. -nämligt sätt, stöta marskalksta- I ON:R 271” ARG. 28, Krönikören i - "Lahölmsgillet avlivade - — fidningstentast om: Halmstads: Knut » Man håde' inom de kretsar, som väckt S:t Knut den första högtid J " blick. igen k s Gille i Löholm väntat. sig | mycket. av tagarna gjorde på lördagsnatten —-förh festivitas, värdighet och triv: Låt oss ög Ju hbhlad, a det som de hundra del- na samhet över detta Knutsgilles inledning och följer framtiden Pet Det var glans, glädje, : startens spår går gillet — det sjunde i vårt, land — en glänsande framtid till mötes.” . | Det var samling i Medborgar: husets böttenvåning och trots att Nn för dagen även fått låna bibliofekets rymliga lokaler var det ganska trångt om utrymmet. -"Någon--minut efter klockan sex kunde ceremonimästaren, bank- ' kamrer. Lennart Lanquist, som för övrigt skötte sitt maktpålig- gande kall på ett mycket för- - ven i. golvet och tåga upp med "recipienterna i stora salen, | > Under tonerna av Krö ings- marschen ur profeten tågade se- dan styrelse och gäster in, var KRÖNIKKÖREN, förnyade. Knutsgillen. Må det". skriftställar en Axel efter åldermannen i S:t Knuts) Gille i Lund, professor - Karl Gustav Ljunggren, höll ett u- tomordentligt intressant ' invig- ningstal där han gick tillbaka till gamla tider. Talet återges i da- gens nummer av Laholms Tid- ning. Professor Ljunggren slu- tade med orden: . Det är med stor glädje och de bästa önskningar för fram- tiden som jag förklarar Sankt Knuts Gille i Laholm för åter- upplivat och hälsar det som en ny länk i kedjan av gamla och .tid vid deras sida sträva att förverkliga den gamla lösen: fred och endräkt.' a Professorn insatte därefter al dermannen, borgmästare ' Axel vid han. biträddes av vice ålder- Tmannen i Malmögillet, . rådman "> > Gustav Stenmarck och- vice ål- dermannen 'i Ystadsgillet, rek- efter recipierade 'Laholmsgillets övriga styrelse- och tjänstemän, nämligen stolsbrodern, bankdis Ejwertz, tonat. kaserar. N pal Hem: He rrgår ”bankkamrer "plats i dagens tidning. Borgm S- . tare Nu förrättade s så-re- rektör ' Folke ;Willstrand, "vice stolsbrodern boktryckare Enar :Trydell, krönikören, skriftställa- "ren Axel Ejwertz, sekreteraren, redaktören Carl Eric Lundblad, kassören, : bankdirektören : Gösta Persson, ceremonimästaren, Lennart ' Lanquist och marskalkarna, frisörmästare : Carl-Axel : Ullman och fotograf ' Rune Persson: = ;. Det blev så en paus i ”recep- tionen: varvid . åldern blomstra Länge, och må det all- : Malmquist i dennes ämbete var- '- torn, fil. dr. K. E. Lövqvist. Där- : " ALDERMAN och styrelse. Fr. NN Malmquist, Gösta Persson, v. hrr Axel Ejwertz, Folke Wi strand, Lennart Lanquist, Axel Enar' Tryden och Carl E rie Lungbi ad. Sparbanksbuss "för Sunnerbo . Sunnerbo; härads sparbank sät« ter om någon vecka if en rullan« de bank inom sitt område. En specialbyggd bankbuss har näms ligen "I dagarna levererats för "| denna form av bankrörelse. Bus- sen skall köra serviceturer på ".| landsbygden och blir nu den förs sta i sitt slag i Småland, Värmlands län är föregångara på ' bänibussarnas 'område och där kan ett gott resultat redovi- ' sas. Man hoppas nu också dot . bästa för Sunnerbos del. Hälften av sparbankensg kunder är bosat? ta'på landsbygden och det är för dessas del den moderna formen av service insältos, Varje ort ka räkna med minst ett besök 1 veca an av bussen. "> se ; Lördagens man. i Laholm-Lund Lördagskvällens 'hedersgäst och installator i S:t Knuts : Gille i Laholm, ålderman- ' nen