y a gränsev och bomberna över de vereötrrevtvvv vyvYy wrtvtvrYYfTYYFYSYFTYT TESS Lr - é a — fAHOLMS TIDNING; — nos i in "Des ka skidpatrullerna blev legendariskt ryktbara genom on De fins 2 at förorsaka ryssarna stora förluster i de sn När Finlands sal = Fti historiskt 20-årsminiie 0 I ÅS första homberna över Helsing- "fors, Viborg, Kotka, Hangö... det lilla Finland var I krig med den väldiga Sovjetunionen, Förspelet hade varit "kort och dramatiskt, Den 12 oktober började rysk—fin- "ska förhandlingar 4 Moskva med Paanlkiv! som ledare för den finska delegationen, varvid Sovjet begärde "on del av Karelska näset, vissa öar I Finska viken mot vissa landom- hyle, Den 21 I samma månad blir -det ett förnyat sammanträffande, varvid de ryska kraven. utökats med 'gryendering av, Hangö på .vil- « ken begitran. finnarna den 9ide nö- vembor :sväröde' nej. Läget "tillspe> sus hastigt,. Molotov beskyller fin= PAA för "elt-grinslptermezzo' 'och kräver utt finnarna, drar tillbaka « Mlna "Wuppdér 725 km från gränsen på Körolska näset, Vi fir nu frammé -vId den 28 november. Två! dagar senole! uppstger Sovjet ”Icke-an= Reoppspakfen med Finland, bryter " följunde dog de diplomatiska' för- hindolserna "med detta land, öch ehxen 'direftor, — den 30 novem- "ber aTltER > KAN ryska truppér över fing ie rade bla: Md tal av sina internationella konven tioner och utlästelser 'samt 'angri Sovjetunionen har undertecknat. . Föregivand: behovet "av. derhandlingårna" att få lar. av Finlånds' territorium, F ka städerna börfar falla, = "53 Finland var I stort sett oförberett, ov "ering av gränsbynrna hade ej ligt rum. och började; nu 4 höst vorkställas, men hann ej helt" gö- nomföras, och många kvinnor, barn och åldriogur föll I ryssarnas hin= dor; "md mobiliserade, den 72= årlge "sarskolken Gustaf. Man- nerhei ss. olev finsk överbofölhava- re, och Inledande" strider började omedelzart, Redan. den 1 decem- ber bildades en finsk samlingsre- .Reoring.med Ryti som statsministor och Tannar som utrikesminister me- dan ryssarna -tillsiltter » en finsk "folkrexoring” 1 Terijokai under den kommunistisko förrädaren Kuusis nens ledning, På finsk begtiran in- . kallades NF den 3 december för att bilägo den finsk-ryska konflikten och den U:de utosluter Folkför- bundet Sovjet och uppmanar sina modlemmar att hjälpa Finland, som Ju dock, frånsett en del frivilliga, "fick utkämpa striden utan rent militär hjälp från annat håll, Än- nu sedan det ryska anfallet kom- mit, strävade Finlands regering In i Yet sista till en fredlig lösning fven genom hänviäadelse direkt till Sov= I Mon också detta initiativ lämnade "ryssarna obeaktat, in ä förtroendefull grannsämja däri till ömsesidig fördel= "> > Sedan ”Ryli även talat om: Fi D nat med. =. s Rytis radiotal efter krigsutbrottet ” "Den 8 december, samma dag som Fyssarna besatt den finska ön Hog- "Mad Vi slipper se "| tral hållning — icke Tskäl, kan man väl säga! ”Ett folk är i fara, Du kan hjälpa” de ör dorna Xh d d. ktioner icke heller av någon annan någon- ting mera än ätt få leva i fred. Det Inser; ätt Finland på grunil av sitt geografiska läge alltid kommer att förbliva . granne till" Ryssland, 'och' det förstår «<ekså, att en god" och a snabba framstötar och sin förmåga i lädda ödemarkerna, N ” stön ITYen 20 november 1939 föll dejland, klargjorde statsminister Ryti D i ett radiotal situationen. Han ytt- ”Utan att vi på något sätt givit anledning därtill, har Sovjetunio- nen hänsynslöst brutit flera med oss ingångna avtal och ett stort an pit