verreerreert FYTYTYFYTTYTYTTEY Tyr - dast 16 | i Ve | — LAHOLMS TIDNING | ? : H | on Otillräckligt ARWIN FÖDDES 1899 såle- des för 150 år sedan och dog 1882." Egentligen skulle Darwin bli läkare, men då han inte triv- des med studierna på anatomi- saleri i Edinburgn (dissekrering , och : obducering av mänskolik berörde honom illa) beslöts att han skulle bli präst. I anledning därav inskrevs'han vid univer- "” sitetet i Cambridge, där han av- lade bachelorgraden. oe Då' hans håg låg mer åt na” turvetenskaperna och han var en ivrig jägare, var det detta som fick. bestämma hang liv och > gärning, för vilket en senare tids människor kan vara mycket tacksamma FT fa DEN 24 OKTOBER 1859 ut-. ' kom Charles Darwins stora' ve- : tenskapliga: "arbete," som hade den Jlånga' titeln :”om "arternas ' uppkomst genom naturligt urval "eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron.” >» Titeln på detta stora verk blev sedermera förkortad till; Arter" nas uppkomst eller som det het- ' specis, 0 eo ers Bakom detta arbete låg flera års studerande, som tog sin bör- jan med Darwins världsomseg- ling med den engelske 'kryssa-. ren Beagle (Spårhunden). Den- . na jorden—runt—resa företogs x " Ae på originalspråket: Origin of. ' ont + 1831--36 och ön 'S:t Jago var: den första anhalten på den lån- ga resan, En landstigning på Ka- ' narleöarna var planerad och skulle företagas, men blev stop- pad, då man befarade att kole- ran fanns ombord. LE Jorden runt resan gick vidare över ”Syd-Arferika, där land stigningar' företogs i Brasilien, Argentina,' Patagonien, Eldslan- det och Chile: Möte Ah - "ligt hans teor När Syd-Amerika var avver- kat gick färden vidare mot Ga- lapagosöarna, som för Darwins vidkommande 'gav 'det största utbytet, Denna ögrupp, som be- står av ett tiotal öar, hade på var och.en av öarna sin speci- ella - och . helt, artskilda. växt- och djurvärlde. 6 00 04730 Här hade varje ö med sina be? tingelser " skapat sitt växt- och djurliv, Och" det var antagligen 'på dossa öar, som Darwin .ska- pade . sitt:, sedermera världsbe- römda valspråk: . "Struggle for life” (Kampen för tillvaron) och som låg till grund för alla hans studier, = o- brer till hans lär många . och"..så! sent 'som'” första" världskriget var, en 'cess i gång. lärare, den skola stormen ganska Jugnt gen tog inté samma skick som vid live komst på jorden; - Men själv tog Da; ;: Darwin "själv! frågan om 'mänskans "uppkomst" och härstamning. Det :var-hans Jä som höll på Darwins 4 iv Resultatet av denna pr cess blev att läraren fick slut på han. var anställd. a Darwinismen, gjorde: nämligen gällande, att. människan ;var' en art av; djurarterna;" Och det är ju helt: naturligtyatt sådäna fulll ständigt" omkullkastande tanke” ts upp- | rwin debat och ville göra” gällande, att en- eoriér, skulle sålunda människan” härstarnma från läg- re stående varelser rent av anhängare, de som , fylkade «sig I darwinismer, var t- ” fr mt opera Aroma I gånga: i-| ser skapade -ett läge som 'v: upp I ar onda oo oz men. Galilei" gjorde gällande: ätt jorderi var ren drabant; till. so- len : och rbara én mycket sliten oBetydlighet” i iIvasolsyste- met; Man :hade' j Galilei" framkastade 'sina-teörier och slutsatser byggda på de ast- i rohomisk; Förföljelserha” mot ' Darwins I gj riktlinjer..som, ligger" till ”grund för vår "moderna "tids all i nedrivaren på samma gång isom han var:en.av vår världs upp- byggarer;och inyskaparé' av Sun day" vettiga och - hållbara 'téori- er; plement statligt stöd" "åt. arbetsvården ISTOCKHOLM (TTspec) . " Den arbetsvårdande' verksamneten . är en form av arbetslöshetshjälp. Den . speciella - grupp arbetslösa som de , handikappade utgör bör inte komma i sämre lige än övriga arbetslösa utan beredas möjlighet att. genom förvärvsarbete helt eller delvis för- sörja sig. Erfarenheterna ' hittills har visat att samhället i sin arbetslös- hetsbekämpande politik som ett kom-, till "övriga ' arbetslöshets- | åtgärder. måste ha till sitt förfo- "gande en väsentligt .