rereteryv vererevivvyererv N bl M : : M : teryvveYev eve vev vv ver | Lördagen den 28 november 1958 -7. da produkten från naturens hand? Först och främst användes trä in- om byggnadsindustrin, vidare till framställning av möbler, fartyg och många slags redskap, Pappersindu= miskarna som lärde oss nor handens som andens män — ster och hospital var det na turligt att de skulle utnyttja den närmaste jordbiten för ling. Det hade de lärt sig i sina sydliga hemländer. i Klosterträdgård — låter inte det ordet som gjort för en ro= mantiker. Den yppiga parken med doftande blommor och få- gelsång. Ändå. vår dessa medel- tida munkar inga hobbyodclare. De. var praktiker som sagt, och; de' villé ha nånting ut av'sitt od-" lingsarbete. Därför var det först och . främst nyttoväxter, 'som gavs plats på deras arealer. Från Italien och Tyskland hade de vandrande bröderna tagit med slz sticklingar och plantor av bärbuskar och 'fruktträd. För att inte tala om ett rikligt sortiment icinal och " kryddväxter, strin ar oerhörda de cellulosa och slutligen framställes olika slags. plattor för byggnads- ändamål av trä och trämassa, Man beräknar att trä nu användes 'till' minst 3.000 olika ändamål. «£" oto | Försäkringstest på årets skördeskador gay blandat utslag: En av, Stattstiska "centralbyrån" på , faen av "Jordbruksdepartementet 3 företagen testning 'av hur 1959 års torkskador skulle ha ersatts, om. vå inu haft en 'skördelkadeförsäkring ens Mgt det Udigare framlagda förslaget redovisas. I veckans nummer. av ILF-tidningen i en artikel av docent i0dd Guldbrandsen. : fon Vä har begränsats till Stock olms, Värmlands och södra Kalmar än med Öland, samt ett område I Kristlanstads län. som . illa -.skadais av skyfall och' översvämninga lossa omrÄden har iman gjort beräks ningar? för, samlilga brukningsenh JR fter, son lämnade uppgifter till areal- vars safter och växtdelar skulle |, göra den sjuke gott och kloster- kökets annars "rätt enkla rätter |. välsmakande." Att. trädgårdsod- lingen och dess avkastning skul- le skapa god reklam för raun- karna i dessa, 'underutvecklade” länder ' norrut . var ' därtill en möjlighet, som munkarna kun- de räkna med, ', . N VISSERLIGEN hade våra r- fäder redan i. forntiden med största säkerhet "förstått att an- vända naturens tillgångar: både dicinskt ' och - gastr tiskt, men munkarnas större ”sorti- ment” . och :framförallt 'deras större skicklighet som. sjukvår- dare 'skapade. respekt för dem även som trädgårdsodlare, - .. "' De växter, som. munkarna in- troducerade, dök snart upp även utanför klosterträdgårdarnas ty murar, "Runt adelns :slott fanns det gott om jord — ofta dåligt utnyttjad och "illa brukad: Slotts herrarna, var: som: bekant yrkes- så. ”pyssliga” St tr dgårdsodling. När .munkarnas- fn är ” på sblev I på råd inventeringen I Junl 1 år, dagt 3.000 fördelade 'på 55 av skördess en, Beräkningarna av ersättningsutsa> fallet har skett enligt tre alternativ framgå kända började jorddrottari: klostren, eller örsöka. ' De fick tipsen och derifrån, För Sydhallands fr vänne Kryddgården .:får- sin: renässans: JAG HAR NÄMNT det i en tidigare” trädgårdskrönika men upprepar gärna, att det var dbor trädgårdsodlingens konst. Munkarna var lika mycket : aktiker och förvånansvärt stora realister. När de byggde klo- ” |den nya kupan, då man. stocka- "emellertid även )"5 xtmäterialet: från] , Avon pr: terna ; fr dåligt konserverade varor; Det-fanns ingen djupfrys på, den tiden.; Till och med det groväar saltet” var - tidvis ett o- överkomligt, "konserveringsme- täppor...; I :« Sydhalländsk Bygd 1932. bidrog: Erik Brånberg (från Brånalt:i-Knäreds socken) med en 'uppsäts :om ”Allmogeträd- gården” Den”trädgård han kom ihåg från sina unga år hade na- gt plats för de växter, ina angenäma dof- unde ,glädja odlaren: s 'På. någon. fredad plats, ofta i + där två gärdsgårdar stötte-ihöp, hade man sått kum- min 'oöh planterat ett par stånd gräslök." Körvel" (körel, pyskel- körelse) var em sött doftande