oss längs hela vår gräns, på land, till sjöss och 4 luften... Den har därvid använt alla den moder- na teknikens förstörelsemedel, för. att förlama, vårt folk och förinta dess existens, som en självständig, a oberoende stat. Oskyddade. städer och bosättningscentra har bombars derats-' från - luften, kvinnor. och barn ha”beskjutiis med maskinge- vär, allt sådant sor i humanitetens narmn förbjudits gehom internatio- nella, konventioner,. vilka . också större trygghet för. Leningrad 'och Sovjet- unionen fordrade ryssärna under de "på deras initiativ inledda un- vissa ' de- & landa försök-att nå.en fredlig lös-' ning, 'om; Kuusinens förräder m m, fastslog han fska: folkets enhälli-' Ea vilja att försvara sin frihet. "Finlands: erövring blir ingen på- radmarsch, utan kommer att för varje steg fordra tunga offer av angriparen”, sade han bl. a'och mun kan icke påstå att detta var överord, 'ty sannolikt kostade detta krig "ryssarna betydligt mera och gav dem mindre än de hade räk- Recktionen inför det ryska an- fallet var i Sverige helt enkelt våldsamt. on våg av sympati från vriga nordiska folken till brö- på andra sidan Bottenhavit ov av olika ih k so] borg: samtidigt som England och Som bekant kämpade finnarna på ett sätt; som väckte hela värl-' dens beundran” och vann många lysande segrar, I mitten av decem- ber slog de tillbaka ryssarna i det blodiga slaget vid Suomussalmi och s dagen före julafton vann de en stor seger vid Tolvaiärvi, men i börian av fanuari var de' finska försvaret hårt trängt och president Kallio vädjade om hjälp i radio, samtidigt som Helsingfors m £ städer utsattes för nya häftiga fygantall. Den 11 januari "utlovar :I Sverige största möjliga humanitir hjälp åt Finland, samtidigt som riks- dageu beviljar stora anslag åt vårt exet försvar. Sovjet beskyller så- väl Sverige som Norge för oneu- alldeles utan så Tyvärr hanh frivilligkåren till fron- ten så: sent; att dess betydelse med hänsyn till krigets art och omfatt-. ning "blev: relativt ringa. En del av frivilligkåren fick sitt ”elddop” sam. ma”: dåg soi freden slöts och fö lorade"då"ett"stort antal man i döda > och sårad Men deras insats upp- amlingen bildades t ex av - inter för hela det s ki sations-Sverige”; Det-svens-.. ka' ställningstagandet i kriget var för övrigt inte bara ideologiskt. Det - var "ju,,en, rått allmän åsikt att: Sverige, skulle bli nästa steg, sedan . Finland + fallit. — Frivilligfrörelsens . slagord: ”Finlands sak är vår" om fattades av de flesta.” fe lr ERROR vr 1 vt Det bittra slutet” > a "Men Finland föll icke helt, ehuru > det" förlorade kriget. .Dess militära . skickliga "försvaret hade trots allt icke, varit förgäves, Kampen var seg . WT den sstå” Den, 17 januari blev; jen" rysk > reträtt: vid: Sallå i norra Finland, den 24 januari” slog finnarna; tillbaka häftiga ryss? ka angrepp på ”Mannerheimlinjen”.' och: den 30 januari bombarderade i finnarna Kronstadt. M n i längden kunde finnarna ej härda ut :mot' övermakten, I februari inledde rys- . satna en: offensiv på Näset. Fin land begär militär hjälp från Sveri-.. ge: men: får "avslag, 'medan "ryssar=; na inkellar två nya årsklasser och förstärker sika trupper "även i öv" rigt' både :kvantitativt och kvalita tivt. Efter en sista större finsk fram=7, gång. narr "om Ladogi.:18 februari 26 "februari" utrymmer finnarna: Björkforten och är på reträtt över. hela Näset." Ryssarna insätter ytter-. ligare."trupper av högre kvalitet, - särskilt kraftigt artilleri, un 'Den-2-mars anfaller ryssarna Vi ' Frankrike. gör en, förfrågan hos svenska och norska regeringarna om genomfart av trupper till Fin- ' land, vilket under de två dagarna avslås, Den 6 mars lämnar Finland genom svensk förmedling Sovjet ett. fredsanbud och Paasikivi Teser till Moskva, Def 13 mars under- tecknas freden i Moskva, då Fin= land avträder hela Karelska näset, " Viborgs stad och Viborgska viken jämte öar, Ladogas västra och nor= ra kustområde samt städerna Kex- holm och Sordavala, området öster om Märkäjärvi och Kulajärvi kyrk- by samt en del av Fiskar- och Strednihalvöarna, Vidare förband sig Finland att på 30 år till Ryss- land utarrendera Hangö med om- ' kringliggande sjöområde. — I det följande kriget med Ryssland 1941. 14 återtogs Hangö, och i freden i Paris 1947 bestämdes att Ryssland i stället skull: arrendera Porkala, . Finnarnas hjältemod Slutligen må nämnas att de be- rättelser om de finska soldaternas - Det är hart otroligt vad de stora vordjuren finner sig i ifråga orm dressyr. Se bara hur snällt den sto= . VT ligern sitter | gungan och liter domptören sätta igsag den, Men lyckhytvis kommer vi här i Sveriye 4” 80 förskomas frin ett se midana AunukEr för fremtiden, slag sattes igång .under parollen "Ett folk är I fara, — Du kan hjäl- pa!" De märkligaste aktionerna var dun svenska Natsonalinsamlingen för Finland, som vid slu:redovisningen nådde upp till över 43 miljoner kronor, och frivilligrörelsen. Chef för den svenska frivilligkåren blev feneral Ernst Linder, Vid krigets slut räknade denna kår 8.00 man, verav 335 worrmän, och ytterligare 0 var just anmälda för inträde. ga insatser under vinter. kriget, som var så omskrivna me= dan detta pågick, väsentligen byggde på fakta, - Den finska motståndsförmågan be rodde, enligt militära experter, inte bara på finsk ”sisu” i största all- mänhet, utan också i hög grad på den oerhört fasta diciplinen i fins- ka armén, grundad redan genorma chefernas hårdhet under fredsut- bildningen. =. " : > O Carleson Se é sin bok - Morup . 1871—1951, "Kyrklig kommunal = historik” tyder rektor Hilding "= Noréus möjligheten att en berömd Tegnér- 'dikt, . Nattvardsbarnen, skulle ha anknytning till Morups kyrka. Hans . uppgift är byggd på en god käll nämligen ett uttalande av ärkebi kopinnan Anna Söderblom, som i.7 samlingsverket Min Mor, del I, sid 226, säger, att hennes mor vid mit- ten av 1800-talet fått konfirma-. tionsundervisning hos prosten Ed- gren i Morup, och att ”det berät- tats, att det var till hans kyrka Tegnér en gång kom och blev in- 'spirerad till sin mäktiga dikt Natt- 'vardsbarnen, (Uttalandet förekom- mer även i memoarboken På li- vets trottoir.) Ordalagen är försik- tiga. Kan vi möjligen komma fram till absolut visshet i denna fråga? Vi skall försöka bena upp probles met, . - H STA en Esaias Tegnér var prästson från Märmlandsnäs,- Han var född -1782, blev tidigt faderlös och fattig, bör- jade studera i” Lund" 1799, blev snart nog en lysande stjärna på Lunds akademiska himmel, profes- sor 1808 och biskop i Växjö 1824. kar och bilder, Otvivelaktigt till- kom dikten under senare delen av år 1820, och Tegnér, som var präst- vigd, har lagt fram sin syn på vis- sa religiösa frågor, främst förso- ningsläran, d v s frågan om hur vår synd skall kunna sonas. Dikten visar, att han hade en icke fullt renlärig ståndpunkt. Aktuella fi- losofiska tankegångar kommer ho- Har Morups kyrka inspirerat =. | vardsbarnen Av filmag Bo Wallé: = seden Nattvard således ingalunda isolerad i Teg- f nérs produktion, ' . ” rups kyrka kan ha spelat, Vi