. överförande och kontorspersonal, in 0)" storlek te 3:43 eller 433 'eller 4. Värjé - ". Överlantm kommitténs försla, större distrikt vill nämligen > delningen, . Överlantmätaren instämmer inledningsvis i lantmäterikom- mitténs förslag att behålla kart- "verket som självständigt verk. Han vill" också 'i likhet med kommittén ha ' större distrikt, som inte är. så känsliga för per- .sonalens semestrar, sjukdom o. d, » som' de nuvarande distrikten |” « med 2 lantmätare; '2 mätnings- ” tekniker och 2 'kontorsbiträden. Däremot tror han inte mycket "på kommitténs propåer.om ett av lantmätarens ' arbetsuppgifter till mättekniker Organisationsenheternas På grund av att verksamheten : inom Hallands, län till övervä- "gande del avser fastighetsbild- ning. för - bostadsändamål: bör antalét. befattningshavare” inom |'ö de'tre personalkategorierna Nara "i'stort: sett. lika: -Lämplig persor -naluppsättning "synes-mig: vara & att dra, in Laholms' lantmi och går beträffande Halmstad: Hl dit föra även Arstad och Fal + distrikt, Vi återger nedan delar av överlantmätarens LT tar därefter upp yttrandet till granskni "" Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm , -Overlantmätaren i Hallands län | > vill draga: in. Laholmsdistriktet distrikt bör hava en sådan stor- lek att där alltid finnes två lantmätare i ordinarie befatt- ning. Vad angår förslaget till ny organisatiori för : lantmäterivä- sendet -må framhållas följande: ", Distriktsindelni N ONSDAGEN DEN 18 NOVEMBER 1959 Ansvarig utgivare J, B. Bengtsson Lösnummer 253 öre, ” ätaren i HaHands län Arvid Back har ingenting att erinra mot lantmäteri- =. äteridistrikt/ Han förordar. i sitt yttrande sdistriktet ännu längre än kommittén. Han lkenberg, som: föreslagits tillhöra Varbergs yttrande, som, berör ' distriktsin- ing på vissa väsetliga punkter. , även om personalen i övrigt är gemensam för enheten i sin hel- het. i . fe "Gemensamma Iokaler Nuvarande -distriktsorganisa- tioner förfoga nu över lämpliga kontorslokaler. även om lokal- Enligt kommitténs ” förslag skulle antalet stationeringsorter minskas från nuvarande 111 till omkring 90. Då detta kan få till ' följd "att flera nuvarande distriktslantmätare kan komma att bli placerade på samma sta- "| tioneringsort synes mig visser- ligen i princip lämpligt att en befattningshavare är chef: för den organisation 'som 'uppkom- mer genom sammanslagning 'av flera distrikt, men "synes det såväl med hänsyn till ortskän- striktslantmätare: t! erhålla ; visst verksamhetsområde.". och. även tillgång -till-ege ontorist eHer eget kontorsbiträde” och ': detta a för Varbergs distrikt äro väl små, Skulle som kom- mittén föreslagit Laholms ”och Halmstads ' distrikt. sammanslås till en organisationsenhet äro de lokaler som Halmstads distrikt ha inom statlig ny byggnad, vari inflyttning skedde i början av detta år, vara fullt tillräckliga för. den av Halmstads och La- holms distrikt nybildade orga- nisationsenheten och även för en specialorganisation. utry i . Distriktsindelning och ve " Specialorganisationer +” ». Kommittén har för Hallands län föreslagit tre distrikt med Halmstad, ' Varberg' och Kungs- backa" såsom stationsorter. Be- tös oc Forts, å sid. 3 verlantmätare "ARVID BACK Knäreds' biodlare har hållit möte Biodlareföreningen i' Knäred har" varit samlad till årsmöte, som hölls under ordförandeskap av hr. Algot Jönsson i Lagered, Ordföranden' gav en kort sam- manfattning av”? viktigare hän- delser och beslut: under' det gångna verksamhetsåret, " - Väderleken under det år som snart gått har som bekant varit unik. Trots detta har honungs- skörden inom knäredsområdet blivit god — man var annars ett slag orolig för att det ovan- ligt torra. och" vackra - vädret skulle inverka menligt i den. ov est N At Föreningens styrelse omvaldes nl Forts. å sid. 3 ' ma , tillskapats i form av 6- Ch. Månsson vid RLF-m Efter hand måste vi emeller- tid säkerligen räkna med en starkare "konkurrens såväl på vår inhemska marknad som då det gäller att exportera ett eventuellt överskott av jord- bruksprodukter. Ett förbilligan- de