; Hild Här måste det vara so i "Torsdagen den 19 november 19359 K 1788 reste Gustaf I omkri; i Dalarna, På resan hade han ni £ig sin förirogne, statssekreteraren och landshövdingen i Upsala, Elis Schröderheim, Det var dåliga vä- gar i bygderna och det blev för- stås ganska långsamt för kungen och hans sällskap att "skumpa ” omkring bolika trakter, I Lima fick man se några jättestora sten- block, vid vägen. Kungen" pekade på dem och lovade Schröderheim 1.000 riksdaler om han sprang upp på ett av stenblocken och hoppa- de ner från toppen, - > .-- åt Schröderheim visste att kungen "för tillfället hade det ganska ma- or " Igöra något av ert liv, er känsla av = min; ; Jensam, Ni talar så mycket om att gert med kontanter, men malestä- tet riskerade å andra sidan ingen- | ting, då det.var omöjligt att hop-.. : pa från denna ansenliga höjd, . flera infall den dagen, Förtroliga" stunder Hjälp mig”. Tack för. ert brev, som verkligen grep mig. .I första hand tycker jag ni borde tala med en läkare, helst en psykiater: det är inte nyttigt att gå och älta svar- ta tankar för sig själv. Ett eller ett par uttämmande samtal kan ha större effekt än man tror. För dat landra vore .det nog lyckligt om ni inte "dramatiserade er' situatton far så mycket. Det' är: bara .na< Iturligt ” att” en ännu” ung kvinnak längtar” efter ens man,-då hon blivit göra som man vill utan att bry sig Jom andras åsikt — men själv på- verkas ni av. omgivningen. Fram- förallt' därför tycker jag niska klippa av förbindelsen' med : den gifte inannen. Era nerver .tål helt m djävulen Cyg s far NM rar SSR sva eng srestade Vär Herre, sa kungen, " Schröderheim låtsades inte ha hört vad kungen sagt, utan var tyst. Efter en stund kom man till en plats, där man hade en hänfö- rande utsikt över Siljansbygden. Kungen befallde kusken hålla in hästarna, Han pekade ut över bygden och sade: ' = Just på den här platsen måste det ha varit som djävulen en gång frestade Vår Herre! Schröderheim såg nu en chans |- att ge kungen ett svar på hans erbjudande vid Lima, ” "> Ers Majestät har nog fel, sa-' de han; Det var en halv 'mil längre tillbaka som frestaren var : framme... . « Kungen kom inte med några Out julfirare nn « gångna tider och 1 våta dagar skriver Sven Edvin Salje en tänkvärd artikel . årets utgåva av I: ndsbygdens Jul Många, julseder har försvunnit med seklerna. Den nya tiden har fått färgen att blekna från vår största högtid. Men trots allt lyser det ännu kring julen, lenkelt inte vid den spä och de Isamvetskonflikter som ett sådant förhållande trots allt måste" föror- saka er, Finns det ingen möjlighet för er att flytta: till en annan ort, börja på nytt helt och hållet? Det Ivore' säkert lyckligast både för er joch era barn, Till sist: visst finns det godhet i världen, T.ex er kär. lek till barnen, er vakna vilja att ansvar och mycket, mycket annat, Skriv gärna igen och hjärtlig häls- I ”Gallie” Faster > Emmas : älsklingsgosse Sixten, fick inkallelseorder, vadan han stegade upp till faster för att ta farvälvs. cc : - Efter att ha givit Sixten diverse! råd och förmaningar "att vara rädd ' om hälsan. och med tanke på den. ” "annalkande vinterns kyla sa. fast : . ter Emma ömt; pr oh —' Är det något du vill jag skall sticka åt dig min gosse? . . + i Tjä tack, om moster vill sticka åt mig en tia”då och då.. : :Det är snte överdimengionerade to- bakspipor,- som männen står och suger Då här, utan det är alphorn, d v s den speciella lur som bönder= na och herdarna i Schweiz brukat använda sig av för att meddela sig. och fylls fortfarande på jul- dagsmorgonen. Varför? Det är bland YYvYTYTYTTYT YFYFeF ET YYT VV LAHOLMS TIDNING YfrtTtYTeTT TT TIEYEYTEYTTYYYYYYYTYTTEYTTT ETT YET TT Yrer YrerY Nn Hon visste noz Tesa — Det där mjölet jag köpte I av er I går var alldeles för sezt, ' nygifta frun I livsmedistuti- ! en. — ålen