frågar först: Är det möjligt att tänka sig, att Tegnér gästat den? Ja, omöjligt att han före 1820 besökt Morup är det inte, På- sina resor -mellan ”Spelet på Härnevi” -.; i jongs Toman, har utkom= mit ön Folket I Bilds förlag, Författarinnans , namn är , knutet i erna folklivs- och var=. i . Hon har en klar, j KE leverne. ”Spelet ”jintager en felat råkap rit Spongs författarskap, man "öm arbetet och kärleken, ännisk och gener el ppen- , helg och söcken.. Romanen uppeis barar en ingående" människokänner dom och en berättarförmåga, in fångar läsarens. hela: intresse Hin början till slut. B: kpriset är h »”Till Tabbas” MN a heter Willy Kyrklunds skildring äv . en resa till Persien, där Tabbas är en liten stad i det solbrända öken? havet och en sinnebild.av Persiens sjunkna storhet. Men skildringen är även ett stycke kulturhistoria och en kärleksförklaring till den persis=." ka: kulturen. Resenären hade inte lätt att nå målet. Då det. besökta . området sedan 1827 delvis går gen= om av ryssar behärskat" land, og det en rundlig tid att' nä den orientaliska verkligheten, -. vin . å ömliv författaren. mé synt re Få äga der en bild Bonnier: förlag, 11:50, ät Nya visor och ballader av Evert Taube :. . we har ' uth it under samlingsru=-- briken ”Och skulle det så' vara”. Musiken är satt av författaren och Gunnar Hahn och teckningar gjorts av Ellinor Taube, Antalet stycken är en ro= em vi Men vi återgår till den roll Mo- nederlag var icke så stort att det,..| : a Ikunde ' berättiga till” en "kapitula='”] '| tion- utant villkor, Det tappra" och ” " Kyrkan'stod som 'en blomsterparterr: : ”""grönskade ännu en gång, som fordom staven för Aron." fick ”ryssarna” alltniera" övertaget, jGudstjä Han dog 1846. I våra dagar är han kanske mest känd för den fornnor- diska versberättelsen Frithiofs 'sa- "ga .(1820—25) och den av platonsk idealism burna dikten Det eviga (1808). Men de gånger, vi citerar honom ur dessa eller andra dikter lär många, ibland sker-det kanske 'utan att vi vet om det. Och under hela 1800-talet var han en för de flesta obestridd nationalskald,".. : Den stora dikten Nattvardsbar- nen ” publicerades - vid > årsskiftet 1820-—21. På mäktiga hexameterryt- mer målas bilden av en svensk landsbygdskyrka vid det högtidliga tillfälle, .då ' en . grupp : unga en pingstdag konfirmeras. och samtidigt går . till. sin' första nattvard. Deras lärare håller ett: gripande .tal till dem, fullt av: djupa Fel sa tan- i försoningsverket, Guds son hi skrivna Försoningen, som slutdikt i Frithiofs saga, säj samma sak än tydligare: se försonar ej, - » Även: med sådant, som . .Tegn skrivit. tidigare i -predikans: ell --Ur Tegnérs Nattvardsbarnen. " Pingst, , ” stod : vitmenad i mörgonens 'sken. På spiran av tornet, ” prydd med en tupp av metall, vårsolens ' vänliga” lågor glänste som tungor av- eld, dem Apostlarne skådade fordom, i Klar var himlen och blå, och maj, med. rosor i'hatten, :-: "stod i sin helgdagsskrud på.landet, och vinden och bäcken ; susade glädje och:frid., Gudsfrid!, med rösiga Jäppar ; - i viskade: blommornas folk, och muntert på gungande: grenar fåglarna sjöngo.sin sång, en jublande hymn till den högste. . Kyrkogården var sopad och ren. Så grann som en 'lövsal - > stod dess åldriga port, och därförinnan-på vart järnkors ; > - » hängde en doftande krans nyss bunden av älskande hände änryckningens dag, var inne. Den lantliga: kyrkan . övhyddones högtid ” + såg man i levande bild. Ur adliga vapnet på muren ; växte 'en "buske av löv, och predikstolen