yr Ne / an a ot s . S 2 Önsdagen- en 13 november 1955 — IKHOLMS "TIDNING — e Sör de 1 Brottar-UK gav tre debutan- : ter chansen mot Finland 56 "> december; Nya är Jan Wassbjer, Sparta, i fjädervikt, 23 år, Kenneth Ov- siannikov; Uppsala, 20 år, och ' Leopold . Israelsson, > 24 år, i weltervikt, ek tungvikt blir Bertil Antons: son Partner 'åt Ragnar Svens« . Sön, + Sverige "får "därme - Man, som måste ha: läkarintyg » för att få brottas, Det måste alla SOM är över 35 år, | De . båda - nya i welter är - Västerås, d en an EJ ut i brotta egentligen . mellanviktare, men de har mindre övervikt än £ d "Ordinarie welterviktaren Ake - Sparta, Lättvikt: Rune Jonsson, ”Kungen” Karlsson, som peta- des, > > ene , Ovsiannikov har ryskt påbrå . och är den stora påläggskalven med fyra raka junior-SM i mel- ; lanvikt, ” ” - Finlandslaget blir: Flugvikt: K E Andersson, Enighet, och Kurt Lindstedt, Höör. Bantam: Edwin 'Westerby, - Djurgården, Roland Lindström, Töreboda, Fjäder: "Kurt : Joh LÅ . . rlandslaget . eS Västerås, Allan Sundström, Ar- = boga. Welter: Kenneth Ovsian . nikov, Uppsala, Leopold Israel- son, Västerås. Mellanvikt: P A Ytterström, Kovland, Hasse Antonsson, Vänersborg. Lät . tungvikt: Rune Jansson, Udde. valla, Bengt Lindblad, Trollhä . tan. Tungvikt: Ragnar Svens. ' son, Klippan, Bertil Ant ligt både fysiskt och te visa sig ute. handikappade. Inte mind; varmbadhus för de rörel Idrott bryter handikappades isolerin Rullstolspatient kan tävla med friska i visså orenar Ett handikapp innebär isolering och ett s Psykiskt, Man ”är inte Å En Väg ut ur isoleringen är — Det finns många idrotter som de handika re än 26 städer har tex öppnat tillasittande liv, skad- Som andra”, vågar in= . sina Trollhättan. Id Laget trimmas på Bosön mån- dag—fredag. DT — Ett lovande landslag, 12 av mannarna är mellan 20 och 26 Djurgården, Jan Wassbjer, år, k ar en nöd riks- tränare Presven Svedberg." > Alfredshem : >>: | '. > Slog Wismut: KARL "MARX-STADT (Chem. nitz). (TT—ADN) poet .. "På 'återvägen . från sin Italien- . > furné stannade det: svenska ishoc- . .» key-laget Alfredshem på måndagen Karl Marx-stadt i Östtyskland och vanri där på kvällen en knapp ' seger över SC Wismut med 3—2 (1—0, 2—0, .0—2). Ännu efter 46 i minuters effektiv speltid hade det taktiskt mera välspelande svenska Jaget en '3—0-ledning,- men under. de därpå följande 2 minuterna kunde motståndarna :-reducera till a 3—2, Matchen gick i hällande regn, Svenska "målgörare var Lundström, Johansson och Sundin. x e Cooper 'slog'' a > + Joe Erskine LONDON (TT—AFP) ?- Engelske! tungviktsboxaren Her- ry' Cooper, försvarade på tisdags- kvällen sin brittiska titel i matchen . mot Joe Erskine, Wales. Uppgörel. sen som. också gällde imperietiteln bröts i 12:e ronden av domaren. När domaren bröt matchen häng- hjälplös. mot repen, Matchen som gick i Earls Court = skulle gälla 15.ronder. Mesa .. USA:s kongress > UNDERSÖKER. > proffsboxningen 2 WASHINGTON (TTSAFP). Den amerikanska kongressen skall starta en landsomfattande dersökning av den ik ska proffsboxningen i syfte att undanröja den undre världens inflytande inom "denna idrotts- gren, stum fa H . Senatens underutskott för an + timonopolfrågor - meddelade. på ” tisdagen att den sätter igång arbetet i januari, Utskottets ordförande är den demokratiske .«- senatorn Estes Kefauver som är ' ” rutinerad på sådana här under- sökningar, j - Ny Fyrstadsgrupp : - - Ytterligare” en | siffergrupp har tillkommit :i 4-stads. Den har fått '" nr 36 och :omfattar lagen Hässle= holm B, Trelleborg B, Billesholm B ". och Lomma, B.. De sistnämnda är arrangörer. : - Na H torsk . Tips i'sista stund. LONDON: De fem londontidning- arna Sunday Dispatch, Sunday Ex- press, Empire News, The People . . och News of the World tippar den= na. vecka matcherna på den svenska tipskupongen. enligt följande: Birmingh.