av jordbruksproduktionen måste därför ' eftersträvas ' om jordbrukets utövare skall i in- komsthänseende' bli . likställda då det nuvarande 6-årsavtalet ju har en begränsad varaktighet. Då det gäller mjölkproduk- tionen diskuterades för något år sedan startandet av s, k, mjölk- fabriker med 5 å 600 kor pr enhet. Det var väl i första hand privata storföretagare, som räk" nade på sådana anläggningar, men man har också diskuterat fattning. . Det blev emellertid ker.' Man : kom : väl underfund med de stora problemen med anskaffande av : grovfoder ' och Mörkerolycka i Halmstad - " tredje i ordningen på kort tid i > . Halmstad, inträffade. strax" ef-:" > ter kl 17 på tisdagen. 71-årige : ingenjören Claes Göransson, ti- + > digare anställd vid Halmstads - "-' järnverk; anträffades -av en pos lispatrull i bil liggande döende ' vid sin motorcykel bakom slä- -' pet till, en' långtradare på Sta I fionsgalan' mot Östra strand . Några ögonvittnen till olycka : finns inte.” . > ek . "> Polisbilen:- hade endast några mi ”" nuter innan olyckan passerat plat- man d 3 i— den borde 'i.så fall kommit sen "och':då den återvände hade|har Göransson kört rakt in under olyckan inträffat. Göransson hade varit på väg till sin bostad på öst- ra stranden,” Av "någon orsak har 'han inte observerat den parkerade ”långtradaren . och trots att det var god belysning på platsen och släpet -.;, hade föreskrivna reflexanordningar | "90 Knutsbröder släpvagnen; Döden var så gott som ögonblicklig. När polisen fann Gö- ransson hade han en aning puls men. han dog i ambulans på väg till lasarettet, Närmast sörjande är maka, en: son basatt i Halmstad samt en dotter 'i Harplinge, ' | | påpekade, att med ett fläskpris lll kr. Går priset ned till 3:80 «Idra bygger. fläskfabriker utan "latt vi kan göra något? Kan det- Sydhallands stämma, som Södra Hailands ue Fläskproduktionen- ock fläskfabrikerna "blev"det s ora dl den i Hishult, Där ifrågasattes om man — ortsförbund, av. RLF. på månda gen höll på Nya Gästgivareg . i likhet vad som sker i Skånes Fagerhult just i Fa ngsregi ee dagama — skall kunna starta andelsfläskfabriker och på så sätt skrämma de privata före- "3 tagarna för att åtminstone sätta upp fler fabriker än som redan finns. - NS ;'Tanken vann” "knappast gehör till utförande långt tidigare, po- ängterades det i diskussionen. Det . inledande föredraget i denna: fråga "hölls av direktör Nils Chr. Månsson i Hallands hushållningssällskap och återges i en artikel här intill. , | Diskkussionen = inleddes. av 'ortsförbundsordfö- randen Gösta Göransson, som på 4 kr hade dir.' Månsson kal- kylerat med en vinst pr gris på blir. det' förlust. Men skall vi lantbrukare se på hur alla an- ta bli ett motdrag att försöka. st Birger Svensson, Abhla: ” Jag är. det värt brukar vara optimist mer den |. här gången tycker jag att dir. Månsson är än större sådan. Jag tror att det är lyckligare om vi ' själva i görligaste mån föder upp |. våra smågrisar. Här har också i. Iaholmsgillet - ”Det blev jämnt nitti”. ' Med "det gamla talesättet kunde ål- , dermannen i det "nybildade" S:t. - Knuts gille" t Laholm. i går häl- "sa styrelseledamöterna välkom- .na. Intresset : för lördagens in- vigningshögtidlignet har ' varit . enormt och "inte mindre "än 90 [9 herrar från staden och den kring liggande landsbygden har anmält .'sig till receptionen: . SMS gårdagens sammanträde icks' arrar ingen vid ""' Teceptionen... Denna äger -som ; förut omtalats rum i Medborgar- Usets störa sal kl 18, men jre- > dan kl 17.30 skall bröderna sam- 25 Receptionen förrättas av ål- "fermannen j S:t Knuts ' gille i und, "professor - Karl Gustav - 2 än 15 gäster från de skånska Knutsgillena " deltar i receptionen och dep efterföljan- de middagen, Som beräknas bör- ja kl 21 och hålles på Hemmes- "ner, sc rvan : vid. Smedjebron = | 00 lades om för 25.000 kr . Den" mycket besvärliga kurvan vid Smedjebron på riks- tvåan mellan Vallberga och Skottorp var egentligen ” två -kurvor i en och bägge med olika radie, I somras lades den om — vilket omtalats i ett reportage i Laholms