snälla frun, mjöl kan väl inte... o- Äja, ni lurar mej inte fast jag är ung och oerfaren. Jag gjorde Pannkakor av mjölet och mia man bröt av två tänder på dem, — vv OKTORN SVARAR Under denna rubrik besvarar en svensk leguimerad läkare kostnadsfritt medicinska från läsekretsen Förse frågorw med lämplig siynatur ch upvgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars anonipmitet obrottsligt beraras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem til! redak- tionen, : | frågor ”Osäker 1959”, Att regleringen uteblivit några veckor betyder inte alls säkert att ni är gravid, men givetvis bör ni snarast möjligt skaf- fa er besked i denna fråga. Ner- vositeten och spänningen inför ovissheten i en sådan här fråga kan ofta åstadkomma en rubbning, som medför menstruati Bara fyra lekstugor om iret Vid biskop Jutan Wingirds van? ifätion i Freus maderkyrka den! 124 juni midsomtrurdagen 197, Frillesås, Gällinge och Ida! tjänst I vanbg ocdnint med'mis ministern I gällt icolas Lundfverg med predskande av kyrkoherde Nios predikoämbete 1:mo i dess stora värde, vikt”. Sedermera anställdes vanligt ka- tekesförhör, nämligen av herr bi- skopen på stora gången, av kon- traktsprosten Sven Wetterberg med ungdomen i koret, av prosten Bloc- ka nederst på stora fånge, samt av kyrkoherden Mjöberg i Ölme- valla på läktaren. Vid detta tillfälle funnos försam- lingarnas innevånare, i synnerhet de äldre, äga försvarlig kristen- domsk men de medelåldri- ge därutinnan icke hava gjort de framsteg eller vunnit den förkov- ran som av dem bort väntas. Biskop de i anledning härav göra församlingarnas inne- vånare de kraftigaste föreställnin- gar ej mindre om anzelägenheten av att förvärva sig insikt i salighets- läran och Guds ord, än nödvändig- heten att ungdomen tidigt och trä- get undervisas i sina kristendoms- stycken, varigenom ofelbart vunnes sande för alaret av v pastorn i! las Holm, avbandlande ”Evangelii anseend? till, 2.do dess stora ' + utmärka sig för måttelichet des att 1 barnlisare kke antaga Ara personer ån sådana som hava I SIRbolm, var må « med pod frejd och kunna därover furete fore "turvis » halls guds. | Nattvardsgång anställa tvare farstr om året uti anneskyrkorna Vid anstTande tröllop I paslo- fatet brukas inga lirgvariga bu. bud och mitider, utan garv berr kyrkoherden tillkänna att försara- Ingen fattigstuga Uti pastoratet finnes ingen fattig. Kuga vtan bliva socknarnas fattig- hjon genom z å frikosti - Hazcliiana Artiher Hirebut, Rexparee av Slinxa och Norduka emunbet i srenicn mirklg man I tlnga fall lerde han och hade vana tankat knutna, I 6 förbatr Fp På Peklinens omride Samtbn som han var en romantnk nån mare, bade han cn vid ken råga an finna sker vora tog bland dena breda alminbeten, Denna Sartmansältning I hans nes fur tog sitt bästa uttryck I skar äv frilefurnusbet Skanson, slog hans romartöke kärlek tl svenskt allmopeliv ut I full ll. &2 Han fann, och riude för sms. ka folket, skönketen I Olamarnena karga vardagsliv, handsljj och het och välgörighet vårdade och understödda. Utsocknea tiggare som kringstyrka böra genom kronobe- tjäningens åtgärd bortvisas och ut- föras. Idala och Gällinge ville ha fler gudstjinster - I anledning av en utav Idala och Gållinge innevånare undertecknad nu ingiven men till konsistorium ställd skrift, varutinnan de yrka att uti deras socknekyrkor emel- Nor. Redan på 1970-talet has de han grundat Skandinaviskt-Et- je LORIN TR "SAGT och ISKRIVET Medalj för Ung och UDEN tjäna år ermellerld inte det slummte «X nopiukra fur va wan Uratjås BAN år ju an lå bevu på om bira bardes Uppskattring. Hur var det Prolevara 1 biltetsodog på til an kändare > "Hulla ber 4 dag vard i ena tjänst på dagen 23 år utan alt ha Vvarst sjuk en onda dag och va SU Ra Mvpelk på nlgen haee SMhöjning. Det år På Liden art . ena Mesation