—Blackpool xx212 Chelsea—Arsenal Leeds—Sheffield W' Leicester--Fulham. Newcastle—Blackburn West Bromw.—Manch. West Ham-—Wolverh, Derby--Ipswich - : Hull—Brighton ' Liverpool—Leyton O - Plymouth--Huddersf. ' Scunthorpe—Sunderland : 1 > "Stryktipset 5/12 Stryktipskupongen den 5 decem- ber upptar följande matcher, varav de sex första är identiska med sif- NH RA purspok x x x x KARA MPNDH fertipset: . sta ; Birmingham—Manch, C, Burnley -—Bolton, Newcastle—Arsenal, Tot- s ”tenham—Blackburn, West Brom- | wich—Wolverhampton, ' Bristol C— Leyton; Derby Swansea, Hulla Röotherham--Aston ' Villa, Scunthor! ” Rotherham—As Orsa po incoln, Sheffield U-—Stoke, ;. ., TIPSGULDET -- 1 veckans tipsomgång får på stryktips 40 .rader med 12 rätt 18.578 kr vardera, 1.051 med 1i N rätt 639 kr, och 12.514 med 10 rätt 52 kr. På siffertipset får : "5 stycken med fem rätt 15.217 - es kr och 181 med fyra rätt 210 . - kr vardera, Oddsen var för pool | 1—457, . 210.549, 3—58, 4—61, - Från idrottssekr i Laholms TF. | NN: ot siste tri KN . Italienartikel 1 piska anläggningarna springer vi ten Hasse Berglund. Han är här förbundets I . — are , lagerkransad 'springa i' mål i denna klassiska triumfbåge vid Co losseum, Archi di Constantino, där tidigare kejsare gjort sina int” Allt är. välordnat i Ron tom. banor under tal: > Just som vi avslutat vår inspektionsrond av alla de stora olym — kommer att ihop med den svenske kanoti: nere i egenskap av Internatio=. > "nella K 1; + strax utanför Rom är tip viftare...sw.& cv ve - Både till lands och sjöss — det lserverat i Neapelbukten — är 1. frid. friidr och den och vad han kommer att rapportera lyder så hä - ..:— Värdarna har inte lämnat något övrigt att önska.. Albanosji top utrustad för den kräsnaste > man undrar ändå om inte ansträngningarna" för | arenaidrotterna för r till olympia= sägs ' att. seglarna får "det" lika det alltså lika välordnat.' Men blivit litet extra: Frågan in- ,. .. finner sig om inte förr så när man ställs jga mot öga mot Tre. ' Fontane, Det kommer inte den stora publiken att få se något när< ” mare av eftersom det är en träni i äni d T, 1 söger .. förresten våra vårdar, och låt gå något liknande. Här hittar "man.t 'Tre Fontane är ett väldigt områ- de i det södra olympiaavsnit et, I "den närmaste kanten (kortändan) är åtta tennisplaner grupperade, och vägg i vägg bakom ligger: själva idrottsplatsen fullt utbyggd och "med 400-metersbana. Bakom den verkar det planerat för park, men det är ett träningsområde för fri- idrottsmän, och insprängt mellan alla de' vackra planteringarna och härligt gröna. gräsmattorna lyser -röd stybb i cirklar och kvadrater. Bilden blir 'på något sätt fascine- . rande. ve löper ett 110 m långt jättestativ, som bär upp ett gult tak. Det är sulskyddet över en: löparbana — ja, "skydd för regn också förstås, men "det är typiskt att ciceronen talar om skydd mot den värme, som ibland kan bli allt för tryckande. so Taket är av plast och i sin brand- gula färg'smälter det fint in i om- givningen..I övre delen av, denna ”träningspark” lyser ett annat 'lik- nande gult plasttek. Det lyfter sig Jite högre och täcker liksom en större vård, Rätt gissat av den som miss? — "att detär hopparnas mot- svarighet till löparras täckta bana. Men för kastarna (utom spjutslun- garna) finns inget liknande vad det nu kan' bero på, mån