ningar I långa banor, Förr I tiden när det var gästabud på Skåne- itten inleddes dessa med a ”Kåsagång”, vari byns drängar och pigor deltog Vid Mårtens fås av- nade man också byalagets räken- skaper gick. igenom begångna bedrifter, föreseclser och ”synda- fall samt utkrävde stadgat vite och skipade rättvisa, Det var de gam- byalagens atämmotid just då Man blåste i byahornet till samling och slutade kanske sammankoms- ten med ett gåsagile Mårtens gås- firandet sammanfäll också med kusförhörens tid och man kan gott finka sig alt man höll gille efteråt och lystet eftertraktad, Desslikes bör följa dessert, marängpyramid k med choklad och frusen grädde. Sedan är det endast att rimma för gåsen t ex med följande drapa: som vi viljom förtära bit för bit så länge vår käft kan smacka för gå. än mer läcker Du goda och feta fågel vit, För stor för en men- för liten för . vi älskar din skinka såväl som ditt och ditt milda hjärtas blod, förstås, Välkommen Mårten, vi vill dig tacka ute i markerna eller i stallarna., Elektroniska apparater kan också | ge uppgifter om temperaturen i rivhus eller reglera belysningen och temperaturen i hönshuset. USA anses ligga i täten när det gäller försök med att behandla livsmedel med utlraljus. Man har funnit att nedfryst mjölk. bevarar smaken om den under nedfrysnin- gen behandlas med ultraljud. Man har också försökt att använda så- dant ljud vid lagring av ost och kärning av smör. Våra mejeriers stora och otympliga . smörkärnor kommer troligen i en framtid att ersättas av små lätthanterliga ultra= Njudsmaskiner. Ett särskilt intresse har de 5 k Peitier-elementen väckt Man har länge försökt med bes trålning av Ii ik rande syfte men metoden är fullt utexperimenterad ännu Den är alltjämt förenad med en mängd olägenheter och det gäller för forsk. Ringen att eliminera dem. Den Sentugaste olägenheten är att det uppstår kemiska och andra föränd- ringar i de livsmedel som bestrålas, Förändringarna Synes inte beröra livsmedléns” Däringsvärde. Strålnin- gens inverkan på vitaminh alten är inte heller; större än andra kon. Serveringsmetoders, Men däre; ändras smaken, lukten, utseondet och konsistensen hos en del födo- ämnen och detta i sådan Erad i en del fall att man kan tala om verk« Tves inte vä- VILL NI LÄSA OM SÖDRA HALLAND liga nackdelar av bestrålningen, | Ärcts frösituation k rade trädgårdsanläggningar, tycks denna stolta tanke ha realiserats. — Huvudparten av stor arkitek- | tur förr, säger Yamasaki, var. mo. numentalbyggnader, avsedda attim- ponera på massorna; Våra nutida - Östergötland dok sig väl i produktioner: av de vanligaste vallfröslagen och leder statistiken i rödklöver, svarar ensamt för 4/5 av alsikefröskörden samt ser sig sla- get endast av Örebro län i timo- tej. . Totalt antages rödklöverfrö- skörden i hela landet uppgå till ca demokratiska ideal kräver'hus' av annat slag, ' hus "som ger oss en känsla av lycka; av frid och trygg- ; Fråga är ; emellertid : om :. de nya ”glashusen"; som lanserats ö- verallt 'i. världen, inte minst: här emma, är lämpade att sprida sådan glädje och fi frid och ro. 7.100. ton i. år, al . Om r sammanlagt 1.500 ton och timotej- fröet uppskattas till 9.100 ton, Vid ingången till” den nya säsongen fanns det också en del överlagrat frö sedan i våras.” ” " "Hur 'skall fröet användas? ' Tyvärr har torkan tagit ganska hårt i de insådda vallarna speci- ellt i Mellansverige 'och 1 östra de- larna av Götaland, och det något svaga utsädet i våras bidrog säkert också till att en del vallar blivit dåliga. Man kan därför räkna med en ökad 'åtgång för sådden i vår, men trots de större egna behoven är det nog så, att det blir ett över- skott av frö, . Na H ” Vilka möjligheter står då till buds på den internationella marknaden? Utvecklingen har gått mot en stra- mare - avsättning 'under' 1950-talet och utsikterna att exportera årets överskott till någorlunda rim- liga priser tycks b de. San- Känner man'sig inte,"åtminstone'på | vå ra nordliga breddgrader, en smu> la frusen också invärtes, Lustigt är att erinra sig hur en sådan moder- nistisk eldsjäl som Le Corbusier, föll i hänryckning inför våra gamla dalastugor, då han för ett tjugotal år sedan ' första 'gången besökte 058. VUCRINN KER "Den = reslige. 