ökad skyddad verksamhet, framhålls det på ledan- de plats i' Arbelsmarknadens no- vembernummer. «= =. : : Den väsentligaste orsaken till verk- samhetens nuvarande låga 'utbygg- nadstakt är att det statliga stödet är alltför otillräckligt i förhållande "Ryska raketexperter var närv tg i Washi en de när deras amerikanska kolleger n astronomisk utställnt På bilden ses den ryska 9 till driftk ko: ta Å e chockerande på en hel del människor. vs: ev. . Därwins; teorier och slutsat- det som framträdde. då aströno- ; studier,.. som. "han Det landsting, ifter för arb tioner uppgick 1958 till ca Till detta komrher betydande kost- nader för byggnader, maskiner m m arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) fördelade 'statsbidraget var samma år 1.040.000 kr. Staten svarade alltså för endast ca 15 proc av drifts- av stnaderna. Svårigeheten att'finansiera inrät- tandet av nya insti sistione , blivit ännu mer markant, Ett stort antal kommuner . vill starta skyddsverksamheten men anser sig i dagens läge inte ha råd. Det är tydligt att det statliga stödet för den- na. verksamhet måste ökas, och om riksdag och regering går med på det förslag Ams lagt fram kan man vän- '6.890.000 kr. kongressen i oci sina tal i Fr v ses V I Krassovsky, överst " I Tors er 1959 dagen 26 novembi den fjortonde års=". pnade ruppen gå igenom rskarnas förbund. tillsammans med överste John P Stapp, president i de amerikanska 2eketfokessor Anatoly A on e Stapp, Leonid Sedov, V I Kostommarov, tolk, proj Blagonravov och Y Galkin, > : BOKNYTT "-. ”Ryska revalutisnen" av Alan Manrehead/. Forum. "Pris 29:50, inh.. 34:50. H En fullkomligt enastående och inerande 'bok för alla: som äro har på och Rvsslands 1 :svnnerhet; Och vem har inte , anledning till aft känna till. vår farlige grannetl ster. Hur har den bl i så far: lig? Ja, unpprinnetsen har. vi: just i den ryska revolutionen som ' här eranskas på ett verkligt initierat sätt av den kände engelske krieg- en : kraftig biologiska ve-, på helt nya banor, lutsatser "och "drog: upp: ingår kr pr kvm och år, Ett alldeles nytt'slag' av årbetsvård okså i"A) relsen” vill" anordha' försöksverksam> het med skyddad arbetsplacering "vid''] enskilda : företag av arbets vården under de närmaste åren. -- Arbetsmar nadsstyrelsen vill att kommun, - stiftelse eller förening. som. avser ' att inrätta en ; institution för . arbetsträning skyddad sysselsättning skall få stats- bidrag med högst 325 kr per kvm för bygge eller inköp av. lokaler samt eventuella ändring: och rep; elter två tredjedelar av” kostnaderna;: bi-- "drag med' 50'proc till avlönande av föreståndare” och -.arbetsledare”. sarmt' med 100: kr 'pr plats och år, såm ars vode : till” institutionens läkare. Om man hyr lokaler för. arbetsvård fö slår Ams statsbidrag med häll hyrech "dock" högst" med" 1 MS önskemål. 'Sty- av personer med äl brutto le nderbrytaren; oci Ewald Danielsson... nedsatt arb ersättning fi nad utgå med 1 kr pr timme, N ykter. un gdom åga. för detta skul- företagens merkost- u ”Jläsaren | beträffande 'den'stora korr ten. Han" går tillba- ka: till 'strukturen:-1 det : ryska väldet 'under tzarernas sista år. tionden, "ger oss Rasputing ödes- | digra inflytande: :-och kommer fram till 'den farligaste: mannen :i världes.:— . Lenin.;, Dennés' . över- mänskliga energi . och - absoluta hänsynslöshet "för "att "nå ' sina mål här: fascinerat : författaren liksom; den "kommer; att. 