i gengäld har de fått' sitt alldeles egna områ- de i ”parkens” bortersta del och så som det 'planerats får man nog sä- ga att det duger fint och det kom- "mer näppeligen att orsaka . miljö- skador, - ee Till allt detta, som får en att tap- på hakan, hör förstås omklädnings- rum och barer och mycket annat smått och gott — allt för trivseln och komforten. a " ”Världens vackraste” Ändå vill ciceronen rätta till be- greppen för oss, när vi någon kvart senare är på väg in i centrum, och - anar Colosseum i närheten; och han säger så här och pekar in i en esplanad: ” oo «— Och här har vi världens vack- raste'idrottsplats, - . Vi' befinner oss, faktiskt inte så långt från Forum och Colosseum. Vi står noga räknat vid 'Stadio de le Terme och det är en annan trä- ringsplan för olympier, es 'Är någon idrottsplats på denna jorden olik alla andra så måste det vara den här, Den är för det. första +" Längs | träningsplanens ' upplopp |” för: det, även om vi ex banor under tak. ”. a och stillhet som inte går att beskri= va, Hela anläggningen tyr sig like som till den klassiska fond som den fått och som väl'bara Rom kan bjuda: ruiner från storhetstiden för 2.000 år sedan. 0 os ett Det är ofrånkomligt vackert. Och det vvanliga understryks framförallt av ruinerna och pinjerna, som växer här och där inne på planen, De får bli soltaken på den här trä- ningsplan, . oo IN Det lär ska vara hit till Terme som våra svenska . grabbar. främsi blir hänvisade nästa år... : ." : aldrig "sett : : > Ån klassisk final ; å . Romaren är inte alls så sydländsk som vi här uppe i högan Nord gär- na föreställer oss. ' Roma mn är" tvärtom ganska lugn, och han ser gärna på omvärlden med em liten: ironisk glimt, vilket kommer sig av att han i generationer varit med om det mesta och blivit litet blasé. Kanske är karakteristiken riktig, men lite nyfiken tycks han i alia "fall vara inför olympiaden när det gäller två frågor: - '1) Vem kommer att föra in den olympiska elden i Stadion? :+: ". 2) Vilken marathonlöpare kom- mer först att uppenbara sig i tri- umfporten på Via Appia? . " Det förra kommer 'att förbli-en under sju insegel'kevarad hemliz- het in i det sista, och vem 'som är världens snabbaste marathonlöpa- re. lördagen den 10 september 1550 kan ingen siare med bestämdhet förutse: Men att det blir en'täv-' lng av stort format är tvärsäkert därför att banan drar fram genom själva Romy' och det får väl kallas raffinerad regi att förlägga målet i Det blir "ett gratisnöje för tusen- den, som kommer att bänka sig i ruinerna runt piazzan, Det är svårt att tänka sig en mera klassisk ma- rathonbild, och den som löpé in med ”lagerkransen här i den vack- ra Archi di Constantino, där kej- sare och gladiatorer gjort' sina tri= umftåg, blir också de 17:e olympis- ns siste segrare. mo ka spelens S'te Se8let Jan Lilja INGO-NYTT "cc. i YORK (TT—AFP) Vingsmar Johansson "kommer : att uppvisningsboxas i Colon i Panama den 6 december och i Lima i Peru den 8, omtalade den amerikanske romotorn Andy Neiderriter " på inramad i den I grönska. Den sprider på något sätt en frid 19, Husmödrar kl 20, har gymnastik i kväll. Ollboys kli”. 