i. Lundagilet,. professor Karl.Gustaf Ljunggren, val-- des 'samma kväll till praeses. i -- Vetenskaps-Societeten > i Lund. Han , efterträder .pro-; fessor Holger Arbman, som övergår i "seniorklassen. va '- ÄRADE KNUTSBRÖDER och recipiendi! Ett ljus brinner "här med -» klar: låga, : ljuset" för: det" återuppväckta S:t: Knuts Gille "i Laholm och dess levande med- Jag tackar: ålderman-. ; lemmar. "borgmästare Malmquist, höll det tal; som återfinnes på "annan ”Representanterna för de gäs- dande: Knutsgillena - framförde. därefter ' sina lyckönskningar : och förste talare vär vice ålder- + mannen i Malmö, rådman: Gus- '.>tav Stenmarck som enligt gam- ..mal ceremoniel bl. a, yttrade: Må Edra dagar bli märkvärdi- s (Forts, å sid. 3 Halmstads krets ' av IOGT- i Or- denshuset' i: Halmstad i lördags. Möteslokalen : visade sig. vara i minsta laget då så många med- lemmar voro närvarande, För vår del i Sydhalländ var antalct be- sökare - ovanligt stort. . Särskilt glädjande var att så många med- lemmar från Skogaby,' Våxtorp, ;, Bdenberga' och Taholm hade. hör- | sammat' inbjudningen "till: Fötet” Mötet öppnades” "riksonligt ' DT ' Erik: Lundbom . som hösade de närvarande välkomna. '15 nya medlemmar -intogos av lågerna i: Sydhalland,- därav. 10 för. logen Hoppets” Bild i. Laholm, ':Därefter spelade en musiktfio och väl- - (Forts. å nästa sid). + -Aldermanniens tillträdestal. ba i Laholms: St: Knuts Gille. S:t Knuts Gillets i Iaholin ålderman, , borgmästare” Axel Malmquist, höll» vid Gillets höglidssammankomst > i La-, holm på " lördagskvällen sitt inträdestal. Han avslutade ta- let; som här återges, med att tillönska 7 gillet -”ett .-långt; gasnande och lyckosamt liv : det HERE 4 nen i i det v rdnadsvi da "Lunda. v I gillet.: för: hans gärning här i dag, genom vilken han: förmed- lat en-levande tradition till oss, nykomlingar . i" ett: illustrerat sällskap. Jag' tackar: också re? presentanterna " för" våra: nu verksamma ' knutsgillen för att de: velat vara med: om 'att be-" N Vacker. Höstsol då minnesstenen över C F. "Lundquist. avtäcktes i — På ANDRA SIDAN om den väg intill vilken vi nu står ligger en gammal skola —' Sveriges äldsta ännu i bruk varande. Den uppfördes -tillsammans med lä- rarbostaden 1830-32, och i den drog i september 1833 folkskol- läraren I. T. Lundduist in. I lä- rarhommet föddes den 2t janu- ari 1841 Carl Fredrik Lundquist som sedan han 1862 efter avlagd juridizk, examen eller den 8 ok ”kamer alen inskrivits söm ”en "ung "man i verket” säkerligen skulle he "uppslukats och övernämnats åt glömskan 'om inte hans stäm- ma -dragit uppmärksamheten titl honom. Den som hade anledning att påminna om detta” vär kyrko: herde, Sven Ejung, som i lördags tedde en ”enkel högtidlighet” och avtäckte' en minnessten "av den berömde Veinge-sonen på den vackra tomten Kyrklyckan intill Veinge kyrka, - Högtidligheten och - avtäcknin- gen av minnesstenen; som blivit skänkt av direktören Edw. Ber- 30r, Halmstad, gynnades av ett vackert väder. Den milda höst- solen hade' lockat ett 80-tal del- tagare tl ceremonien, En kör under ledning av musikdirektören Gösta Jahn sjöng och en del la- gerkransar nedlades till den obe- Genevad och en verkstadssko'c u. behövs söger arbotsförmedlare >. Vintern närmar, sig allt mera och med den börjar också - tiligången på arbete i staden betslöshetsspöket firns alltid och byg den att minska. :Ar-. men blir mer skrämmande på vintern, IHur ser arbetsförmedlingen i Laholm på arbetssi- tuationen