[g cchan'$ V: .Det var vaktombyte på bö e + I Halland i gå som si i samband - en exkursion förresten som långsdalen, I "TISDAGEN DEN 1 DECEMBER 1959 Lösnummer 25 öre > ström blir. pensi högsta posten som skogsvårdare r och som sig bör skedde detta ute i skogen ” med en skogsexkursion i Egernahult i Knäred, avslutades ' i” Högaryd i Sim- Under 16 år har länsjägmästaren Bele Berg- I ström. gjort' sig mycket omtyckt och uppskattad i hela "> Halland för "" gående, sätt; --Häns efterträdare ä dänsjäg- ” mästare Nils Wieslander, tidigare ”dänsjägmästare i Älvsborgs län g en intervju med hr : Wieslander, : en synnerligen ” trevlig och sympatisk man, som H först" och: "frärmst avslöjade, att ”sydhallänning. mos +=-,Jag är född på 'Hemmbs- vsgården i: Östra Karups socken. "år. 1905, berättar : hr « "Wieslander; . Min; far : hade "då i den "gården.:; men några Tö : > nämnvärda minnen ' här . jag "inte från, den tiden. Ty redan när jag, var. fem” år "gammal, '; alltså? 1910, "flyttade far” till ". ningen. presenteras: Vallberga | ”gård.i ord och 'bild...Vi tar. oss| Md jag' ordi - "och nu flyt ”Vallberg > "Halmstad och: övertog Karlsro | "gård, som > in bror-nu- inne-' + ick 'jag' i sköla jag också stu- igenom skogshögskolan kom jag i : på skogsvårdsstyrelse nh där stan: nade jag till 1940 d närle' länsjägmästare där jag.the tiden: haftimycket goda'skogliga. koritakter "ined Halland men det men hållänning av födsel "och '- : Våna, I samband med gårdagens” cv skogsdag på Egernahult fick La-! "+ hokhns. Tidnin Vv att ha gått | jag flyttar rar "da till: Älvsborgs län: som :biträ- Jöckså den skogliga utbildningen "daride ”länsjägmästare' och! med som' är lika viktig som att”ut- lacering 'i' Borås, Ar 1951, blev , goda” kunskaper och sitt synnerligen tillmötes- ' man växt upp och där man ver- kat i ungdomens dagar, nu har det ryckt framåt i skogligt avseende. Där ljungen förr blommade reser sig nu vackra granskogar; Men som väl är har min gode vän Bele Bergström lämnat kvar "en del till mig så jag behöver inte vara arbetslös. Det finns > fortfarande omfattande tasse- - ; marker i länet, som nu står i tur. alt planteras, , > > Men vad som kapske i än : högre utsträckning intresserar mig och som nu också 'står i tur att i det h plantering;'och”denra. sköt fart Det: är. den 08, som nu behöver gallras' — vå den: av. ungskogen släpar: tyvär efter” "göras, är gallring och röjning "Något: som' också ”intresse- "mig synnerligen mycket är bilda" dugande lantbrukare: Just i lördags! fick vi'den första kom- betyda" "mycket" för', länet: Men ag hoppas att'få vara med om att bygga 'upp' Hallands skogs- iv" (Forts. 'å nästa sid). '; är ändå ' roligt” att :komma' till Karl. Peterson Halland. den är ran... Tidigare "gjorde han god reklam för: Laholm genom sitt ” reportage - om stadén och dess” litterär borgmästare, och iettlav; oktoberrnumren jav tid- friheten -saxa:. ett. par" avsnitt ur - artikeln: 5 fv Vv " "Det första en besökare på g "den ” sydhalländska” "egendomen : 'Vallberga lägger. märke till sär |" sannolikt: den. ovanliga ' place- ring .som gårdens stall, ladu- gårdar och övriga ekonomibygg- nader' fått.: Med. huvudbyggna- den 'som centrum "strålar de 'ut som spröten: i en: solfjäder eller ekrarna"i ett hju . Gårdens här- |. i skarinna,' frö "Märta "Bendz, tror att gårdens "byggherre, godsäga- re, G..von Möller på det gamla « Skottorp, när han för hundra År. , sedan "grundade '. Vallberga, lät. husen” få denna placering för att"han lättare från huvud- byggnadens fönster skulle kun- |: na hålla uppsikt över sin gård. " Val'berga ligger 'vid rikstvå- an, någrat kilometer söder om Laholm, och från. stora lands- vägen leder:en vacker allé fram till: gården, den: markeras "av ett : par: kraftiga" stenpelare. Längst framme i fonden reser "sig huvudbyggnaden två vånini går hög vit med rött tegeltak, och runt det hela sluter sig en vacker park, eller kanske sna- fare en idyllisk skogsdunge. - -.Det nästa : besökaren lägger märke till på Vallberga är kan- ske mängden av kacklande kal- " koner. samt — om man kom- mer dit en sommardag .