refeypev et -k a Glans, gläd je, festivitas ... A 1 | "Måndagen den 23 riovetibör iöso - Dra LAHOLMS TIDNING TEFPESVTYYYFYFYTTYPFFP TV NN Redakti beslutade vid sitt s ä « :i fredags att inköpa "bm filmrta jektor för skolan i Timsforg, : Lärarkåren vid distriktets sko- . lor. har tagit initiativet till tra- fiksäkerhetspatrulher bland skol- > barnen och skolrådet ansåg detta : + värdefullt och utlovade att klara av ekonomiska. - Småskollärarinnan "Ann-Char- lotte Lundholm förordnades . till > köping "skall betala för'sina elever via läroverket och. vid yrkesskolan i -. Nämnda "stad diskuterades ingå- ende, Skolrådet kom därvid fram till: den "slutsatsen att ärendet skälle "hänskjutas till den.:nya skolstyrelsen som träder. i kraft efter sammanläggningen - med - Markaryds landskommun den 1 jan. 1980... 5 snara Den” ordinarie småskolärarin- dnings Iokalredaktion: . Sven B, J Markaryd, | Villagatan Jönsson, Tel 10150. i humera är "överflyttad till'kö- Pingens skola, har >inte återbe- satts med ordinarie lärarinna och beslutade nu skolrådet att . så skulle ske, - va nn Den nu'pårående kursen. för fortsättningsrkolans elever beslu- tade nran avsuta den 11 dec. Be. träffante skolbyggnaderna i Söd- ra Anhult och Norra Haghult be- slutade + skolrådet att. göra en ällning till nya kommunal: tige om att byggnaderna : N - Till pensionsnämndens " ordf. . i Markaryds köping .; fr, o.'m. den 1' jah. har länssty! relsen förordnat nuvarande ordf, i Markaryds landskommun hem- mansägaren Erik Johänsson,; öÖr- nafälla. 'Samtidigt har hem. äg: John 'Ohlsson, . Gällareböke för- orånats till v. ordf, Möre «' (Forts. fr. sid. 1) el . ga och Edra' bedrifter lysande. - Vice åldermannen i Ystadsgil- . let, rektor K. E, Lövqvist lik- ”-nade' Krutsgillena i vårt land : vid en sjustjärna, som han höp- . pades skulle lysa lika klart som sjustjärnorna på himlen, Lands- kronagillets sterbo ' 'talade = åldermannen, . kommunalborgmästaren Kristi- . an Persson, - d Den 7 september 1236 var hansa; or | ; 18 .Knutsgillen samlade till en över ”Några tankar kring Knut” med säte i: Ringstedt på Själ- 1 stor synod i Skanör och då var vo oe " förnäralig: -" ligt förnämliga gåvan. Lundagil- I ra frågor angående det gamla si- sz Knutsgillet i Laholm ett av dem — ett bevis utöver sigillstampen l ta över vår gamla stad, inte Knut Lavard, vilar. att Laholmsgillet har existerat. |minst vi som är inflyttade. Det skäl att tro, Men vi är inte sju utan åtta lvar med-en rysning, som hade 8illesbrödern förande Lundagillets ålderman, professor Ljunggren och berät- . = FT” lång, mycket lån, netjänsten i Södra 'Arhult; - som (Forts, fr. sid, 1) 0.0. även i det centrala Sverige och i Finland, > > fer - DEN TRADITION; som vi i dag går att återuppliva är alltså 8. I själva ver- ket är bröderna och Systrarna i'de ännu levande Knutsgillena medlemmar "i de äldsta existe- rande Sammanslutningarna' över huvud i norra Europa. Det är de "senast infogade länkarna i en kedja, vars början inte kan fixeras men som kan anas långt borta i' ett nya tron var ganska ung i Nor- dens länder, en tid då föga mer än ett eller två sekel hade för. flutit, sedan vingaflottorna stä- vade upp genom Öresund, en tid) då i stället hedniska vender gjorde 'kuster och farvatten o- trygga, Men havet ”du 'dan- skes : vej til ros og magt” — hade" icke mist sitt grepp om Danmarks folk, och vi tycker oss" skönja genom , de dimmor, som i. mångt: och mycket för -:|våra blickar ' höljer 1100-talets Danmark, hurusom danska köp- män i kapp med våra driftiga och ' gynnsamt boende gutarna tade hur "han. träffat professorn, då en ung men synnerligen lo- vande gymnasist, i prästgården i Veinge för över 39 år: sedan. En speciell