0 i iter har engage- dagen. Neiderriter har - rat Ingemar Johansson för en tur nå i Latin-Amerika. SE - riktigt bra, ter lämpade för de handikappade. En armskadad kan mycket väl spe- Ja fotboll För den som sitter i rull- stol finns volleyboll m fl spel. Nu- mera har man tävlingar för rörel- -sehämmade lokalt och mellan oli- ka städer. Ett exempel på vad man kan åstadkomma om man verkligen vill är den polioskadade danska olympiaryttarinnan Lis Harte: som trots ett: mycket svårt handiapp blivit en av världens skickligaste dressyrryttarinnor. Ridning . för handikappade finns ännu så länge endast i Umeå samt i Enskede rid-, hus, ee Idvott vägen till hälsa . Varpa har blivit omåttligt popu- lärt och i inomhuscurling kan även - mycket svårt hämmade rullstols> patienter " tävla med friska. En lisering!. Den rörelsehämmade be- bågskytte, sportfiske — casting — minigolf, bordtennis eller boccia — ett klotspel från Italien som de "gamla romarna med förkärlek ägnade sig åt, Dessa grenar kan ut- övas i rullstol, - . : : ' Både den. blinde, den döve och andra rörelsehämmade kan. delta i skogspromenader,. som ordnas med roliga frågelekar. Att komma: ut i 'naturen, möta. andra människor är glömmer den: sjuke sina: svårighe- rig vågat drömma om tidigare, sam": tidigt får han den' muskelträning ett medel till fysisk och psykisk hälsa. Vägen mot normalisering '— ätt-vara som andra, med andra — är påbörjad. Märk väl! Detta är in- , te sportfånars och lekmäns påfund teras av de handikappade själva. i da med sig att man fick lära sig tänka om när det gällde fysiskt och > psykiskt skadade Antalet dödade var större. i första än i andra ; rärldskriget, men det var fler lem- ” ästade i andra. Kirurger och nerv- . Skare sökte nya vägar. En av dem ”Jev idrotten, 1: > ox od "Vägen till normalisering a 1955 bildade Riksidrottsförbundet - .h Koorporationsidrotten en kom- itté, Idrott för Handikappade och dringar — IFH — som konstitue- ides' med syfte att under lustbe- nade” former medverka till trä- ng, rehabilitering och normali- aring av de rörelsehämmande samt å lång sikt lära h de och de en ”skyddade” förhållanden. Tack vare ett befriand skap kan de njuta av s kastar bandagen, lämnar rullstolen och . rullstolsliv kan t ex £ d Miss China — Av bollspel finns många varian- ; sund och riktig väg mot norma-|- höver inte 'missunna sig nöjet av | "av oskattbart värde; Under'leken, ter och gör rörelser som hån ald-. som ' är nödvändig och -leken blir |: utan i högsta grad fakta som accep- Andra världskriget hade det go- | Fång i veckan under något" varmare vattens in rörelseförmåga, ' Man kan röra sig. Trois sitt” Betty Bjurström — simma hand inriktat sig på de rörelsehäm- D” är inte precis någon nyhet, att många människor lider un- der trycket av en mindervärdig- hetskänsla, men det är kanske mindre bekant, att bäraren alltid söker kompensera den genom fals- ka överlägsenhetskänslor. .” Vad är det egentligen fel på en människa, som lider av mindervär- dighetskänsla? Ja, det är det att hon inom sig har en avgrund som hon söker överbrygga genom tricks och kryphål Men en brygga av ett sådant material är naturligtvis ingenting att lita. på. Vid minsta påfrestning brakar den ihop och kastar sin ägare i fördärvet, Utan made, "som "reumatiker," polio, Cp, - de, . MS,. legiker. — ryggmärgsskadade —, åldringar m fl. De" blinda har sina speciella problem — isoleringen — deras id- rott är ännu så länge” koncentre- rad. till större "städer. Kommitté att hon själv förstår det försöker hon sig på en uppgift, som inte ens en indisk yogi skulle gå i land med: att dupera själva livet vilket : emellertid har den förargliga egen- | skapen att det ställer samma krav är" originell så till vida att 'den"in- te bara utrett problemen utan ock- så medverkat till en enorm akti- vitet, tr : - Från. att ha varit relativt okän blivit känd av många, inte minst bland 'de rörelsehämmade. I dag tar ca 2.000 varje vecka till'vara möj- ligheterna att utöva idrott. På vå- ra sjukhus.förekommer en del id. rott, dessutom tränar ” i - medeltal 600 åldringar 2 per vecka — på 47 platser i landet. 