'arkitektpionjären, Alvar -Aalto, som segt fasthållit vid sina ”ideal från 30-talet”, förklara- de nyligen att han alltid varit skep- tisk mot ”hus. som ' vill låtsas före- ställa skulpturer, museimontrar 'el- ler ”vad som helst utom just hus": -— Arkitektur, nu som förr, häv- dar han, har sitt berättigande en- dast, då människan står i centrum; De här. nya glashusen har en otäck lukt av parfymerad Hollywoodbu- doir. Man kan inte andas, vilket all- tid förefallit mig vara något synner- ligen obehagligt. sr Aalto använder .sig alltjämt av traditionella material — trä, tegel nolikt kommer därför en del av årets fröskörd att lagras över, Kvaliteten kan man i allmänhet inte klaga på. Det torde därför inte möta. några hinder att långtids- lagra i varje fall rödklöver och alsikeklöver. I timotejen får man se upp med partier, som har hög halt skalat frö, en följd av felinställda tröskverk. Endast poster med låg skalningsprocent skall väljas ut för långtidsalstring. Det kan vara skäl att återigen erinra om, att högst 15 procent skalat frö får förekom- om vid statsplombering av kvali- etsvaror och 30 procent i i; brukevara och 30. P i vanlig Efter ett gott fröår som detta kan man göra vissa reflexioner. Svenskt frö måste kunna hävda sig både inom och utanför landet. Od- larna bör samtidigt stimuleras till att producera höga kvaliteter. Ett! verkligt fullvärdigt frö är antingen originalvara eller vara statsplombe-| rad med kontrollodlingsbevis (KO- vara). Ena fröodling skall baseras pål sådana kvaliteter och insynas i fält, som "redan från början anlagts äarrellt för att skörda frö. Genom <t Rya Pprisnoteringssystemet har| en skicklig fröodlare större möjlig- heter än tidigare att få ut ett bättre Pris för sina varor. Odlaré och han- del får Du gemensamt arbeta på att begränsa och så småningom helt utesluta ej insynade, okontrolle- rade varor för att ge plats åt insy- nade och garanterat sortäkta Juno, sten och koppar. Desså material ger, en 'på textur, vilket nu åter- igen börjat hälsas som :ett sund- hetstecken - efter ' allt. det myckna glatta glaset, > ere 2 Sarinen sade på tal om sin gen- störtige landsman, som i Finland "betraktas som något av ett national- monument i. stil med framlidna stormän som Sibelius - och Gallé- Kallela: - No — Länge föreföll Aalto att var en död man, han tycktes ha stag- nerat i sin tjuriga vägran att an- sluta sig till de nya strömni —1 det kaos som råder i vår tid, | en sådar förbindelse. Om- En kabel kring hela klotét kring 1970 hoppas nu engelsmän= nen få en 'stor del av sitt välde ”på tråden”, För att nå detta mål måste. man emellertid lägga. upp sina modiga 1.200 miljoner kronor på bordet. Kostnaderna är så hö- ga" eftersom det är ett allt' annat än lätt arbete att åstadkomma en sådan förbindelse, Man 'måste t'ex på länga sträckor lägga kablar un= der havet och därvid 'måste man också sörja för' att de förstärkare, som måste finnas i kablarna, kan" motstå ' ett vattentryck på modiga 500 kilo per kvem, Kabeln kommer” kommer" också att. väga närmare Ingéntin g för boktjuvar ; afiska -musebt "på :slottet Zdår "nära Prag i Tjeckoslovakien kan man'se ett offentligt bibliotek från svunnen tid, Där hade man de dyrbara ' bokbanden, såsom” bilden visar, fastkedjade till hyllorna. för att förhindra svaga själar att taga . År Sibirien" ska | landet som':skall: ; flöda. av:honung? : Ryska : vetenskapsakademin ' har beslutat att flytta Skogsforsknings- institutet "— vilket är Sovjets: hu- vudorganisation för skogs- och trä- forskning — från Moskva till Kras- nojarsk i Sibirien samt utvidga dess verksamhet, - upplyser enligt tid- skriften" SIA den tyske. bovjetex- perten dr E Buchholtz, 7 iv! sed" - Anledningen torde vara de stora uppgifter ' som” den ' "Tyska. skogs- och fränäringen ställs inför i-sam- band: med: exploteringen av BSibi= riens skogstillgångar. Samtidigt skall ett. stort : vetenskapligt 'centrum upprättas i hjärtat av Sibirien, . Nya vägar måste sökas. vid.ut- nyttjandet . av Sibiriens " enorma skogstillgångar, Träden skall ut- nyttjas så fullständigt som möjligt på både fysisk (mekansik) och ke- misk väg. Kalkuggning av. stora arealer fordrar även omfattande åt- gärder för skogens: föryngring — särskilt förbättrade metoder för den naturliga föryngringen, ; N i : Det” vetenskapliga. centrat i Si- birien i får ” även ” till” uppgift att utarbeta metoder för bekämpandet av insekter och skogsbränder, Här- vid” skall instituten för fysik och inom arkitekturen. Men den se- naste tiden har faktiskt gett Aalto rätt, De ”naturliga” materialen går inte att ignorera, lyckligt nog, skul- le man vilja tillfoga. - Men det är inte bara ”de naturliga meterialen” man vill återgå till att använda. Man börjar också bland de yngre arkitekterna visa intresse för dekorativa fasadutsmyckningar, vilka bannlysts utan minsta pardon kemi inkopplas och såväl biologiska metoder som högfrekvensström och ultrakortvåg samt beh med -] förhandlingarna ; börja .