Tidning -- "och från att ha varit en av Hallands värsta trafikfällor har kurvan nu blivit lätt att passera. I; har. kostat 25,000 kr men har sparat. värden för kanske miljo- ”Statspolisen i Halmstad kon- sträckan / krön fram till. Smedjebron, var av två med dödlig utgång Hälf- ten: av :dessa olyckor inträffade vid Smedjebron. I år har 28 o- lyckor inträffat på denna sträc- kay' givetvis även det en allt för hög siffrå. men dock :lägre 'än fjolårets. Av olyckorna kommer fem på Smedjebron. Dessa fem har berott på en vårdslös om- körning, två sladdningar,. en krock: med korsande fordon och en att hänföra till "övriga olye” Jövs-herrgårdspensionat, , kor”. oo Utvecklingen är glädjande, i fjol haft 40 omtalar vägdirektör Per Asp- a zh "en 12 km långa | lund i Halmstad för en Skåne- olyckor: Piran Hallandsåsens | tidning: : - arbete: medför sådana spår i o- lycksstatistiken. Smedjebron, för bättrades först 1948 och sedan i maj månad i, år. Kostnaden för senaste , omändringen går till ca 25,000 kronor, vilket är en fin investering, även om det verk- ligt radikala medlet mot trafik- olyckorna. på rikstvåan heter motorväg ma. så kan ! inte d ; Ifela omläggningen har Det är roligt när -ett.ändrings- en. Den skall ig .kom- småningom och därför hur stora kostnader räknats med 53 öre pr foderen- het när vi säljer vår brödspann- mål 20 öre billigare. Det är en sak vi bör taga under allvarligt övervägande, . = . Rune Hansson, Skottorp: Kan en sådan andelsfläskfabrik räk- nas 'som ,en enhet i slakteriet? "]I så fall når vi snart ”taket” och "Hår "de fördelar, som detta för med sig. - - John "Bengtsson, 'Torup:' Vi har ju redan fläsköverskott, sät- ter vi upp fler fabriker blir det än större. Vi kan ej stoppa dem ”smågrisvägen”. Får inte fläsk- med övriga befolkningsgrupper, o andelsladugårdar av” större. om- . Å sedan tyst om dessa mjölkfabri-| . : Det under förra året på grund av. smöröverskott starkt sänkta mjölkpriset ' dämpade . också investeringslusten, nu åter Y NN SN S N ) samhet N försämras emellertid också lön= Direktör = ov. oc CH. MÅNSSON | so NILS för mjölkproduktion kan" komi ma att på nytt aktualisera pla- nernå på. stordrilt inom mjölk- produktionen" återstår att se, ' Då det gäller fläskproduk- tionen är redan stordriften ett faktum, Inom Iallands län har vi nu ett tiotal anläggningar om c:a 1.000 svin eller däröver. Av dessa. har: ett. flertal till- kommit : under ” senaste: året. fläskproduktionen ' och svårig- heter att'avsätta överskottet har dessa svinfabriker vållat bekymmer hos övriga svinpro- d ter, . som . bedriva fläsk- fabrikskägarna små sätter de snart upp ”smågrisfabriker”. Det är bättre att vi själva ratio- naliserar vår uppfödning. . " Direktör Månsson: Det är be- tydligt svårare att föda upp små- grisar ”fabriksmässigt”. än svin. Ett par andelsfläskfabriker kun- de väcka avskräckande på de, som tänkte sätta upp. vom ”. Axel Kristiansson, Harplinge: Vill "man spetsa till saken så "skickar jordbrukaren svinen till fabrik, korna till andelsladu- -gårdem och låter maskinstatio- St " (Forts, å nästa sid). produktion mera som en na- turlig gren av jordbrukspro- duktionen, — Visserligen har fläsköverskottet . kunnat av- sättas men slaktavgilten å 25 kronor ' pr salktsvin har an- vänts för att täcka förlusten på fläskexporten, "=. cv 0 Man har diskuterat olika: åt? gärder för att begränsa stor- driften beträffande fläskproduk- tionen såsom i hög: grad bidra- gande tilll fläsköverskottet. Extra slaktavgifter. å svin över ett visst antal i förhållande till form av kanske |måste avskaffas, Om delav fodermedlen förbättrade utsikterna importavgifter försämrar fläsk. Mejl hänsyn till den utökade: Hallands läns hushållningsdirektör . om fläskproduktionens organisation: Stordriftens fördelar har man väl 1 s länge framhållit. Industrien behövi / sin tillverkning i stora enheter och d . 