7 >, > .: Uppgilt för ”raggarna”t =, : Idrottsorganisationer, ' » ideas - d | har handikappsidrotten efter två år ' ; på alla: ifter, fordringar, plik- ter. on a Människan med mindervärdig- hetskänska söker kryssa undan li- vet, hon är på flykt från verklighe- ten, hon är på defensiven och på väg att ge upp kampen, Denna upp- fattning får man dock inte, när «man träffar henne. Då förefaller | det som om allt är väl beställt, och man skulle lätt kunna få den före- , ställningen, att nu har rhan träffat " en verklig baddare, Människan som vet allt, kan allt och begriper allt, och de allra flesta problem i livet har hon löst utom ett — sitt eget, men det tycks för vederböran- de spela mindre roll, Skulle det mot ella' få igar och Ja myndigheter skulle kunna ta . ” som" uppgift att stödja denna idrott, Problemen är många och . stora, Det gäller lokal och trans- i portfrågor. Ortens :”Raggare” kunde .t éx köra" olyckligt lot-, tade "medmänniskor ' till 'teat- rar, konserter” och -idrottseve- » nemang. På våra vård-.och ål-' derdomshem sitter många unga ” människor fjättrade vid rullsto- H larna! .De önskar "inget högre ' än att någon gång få se idrott eller att" få träffa” människor = känna gemenskapen, Även > en” blind” kan 'ha”nöje” aven ;. H fotbolismatch om någon relate- : |” rar vad som ' händer på planen. : | Personalen hinner inte, Proble- : men är .inte olösbara. Det är så litet man-gör och ändå be- "' tyder 'det så mycket'för "dem |” man hjälper. , ec: ch. 5 , Lions club i Dingle har tagil ett fint initiativ genom att sprida pro- paganda om vad som kan göras för de handikappade. En idé som manar till efterföljd. Vi'har också fram>s synta läkare som, inser betydelsen SAN dan komma på tal, så kan ve- derbörande upplysa världen om, att orsaken till hans eller hennes miss- lyckanden i livet alls inte beror på vederbörande = sjä Det beror ibland på andra människor, som va- rit särskilt knölaktiga, ibland på "dåligt arv” från föräldrarna ibland på" bristfällig utbildning, olyckliga omständigheter, ' brist på kapital, ”ödet” o 8 v och över huvud taget den överordnade instans, som heter "livet”. Detta är ett typiskt exem- pel på mindervärdighetskänsla, —, Mindervärdeskänsla - > kan skapa framgång - "Människan är de nenda av alla tevande varclser, som är med- veten om sina brister och varje människa har ett mål i livet, För att nå det kan man försöka Oppväga bristerna genom vad som kallas ”kompensation”, Många bar lyckats med det men de flesta försöker bara "dupera livet”, följande fråga: Förhöll det sig verk= ligen så, att naturen strävade efter att kompensera en kroppslig de- fekt? Hade man här alt göra mod en naturlag? Men han inskränkte sig inte bara härtill Han ställde sig även en annan fråga: Kunde man även kompensera kroppsliga defekter på psykologiskt plan? Ett jakande svar på den frågan fick han genom den franske biolo- gen Louis Pasteur, som efter ett il hade fått talregi hjärnan totalt förlamade, men som trots detta inte gav spelet förlorat Genom" systematisk träning lycka- des han utveckla ett nytt talcent= rum i hjärnan, Under sina forsk- ningar lyckades Adler påvisa hund= ratals liknande fall, . Mor ” Nu är det ju så, att de flesta av oss lider av mindervärdighets-! känslor 1 det ena eller andra av=' seendet, och i regel betraktar: vi dem som ett handikap och ett verk=' ligt hinder för vår utveckling, Ad- ler däremot menar, att våra min= dervärdighetskänslor är eller räl= tare sagt, kan vara till stor fördel för oss, om vi kompenserar