välkomsthälsning till gästerna framfördes av stolsbro- | som Knutsgillet i Laholm hade fått ee Ren Vid kaffet kåserade krönikö ren, skriftställare Axel Ejwertz i och yttrade bl, a: och de icke mindre driftiga, på Östersjön nya men” där snart helt hemmastadda : tyskarna änger fram i österled till den väldiga och warurika marknad, som Ryssland långt fram i tiden lyckönskningar | dern, bankdirektör Folke Wil-',har utgjort. Enligt" en' frejdad framfördes av ceremonimästa- strand, och till sist tackade. pro” ; forskare, tillika - nestor bland ren advokaten Munck af Ro-|fessor Ljunggren för, både mar | Knutsgillenas senschöld och för Skanör-Fall|ten och den trevliga upptakt, 1100-talets ” sammanslutningar av vittfaran-' .de danska köpmän i österled, | lesbröde åldermän, "har Knutsgillen : . varit tidsskede, då' den Professor L junggrens i tal, forts. i fångades och varorna' ström- made till från snart sagt ' hela Nordeuropa”. Hit, till platsen för Skånemarknaden, den nya stora brännpunkten för handeln i Norden, flyttades alltså gille- Nas gemensamma mötesplats — för hur länge vet vi inte. Vad wi däremot vet är att karaktär. De framstår inte läng- re som de långtseglande köp- männens speciella organ ' utan som allmänna borgargillen med uppgift att sörja för medlem- marnas skydd mot livets besvär- ligheter och att vara högt skat- tade . föreningslänkar' mellan medborgare i samma samhälle, att. samla dem i såväl 'glädje som sorg, till glad samvaro eller för att hedra bortgångna brö- der och systrar. . rn DETTA - INNEBÄR förviss inte något nytt i gillenås sätt att vara, men det kom på ett annat .sätt i förgrunden, Man behövde på grund av den änd- rade karaktären inte längre som ännu på 1200-talet stadga om skyldighet att lösa” ut bröder, som satt fångna hos hedningar, gillena med : tiden har ändrat Genevad ... + an » (Forts, fr. sid. 1) : igång så att vi kunde få placera en del där. Det kommer att he- tyda en avsevärd lättnad, ”hopi Pas vi, Övriga industrier här i staden kör för fullt... - - — Även inom den kvinnliga avdelningen finns en del arbets- lösa — för närvarande 5 å 20 stycken — och det: är faktiskt värre att placera dessa än vad det är med männen. Även här är det :permitteringarna. från Linverket, som släpar efter. Det finns också en hel del Hickor, som gärna vill ha arbete i hem eller affär 'men arbetstillgången är tyvärr inte så stor. - — Ungdomsarbetslösheten var inte så stor i fjol men jag må- ste ' konstatera, ' framhåller hr Loverud, "att den ' märks bra mycket mera i år än i fjol för såväl pojkar. som flickor; : Så jag hoppas att verkstadsskolan kommer igång efter jul — de; behövs. : 2 Hallandsås, > 0 > are — hemmahö- eller sådana : bestä Iser: som den, att en knutsbroder, som finner sin gillesbroder i sjönöd, han skall taga upp honom ii sitt skepp och, om så finnes nödigt, kasta ut ur skeppet av sin egen last och giva honom ”livshjälp”. Den; som. var i sjönöd, skulle vedergälla sin räddare, när han kom. hem, och 'han så förmådde — i annat fall skulle alla gil- r... betala för honom, såmlade i en topporganisation | ”om det än vore så mycket som I — en hansa; om 'man så vill — as” näringsfång Ls i ..'Knutsgillen och "låt oss inte[ett drag av vällust, vi erfor att slälva verket har spelat en inga- ” glömma gillet i Flensborg. Det|Laholm är den enda ort i Hal- | var en ödets nyck att Laholms land, som har heder och värdig- 1 lunda oviktig roll för det upp- flammande "livliga intresse för sigill hittades på en åker — vårt | het av stad i kung Valdemars ; Östersjöns östra kuster, "som finns i Statens historiska muse- |jordebok, vars huvudlista date- | Präglar 1200-talets danska riks- "um i Stockholm" —" och det är |rar sig från 1231. Senare i sam- 'och. kyrkopolitik under. Valde- bara Lund och Thumatorp, som Ima århundrade hade vi ett re- | mar Sejr och Lunds ärkebiskop, har kvar 'sina egna sigill. Men |markabelt kunga- och fredsmö- Andreas Sunesen — det knippe vi har gjort en avgjutning avj|te på Lagaholm med genklang 2V händelser, "vars fäörgstarkaste vårt sigill, som jag härmed vill till och med i Erikskrönikan, som inslag för eftervärlden ' blev ge Er som en liten vängåva”. : Simrishamn, som fann det gläd- jande att slippa, att längre vara 'Thurfatörg talade kröni- (pan och ståten:- flygande fanor, Drag, som . på : I. ärkebi intendenten Gustaf Åberg | och "klingande ' -spel, - dustmöte : Pens bön föll ned. från himlen mellan dansk och svensk, blän-j kande stålrustningar och :eld-: rätt utförligt skildrar, all.poms:-Undret med... korsfanan, .Dane< daärkebisko- tre marks skuld”, Den sociala vården på hemorten och om- . jland, där den ene av våra gil-' sorg i tidens anda om den and- ”Vi laholmare är mycket stol. lens två skyddspatroner, hertig liga välfärden blev i. stället av Det' finns . att dessa gillen och , större vikt och tog sig många former. Ett' vittnesbörd "om denna anda var stadgandet ”om någon broder" varder sjuk," så att! man väntar hans slut och han behöver hjälp av sina brö- der, då skola de vaka över ho- nom, två och två, till dess de se, att han blir bättre; men om han dör, då skola alla följa hans stoft till kyrkan och offra för honom 'i mässan. Den det för- summar, 'han skall böta nio skilling”. Redan omkring år 1200 stadgades i Flensborggillets”sta- och vände kampen mot de hed- niska esterna i seger för dan- lillebror” bland Knutsgillen och | gnistrande lansar o. s. v. Sen skarna, Men snart har en för- uttalade . den förhoppningen att gek vi och hittade en sigill-| skjutning skett .i.gillenas orga- Laholmsgillet skulle få blomstra stamp i en åker i Nyby, som vi- nisation.. ”Handel ' och sjöfart i frid och endräkt. . > — ”Det är en särskild gläd- je för oss i Lundagillet att ha " fått medverka till Laholmsgil- .kts återuppstående”, yttrade - stolsbrodern, borgmästare Mar- tin Lembke. Men därmed har "vi också en viss förpliktelse och därför vill jag såsom en speci- ell gåva överlämna en ”väl- komma”. och hoppas att den skall föra med sig fred och en- - dräkt för Edert gille”. Borg- mästare Lembke överlämnade e stor silverpokal, tillverkad av en av landets främsta guld- smeder, Viven Nilsson i Lund, sade sig emanera från ett Knuts- gille i Laholm i början av 1400- talet.” Återigen någonting unikt. Ingen annan stad i Halland ha- de veterligen haft ett sådant fint gille. Och vi var mycket belåtna med vår stad — och med oss själva. oa Men när vi vaknade en'mor- gon helt nyligen och som van- ligt bläddrade i avisan, ryckte vi till, blinkade, drog ihop ögon- musklerna, höll bladet nära och höll det på avstånd, men lika fullt stod där: Har även Halm- stad haft ett Knutsgille? Och vi läste, snabbt och andlöst: efter urg K dell och försedd med såväl Lunda- giilets som Laholmsgillets si gill och inskriptioner på latin, -. Borgmästare . Malmquist. tac- kade efter varje anförande och speciellt. tackade han . givetvis Lundagillet för den utomordent- let var' för övrigt förutom av professor Ljunggren och borg- mästare Lembke representerat av handskfabrikör Valfrid Nord- ström och bankdirektör E- G. Cavallin. 