'fånga i Lenin = form av "penningar. "som sagt ett, histöriskt . dekument "av: bok som inte liknar. några andra böcker," en intensivt engagerad skildring - av” ondskany. av brott och: 'bovstreck. Till Warzava ef- ter- kriget; + Uggan-ravir där :skumma 7 typer. stryker .om- kring, till stinkande slumkvarter- ruskiga” krogar och bordellartade nattklubbar går färden" och vart liten i oansenlig ' man men hans ögon: förråder ler; som inte. setts med blida ögon emot i. haft en lavinartad fram- intresserade av nutidens' historia: fick"från' Tyskland. Boken är som. helst" något bovstreck . äger rum i dyker också Z!y upp: Han är en, Noz av de polska censuren men: där- | r'sista skriket marken har blivit » Italien; Påhittet breder. ut sig bilarna, på vilka en ”jordanten: bildning. ”jordkontakt Har kanske arbetat ' "planen med en, släpantenn, som tri Mar Ider: bort. den” ;landgång ”Askledare” på bil En liten kopparsladd som sitter |: fast på avgasröret och släpar på | sista 'skriket bland privatbilister i Frankrike och Tyskland och man kan därför anta » att' det också komraer hit. En del ; Jastbilar och bussar har redan 'en | sådan mojäng och varför skulle in- te personbilarna ha en jordförbin-, "delse liksom de amerikanska tank- är obligatorisk till skydd mot gnist- " Den som kom på idén med en "en flygplats. I varje, fall har han "känt till en" detalj ifråga om flyg- "plan, som ytterst få känner till, Om "det inte: finns" metallpulver' i flyg- : plånéns: gummidäck, så :att hjulen |leder; elektriciteten, förses”. trafi 3 fär: marken vid. låndningen och le” elektricitet, "varmed H Eljest riskerar man, n urladdning "när strappan rullas fram mot ke" bärnsten: blir det, vid: gnidning. | Planet ”gnides” 'mot . luften:: och det 'uppstår statisk elektricitet, vars i n” på " [slippa ifrån spänning kan bli tämligen ög. En, bi blir också utsatt för gnidning magasinerar statisk elektricitet på betydligt mindre skala på grund av ,. den lägre gnidringsfrekvensen och det mindre luftmotståndet. son Nu finns det de. som . påstår att den. statiska - elektriciteten i'bilen kan ' påverka ' nervsystemet precis S som den uppladdade luften före ett sd åskväder. Det skulle kunna leda” till bilsjuka och irritation över hu= vud taget. Men låter man en kop- partråd 'dingla' vid avgasröret ledes laddningen bort. Därmed :'skullefde : ämnd. beha: före och dessutom . skulle : bilens elek= triska system, speciellt tändningen, fungera bättre; säges det. ner ' Bilsjukan är ofta psykiskt betin= . gad.. Om folk tror. att de inte' blir bilsjuka” om': de: åker-i?en. bil. med:: j är” de', säkerlig Et ”obehaget. om: de” 'sät fast en sladd på: avgasröret, " — ”Katten”. Eftersom jag är k tvän:' bär-'det mig emot'att ge direktiv fö, lar med distriktsveterinären” som säkert kan. ge er råd om-hur rii bör gå tillväga. Med hjärtlig. i gång i ake ridån'— bara den värd att ta av. s É ” "> Beklagligt. + "angavs :'Teknik occh. människovärde var ”häns: ondska och boken med samma. titel är utgi- makt över :ondskan. Kring hönom ; ven. Förbiseendet beklagas,' men har författaren 'skapat en thril-'rättas härmed. Teknik och män- | niskovärde är utgiven' på Natur 175. och Kultur, sitt” hemland. "Över, 400 Lö interiör. från andra sidan” jämna el Efter uppehållet "på. Galapa- | gosöarna gick så färden, vidare över Tahiti, Tasmanien, Nya Zecland, Australien, Mauritius. Vidare runt Afrika, Över ögrup- perna S:t Helena, Ascension, A- zorerma. För att den 2 okt. 1836 vara tillbaka i England. Land- stigningen skedde 1 Falmouth. Det "vat. denna världsomseg- |, ling som. gav: upphovet till hans N "Voyage sol. a. naturalist round the world”, som 1845. översattes | till svenska under titeln: Ea na- |, turforskares resa omkring jord- Det är en mycket gripande re- seskildring, som Darwin här har skrivit, På samma gång, som det var en bok full av nya, fascine- rande upptäckter, som helt skul- le revolutionera tidigare inställ- ningar till naturvetenskapen, så var det en skrämmande rapport över den vita rasens koloni "dan skalats » varandra tornen och fönster och de sista i seklets Veza -— så att slottet har blivit lika lika tidlöst som husen i byn. Men stenen; nordliga skygg: har spå söder; InOnym gyllene ton a . keramikugnarna i V. kas efterlikna därfö ästadk ÅREN: bergsbyarna ett