dem, Detta är ingen lätt sak men omöj= ligt är det inte. Det visar den his= torlska erfarenheten. Studerar vi några av världens mest framslå- ende män och kvinnor kan vi finna övertygande bevis därpå, : "” Genomskåda dig själv! A - Men hur skall det gå'till:att kompensera sin .mindervärdighets- känsla?. Det. finns personer, som hela sitt liv plågats av mindervär= dighetskänsla utan att kunna förs + Endast mä är . om sina brister + ro Den man som skapat begreppet mindervärdighetskänsla är den ös- terrikiske läkaren och psykologen ” Alfred Adler, som genom sina un- dersökningar och erfarenheter kom stå varl den”har sin grund, än : mindre har:.de. kunnat kompense- ra den; Skall, man komma under= fun” med sin mindervärldhetskäns= la måste man, menar Adler, grans- ka stg själv in i minsta detalj och ärligt erkänna de 'mest nedslående till den uppfattningen,.att männi- skan är den enda av'alla levande varelser, som är medveten om sina egna brister, Hon är den enda va- relse, som har mindervärdeskom- Pplex, vilket innebär, att hon efter- strävar att kompensera sin egen underlägsenhet. Därl ligger hennes originalitet som mä Ich - . fakta om sin egen porson,.' Man måste följaktligen göra ett slags analys' av sig själv, men sådant är inte lätt, om man Into' har någon metod att följa. Den idérike Adler kan emellertid stå oss, till tjänst med råd. Han menar, alt man skall fråga sig själv' vad som är ens av invalididrotten. På 'd - planet ligger möjligheter att ordna Ibund. « sul handli r med lustbetonad idrottsutövning av typen Stoke Manderville i London där f£ d fotbollsstjärnan Svenne ”Berka” för tillfället” tränar med simning och bågskytte... . s ” Något att tänka på för sjukhu- sen är ,bl-'al simbassänger, : Den lustbetonade känslan av att uträt- ta något, att träna och att komma fram äv'egen kraft betyder ofta mer än icinering.- K "som viska att uppfatta varandra på rätt "Den försöksverksamhet som gior- 'es i Skåne och Göteborg årv1955 atföll inte till belåtenhet. Man sak- -1ade erfarenhet och de handikap- dade var inte tillräckligt imtierade. Kommittén ' behövde : pengar för h En 1 planerar varmbadhus, borde ha de handikappades problem för ögonen. Man 'bör då tänka på 'transport- möjligheterna: in i. badhuset, inga besvä I: träppor. och trösklar samt . lämpliga hissar, men också i och ur. vattnet måste det vara lätt att ta sig utan alltför stora » kvrsverk tillsattes — Alf Nygren — och en kurs på Bosön blev resultatet. Se- dan 1957 har 125 instruktörer 'ut- bildats på fyra kurser. Många av "dem är mer eller mindre handi- kappade. En annan kurs för åld- ringsidrotten gav 35 instruktörer :— Här behövs pengar. Pengar till forskning, till redskap. och för in- struktörskurser. Alla kan vi drå ett strå. «till - stacken.-" Propaganda är nödvändigt och . den individuella kontakten av stort värde, Den bästa hjälpen för de sjuka är'att vi dörav ett tiotal folk Kommitténs arbete har i första er. ' e NS iska empe i å: 4 "har danska > Ett fantastiski exempel på vad energi kan. åstadkomma vlyriptärUttarinnan Lis Hartel visat. Hon är svärt polioskadad, har svårt id gå, men i dressyrritt är det f friska" dem, slutar ' Alf Nygrens ör tenn est ” Vid sina obduktioner lade Adler märke till en del fenomen, som ingen — tidigare ärk mat. liga mål I livet, ty han anser, besynnerjigt nog, att varje männti=- ska har ett mål, Detta mål grund= lägges 1 barnd menar han, Han upptäckte exempelvis, att i.de fall där ena njuren opererats bort så var den andra njuren övernor- malt stor, där ena lungan försva- gats genom sjukdom så hade den andra förstorats