2 —:”Ni i Lund har varit vårt - "moraliska stöd”, yttrade borg- mästare ' Malmquist, ”och den överväldigande 'gåva, som vi nu fått mottaga" är både glädjande och förpliktande. Vi känner oss uppmuntrade, men gåvan. krär ver också att vi gör vårt allra påse hissades duvan, och under ”tonekna : av en marsch tågade - deltagarna ut för att med bus- "sar åka till Hemmeslöv. På det där gammalt o märkt sätt smä källarmästare Sven Ert. son på en charmant mi avåts under ' all " Vice stolsbrodern, men och framhöll, att löv liksori S:t Knuts g gamla truditioner. och a bygd sammanknyter stad och byg rgårdspensionatet, a ÖR nytt på ett ut- ]ter samman, bjöd Erik Philips- ddag, som ra bästa stäm- , boktryckare dell; hälsade -välkom- , Enar Trydell; häl Hemmes- ille har det . loch arena, men inte visste vi att I Köpenh Nationalmuse- um finns ett sigill med omskrift: S CONVIVI SANCTI KANUTI DE ALANDIA. | Översättning: Sigill för Knut den: heliges gille i Halland. ' Det är klart, skrev artikelför- fattaren, att man kan ställa fle- gillet, som enligt katalogen av foskarna daterats till 1300-talet. Varifrån har det kommit? frå- gade han. På museet trodde man, att det kunde vara från Halm- stad, ”Knutsgillet i Halland” an- ger ju inte någon speciell plats för gillets verksamhet, resone- rade skribenten med-sig själv, men man bör anta, att landska- pets största stad har varit hem- orten, Efter ytterligare en "del grubbel, ställde 'han saken på framtiden med uttalande av för- hoppningen, att senare under- sökningar måtte 2 klarhet i denna intressanta fråga. - - Vi Inholmitiska patritoter fick naturligtvis > en. chock, ; som skakade våra hjärterörter och det tog rätt lång ti innan v blev människor igen. Tänka sig? man lägger försåt om vår förstfödslorätt! Men med åter- vunnen förmåga av kylig be- grundan fonn vi något mystiskt i frånvaron av II i Halland. "Det hade vi aldrig sett förr: "Visserligen finns 'det i latinet dubbelformer med och utan h 1 ordets början, som i harena gick i mitten av 1200-talet efter nya linjer”, har Lauritz Weibull framhållit. ”Och” ihelgonskenet kring Knut hertigs grav var inte längre tillräckligt för att hålla brödraskapets ledning kvar -i den lilla staden på den själländ- ska landsbygden, långt borta från de stora. färdevägarna. Aldermännen . samlades : nu.. i stället i « Skanör, där. sillen lott att anställa nödiga under- sökningar, som också skedde, Jag fann: : FT (SIGILLUM CONVIVII S CONVIVI SANCTI KANU- TI DE ALANDIA skall över” sättas: Sigill för Knut den he- liges gille på Aland. : "I kung. Valdemars jordebok finns en lista över det danska "I rikets öar: Hec sunt nomina in- sularum. Där uppräknas bland öar ”väster om landet” även en ö med namnet Aland. Ön heter numera Oland och hör till den ögrupp i Husum bukt som kal- las Ifalligen. Den lilla ön ligger c'a sju' km, öster om ön Föhrs sydspets och c:a 5 km väster om Ockholm' på Sleswigs fastland. " Sigillet är inte obekant för Nyrop, experten, Men han pla- cerar det inte'i Halland, Vår beställsamme - artikelförfattare har tydligen i elt ögonblick av meditativ världsfrånvaro över- raskats av muscets vaktmästa= re, som, driven av snakkesalig- het och älskvärd tjänstvillighet, meddelat : honom sin privata uppfattning om sigillets prove- niens. Och av den fjädern blev det en höna i bladet. ” Beträffande ”ön Aland eller Oland kan tilläggas, att den for- dom var ansenligare än den är nu (intresserade 'hänvisas till Trap: Hertiglömet Slesvig, sid. 259). Invånarna var kända för sitt utmärkta sjömanskap. '. Puh! En sten har :' fallit från mitt:. bröst. ” Vad görs oss mer vittne behov. Nu återstår endast domen. . . ' Därmed var den trevliga och synnerligen givande högtiden till ända och nästa 'gång, sista lör- det också gällde Halland.” 