av ekträd Bibeln 'därpå var sållad med blad, och försilvrade duvan, fästad -inunder dess tak; ett halsband hade av sippor. Men i koret framför, kring altartavlan av Hörberg - kröp en ofantelig krans: ljuslockiga, huvun av änglar - tittade fram; som solen' ur moln, ur det skuggiga lövverk. | Mässingskronan jämväl nyskurad blänkte från valvet, -. +: och i stället för ljus pingsliljor i. piporna sutto. : : örjar. Församli sjunger en psalm 'av Wallin ' till Luthers koral. Så kommer prästen: , Peta st ts Se, då trädde där in i kyrkan den väldige lärarn, sa nt Fader hån nämndes och var i fö li k lig enfald ; klädde från huvud till fot den sjuttioårige: gubben. Mö vr : Vänlig: var han att se; och glad som bebådelsens ängel ”- gick han bland skarorna fram, men därjämte tänkande allvar . "låg'på hans panna så klart, som på mossiga gravar ett solsk ” Som i ingivelsens stund (en. aftonrodnad som bleknad : skimrar i människans själ ännu av skapelsedagen,)' sc >. konstnärn, himmelens vän, sig tänker Johannes på Patmos,” > grånad med blicken mot himmelens höjd, så syntes den gamle. v sådan var ögonens glans, och sådant lockarnas silver. VE Han Zonfirmanderna kommer in och går upp i koret med pråsten. förhör dem och håller sedan ett långt tal till' dem, i vilket han blan annat säger: - Men vt TA i se I it ” Ack! Han är kärlekens Gud: Guds röst var icke i jordskalv, icke i eld eller storm, men hon var i den susande fläkten. .. ” Kärlek är skapelsens rot, Guds väsen: oändliga världar - ligga 'som barn vid hans barm: han skapte dem endast fördensku! Endast att älska och älskas igen, han blåste sin anda". in i det slumrande stoft, och upprätt stod det och lade - . Släcken den, släcken den ej! hon är andedräkten av livet. . Kärlek är liv, men hatet är' död. Ej fader, ej moder, | > älskade eder som Gud, ty, att I må salige varda, gav han sin'endaste son När han böjde sitt. huvud i döden; firade kärleken glad sin triumf, fullbordat var offret. får en ingivelse och beslutar att låta dem omedelbart gå till sin förs- ta nattvard. Han håller ett nytt tal och säger på ett ställe: .. oc Neder till jorden han steg och förklarad vände han däj icke från hjärtat likväl, ty där lever han ännu i Anden, ' älskar, försonar alltjämt. Försoningen varar som tiden, Därför, anammen i dag med vördnad dess synliga tecken! ” "Tecknet är dött, om ej saken har liv. Det eviga ljuset". +: är för de blinde ej till, men det föds av det seende ögat, Icke i bröd och ej heller i vin, i det renade hjärtat : ligger förlåtelsen gömd: uppsåtet till bättring allena adlar de jordiska frukter till himmelska ting, och förtager 7 Synden och syndens lön Blott kärlek med öppnade armar, ångren, som gråter och ber. den prövade biljan vars gull går Sovrat ur lågorna fram, med ett ord den försonade mänskån ” bryter försoningens bröd och dricker försoningens vinkalk. rån, oo VILL NI LÄSA OM med modern stavning. < nom att. trycka på den 'enskil- da människans egen avgörande roll visserligen lidit och dött för oss, för att rena oss från synden, men vi måste själva se till att det blir någon verkan i vårt eget hjärta, och detta sker genom ånger och bättring. I den ungefär samtidigt som : insatts "Men tecknet är ej saken, det ” vad. själv..du brutit, gäldar ingen I ann för dig)": > diktens "form, "hänger tankarna i handen på hjärtat, och kände det varmt av den himmelska lågan .. - Efter talets slut skall prästen skiljas från de konfirmerade. Men" han ' Nattvarden begås och den gamle skiljs från sina Triungar, Dikten