N AV DE MANGA av Iroveuge,pa gransen till grevskapet par mil innanför | Nizza, så kanske det är ett försök att ätt tryckta iz | vidmakehålla illusionen . att min by med 3 lv, och | skulle vara en bortglömd by. Men det + > kusten.; Husen ligger tå ill ga fönster för art sole å dit, och "gränderna snäckforniad spiral til - februarivinden frän. norr når kylan "från alperna drar genom dalgången, I snäckans: mittpunkt ligger. Het som fians kvar av ett gammalt fö "der tillhörde fram till revofy av de mest bekanta släkterna från trubadurernas Provenge, men pu ur- skiljer man knappast de plundrades av a; sekle början på jakt efter 1 firg åt de engelska villabyggena av Medel odalslort; tionen en fyra höen: utsmyckningarna | kri portar har för länge se av eller vittrit bort = ntikhandlarna de övriga c söm på den sidan är så fattigt grål asaden bränts till den v välgräddar bröd. som allauris aldrig lyc rf att det Lara ring lav vissa folkstammar på Stilla Havsöarna, Sålunda berättar Darwin, hur engelsmännen lät deportera över 5.000 tasmanier från huvudön Tasmanien till en längre bort |- belägen ö. Infångandet av inför dingarna skedde med s. k. skall- fång, Och samtliga infödingar, som. infångades genom denna skallgångskedja, deporterades. Strax efter deporteringen ha- de - antalet av de deporterade sjunkit till 208 st. för att 1812 bara vara 44 st. 1854 fanns en- Personer kvar av alla dessa 5.000. . . Men det var med sitt huvud- verk: Arternas uppkomst, som Darwin raserade alla andra tidi- Fare begrepp om växt- och djur livets uppkomst på jorden. DD) EBATTERNA gick himla- stormande fram över värl den. . Darwin var ett namn i var mans mun, Han hade full- ständigt slagit sönder grunden för den gängse uppfattningen i skapelseläran, som gjorde gäl lande, att alla djurarter skapats sådana de voro och förelåg i ening med saltmängd Medelh. damn på den många andra I den ör + FÖRFATTAREN BENGT SÖDERBERGF. fC Jamn åter blisit aktuellt genom slra: Hd”, är sedan många år boss 2 krik å bärjan av femtitalst bosatt I Sydfrankrike. Under trå år - för en äv do stora dax . ra h: och Personlig skitdring. n i för. avsvind OM JAG INTE NÄMNER någor här byn,-en by bland > stligaste utkanten ' var den det ännu för snart fyra år sedan när jag först kom dit, Inga res- tatifarlget, inte Dågon.av de suvenir- itiker” som ligger så tätt längs-alla Grasse. Inte en' enda hantverkare som och ea keramiker med islandströja och” skäsk.”Bara en enda butik och en endz. villa. av sekelskiftets belvedere- typ. Den. byggdes av en. läkare som köm tillbaka till hembyn i pensions- åldern och hann med att införa vatten ifoch avlopp i alla husen och breddade den gamla åsnestigen till körbar väg ned i alalen innan han fick sin min. nestavla på kyrkogården av ma bybor: -. t : 1 genom romanen "Vid flodens inte [finns inte längre bortglömda 'bvar så, : - per 'i en. nära den franska Rivieran.” Kanske Ydd > mot vägar inom triangeln Nizza, Cannes; dagen, lång täljer Beethoven, Goethe. ' salladsbestick ur olivträ, inte ens. tacksam. ' MEN BYN LÄG i det mellansta- diuin. däri den har övergivits av sin e framtidsungdom egen ungdom och ännu inte upptäckts av turisterna, Efter folkskolans slut — en erida lärare och ett enda klass- rum — for de unga därifrån för att za eller emisrera till ågra av dem fick hjälp atr köpa mark nere i den utdikade dalgången där de odlade nejlikor eller primörer. och kunde hålla sig. med traktor och billig arbetskraft från Syditalien. Men till byn kom de först erdomen. Den blev, som de gamla gubbarnas och da änkornas by, - TY DET” HJÄLPER INTE hur ssolen lyser. Här up- meter över havet, är attig, stenbunden som te Småland, kalkhaltig, god nog år ginst, kaprifolium, fimjan, leta dagars söta elier r, och förvildad mi- pelsinträd som inre odlzs utan för blommornas skull Parfymindustrierna i Grasse, gamla förvridna olivträd med all små men aromril svart, alkoholstar! söka