'Ack tuter,' att ”å "dagen ' efter” den, då gille har hållits, : då skola vi låta hålla en högtidlig mässa för bröder :...och .' systrar . av. Sankt Knuts gille, som ha gått hädan, och dit skola komma systrar och bröder; den det försummar, gäl- de i böter nio örtugar”;: " ÄN 1 DAG strävar vi i Knuts- gillena efter förmåga att följa dessa "linjer 'med de' ändringar, som tiderna .: nödvändigt " har medfört. Med katolicismen för- svann tron på skärselden och med den mässorna' för de av- lidnas plågade : själar. Men än i dag strävar vi i Lundagillet att. efter. måttet av våra till gångar . göra tillvaron 'något ljusare för bröder och systrar, som har råkat i betryck, än i dag förkunnar i Lund Knuts- klockans gilvertoner, att eri bro- der eller syster har' slutat sin jordevandring, än i dag såmlas vi årligen ” i: tacksamhet och vördnad kring minnet" av de under året bortgångna. . För oss är ordet gille alltjämt väl bekant, men för skåningen och hallänningen i gemen har det nu uteslutande en innebörd: gästabud, ett gott och glatt så- dant, Detta är ingen tillfällig- het' — : den högtidligt . glada samvaron var utan tvivel också en väsentlig och urgammal sida av ett gilles, och icke minst ett Kunutsgilles, ' funktioner, . Även här har mycket självfallet änd- rats under seklernas lopp, I den katolska medeltidens gillen hör- de det till, 'att man vid gillets gästabud föret drack skålar till Frälsarens, Jungfru Marias och helgonens ära, ett bruk, som i sin tur gick tillbaka till de för- kristna offerfesternas skålar för Oden och Tor och Frö. Att:re- formationen tog död på dessa bruk säger sig självt — stränga- re boskillnad gjordes mellan den andliga . och den världsliga de- len av gillets sammankomster. Den som nu studerar de gam- la gillesskrånas. talrika” bestäm- melser om böter för bröder, som i något avseende betedde sig oskickligt under gillets gästa- bud, får lätt en skev bild:av gillenas' festligheter. Man glöm- mer lätt, att de många.oseder och oskick, . oftast i samband liypiska icke för 'gillena' som så- bröder rande i Ängelholm — ställde till med bråk, när han natten mellan lördagen och söndagen besökte Hallandsås motell. En person från Östra Karup, som satt i serve- ringssalen, blev utan minsta an- ledning överfallen och tillsh : (Forls, fr. sid. 1)! 0. iad för att någonsin kunna lö- sas, cn oo . "I DET ALLTID närvarande, men ofta undertryckta medve- tandet om det egna ödets slut- liga begränsning, har människan tagit sin tillflykt till en symbol- värld, dä övernationella vär- den får förgylla livets nakna fakta så att vi — trots allt — kan leva, ett harmoniskt och värdigt liv. on : "En. Aniarafärd — en resa i den tomma rymden — var nå- Bonting som de gamla knuts- bröderna knappast kunde. tän- ka sig, Deras rymd war fylld av för . dem - meningsfull poetisk verklighet, vars skiftande. slö- jor dolde ödsligheten; De levde sitt liv i den trygga förvissnin- gen om en slutlig förklaring och förvandling. : ”Ed & subito sera” — Och plötsligt är det afton — är ti- teln' på en ay årets nobelpris- Borgmäst. Malmquists tal, forts. ? Er). EC Ka ns samlingar. Det dubbeltydiga ut- trycket innehåller sanningen både om dagens och om livets korthet. Men 'i 'den poetiska dräkten dallrar en odefinierbar ' tröstande ton, som gör att sor- gen inför undergången får en högre dignitet genom att för- vandlas till vemod, I den san- ningens ljus blir mycket av det, som vi människor tvistar om ek ler slåss för, Éngenting annat än barnslighet med ett stänk av löje över sig, Istället" stiger så- dana manande begrepp fram som fred, endräkt och förtro= s lighet, knutsbrödernas speciel- la sammanbindningssymboler, aktuella lika mycket för oss i dag som för de gamla bröder- na. I de symbolernas tecken tänder jag nu ljuset till de dö- das minne i det gille som efter en så lång och så djup sömn återuppväckts och som jag till- önskar: ett långt, gagnande och lyckosamt liv i det sanna bröd= tagare Quasimodos