— att de växter som främst odlas på gården. är tämligen sällsynta På andra svenska' gårdar, 3 Här. frodas ' nämligen pump- > kins, paprika; majs, vattenkras- 58; olika amerikanska och fran- grönsaker.; och köksväxter, som I fru Bendz lärt -sig' "uppskatta under'en sexårig vistelsé i Ame- rika. och" besök. i. Italien 'och Frankrike och som hon-nu sö- ker ”" göra .- svenska - husmödrar förtrogna med, Ty hon nöjer sig inte med att bara odla och säl- +: 7 (Forts, å nästa sid). ' den stad och det landskap där - — Halland var ju förr ljung-. hedarnas förlovade land men: oerhört ' ungskogen, Omkring 1930 kom - bidragsformer för skogs. ye länsjägmästare född i Hemmeslöv onär och skögsbonde KR An . « för ma - Den urgamla "svenska från Halland, Länsarkitekt allmänhéten, "Markägarna kan inte finna sig i den massinvasion som nu sker efter att allt fler fått ökad fri- tid, menar han. > Naturvårdskonferensen i Vit- terhetsakademin hade samlat 170 ombud från hela landet. Arki- tekt Carlmans förslag skulle ur-' sprungligen ha framförts direkt av. honom själv. Han var dock - I förhindrad, men hans föredrag "fanns i kopior för deltagarna, Av Jallt att döma kommer det att åstadkomma" én "ny 'debatt om allemansrätten. ' : n Manne Carlman, Halms turskyddsföreningens konferens i vilket han yrkade Hallands länsarkifekt vill sk rkägare vid lemansrätten har satts Denna rätt som inte grundar sig på vanliga lagparagrafer, utan som i stället har följt sven- ska folket sedan minst 1!00-ta- let som sedvana innebär att Sve. rige, Norge och Finland har en unik ställning i världen. Enligt rätten kan allmänheten nu i vid- sträckt omfattning uppehålla sig På annans mark, färdas med båt inom, annans vattenområda och Plocka vilt växande bär, svamp m m. Detta kan göras utan risk för rättsligt påföljd. >= Detta måste ställas under Trevliga sommarminnen har två flickor i tredje klass vid Köpinge skola :-i landskommun. Om dessa min-. nen skrev de båda flickorna Laholms . Duktiga flickor i Lilla Tj ärby ; > fick pris i stor uppsatstävlan skrev” de att de fick tredje pris i sin årsklass — en ut- "> märkt prestation I' den jätte-'| hårda konkurrensen, Än har de inte: fålt -sina' priser. men ydd turistinvasion under debatt i Stockhot tad, lämnade ett förslag vid Svenska na- på lag för att skydda markägarna mot im efter förslag viss omprövning, Carlman: Han har gjort en undersöks ning beträffande campingen I Halland med experters hjälp, Erfarenheterna är skrämmande, Markägarna kan inte kodta det som skett I sommar. Vi har kommit I ett sådant läge att alls mänhet och markägare måsta göra upp och veta exakt var gränserna går. Det behöver Inta betyda att vi inskränker miöjlig= heterna för de campande säker länsarkitekten, . I sitt inlägg hävdar urkitekton att kommunerna '? högre grad måste ägna sig åt detta problem, Han anser att man bör kunna exproplera mark för att på det sättet få from” fritidsområden I kommunal 'ägo, För Hullunds del anser han det också nödvlin« digt att staten satsar på vam= Ppingplatser, främst därför mt campare. från” hela landet söker iiger arkitekt som” då sattes,. k kom; "åtskilliga håll inte bara , Halland 1981 »Som. assisterit i Halland utan i hela' vårt land. mästare Bele Bergström . Sj: samspråk med «os tillträdande Vi Nils Wieslander på Egernahult