2eNöver, organisera ärför har en för flera länder gemensam marknad statsmarknaden och snart äveni denna 7-statsmarknad kommer att få för det svenska jordbruket säga och jag skall inte hell de 7, Vilken inverkan är väl svårt att förut. er gå närmare in på detta spörsmål, sade direktör Nils ötet i Hishult. . | bete till så stora besättningar. brukningsdelens slorlek har an= setts ogenomförbart likaväl som danskarnas = tidigare svinkort En fördyring genom höga Produktionens ekonomi även för de. mera ordinära fläskprodu= centerna, icke minst bland små- brukarna, Minskning av små«= grisförsäljningen ' till svinfabri= kerna är också svår att åstad= komma, .- då smågrisproducen= terna - givetvis vill 'ha högsta möjliga pris genom den ökade efterfrågan från svinlabrikerna, Skulle då enda möjligheten vara att begränsa en eventuellt ytterligare ökande fläskproduk« tion genom att fläskpriset ned= går så att svinfybrikernas lön= försämras? ' Samtidigt samheten för övriga fläskprodu= center, Om vi bortser från ar« betskostnaden torde svinfabri= kerna' också ha 'större -möjlig= heter att förbilliga produktionen genom en rätt avpassod utfod«= I .medehal för de Jordbruk, som har' en detaljerad bokföring hos - bokföringsbyrån = flertalet större jordbruk: utgör foderkost= naderna 77,4 proc. av de totala kostnaderna" medan arbetskosta naderna utgör , 14,4 proc, 'och (Forts, å nästa sid). Sydhallänningar varnas för skoj Flera: folkpenglonärer på en plats i nordvästra Skåne, har enligt, vad som uppgivils för - Skånes Köpmannablad, haft be” sök av en representant för en. fotvårdsklinik och av denne be- ställt fotstöd till ett pris av 30 kr per par, Enligt beställnings= sedeln fick ombudet inte ta e=»/ mot mer än 10 kkr i förskottsli= kvid, Hur det nu var fick han på de olika ställena ut hela be= loppet, alltså 30 kr, men ännu efter mer än två månader har öden inte kommit vederbös t N ÅLEX, EKLUND — vår om- tyckte tecknare -— berättar i dag om sin morfars Arvida: Janne, originella” metoder när det gällde fiske: — Morfar var allt. en underlig fiskare, skri-' ver Alex Eklund. Han brukade inte .metspö eller krok, inte- Redskapet var mycket klum- pigate och en ovanligt Vanlig" nyttoartikel -— en potatiskorg . Forts, å sid. 3 helt. enkelt. I denna korg lade a . 2 NV rande beställare till handa, vil= ket ju inte är så märkvärdigt, enär beloppen som det vid kon= trollförfrågan . visat sig inie re= . dovisats till.firman. Denna har för övrigt förklarat sig inte kun. na ta något ansvar för ombudets . inl ing utan i stället rekom-= han en del löv och några ste- nar, stenarna skulle fungera som sänke. Sedan gick Janne ut. i "vattnet, i Vessingeån — - med kläderna på — och stan- nade först när vattnet stod ho- nom upp till midjan. Det kun- "de faktiskt hända, att han kom ut på så djupt vatten, att man bara såg Jannes huvud ovan- -. för ytan. Der originella fiska- "= med. Fiskarna försökte nämli- ren höll fast korgen med ena handen, och i den andra han- den hade han sin käpp, som han vispade med i vattnet. På så sätt skrämde han in fisken i löven, som han klätt korgen gen gömma sig i löven, Visst hände det, att fiskelyckan blev dålig ibland, men riktigt utan menderat polisanmälan. . Med tanke på närheten till ' | Nordvästskåne bör även sydhal= länningarna se upp med dessa -.I skojare. De kan dyka upp även -| norr om åsen. . |F14-poliser- "7. blir åtalade Vid Halmstads rådhusrätt kommer två flottiljpoliser vid F 14: att ställas under åtal av ' ]landsfogden, den ene för ohöv= ligt och oanständigt tal och den andre för att. han tilldelat en 19-årig elev vid Borås tekniska läroverk ett slag 1 bröstet, så att ynglingen fallit baklänges och flera dagar haft sviter av slaget. Boråsynglingen hade va” rit praktikant vid flottiljen. Det | är förbjudet att föra bil inom flottiljområdet, men boråsaren håde i sin egenskap av eivilan= ställd trott att han hade rättig het till det. Han blev inkalla till vakten där den ene av de nu : åtalade skulle ha sagt en hel del mindre vackra saker till och om honom, medan den andre utde- lat slaget i: bröstet. Båda flot- tiljpoliserna bestrider: att de fisk var vi aldrig i hushållet. gjort sig skyldiga till vad som lägges dem till last vo a Fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.