tidigare dikt- Vacker'... (Forts, fr. sid. 1) het, som gav anledning' till inte så litet skämt”, Strax efter hans stora genombrott kom ju nödäret 1868 och då skrev någon att ”det är kanske inte att undra på att av skåneraggaren.. Den överfal- ne fick läppen spräckt och var tvungen söka läkarehjälp' på än- gelholms "lasarett. . Den" bråkige ängelholmaren hann försvinna in- nan polisen kom, men man räk- nar med 'att kunna spåra. honom. N ykter ungdom = '»främtidsungdom gillena "just' genom att beivra dem strävade att lyfta den säll- skapliga samvaron upp på högre och' ädlare plan, även om: den strama livsföringen.var ett'be- grepp, - som ; man förvisso” inte ville förverkliga i gilleslaget; TIDEN HAR, som vi alla vet, gått 'hårt fram” med de. gamla gillena: ” En liten grupp ” av Knutsgillen. har -. överlevt;--de flesta i Skåne, ett i Flensborg och .— fram tillmellankrigsti- den — ett i Reval: två" viktiga ytterpunkter "i det Danmark, som såg dem blomstra upp. Vil- ka de närmare orsakerna har varit : till att just. dessa bland Nordens otaliga gamla gillen har kunnat leva kvar, är väl icke till alla delar klarlagt — kanske var det de skjutningar till måls mot en fågelfigur, en ”papegoja”, som -blev så omtyckta mot :slu- tet av medeltiden, som höll våra gillen vid makt. Säkert är, att de överlevande har : visat ':sig fylla en: uppgift. ' Väl är den humanitära” verksamhet, som de lyckligare 'lottade "av dem "allt jämt kan, utöva, lätt vägande i jämförelse "med den ' hjälp; som samhället lämnar i dag, men den är, visst” inte. betydelselös för de ”åldriga'; bröder ' och ' systrar, som får den. Och kvar: står med oförminskad " betydelse : uppgif- ten att samla medborgare ur ett samhälles .' skilda kretsaf ” och söka knyta dem närmare sam- man under värdiga och, glada former. Alla rör vi oss i flera eller färre snäva cirklar, vilka många av 'oss sällan eller aldrig lämnar. Ett allmänt medborgar- gille har därför alltjämt en upp- gift att fylla, en uppgift, som vi och 'systrar' i Sankt Knuts gille kanske : allra star- kast förnmmer: var gång. vår duva hissas i-gillessalens tak för att minna om den'”frid och endräkt”, som är Knutsgillenas lösenord. VS Vårt systergille i Reval är nu dött. Men ' gillet i Flensborg liver alltjämt med gott liv, Dess äldsta skrå är vid detta laget tre fjärdedels årtusende gammalt, och det är alltjämt en fast punkt för danskt och nordiskt sinnade vid" det nutida” Nordens syd- gräns. ” oa MR Och i Skåne har till de tre gamla ' gillena i Lund; Malmö och Ystad fogats tre nya Jän- kar," de” återupplivade gillena "i Landskrona, = Skanör-Falsterbo, platsen för den stora allmänna gillessynod, . vars 700-årsminne vi kunde högtidlighålla för tre år sedan, och Ö. Tommarp, det medeltida Tumathorp, vars 'för- med omåttlighet i dryck, "som ; Skåne, belägges ' med bötesstraff, var j Österlen. "dana! utan” för ' tiden" ch "att Laholm, oh nyade gille har blivit en kultu- rell brännpunkt för hela den präktiga och minnesrika del av som går under namnet I dag -står vi xedo att Sankt Knuts gille i ve återinviga or NESTETTvvs det är h i Sverige, när man skal underKålla ett par så- däna hedersknyfflar som &C, F. Lundquist Och- den C.J. Ullman”, 2. i Sa Kyrkoherde . Ljung ' berörde också Lundquists sceniska fram- ställningskonst ' och. hana mänga sångarresor i såväl Sverige som i utlandet: Mot slutet av sin sån- garbana reste han och gav en mängd". avskedskonserter. Folk- traditionen vet att. förmäla att han också skulle ha kommit till Veinge, men uteblev, Btt kyrko- rådsprotokoll från den 18 augusti 1904 berättar. att" inget: hinder dock förelegat från kyrkorådets sida, Istället hade man beslutat att frångå det gängse beslutet