i går. -- var sin' uppsats med vilken de deltog i en «landsomfattande tävling i ICA-kuriren, Sveri- ges största tidning, 'Så bra till jul kommer. de — en fin julklapp) - r De båda ' duktiga, flickorna vi (Forts, å nästa' sid), ” sig dit, Hallandsärkitektens in= lägg kommer att debutteras Nnog= grant av experter på 'allemans= rätt I landets 2 0 Hallands - ljunghedar år. ett” ninne blott och -i 'st "innan ljungheden” kom till. fanns' det störa skogar, lades. och. lämnade. plats för just: ljungen. och av betydligt större intresse "skog på mossmarker? : » Det är den frågan, som Skogs- hade övertagit gården för 25 år vårdsstyrelsen i ' Halland . hår [sedan alltså omkring 1935 och sökt få besvarad genom aft vid 136, De gällde. då 'skogsodling på olika tidpunkter lägga ut skogs- | mossmarker och sedan vi dikat försök på mossar på: sin egen [lut ett område bredsåddes detta försöksgård i Egernahult i Knä- [med tall och gran, Det behand- red. - Det var också dessa, 'som lades på olika sätt, där det lades länsjägmästare” Bele "Bergström |ris blev det riågot bättre men demonstrerade på'sin sista tjänst- betydligt bättre där det gödsla- göringsdag, Demonstrationen des med aska. Det lades då från hade också trots den råa kylan 2 till 7 ton pr hektar. Men det samlat ett 75-tal mycket intres- är -er mycket dyrbar metod. serade deltagare. "=. "> "> Här kom: emellertid "plantorna — De första försöken här på som en vass och vi röjde 1956 Egernahult "lades ut genast vi l— det är emellertid redan fär- digt att ”röja om”. Även röj- HIHNINHGISN40 400000 " STARKE. ISAK från Veinge För amerikanarna var han den fruktade atleten — ”depn fruk- han i tidningarna, Ett av Isaks mest "bejublade kraftprov har ska salladssorter samt andra - Vid sina förevisningar i sam- s > s AMD - Veingeatletenis kraft prov ningen kostar pengar, ja, :det kan bli mycket dyrbart på sina håll.. Men 'som helhet betraktat gav dessa försök inte så mycket — där det inte" gödslades blev det nästan ingenting. > ” töGSIIELSS000040000000 > 1932 gjorde jag en studie- resa till England och Skottland berättade länsjägmästare Berg- "ström vidare. Där kom jag på en del nyare idéer och dessa har vi nu provat här. Vi kallar det för att plantera i omvänd ”torva. Man kan nog säga, att dessa resultat på vissa moss- marker lovar mycket gott — men vi skall inte dra allt för hastiga slutsatser och särskilt på högmossar är det inte så "säkert att det lönar sig. re "Bergström ös "grönskar" granä; : av” landskapet, "Att' det går att odla gran på ljungheden är inte' så märkvärdigt som av olika anledningar sköv- Men Ialland har också väldiga .mossmarker : är. frågan går det att med 'ckonomiskt utbyte ' oda ' FR Set ina "över stora Länsskogvaktare Ake Joha son i Torup demonstrerade då efter pekade, att det, går utmärkt att plantera tall och gran i dessa medan det inte går så bra med större tallplantor och lärk. Men torvan bör tas-upp'på hösten då det ofta är mycket svårt att digt på våren på grund av tjäle. Hr Johansson, som själv . var med på Egernahult redan när detta inköptes, påpekade liksom mossmarken är försök för fram- tiden. Det kan gå bra men det är inte överallt så blir fallet, Men här finns. dock granar, dubbel manshöjd. . : -— Det finns här i Halland massor. av skogsmarker, som är. bevuxna med: dålig och halv- dålig. skog och som: inte till- närmelsevis producerar vad den borde producera, slog hr Berg- ström fast. Dessa skall vi under alla förhållanden ”sanera” först innan vi ger oss på mossarna. Men det kan ju ' finnas många hemman, som bara har mossar (Forts. å nästa sid). Skogstävlande kallänningar == Le - . - N € - | röjde, gallråde, planterade 10 stycken yngre halländska skogsbrukare