skriven 1820, publicerad 3/1 1821. Citeras eiter 1847 års upplaga men Värmland o. Lund kan han ha rest västkustvägen. . Men det torde ha varit mindre naturligt för honom, och det var nog över huvud mind- re naturligt då än nu. I varje fall finns det inga bevis för' att han |vare sig som student eller profes- sor besökt, Halland." Däremot vet many; att han gjort det som biskop, men det var som vi sett efter 1824, "Vi frågar oss vidare: Vad kan vi få ut av beskrivningen av kyr- kan? Vi finner att den kyrka som skildras, är en. traditionellt idyl- lisk landsbygdskyrka,;med : dennas tynviska kännetecken Att fastställa; ar Es hur Mörups -k: "| på "1800-talet ä wu, Den gamla,” säregna kyrkan bygg- des. enligt. Noréus' fullständigt -om 1804. Torn : fick .den :1812.: Kanske hade den torntupp, 'mässingskrona, prédikstol' av” ek. med” silverduva och” vapensköld" på väggen, ' kan- . |ske inte ”Det har. jag inte lyckats få” klarhet i. Dess: inré 'omdanades successivt under den följande tiden. Tegnér nämner ” en » altartavla ” av Hörberg. .Någon' sådan har Morup mig veterligt ej haft Men Hörberg var den som påsden tiden naturli- gen, skulle nämnas 'på' tal. om kyr- + | Komåleri, -, liksom.' Wallin -'skulle nämnas som psalmdiktare. Båda var lika berömda och: flitiga, var i sin art, Några verkliga bevis för eller émot ger allt detta ej, och en -in> gående , detaljforskning / skulle ej år er är 11. Den tonsatta inledningsdik=.. ten rör sig kring temat att inte allt. är sådant det ter sig eller synes , vara. Förlag är Bonniers och häf=" tets pris 12:50, ot rv då kan reflektera på är "prosten : Carl Gustaf Meuller, född i, Var= . berg 1752, . pastor. i. Morup' 1807; kyrkoherde där 1809, prost 1815 och .' död 1828. Han. sägs ha varit känd som en lärd 'och' ivrig ordets spri= 7? dare, Han skulle, som vi märker; - ha varit i 60—70-årsåldern när Teg= nér.. kan .-tänkas. ha besökt hans - kyrka, och .det stämmer ju rätt väl, En: konfirmation. här :på .västkusten i var kanske lika "värd att, upplevas on under Meullér 'som. uhder 'Edgren, till 'vilken "Anna" Söderbloms : mor ” sändes, Fortfarande finris det alltså : i ;och. för. sig inte någonting, som direkt" hindrar, att Tegner ka a besökt , Halland, någon" "pingst "vid - en konfirmation hos den uppskatta= " de' prosten Meuller' i Morup” och - tagit intryck därav, ". Un : Men. det finns, heller: ingenting +: som. bestyrker. det, Själva tankein= nehållet i prästens tal är uppenbar=, > - ligen Tegnérs eget, Det är en spe= gel av hans även i andra samman, enad hang framl religiösa nn gar. Något bevis för att Tegnér be= sökt Morup finns inte, Professor , Algot Werin, en av våra allra främs= ' | NN ta Tegnér-kännare,. har :meddelat', :. - mig, att han inte känner till någo I kunna föra 'oss ärt längre; att kyrkan kan ha. rUp. «eo. a "I den mån man 'ha rit den i Mo- . diskuterat den här saken förut, har man före- ställt" sig, att Tegnér tänkt på nå- gon av sin barndoms kyrkor. I ett versifierat " förord till. Nativards- Ingenting bestämt hindrar således, i tillgängliga Tegnér-papper, som, . talar om. besök i. Halland före bi= skopstiden i Växjä Vidare är kyr: . | kobeskrivningen — troligen avsikt." ", ligt — allmänt" idylliskt hållen, sammansatt av klichéer "som kan passa in på ungefär vilken lands bygdskyrka "som helst, På Morups. .: kyrka stämmer. den inte in på.nå=, t4, got iö fallande sätt. Går vi til barnen säger han nämli a " "Ack; i var själ en hembygds 2 av 0 > bilder glöda, > mér blå är himlen där, och ni : » rosorna; 'mer röda.” -.Och så återkommer den: blå him- len och rosorna (i maj!) i samband med : beskrivningen -av -kyrkan inne i dikten. Men” det säger inte :så mycket, och 'man har inte vågat sig på att binda dikten vid någon 'be- stämd kyrka på Värmland eller prästgestalten —' den silverhårige, vördnadsbjudande åldringen "'. finner vi något som närmast är en” tidstypisk.schablon, v. ” Efter. vad, man. sagt mig, slutligen icke någon levande, lokal. tradition finnas att bygga på. Nå= BON annan uppgift är den Söder blomska har man inte: att hålla sig > Angående bakgrunden till ärke= | någon annan stans i Värmland, där Tegnér vistades efter faderns död. I den mån man” nu tänkt sig, att barndomsintryck ligger bakom, har man nog förutsatt, att det är stäm- +) ning. mer än” lokal, som Tegnér . | återupplivat. NON -- På kyrkobeskrivningen kan man således "inte. bygga mycket, Då återstår prästen. Han framställs som en sjuttioårig, vördnadsvärd man, Prosten Johan Fredrik Edgren, som Anna. Söderblom talar. om; kan detta inte syfta på: Han var visser- ligen, efter -vad det vill synas, en lärd och aktad mån, men han var född 1797 i Amål och han kom som. kyrkoherde till Morup först 1844, Någon tidigare tjänstgöring i 'andsbygdskyrkor nämner ej matri- keln för honom. Som 'vi erinrar oss tillkom Tegnérs dikt. senast 1820. och den kan alltså ej avse någon kyrka; som hade Edgren som präst. Anna Söderblom skriver ”hans "I kyrka”, vilket således måste tolkas på annat sätt. En möjlighet är då att uttalandet skulle innebära, att Tegner skrev om en för honom och 1 Edgren gemensam barndomskyr- ka, vilket är tänkbart med hänsyn ;| fill Ämåls läge i förhållande till - | Värmlandsnäs Men troligt är det "] inte. Den hypotesen skulle i varje fall. fordra, en - särskild. undersök. Ning, om man nu finner en sådan påkallad. - . «| En annan möjlighet blir, att or- den "hans kyrka verkligen bety- der Morups yrka men under en antal herde, Den enda Piöst man SÖDRA HALLAND OCH SYDHALLÄNNINGARNA = LÄS LAHOLMS: TIDNING £ Anna Söderbloms u - korresponderat med anslisekreterare Jan” Olof Söderblom, som vårdar farit lepapperna, Han säger sig icke kun= na bekräfta det. Han kan ej erinra sig ha varken i tal eller skrift mött. denna tradition på arfhat sätt än på det citerade stället. Han menar, at: moderns försikfiga, i'förbigåenda fällda ord genom själva sin formu= ” lering tyder på'att det rör sig om, en vag familjetradition, som hän. ger ihop 'med den tidstypiska och i nom familjen blomstr n kulten, > - På sakens nuvar måste jag därför" rimligen kan hävda, att Tegnérs i Nattvardsbarnen . "kan förbinder : med Morups kyrka, Det är natur= a ligtvis trist att komma till detta : negativa resultat, . men : det går knappast att komma ifrån den slut. satsen. st talande har j hennes son, ande ståndpunkt : En förklaring — till - traditionen. 2 skulle" kunna vara denna: Under : Meullers tid fanns en altartavla I Morup med Den heliga nattvarden = ” som motiv. Den utbyttes under Ed. ' frens tid mot den: nuvarande, Kanske har några resonemang i prästgården om denna tidigare tav. Fr : la och dikten Nattvardsbarnen. blandats samman av den Unga gäs. tande konfirmanden: och så blivit en" familjelegend. 'Visshet härom kan vi knappast nå... «>. of ' Har emellertid någon av tidnin. - sens läsare något uppslag till yte > terligzare belvsning-: jag tacksam få veta det, :. 3 av frågan, är 15 torde eu vi ande Tegnérs :- anse, att man icke". >. « i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.