att icke "upplåta kyrkan: för "annat än gudstjänster o. då.” eftersom det gällde en så berömd-bygders sön. Man ville.dock att program- rhét "skulle "vara rummet värdigt och::att konserten skulle hållas en "vardag. Det är inte känt om detta eller något annat var orsa- ken till att C."F. Lundquist inte kom till Veinge och där höll nå: gon konsert. ; PE a NÄRA ' 80-åring - 'slutade : han , NON "11920 sitt liv, som kyrkoherden > ännu 'frodige |, raskapets anda. uttryekte' det, ”mätt ej blott av år och dagar utan också av ära och ryktbarhet”, Därmed bjöd | kyrkoherde Ljung täckelset falla från den sten, som "kommer att minna sentida släkten om en stor man och, elt' svunnet tidevarv”, Inskriptionen På minnesstenon lys sis OPERASANGARE C.,F. LUNDQUIST " SSYLUNKAN? FÖDDES HÄR 24 Jan. 1841. .: Kyrkorådsledarnoten 'hr/ Ålgot Persson 'framförds Veitigo törs. . samlings hjärtliga tack tur Blva- ren av minnesstener. Lagerkrän- sar nedlades på förutom Veinge försarhling och Veinge kommun -- också från Musikaliska Akademt- en 'och' Kungl : Teatern, . A den | förras "vägnar nedlade domkyr- kokapellmästaren dr. Josef He. dar, Lund; en krans ” I djup vörd- nad 'och,tacksamt minne av en stor konstnär.och en stor sång ' are”, och genom operachefen ha- de kyrkoherde. Ljung ”fått upp- ' draget att'”nedlägga, denna ia. ”. gerkrans 1 tacksam hägkomst av.n. vad, den' bortgångne märkesman- nen betydde för den svenska öpe. ”, ran”, Lutherpsalmen ”Vår Gud är oss "en väldig ”borg”' avslutade samlingen vid minnesstenen, var- efter deltagarna inbjöds till ett samkväm på Veinge Hotell. Lao. '' . id UV I in] Ideologiska huvudströmmar nom + arbetarrörelsen, : Uppsatser av åtta författare har sammanförts i en liten nynt- kommen skrift. De har varit pu- blicerade som ' eri artikelserie i Arbetet med anledning av social- demokratiska partiets 70-årsjubi- leum under våren 1959. Skriften gör inte anspråk på fullständig- het i sin kartläggning av arbe- tarrörelsens : ideologi, . men .. den kan ändå betraktas 'som en god översikt, som utmärker sig för koncentration och kunnighet hos författarna. MN 2 Alvar. Alsterdal m. fl. IDEN -OM . ETT VÄRDEFULLT ' LIV.- Framtiden, Malmö.” 4 kr. 0 nn ID SKOGEN SEEM, . +" Poesi I norr, ve Ett urval ur lappmarkspoeten Helmer Grundströms diktsamlin- gar har LT 1 höst gett ut. Dik-/ terna har tagits ur sju diktsam- lingar. . Kärv realism känneteck- nar dessa dikter, som 'huvudsak- ligen är personteckningar. Lapp- markens folk framstår utan för- sköning i sin ganska ogästvänlt- ga omgivning. Man kan spåra svordom 'och ibland framskymtar - "en slags opposition mot tillvarons . hårthet, Detta utesluter inte kär- lek till lappmarken och dess folk, en kärlek som författaren varken vill eler kan förkväva, en kärlek trots allt. : : : : " Helmer Grundström: LAPP-' MARKSDIKTER. LT:s f "lag, 10:—. kr, inb. 14:— kr, - De 'som < smårolig, ' "> beläst och '. "psykologiskt Bang i AB". häft som sin liga sd SK me En NORDSTI t finns en stegrad spänning > skilda banor och i deras skär- ningspunkter blixtrar 'det till, ' > kommer NY "matas w längs . många iga ursvenska åskväder: Rönblom beskriver med: välkända, farliga och syre | v lågmäldhet.” + = ” P, G. Peterson å VI 4 Senatorn ' » tillbaka H 13:50, iob, 17:-4 EDTS' bok ästaren 4 M or . > mästa å Lå mA Aldermanneri, borgen ut- | ja, det' munklatinet! +" P dagen i.möj nästa år, får även Mc Malmquist, harangerae ät fran)" Emellertid köm' det på' mindarerna vara med." nin märkt 'och 'stärkt' personlig id x t på” ner a med, | | | | | | : - | ' ; i ; : ” a M r » SN a , ; : FIISERUTETTETVEPEI a ” over ersten Fre ” FRITT Yeg Vvevyvvvri - Ateterts
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.