och på liknande sätt med många andra organ i den mänskliga organismen, - Av dylika företeelser drog Adler den slutsat- sen, att det friska' organet sökte kompensera den bristande funktio- nen hos det andra, . Adler gick emellertid vidare i si- na forskningar. . Bland annat:un- dersökte han eleverna i er. målar- skola. Han gjorde därvid den högst förbluffande upptäckten, att 70 pro- cent av eleverna led av synrubb- ningar. Detta gav honom en tan- elever åt målning? Det föreföll ju minst sagt egendomligt, att män- niskor sökte bygga upp sin framtid vå ett defekt organ, Vid samtal med en del av eleverna fick han emel- lertid 'reda på, att de redan som 'barn hade varit medvetna om sitt handikap, och detta hade gjort, att de beslutat sig för att lära sig se bättre än andra, Till den ändan ba- de de övat sin synförmåga, och på så sätt hade synintrycken för dem blivit det viktigaste i livet. Adler kunde även konstatera, att hos blin- da människor så var hörseln, luk- men vid den tidpunkten är målet blott en vag, önskan att hävda , sig, att dominera. Men denna öns- kan utvecklar sig allt mer och: mer med åren, Vår önskan blir starkare och hur gamla vi än blir så är: slutmålet likafullt ett och detsamma — vi vill vara överligsna, vi vill vinna anseende, Och varför vill vi det? Just därför, säger Ad- ler, att vi önskar kompensera hå= "| gon verklig eller inbillad underlög= va senhet. : . Denna kompensationsidé har emellertid även sina faror; Den kan lätt leda till iron, att övning och träning kan ersätta medfödd begåv- ning, Här kommer människans in- billningsförmåga med 1 bilden. I sin inbillning kan vem som. helst — - bli vad som helst, men i verklighe= tens värld är det helt annorlun= da, Många unga flickor har drömt om att bli berömda filmstjärnor liksom många unga pojkar drömt om att bli berömda diktare, men - hur de än slitit och arbetat så har de ändå lidit nederlag på grund av brist på talang. I många föl har de slutat 'sina dagar som misslyckade existenser och. misantroper.. Vem - som helst kan rimligtvis inte bli en Greta Garbo eller. en . Pasternak. Detta innebär, att.den som skall, ten och känseln starkt utvecklad " När "Adler" nu forskade vidare fann han, att många framstående människor på vlika områden lidit av organdefekter . av skilda slag, Albrecht: Därer var vindögd, Jan Matejko, var närsynt, Adolph von "Menzel -hade så dålig syn, att han var tvingad stå bara några cen!ime- ter från duken, när han målade, och vad Beethoven beträffar så led han av ett organiskt hörselfel. Redan vid trettiotvå års ålder var ban så döv, att han nätt och jämnt kunde höra en symfoniorkester med hjälp av en hörlur, men det egendomliga är, att sedan han blivit döv skapa- sin mindervä känsla måste välja ett mål, som lig- ger inom möjligheternas gränser, ty själva 'begåvningen kan 4 alla händelser" inte - kompenseras, Det, räcker inte bara med "att bygge tuftslott, "5 les Dons er «oc ot Alarik Degerman år sin berömda nionde symfoni, de han bland annat ett av sina mest skattade verk Månsk = = > och när han varit döv I tjugofem - ko — Stopp! vänta lite, Jag glömde Inför allt detta ställde sig Adler betala. pd « — SVART FALL - Den snälla damen: — Varför gråter du, lilla vän? N Pojken: — Min hund har sprun- git hem. w SM usR ll a En liten flicka kommer hem 'h berättade att hon hade fått. fem öre av en farbror på gatan — Var det ex ung eller gam- mal farbror? frågade mamma, — Var bor du då? är henne dv rlägsng. - — Det vet hunden, hade skägg. — En ung, sa flickan. För han MN - SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.