ä från Sinvångsdalen — som deltagit i JTUF:s riks! än ir 0 gen vår framtid” fick mottaga priser i distriktstävlingen för 2 Halland vid ea trivsam fredags, Det var idel nyttiga skogsredskap från i bygd I stocklastare ström "avslutade tekniken för planteringen . där särskilt en' av honom. själv konstruerad ' specialhacka kom ' till god. använding.' Han på-, - komma i mossen tillräckligt ti- ' länsjägmästaren, att försöken på : planterade 1954, som nu visar - gjörde åtor lycka .i Amerika.. tansvärde, svensken” kallades - Alex. Eklund här illustrerat... .kensyrungande applåder. band med brottningsmatcher na . brukade Isak bjuda fram två man ur publiken, De fick ta ett stadigt grepp- om Isaks lillfinger, varpå St utan störs r öda Iyfte de två männe: rakt | upp luften: Under publi- ö ursprungligen anmält sig-20 hal- länningar, av vilka dock hälften ej fullföljt den. Den syftade tilt insatser för skogsvård, vari även ingick natur- och viltvård. Det tll tillväxtborr samt skog som öv av jäg- mästare Bertil Liljequist i Skogsvårdsstyrelsen till de duktiga ” skogskarlarna. De tre främsta fick- dessutom diplom och en litografi av Harald Wiberg från Sv. Jern rässty SS ö oc - givare av pris var N relsen. 5 X e var imponerande siffror jägmäs- tare Liljequist nämnde i sin re- dogörelse för vad tävlingsdelta- garna uträttat under de tre åren. Hyggesrensning har utförts på 235 Till tävlingen, som sträckt sig ver en tidrymd av, tre är, hade : SA”mycket kan en gran på mossmark växa" på fem år visur . lä vaktare Ake J Torup, och visar med spiden på en grantopp på Egernahult, N ya f önste te MARIAKYRKAN ; Hälsing- borg har som vi tidigare med- delat fått ytterligare fem glas- målningar av moderna konstnär rer, Det är de i Laholm genom sin kyrkosmyckning väl kända konstnärerna Axel Olson och Einar Forseth samt konstnären Martin Emond, som" är mästar- na bakom de nya fönstren. - Bengt Olvång — konstkritiker — skriver i en årtikel: ALLA TRE HAR förut sysslat med fönsteruppgifter, men den ende som mäktat ge ett intensivt och helfiutet uttryck är Erik Olson. Hans två fönster tolkar andra och tredje artikeln. I det " första framställer han händelser ur Krist; liv samlade kring de tre centrala scenerna: födelsen, korsfästelsen och Kristus som världshärskare. Det andra visar den helige ande, dels som duva, dels som 'eldstungor som faller över den första kristna försam- lingen, och därovan lammet med korsfanan. I sidofälten helgon. Symboliken är klar och enkel, gestalterna stilla, ödmjuka. Scen ha och 33 hektar har planterats, (Forts ä nästa sid). fogas naturligt till scen och rö- relsen förs ständigt uppåt genom Laholms kyrkosmyckare SJ rarbeten av —!L "' en spiralrörelse både i form och motiv. Intensiteten i upplevelsen talar dock klarast i de: glödande blå och röda tonerna och i de . exalterat virvlande eldtungorna, Denna de okomplicerade for- mernas och. den monoktoma färgskalans ' uttryckskraft har han otvivelaktigt lärt av Léger, men målningen blir ändå ett- rent uttryck för Erik Olsons starka personlighet, "I motsats till de övriga har han helt byggt kompositionen på fönstrets egen form och tagit fasta på vertika= lerna. Denna strävan är så med- veten, att de i Légers anda to- nade planen bildar vertikala band... : EINAR FORSETH har bred- vid sitt tidigare fönster gjort cn framställning av den första arti- keln. I centrum har han satt Guds skapande hand och där- över den, tillbedjande männi- skan. Däromkring är placerade boler för jordelivet. Fönstren bryter sig starkt mot de övriga och även mot hans eget Mariafönster. Färganslaget är hårt och de meningslöst ut- (Forts. å nästa sid). ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.