- storbank:i. Rom: ROM (AEP) | sö: - ' Martino , Gliria är det vackra: merciale Italiana; för bedrägeri och falska avräkningar. Signore Glo- ria kräver 2 miljoner lire som hban= ken . genom :' bedräglig :. bokföring har undanhållit honom. nt Martino Gloria : öppnad sd to:med. 3,1 "miljoner lir Han gav banken fullmakt. att köpa oc h' säl« månad fick yrkestiggaren sitt under det 's et.: Rättegång nom. kort, Signore :Gloria "utövar fortfarande sitt tiggaryrke och han” fett gatuhörn.; vid: Vi Rom, varje, dag :mellan,. middagen. och «12: p; bortsett från korta vilo2 "och, pauser, under, den" Jånga xarbets mässigt välplacerade rörelsen av- | kastar”. "enligt -tiggarens sa toppdagar kan inkomsterna gå till 20.000—30.000 lire.', ; ; Journalisterna ville”inte hedersvärda tiggaren; Han. avslöja« de: emellertid sina -yrkeshemlighe= pp=- de genomfört gar, Han beslöt sig för, hörnet vi Via Tritone, sedan han. där urder tre veckors;tid' dagligen inräknat i I dygn bakom" hörnet, + Martino : räk« rekvisita på platsen och får stam- kunder, blir def lätt att öka' endel också få en högre procent av 'pas= träget arbete "på denna plats fick Martino. en ' reguljär inkomst ” på a. r blåst 'och storm och växtgifter undersökas... vn lt. Speciellt. skall .man. befatta sig Vissa helgd, med utforskningen av nya meto- der för” avfallsutnyttjande. ' Nittön laboratorier skall . upprättas ' vid det sibiriska skogs- och träforsk- ingsinsti och per: som till en början blir 310 personer, skall så småningom utökas till 450. av dén äldre i , främst funktionalisterna, För att ge ex- teriören intryck av ett harmoniskt samspel "mellan ljus och" skugga applicerar: men på väggytorna olik- förgade stenar och ”hönsnät”- av aluminium och mycket annat, som också kan ge en dekorativ effekt, en accent Detta, om något, ger en antydan om: att en omvälvning är på väg inom modern arkitektur, . Den ofrånkomligen mest fantasi- fulle av alla levande arkitekter än ändå Le Corbusier, vars nyas- te skapelser som kapellet i Ron- champ och segeringsbyggnaderna i den. indiska staden Chandigarh är utsökt vackra. Som skulpturer av en Brancusi eller någon annan av de stora abstrakta bildhuggarnas verk. Och dessutom på ett förunderligt sätt fyllda av religiös mystik, And- ra arkitekters hus kan man beundra men det finns, förefaller det, nästan alltid något i dem som verkar pressat, sökt; hos Le Corbusier för- nimmer man sällan något sådan, han är ret omedelbar och självfallen, let går bara inte a ch, invändningar. ct föra några lire.” . Två journalister "valde tt annat y få in var sina 1800 lire. Määrer och 1 sin" rörelse förtjänar mäno Gloria årligen" omkring I miloner lire, 42.000 kronor, skatte= Med börs- Prenumerera Tiggare 'stämde : ett- kön=" inte endast att bli ganska ' tjock e:a ” 3 cm utan 1 km av denna kabel 1.700 kg. > SN Nas namnet på den 68-årige yrkestig« -> ” gare i Rom som stämt en av lan- :: dets största, banker,: Banca' Com-=" 4 ja aktier för. hans” räkning Varje » , on toutdrag "rörande ;'-börsaffärerna . ., och" han var. ganska” nöjd "då han” " i | årligen fick sitt kapital: på banken ” tro; den ter: Innan han: öppnade : rörelsen ; . vid denna gatukorsnirg år 1952 ha= « ;' Martino ". under. "månader -' santerna som givare, Efter ett' årg ; omkring 67000 lire' per . dag, - Xx ör Alberto Fellini, . oner.: lira 3 je 0 den, Den: trafiktekniskt och ”alfärs- > uppgift i. omkring 6—7000 lire' per, dag. "Vis= >. genomsnitt :45.000-—50,000 ” fotgänga= + re och 312" parkerande” bilar per ' nade ut: Om var. tionde 'passant : ger honom 10 lire, så. har omkring ; 5000 passanter, lämnat..5.000, liré pr >: dag. Om man: sedan ' blir en sorts + av gåvorna till-20 eller 50 lire "och > ; |annat”'. otrevligt: medräknade”, som . marknadsundersöknini:' . 4 gar ki bruttoinkor sten nå' upp till 35.000 - | Ett imponerande nybygge skall hy= + er sa det nya forskningscentrat I Kras= Christopher Jolin Vv OCH SYDHALLÄNNINGARNA — LÄS "LAHOLMS TIDN nojarsk, Till direktör har" utsetts Professor B Shukuw,, .sur og NC vc för bedrägeri os t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.