arbete i Niz Amerika, N: tillbaka på åld på Korsika, de svarrkläd mycket medelhav; P& fyrahundra "jorden alltför 4. "i det mörkas rosmarin, alla hj kryddade dofcei mosa, och a för frukten till och tför ka frukter och ert kr vin som man nog rasserna är så smala att bara en åsna kan komma dit, och eftersom ingen längre kan konsten — et!ler har tåla" modet — att stapla en kallmur, så yr jorden bort i damm på somrarna och sköljs ned i dalen som lervälling under de långa och häftiga vårregnen, Det är mark för det knappaste husbehovet i små familjer och den har ingenting att göra med traktorernas och maski- necrnas tid: varje familj pressar sitt ir, vattnar sitt grönsaksland, lägger sina fikon till tork i solen och slår sedan in dem som små kuddar i läger- bärsblad och ett yttre hölje av vin- blad, brer ut sina säckvävar under olivträden i slutet av februari och slår ned de svartblå oliverna med linga spön innan det är dags att fara till någon av byns tre kvarnar där en gyllene och en aning grumlig men välsmakande olja rinner fram under de tunga pressarna av oljemängd ek. MEN VI HAR REDAN haft besök av fastighetsmäklare. På Rivieran, den plats i världen där det minst är me- ningen art någonting skall få vara vad det är, förvandlas kvarnaroa till pittoreska sommarbostäder för foto- grafering i de djuptryckta heminred- ningstidskrifterna, smedjorna blir an- Nä oljan förvarades i tvämetershögx kris där den eviga hönan steks på spett. Då är snart det Illa torget i byn med sin stillsamma springbrunn förvandlat till parkeringsplats, och den vanliga lilla bergsbyn bar "blivit. den ännu vanligate lilla turistbyn ert tjugotal kilometer innanför Rivieran. Den för- ändringen går svindlande fort. É USET JAG HYR ligger vid en gammal romarväg en kilometer utanför byn. Två gånger om året kommer väldiga fårskockar förbi på vägen mellan ;vinterkvarteret och som- marbetena högre upp i bergen. Utmed vägen har byns gamlingar sina vinter. terrasser och olivdungar, sina kanin. burar och höns. Men jag: will inte beskära de båda väldiga olivträden framför huset, jag tycker bättre om Vattnet i bassängen som fylls av en kall liten rännil från bergen går sällan till några grönsaksland; det badar jag' i. I stället för höns har jag påfåglar som håller hela trakten! vaken med sina skrik mot månen, och trots åran- tikbodar, och de välvda salar där olix- verksam som Paris-korrespondent måste vara född i trakten fö idningarwa. Sedan doss har han genom. | - tyckt om. De för ar stingar ingående lirt kän- - l folk. Från sin i y Ä an hären h hemby i SRDLAPPARNA LIGGER HÄR i | Styc ace, alltför splittrade Renom minga 10ners arvatvister. Ter- ,. i s ARSAMMAAL AKA AS SANKDAA, MAA ANAMMA AA SAM görs om till originella restauranger | a oj skuggan framför trappan än oliverna. på inte att till na vis så tra narnas fromma. förhoppnin - s Ingar sk de igt alls ätas upp, = 70, u + 1 . DET HJÄLPS INTE billar sig, man förblir än, Pensionerade brevbärare sitt livs långresa till fro, ännu inte riktigt kom med vilken dialekt jag ter på jag kommer. Den & ' sonr varje kväll bär hj ar plöjer up I åtönsakslanden ”å fåror ar "UNDER söker överfyllda san skiljas klart - närmare desk vad man &, då turist. Den Nn som. gjorde aten 1914 har: air på det klara ent från vilken frakt I vartklädda sa på och e borde 5423 oc orde stå på skjuta N - förvar, pass någon hatt för... det, där vildsvinsparet som Ng om en sträng vint Ommit ända ned till bh 985 och . je nate i s dd VÄNLIGA, lagom. Och Iagorn: likgiltiga Jorva. PYfi en; spelsala 2.2 sandstränderna. N, avläga.. Sätt Rivieran : ÅRSet i. soldiset och bh. när det blåser Ommit ddade Fa > 3 E 5 » den har p Pp a ett + Byar ot Stycke mot luften, medan gummihjulen . > |isölerar den från marken, Den upp= samma sätt som flygplanet, ehuru i... mö SKA a nt io DNrn ri rv st LLTTRa ndra nI a VN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.