foreeål för bekning och din sä heller inte utebll Det år Årlar med Mor tilliedstirte ag I dag kan glädja Hulda med alljag sara tack för Huldes kvärtimdkelpa långa, [Rd War, bom ta blere Nordiska musket, dan då drömde han om Skansen och efter dest tillblivelse 1891 kon. centrerades hans väsentliga tntrov- se kring friluftsmusdet på Djur gårdshöjderna Han bröt, redan vid sina första samlingar, mot den gäng. se musteidén om stelt uppradade föremål och sökte skapa liv och strämning genom föremålens pla- cering i naturlig miljö. Interiärer från all hem, ofta efter konst- lan Allhelgans o Kynderl den, i likhet med vad vid moder- kyrkan sker, gudstjänst förrättas måtte, och icke som övligt är un- der samma tid inställas, yttrade sig deras stadga i kristeliga dygder och vandel Kvinnkönet och ungdomen hemförlovades Däruppå hemförlovades kvinnokö- net och ungdomen, och församlin- gen äldste, sexmän och kyrkovär- ute- blivande och ett klart besked ger ofta den lättnad som medför nor- mala förhållanden igen. Illamåen- dar fj adde uti koret, då följan- de blev efterfrågat, beslutat och avgjort. Efterfrågades om uti biskopen här icke kunna nämnda skrift, såsom till konsistorium ställd till prövning och avgörande företa cg. Idala och Gällinge socknar, gärde likväl att sedan de numera iståndsatt vägarna emellan kyrkor- na, vilkas elaka beskaffenhet till- förene hindrat dem 1 villfarandet av sin önskan i förberörde an- sökningsmål, och med löfte att vid inträffade snöfall göra vägarna dei hand med g brukar uppträda redan under första, ardra månaden, Ni kan säkert lämna in urinprov på närmaste centrallasa- reits lab ium för undersökning med avseende på graviditet. I an- nat fall kan ni tillskriva Riksför- bundet för sexuell upplysning, Kungsgatan 37, Stockholm, som också utför sådana undersökningar, : "Orolig 35 år”. En viss utfällning kan förekomma i urinen av olika slag, vanligtvis av s k fosfater un- der helt normala förhållanden. och utan att de vita fällningarna är tec- finns någre krogar, synnerligast så- dane som ligga nära kyrkan, vari- genom tillfälle gåves till liderlig- hets och. utsvävningars övande å sön- och helgedagar, Härtill svarades att några sådana icke givas, men att ailmogen här i pastoratet skall i det stället hava för sed hålla så kallade Ickstugor 4 la här emellan och annex- kyrkorna, dem nu beviljas måtte samma rätt som moderförsamlings en och duplikation hela året igen- om å sön- och helgedagar, före- visandes att de annars vid döds- fall nödgas 1 brist av tillgång på präst behålla sina lik längre tid hemma, samt vid barnudop söka utsocknes präster. Bist fö varav svalg och dryck bru- kas, jämte flera liderligheter, vari- genom ungdomens hälsa och he- der fördärvas och försämras. Bisk behagade göra det för- ken på Meprotb fi är en sammansatt medicin av dels lugnande, dels stimulerande medel och ges vid vissa nervösa spän- ningstillstånd och 'nervös trötthet, Papaverin är ett spasmlösande äm- ne och ges vid tillstånd, då kramp- tillstånd i glatt muskulatur förelig- ger, t ex tarmkramper eller vid be- svär från äggledarna. Era besvär av sveda. och irritation i urinröret, smärtor i underlivet och vidare trötthetskänslan i ryggen tarmbes svären, förstoppningen o s v tyda icke med någon bestämdhet på ' att en specifik sjukdom skulle förelig- ga, utan snarare på att en allmän annat .på den frågan 'som försöker ge ett svar. : Orsakerna är, menar han, många och djupt mänsk= liga, men gemensamt för alla är att man söker sig in i detta som är annor- lunda än årets alla övriga" timmar, - Flera andra läsvärda "artiklar finner nan i jultidningen. Helge : Törnros berättar om ett drama i vårvinter= skogen med uttrar' och rävar (inblan= dade, Nils-Eric Björsson gör en lyrisk betraktelse över småstaden. Om H. C. Andersen vars lv var sagans äventyr .loch om: Lim-Johany' byoriginalet vars tavlor vandrade den märkliga vägen från. bydassen till Stockholms: konst- salonger, berättas i "andra ' artiklar. Lennart Kjellgren: har samlat ett knippe anekdoter om länsman, präst och klockare, Gösta Carlberg skriver en julbetraktelse och. Willy Walfrids-, son bidrar med iakttagelser från en vinter i en ödebygd. rör novelimate- rialet svarar en rad kända namn såsom Gösta Svärd, Helmer Grundström och Anny Marwig Rubin. och Kerstin Hed och Holger Wasstorp bidrar med poesi. En tecknad årskrönika' och ett par » | pristävlingar finner wan också i public kationen, -för vars illustrationer främst EWK, ' Uno» Stallachulm och Erik | Prytz. svarar f.andsbygdens Jul. utges av förlaget By ach bygd och säljes till förmån -,, för + -landsbygdsungdomens föreningsvesksamhet Pris. 2:50 > Rädd? SS ': Det 'var i Ingemarpsykosens da- gar. Ville och Steffe diskuterade. - — Ha, sa Ville, du är rädd att boxas, det är alltihop. + + +=". —- Det är jag visst: inte. svara- de Steffe, men om jag boxas med dig, så får mamma veta det och = Och hur skulle hon få veta det, feging? '. sr LS - — Hon skulle få syn på doktorn, då han kom till erat hus. . + Har ni hört den. här historien? Jack Paar, TV-producenten, . träf- fade en gång I studion en man som | berättade att bans fru föll för var- enda" reklambot som serverades. — Innan hon går och lägger sig använder hon fyra ansiktskrämer, två halskrämer och till och med en armbåägskräm, - — Jag är säker på alt hon är vacker, svarade Jack Paar, men säg mig en sak: hur bär ni er åt för med varandra på stora avstånd. ' alt hindra henne halka ur sängen? SYFTYTTET ” funkti har vanligtvis orsakas sådana funktions- rubbningar av nervös spänning, vilken i sin tur ger impulser till det. vegetativa nervsystemet, som upplevas på det sätt, som ni ber skriver. Jag anser att ni bör stå under kontroll hos läkare och ni kan få mediciner, som kan lindra era besvär. - . o J - Hänt på Centralen "Vid sekelskiftet fanns på Centra- 1en ingen expedition för tillvaratag- na , effekter, berättar SJ-nytt. De ämnades in på sti 3 | där de bokfördes och placerades på golvet i ett hörn av expeditionslo= kalen för att tid efter annan bäras upp på vindskontoret ovanför järn- vägsstyrelsen. Na 2 En dag ankom ett brevkort från Småland med följande text: sn " ”Skulle I villa vara så vänlia å skika tebaka e väska sum ja glom- de på snälltåget te Stockholm ho e salmbok å en liter bränn- inehöl När överinspektör n, so var religiös och nykterhetsman, läs- te brevkortet kallade han på mig och sade: > - ve a ”Kan det verkligen finnas en sa syndig människa så att han har en - | liter brännvin tillsammans med en psalmbok, se efter om väskan finns och visa mig den”. . seen Jag hämtade in väskan och dä låg en liter Söderköpings sädes- brännvin och eri psalmbok. Han skakade betänksamt på huvudet och befallde mig att tömma ut den syn- diga drycken i spåret i tåghallen utanför expeditionen samt sända väskan med tomflaskan och psalm- boken tillbaka. Efter några dagar kom ett nytt brevkort . från Småland där det stod: ”Fack sa I ha för väska å salmboka men brännvinet ha I Fesst druke ur för flaska,ha vo tom". Det var många litrar som under dessa år tömdes i detta spår varför en skämtare påstod att det spåret hade fått så många ”krökar att et inte kunde användas få rakspår mera. . 