växt, som man använde att ”fe- ja”- bikuporna med för att bina skulle trivas och hellre stanna. i de vid svärmningen: Mållans el- ler skräppans$torkade' 4 man! husdjuren mot. utsot..., I den lilla haven. framför" stugan sägsi vanligen också några väx- ter av en grupp, som man odlade därför 'att'de' hade en angenäm doft.: Hit hörde "lavendel och i- 'sop, ;salviä,' åbrodd eller seberis, rosmari yskelmattel /-— ren- E lukts-eller blomsterhal- lön” och ”Arons skägg”. Av des- sa togo kvinnorna en liten knip- pa, då.de.skulle gå till kyrkan om, ; sqmmarsöndagarna-.; Der Bars, i handen tillsammans med näsduken, och, psalmboken trädgårdsvänner: mål. Och ett är säkert: Odlin- ildre bok om hur man odlar och DÉT VERKAR ; som" s? växtod- > , St : NE våra gårdar och i hobbyodling- arna närmar sig en renässans. Intresset för de inhemsa kryd- dorna har under senare år ökat väsentligt, och på sina håll i lan- det har man anlagt kryddträd- gårdar för demonstrationsända- gen av kryddoy och andra ”aro- matiska” växter är så intressant och har sådan tradition i vårt land, att den är väl värd att tas upp igen. Nyttan av en sådan 'odling är därtill obestridlig. + I dagarna har på förlaget Na- tur & Kultur utkommit en min> använder våra vanligaste krydd- växter: '”Kryddgården”" heter boken och är skriven av Inge- borg Lingegård, känd bland an- nat för radiopublikekn efter sin medverkan "i programserien ”Kryddgården”. som” gick i vå" ras, Husmödrar och' trädgårds- vänner med intresse "åt det här 'hållet bör köpa boken (den kos-' tar 11:50) och ta del av det in- tressanta, lättlästa och framför- allt sakliga innehållet. 'Ing2borg Lingegård har mycket att lära ut om den under årtionden bort- glömda . ”specialodlingen”." och o- uropas bästa - "15 Lensi SRB 165579 EE 50 torde producerat 95107 kg 4 procenlig med största sannolikhet. vara Eu- ropas bästa mjölkko av SRB-ras, Att hon sedan är född och uppfödd ä åländsk tt mjölk, och 4003 kg smörfett, Euro- pamästarinnan har med andra ord ensam kunnat försörja" en - familj i 87 år om dessa i genomsnitt kon- på" "den bund; marken gör givetvis inte prestatio- "nen mindre värd att uppmärksam= Mas Hiss a, del ak 15: Lensi har flera” unika siff- "ror i sin 'stamrulla och har upp- nått den för en ko så fantastiska åldern av, 19 år. Under sina 18 kon- nyttan' och nöjet av:den. .3' liter mjölk om dagen. Två" gånger har hon konstaterats producera över 300 kg smörfett pr år,' och under två kontrollår har hon ” pressat, fram ; över : 7.000 :kg mjölk; 1949 7.397 kg och' 1950; 7.363 kg "mjölk. om' dagen, En- fantastisk trollår och 262 faderdagar har hon siffra, som. kanske klarare belyses ” På bilden ses 15 Lensi med sin . kg vilket i medeltal betyder. ca 20, för den icke initierade då man ' vet att exempelvis medeltalet i Jönkö- pings län senaste kontrollåret höll sig kring 11—12 kg pr dag. > stolte ägare och vårdare, lantbru- kare Amandus Larsson, Sotaryd, Långaryds socken i sydvästra hör- . net av "det "småländska ” stenland-' - skapet... En smålänning har alltså nur bevisat att det inte allenast är get- et ter, som kan finna näring -bland , < stenknallarna i det beryktade lan uppmärksammar" det. soni-hände i. F I skapet, us. c> ölj med iLT mla kryddträdgårdarna, vid'i. Ifråga om Jordbrukarnas självrisk, en! iskbork enligt skörd a iredningens modell och två med hög-" re självrisker, Man anser" att upp” kkattningarna av skördeskador är för oslikra för att tillåta så låga själv=" risker som utredningen på sin tid föreslog. Dessutom kan man! minska |; |, Kryddträdgårdarna. blev , allt | vanligare,..så . vanliga" till och med att den konservativa allmo- gen i vågade sig på” munkarnas specialitet!" Efter" denna intro- nä "gång 'under' mer kryddträdgården byter till iskuteras livligt i jordbrukarekretsar dessa : Frågan om förehingsägdå ”fläskfabri dagar: Som bekant :togs frågan upp på RLF er”. Igen, Högsta hektarersättningen -för- en brukningsenhet . var, 225 kr. I dot skadade Kristianstadsområdet.har : Idet inte blivit någon ersättning, :vil- iket berodde "på ,alt den svårast ” Fkadade grödan, potatis, hade en skördeförlust av 610 kr pr hektar, lsom endast översteg den normala . skaderisken med 70 kr pr hektar, In: Igen brukningsenhet hade sådan are= alfördelning att denna förlust inte motvägdes av 'resullatet av andra grödor... oo enn Arlikelfö I RLF-tidni sanser det vara tydligt att man måste komma ifrån den typ 'av förlusts och jersättningsberäkningar . som hittills önvänts ifråga om skördeskador. Od- Hingsinriktningen har för stor effekt Ipå ersättningsutfallet, Tydligast märks idetta I Stockholms län, där inga störa re förluster förekommit, på områ- väl utlösts vid testningen för enskilda brukningsdelar, därför att man haft. (Så stor areal av torkskadade grödor, . + I > SR ig Jordbruksministern . ville I sitt interpellationssvar till hr Antoåsson i Dahla angående hedprutning” av "ersättningen för förlorad flskerätt; som besparings- Ulredningen föreslagit, göra 'gäl- lande att detta är en budgetfrå- £a. Interpellanten hävdade emel- dertid att det är fråga om lika Tätt till ersättning för alla, som förlorat fiskerätt genom den nya fiskerättslagen, AKTIER ; . oo . och [inom alla områden. D ilda | delar som i dog null IR 8 perigan är tydligen ömtålig, vil- : SMAGET BOLINDER-MUNKTELL + ESKILSTUNA > försproduktionen ”. så". intimt människan får allt mindre möjlig småbrule — lir bortssrtonalongn : et kanske inte är så underligt ' . : samman att en ensid; heter till att kä t - z OT Era esvoc då riksdag och regering tydligen ensidig produk- mn allteftosnet och | ni 2lfränserna för denna beteck. ' byggde sina ekonomiska beräknin- dena totalt, men ersättningar har lik. | : remsån med kryddväxterna låg i regel-alldeles intill boningshu- set, inom nära räckhåll för går- dens matmor. Och visst: kunde |hon behöva kryddorna vid mat- lagningen — inte bara för att sätta piff på 'anrättningarna. Kanske kom kryddorna lika of- ta till användning för att i nå- vdelar garanteras, ON «3 Tel. 10025 & 10425, gon mån dölja de härskna dof- "i efter ”kotitorstid 10007. yrkesbröders sida, när: man får sig till del vissa uttaländen som gjorts vid ett av RLF och Hus-' hållningssällskapet m" fl. i Kro- nobergs län anordnad informa- tionsdag, därvid. det talades om lämpligheten : avi "att > anlägga föreningsägda fläskfabriker. Det framfördes vid detta tillfälle att! jordbrukarna ej kan ha' något Ye os och lätthanterligare. -. + Räkm 'med 4251 Er kälkyl - BOLINDER SR Återförsäljare Vilken drar te KÖ Pas LS sl Nors - Den årliga driftskostnaden för en 425:a är lägre : årskostnaden för en häst; 425 uträttar : Den kräver också mindre-vård och M | lägsta kostnaderna NT Jassen... > oc dessutom betydligt mer, ' > . tillsyn, den är bekvämare ' och fråga gärna någon som redan UNKTELL fa - [d oh än den totala '18e-.0ss 'småbrukare säkrare och tjänst genom 'att befria dem från denna belastning, ' och i" stället ordna upp denna produktion” i fristående jätteanläggningar. Man frågar sig "med ' förundran om det : verkligen "är . föreningsmän och jordbrukare" med "praktisk erfarenhet söm står bakom dessa påståenden: I ' varje fall: fodrar man : efter. en sådan anvisning att få ett vettigt uppslag till en bättre tingens ordning som skall skäligare ersättning för våra ar- betsinsatser. Det verkliga : för- hållandet ger nämligen vid han- den ätt en småbrukare knappast aldrig kan påräkna full ersätt. ning för. de arbetsinsatser han gör i jordbruket oavsett vilken gren han nu må inrikta sig på, .. Kronobergs .läns ' jordbrukare i synnerhet och småbrukarna i allmänhet är i allra högsta grad beroende” av. animalieproduk- tionen för att på något sätt kun. na hävda sig inkomstmässigt, Trots våra ekonomiska före- ningar är prissättningen på dessa produkter" mycket konjunktur- känsliga. Därför kan ej en jord- brukare utan fast arbetsinkomst från annat arbete specialisera sig inom ett visst område, och för övrigt hör kött-, fläsk.” strävanden