inför vintern? Laholms Tidning "ställer frågan och . arbetsförmedlingsförest. B ror Loverud svarar. t oo Jag är inte optimist men ej heller pessimist, framhåller hr — LToverud. Just nu har vi mellan 25 och 30 manliga arbetslösa och det är inte någon avskräckande , siffra. , Men av erfarenhet vet --man att denna alltid ökar efter " nyår, Just nu är pyggnadsverk- samhöéten;'. "som alltid är, en Nyc- kolindustyi, £ full gång och Vi har endast två byggnadsarbetare arbetslösa. Linverket permitte- rade" 40 man i höstas och om än några av dessa. blivit återanställ” da och en del fått jobb på annat håll; så, släpar det efter en: del. Därför skulle det vara roligt om ; Genevadsfabriken snart komme > (Fortsv & aid, 3) Veinge ätrldligt populäre sängarens min” ne. — Den man som hos Carl Fred- rik Lundquist såg de slumrande möjligheterna var ingen mindre än August Söderman, påpekade kyrkoherde Ljung i sitt tal.. Det stod snart klart för Lundquist att han «skulle "sjunga, även om «det skulle kräva hans med möda för- värvade existens. Nya perspektiv öppnade sig för honom, ämbets- mannabanan blev honom förhatlig och konstnärsbanan hägrade tör hans syn; 1866 fick han sitt stora genombrott, då ,han sjöng.l ett vratorium i Uppsala domkyrka: Samma ' år medföjde han ett sångarsällskap under Oscar Ar- pis ledning till ”hela världens mu- sikstad — Paris” och rönte stor uppskattning. : Noor CARL FREDRIK ' Lundquist var obestridligt populär som sän- gare och "hörde till de” absolut främste, fullt . jämförbar med Jenny Lind och Kristina Nilsson, ansåg kyrkoherden, som också påminde om Lundquists "frodig- | (Forts. å sid. 3) ' Vet Professor: Ijungeren. | när " Knutsgillet. i i Laholm pånyttföddes (närmast t. ho och borgn NÄR VI I DAG. samt äldsta av Hallands städer gang gränsfäsie och samfä Sverigetävlingen — "den 4 Tivingårha pågick från nio. på morgonen fram till halv tre och spelades, på fyra' bord. Finalerna pörjade klöckan tre och föregicks av en trevlig förmateh; där. ett par av Serves yngsta och minsta spelåre, Lars Erik' Svensson och , Laholms centralskola, ait ett ganska stort Lars. ok. Bengtsson, möttes.” land tande . bor i p Svensson vann uppgörelsen. med 23-—21, 21—15, vs ” I gverigetävlingen grupp I gick segern till Lennart Svensson, som går vidare till Sverigetävlingens andra omgång den 25 januari. Lennart slog i finalen Ulf Mau- |! pitzson, Serve, . med ,21—15, 21 gandan — 2 spelades” på antal bordtennisintressorade I lahvimare I h: ”Bordtennisklubbarna' Serve och Köpinge. ick. vär. sin: segrare L Sverigetävlingen ä öudanen . ade kom- - vå finalisterna beträffar Stod Lennart Svensson på plus 11 i handikapp. medan Ulf hade ett handikapp på plus 12. Trea i grupp I plev Mats Erik Anders- son från Köpinge, som i handi- "kapp hade plus 15, och fyra Ing?- . (Forts. å nästa sid) os megillet,: borgmästare Malmquist, omgiven" "av professor nästare TLembke (närmast t. MEJ och övriga gäster. | ståndare, miste livet på våld | knut av. ätor. vilt, länge i ned- gång och i' händelsernas bak- vatten men i dag mera levande -län någonsin och väl förtjänt av sin urgamla rang av: ”villa fo- 'rensis”, av ”torgstad” — är det självfallet, att vi först riktar blicken tillbaka i tiden.” Det. finns två Sankt Knut i Danmarks historia, och vi kän- ner" rätt : väl de omständigheter, som, skaffade 'dem martyrens purpur . och helgonets-: gloria. Kung, Knut,” med tillnamnet ”den helige”, en kraftfull regent och den unga kyrkans: gynnare, dräptes av upprorsmän