2 12”. LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET: slag att till hämmande av slikt oskick överenskomma om någon plikts utsättande, dels för den eller de som till sådana lekstugor com sön- och helgedagar sig begiva, dels den husvärd som sådana i sitt hus tillåter dels den person som vid sådana tillfällen anförer musi- qQuen, ävensom vite för den sexman som underlåter härvid den redliga tillsyn honom i dessa fall åligger eller förbrytelsen häremot förti- ger och döljer. at Detta förslag blev med nöje och och | allmänt bifall av församlingarna gil- lat och antaget, och blev plikten utsatt och fastställd till två riks- daler banko för den' som sig i ovanberörde = måtto + förbryter. Biskopen ansåg att det vore i högs- ta måtto obilligt om någon fattar hat eller bitterhet emot sexmän- nen som i kraft av sin tjänst måste sorgfälligt tillse att förutnämnde överenskommelse iakttages och hos vederbörande till laga näpsts und- fående dem anmäla, som sig i nå- got av ovannämnda fall förgå. Flera lekstugor om året ' På det likväl allmogens ungdom ej måtte stängas från allt tillfälle ilte, hurusom uppbyggelsen av gudstjänsten Icke berodde på att den ofta utan väl och rätt brukades, med förehål. lande att då så många svårigheter möta, icke envisas I sin förutnämn- de begäran, Häruppå och som berörde sockne- män icke stodo att b' eka, utan enträget förnyade sin törut omför= mälte begäran, lämnades dem det besked, att enär de sammanbygga sina socknekyrkor så att de sam- manslås till en kan och skall dem beviljas hela året igenom pguds- tjänst i likhet med vad moderför« samlingen erhåller, Uppå därom gjord tillfrågan för- spordes att lärare (präster) och åhörare emot varandra ej hava nå- närers tavlor, skapades, förebådade vad som skulle komma med Skan- sens ordnande Visst väckte det ätliga och Nålvuepe oftrande arbete låtit Uppkalla va av mi petärkt gukdamialtranse e terie ef Ae e Hulla, Teck Varefter Hulda under djup rå eine heg så det krakade I king. skaften, torkade bort en tir mel baksidan av den Irtiga nkven och beslöt att atanna I 23 år till Uppmuntran år och föbbe den starkaste drivkraften I allt frukts "rincande arbete. (Cello i Fuypt) —— tstånd . från 1 UT Sättet att utställa var Inte veten- skapligt berättigat, ansåga det, Men det efterföljdes I många fall, bland annat 1: ordnandet av Biologiska muséet, Och framför allt drog det folk, folk som tidigare aldrig tänkt sig ett muscibesök.. I och me: Skansens tillblivelse kom också in- komsterna. som möjliggjorde det pampiga Nordiska muséets byg- gande och vidmakthållande, Visst byggdes mustet delvis med lotterl- medel och förvisso har muséet be- tydande statslidrag, men överskot- tet från Skansen har varit betydan- de och utan detta hade bördan för det allmänna varit så stor, att Nors diska muséet för länge sedan glömts i glömskans natt, Sitt romantiska sinne visade Ha 2elius bland annat genom ordnan det av terrängen b-kom Loxbrostu Ran, högvälvda broar över Mos tjärns mörka vattten. Stämnings- fullt blev det också I stugorns mörka vinterkvällar när slockveds- brasan sprakade och felorna gnäll. da eller när Anders de Wahl un- der bistra nyårsnätter läste Tenny- sons ”Nyårsklockorna", Ett arv från fadern, generolen och Carl. XV- lingen, var väl ivnli på onsdagen upp aln hatt = tille verkad av en konditor = på ames rikanska arbetsdepartementete trape på till en stor fotkakaras förtjus« gen av gångarna upp på Skansen- höjden. Det var svenska historiens större eller mindro hjältur som fick bli namnalvare. Något av fa- derskretsens pompa ålorfanna liver i de historiska festtågen på vårles- terna. Men trots den miljö” han växt upp I var det främst allmogens lv han ville skildra, Med undantag sv den rika bergsmansgården, Lax- brostugan, var det endast de grå got att på utan )[ nad I enighet och förtroende, var- över biskopen förklarade sin fög- nad, utdelande därefter Herrans välsignelse, varpå avsöngs (!) "Her- re, hela riket akta!” " Konrad Ekdabl Nykrattat ska de va... När smalspåret I Lenhovda var nyanlagt gick stinsen en lördagsef- iddag och krattad 1 gr framför stationshuset. Efter välför- rättat värv far han sig en över blick över det hela och finner sitt arbete mycket gott. att i sina gladare år ändigt få roga sig, skulle densamma tillåtas fyra särskilda gånger om