inom föreningsrörel- sen. att sådan: industriell pro- duktion överhuvudtaget är till- |; låten. Vid prisavtalen angående” våra "produkter förutsätter jag att. näringen . betraktas för en helhet och det måste då vara ett : mycket stort . fel att låta Vissa profithungriga:': personer skumma ' av :grädden av de re- sultat våra förhandlare kommit |. fram till. för att överlåta ' åt de egentliga näringsutövarna att handha de mindre begärliga om- rådena, Våra egna föreningar är ej hellre helt utan skuld i denna utveckling, då Vi ser exempel på hur slakteriföreningarna lämnar långfristiga : krediter på små- grisinköpen och — centralföre- ningar lämnar ut foder på myc- ket lösa villkor, MIKE | ” Det går även att se detta spörs- mål ur en mera vidgad och allmän samhällelig synpunkt, och då må man vara aldrig så frälst när det gäller stordriften i alla dess former. Faktum kvarstår emellertid att:för att skapa och bibehålla ett funk- tionsdugligt samhälle fordras. det att varje individ har en uppgift att |: fylla och att han -vet med sig att han fyller 'en funktion i det stora + . Att tillfredsställ detta krav blir. alltmer besvärligt allteftersom" utvecklingen fortsätter mot - automatisering ' och . stordrift trivsel i tillvaron allt efter: kommer allt längre o nom hon ch längre bort ? sin bordsdam, dock inte undert nan gäspning, redan historien om Rn : TV JA myck bbremiekostnaden om självrisken görs var. Kry d . 2230, 'T-36" . r -mötet i Hishult för någon” tid sedan, och - . q högre, : Rn under, Århundraden en. oersätt= |. rf. utförsäljes till .- även i' Kronobergs län är frågan aktuell, Vi ger här en kronobergsk lantbrukare ordet: 10:k | Den utförda lostnlngen visar siter. |lig. del av, gårdens odlade areal | | .- fyren FaNes till oron få est fe a RN NT a AL - ora mon Su So : sättningar skulle ha utlösts I om- |Kryddträdgården 'var inte stor, mycket -billi + ris "Man kan inte: hjälpa: att! man. att hämta av . gödsvinsuppföd- Man frågar sig om. det kan > komplett, » kring hålften av desg ersättningsom-. | men - växtsortimentet var ofta | "UY SAC. -— g P . | blir .både nedslagenY och arg |ningen mera än arbete och att|vara riktigt och i överensstäm- Sp råden, som berörts av undersöknin= |desto rikligare. Den lilla jord- : ”ullfället! + | både. på :mina bgna' och” övriga | man :skulle, göra. dem en stor|melser. med våra gemensamma NER BILLIGAST) I-LÄNGDEN —tack vare Partner-garantin' ”- SVENSK MOTORSÅG MED. |. SERVICE INOM RÄCKHÅLL Hallands Skogsägare. i. - förening u. pia. " Tel. Halmstad 18630, 16514” '" HISTORIRBK Baron N. kon denna ..kan rycka en och, ör övrigt, har jag kansKö berättat den där lustiga elefantkon 2iv:3 > ”Y År den rolig? ». ccs Ning höjs ju undan för undan och ar : den” ej är för |från dukti jögra måste ju alltid ligga i - R ; : a lukt; r e lt ga i bots - or Rå den Juridiska Sspectisens svarbar: sett ur ur näringens | bör män gå vanligt flaten, > Här jen. Vad vi har rätt och. skyldig. den för hela denna ersättning ” sy a or Är fläskproduktionen förtroendemän och föreningar inom om den Hörsta Svesklnar han d skulle stanna vid två .oiljoner kr. e lönande som påståtts så |la.o, ukets område bör -ej ä vi : sa Sen, det nr mo ga så | sås in H ej taga | Tr att vi som. undan. fö. Nu har staten betalat ut nio milj - är kött och mjö Ta Soom sin uppgift att påsk. fall år i Se ÖF undan , kr i sådana ersättningar och krav än mi a mjölkproduktionen | ej önskad utveckling.” > 2"52 60 | ningen vig recket. med beteck än mindre räntabla, vilket torde i ningen småbrukare inte ut i finns på ytterligare 27 milj. Und- b Någon ikallösna. = 3. os re bli å- sonrtan vida. pröva dessa | ersättningar, , > TeL-Laholm 10025, 10425, 104,65. - : råde en internatsnr pe duk het 'småb Ti ogiter, -utan att "vi "some 2 | - inn il : tternationell pro - riksdagsman, Svensson :i. Oro. LÄN ; äng | jö uttryckte :det- .vi åtminstona. tj N bekostade en hede rlig "begra +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.