i Sankt Albani kyrka i Odense 1086 och helgonförklarades. redan femton år. sénare. Hans brorson, Knut bertig eller 'Knut Lavard, högt |m älskad av sina. anhängare” och högaktad . även av : sina. mot- installationstal ." oi i Ju Ljunggren samt” sätt vid ”Haraldsted på Själländ' några årtionden senare. En 'son. föddes.honom efter: dö- den, "sedermera, Valdemar den store, och denne utverkade hans kanonisation år 1169. Kort där- efter finner vi'de första "spåren av Sankt Knuts gillen med Knut hertig som skyddspatron:: Men även Knut konung har förr el-F ler senare fått gillena knutna till" sig — detaljerna är "här höljda i dunkel — och redan” tidigt har efter uallt att döma både ” konungen ' och hertigen kunnat betraktas som ett och samma gilles patroner. Gillenas antal växte 'snabbt. På 1250-talet. fanns i Danmark minst ett tjugotal, och mot me- vittna vårt gilles pånytfödelse. och som '-— det känner jag — gärna välkomnar oss 1 sin krets, U «Ett ljus ' är ännu otänt,' Det är ljuset till de dödas min=" -ne, "- deras' ' minne ” som : var med om att. forma. och ge liv åt vårt :gamla knitsgille, vars "ännu återstående minnes= glimt utgöres av en 'sigillstamp, funnen, jen åker | , ” rvarad blad kle- noderha "i ' Nationalmuseum 1 "Köpenhamn, Den. anses vara från. omkring år. 1425, alltså från en tid mer. än" femhundra år avlägsen .vår egen, Allt an= nat göms'i tystnaden; Men även om vi inte kan urskilja de indi viduella dragen hos de gamla knutsbröderna;' så kan vil ändå tryggt säga att de i mångt och "mycket "liknade de ' människor som lever i dag. De yttre för= ; | hållanden, som behärskade dem, var annorlunda: än de, som vil i lever under, Deras villkor var hårdare än” våra; Men mysterl- et var detsamma. Liksom vi , trädde : de vid: födelsen ut ur ett mörker, som: varat från värl= dens begynnelse, för -att efter ' någon -tid: återvända «dit varls från de ” kommit. ” Liksom: vi -Å ställde de frågan vadan' och varthän, och liksom vi fick de , tystnad till svar.” y "TIDEN... OMSLÖT ' dem med . sin ständiga förändring. De tre " tidsfenomenen :— forhtid, nutid och: framtid = var deras livs- form, liksom den är vår, även om vi med fog kan antaga att ' det förflutha för dem inte hade | samma betydelse som för 'öss, | ty”därur' hämtar ju vi en stor: « Idel av vår. visdom genom att ösa" ur den. samlade erfarenhe= tens rika källa. Rummet, var i verkligheten detsamma för dem som för 0ss. Men deras medvetna värld ha- "| de mycket snävare gränser och : de lysande himlakropparna tyd-= de de mer som höga, oåtkomliga ; 'måkter' än' som svävande värl- dar, mogna för undersökning på "- närmare håll, Deras 'överskåd- liga rum var, knappast mindre: än det som nu behärskas av ett obeväpnat öga... De kände till. sin boplats och ett litet stycke däromkring. - Och” stort större | område behärskar inte vi. Ut- över ' seendets ' snäva gräns li- tar' vi, till "minnesbilder, otydli- gare ”och-otydligare alltefter till tagande avstånd i tid och rum, ungefär som vi minns bilder i en film som dragit förbi - = ”- . I denna 'ensamhetens dal, som 'vår jord i verkligheten är, sö- ker människor gemenskap för . att med de uppfunna symboler- nas hjälp komma varandra när- mare och .genom utbyte av er- farenhetsrön försöka nå fram till klarhet om sig själva och sina villkor. Men gåtan är för — deltidens slut finnet vi dem | "(Forts å sid. 3)" LE djup, för fasetterad, för inveck= : Forts. I å sid. 3) , :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.