året eller annandag jul, påsk och pingst samt på ställe, med vederbörande föräldrars eller husbönders och matmödrars bifall samlas, dock med' det ut: tryckeliga förbehåll att därvid var- ken dryckenskap, slagsmål, kortspel eller någon utsvävning varigenom snabbaten ohelgas kunde utövas. Uti undervisning i läsande och barn tillhanda, i övrigt är varje husfader mån om att själv sina barn handleda Församlingarnas in- nevånare tillstyrktes att antega skolemästare varigenom undervis- Kyrk den i som har ärende till stationen kommer i sam- ma ögonblick åkande in över den nykrattade planen med hästskjuts vilket lämnar kraftiga hjulspår ef- ter sig. Stinsen snezlade förtörnad ömsom på kyrkvärden och ömsom på den öppna dörren till expeditio- nen och så utbrister han: — Fortsätt. kära ni och kör in ge- nom dörren! . Kyrkvärden tittar förvårad upp, men så till sist kommer det sävliga"' svaret: — Går dä... INONSERA som byggdes därup- på under hans levnad. Högrestånds- ning. I George Me ny var särskilt inbjuden tll cerea monin, Arbetsministern lovade ven dan 4 april att han skulle äta upp sin hatt om inte arbetslösheten injunkit till under tre milj dan I nov, USA har nu en arbetslöshetsaiftra, som Uverstiger fyra milj, och mig nlstern har som sagt Infriat + altt löfte. ett bidrag från viset håll, hjälpte Intet motslånd; Han hade förblufs kulturen förvisades till Nordisk mustet, Trots sin romantiska lägg- ning var han realist, Stugornas och 1 Pr fande övertal m och = envishet. Han trodde ajllv på sin uppgift och lyckades övertyga onda Is ärden drog inte ensamma den stora publik Hazelius räknade med, Inte heller de ofta blerkommande festerna. Skansen måste ha något som drog varje dag. Flottans musikkår, byg- deberättare (Jödde i Cyijaryd, Ner- gårdslasse, Delsbostintan med fle- ra) och allmogespelmän var fömte folkd. e goda dragplå men om . Hazelius visste också att göra reklam för alit kära Skansen, och mångas gånger på eu originellt sätt, Vid en av de första vårlesterna hade hon fitt för elg att ett kungas= tesök skulle dra en massa folk upp tll höjderna. En gammal trile la spändea för och en silmogestädd Hazelius med on kulle vid sin sida inte allt. Därför skapade han Skan« sens zoologiska avdelning, vilken fick en allt större publik såväl som- mar som vinter, Detta storverk genomfördes med två så gott som tomma händer. Och genom folks givmildhet, Inte utan skäl kallades han för Sveriges störs- ta tiggare. Det var före Radiohjäl- pens tidevarv och till hans för- tjänst kan sägas, att penaar då ha- de ett vida bögre värde och att Sverige då var ett fattigt land. Stycke efter stycke lades Lill Skan- sens domäner för att vid hans död sicg upp I den. Färden ställdes gen- 'om Stockholm till Slottet och kung Oscar inbjöds stt besöka vårfesten, vilket han också mysande lovade, Inte heller efter sin död Bvergev Hazelivs Skansen, om man fkr to de gamla som varlt mod från bor« varje kväll göra en fond kring Skansen när skymningen fallit på. Lingt efter det han jordats I graven vid Hällertadsstrpela kunde de gamla trotjknsrna lägga två fingrar på Bibeln och svära på att de mött Hazelius på hans skymning» der. Hur mycket sanning omfatta cirka 55 land. Då som ou tillhör marken Kungliga Djur- gårdsförvaltningen, men Hazelius lyckades få kontrakt på, att arren- desamman årligen skulle utgå med tio kronor. Hans tiggarlistor fanns överallt och fattig som rik gav sina ning lättare vinnes, men åtvarna- . som lirger därt kan det tvistag om, men eefi är dock sent: Hur stora omdaningar som än skett så lever Hue verk och är kkrnan och själen I Skansen, allt annet är en- "I bidrag. Hade han foresatt sig att fi dast vtanverk, cc K U. Loe .) ic A jan. Hazelius hade som vana att . — DE LOKALA BILDERNA F N ; INNS I LAHOLMS TIDNING YvT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.