Greve Stenbocks Ur Laholm DAN I BÖRJAN av. 9:de århundradet var och: bley " södra Halland skådeplatsen för a . striderna, mellan Birger Jarls | a ; med "krigsförklaring, . som , kom. N | tare > 'söner och var”sedan med kor- Uppehåll fram till - - eller ; längre - « krigs skådeplats ända "freden" i, Brömsebro 1615. Det "var ett urarmat Halland som : Sverige fick mottaga. Bönderna var genom hoveriet till danska adeln nästan trälar, som ge- nom godtyckliga pålagor pres- sades till det yttersta.” > c "Många fychallänningar hade "i slaget vid Kattarp utanför berörs i' denna artikel UC CPER BRAHE den yngre hade . tagit ledningen ev, det svenska försvaret, och: det blev greve, Per, :som -fick chansen'att slå danskarna tillbaka. i |: slaget. vid--Gerevads«bro i: augusti" månad 1657.- Redan is juli hade-Per-Braheimdsätt DZAoNA med svenska trupp men det var ont :(om mat och foder i: den. sydhalländska -"staden,. och Brahe fick 'genast bryta upp för att anfalla | "Skåne. (På: bilden' Per.. Brahe, som han framställes på en + målning av David Beck): Den herren i denna krigsskildring GUSTAF . OTTO STENBOCK. Han var fältmarskalk och framgångsrik krigare i det polska fälttåget. kom han till Sverige för att föra befälet mot Danmark på den halländska: sidan. Den 3 oktober besegrades Stenbock - > LT:s: JULLÄSNING T som uppehöll sig på Hallands- ås. . Männen var beridna, så ' att de lätt kunde förflytta sig... Redan den 16 juni var man, färdig att med en skara av 120 man övecfelia "och plundra landsdomaran Magnus .Duze!s på g n. Laholm skulle enligt äv 1649 ha 130 man, men staden hade en=. dsst 30 men gamla" soldater. - Till hjälp hade de 28 ryttare, men först den 20 juni fick «NAN en förstärkning med 260 man från Östgöta. kavallerire- . efter Gustav Horns död andra greven och krigs- från södra Halland är I juli 1657 Laholm... BL a det slaget: måst överge sina gårdar; och de sökte med tiggarstaven i "hand skaffa en bit bröd. Aker- jorden här nere var ringa, och . avkastningen av brödsäd räckte -ej till utan säd måste impor- teras.” I ' de västra delarna i' '- Hallands ' södra del'blev åk- dd :' kan hade grasserat. "freden i Brömsebro blev det ” sa garnisoner blev en tryckan-/ Ko 'pektive städer. - rarna förstörda: genom svåra sandstormar, och boskapssju« Genom angeläget att anlägga garni- soner i städerna . risken fanns för ett nytt krig, o. man visste, att. den nyförvärvade - provinsen alltjämt hade sym- : ”-patier för det land, från vilket det nyss blivit bortryckt. Des- "de börda för bobgarna i res- Laholm . var "den stad i Halland, som mest lidit "av krigets olyckor” och knektårnas” våldsamheter; : ; 1644 vär slottet i ”Lahölm:'be- ”lägrat;' säger borgerskapet i en" inlaga; som' man ställde till re- > geringeh år 1653: ”Da. affbren- "des alle de. Gaarder och Husse” 1 Staden, som i de thuende fö rige” Tldebrandt: Bleffue" fors-. haanede; säavel. .som Nogle aff "de Gaarder, som Brende i den Nestforige ' ulöckelige :vaäde- "älde”. Till och med efter och Coobiända av krigsfolket, - 7 Länge fick" ej. Haljand: njuta: "av ”den ingångna freden: Rel dan 1657: var, Danmark” färdigt” ? riksdrotsen Per Brahe till han- da dé, Avjuni då han "vistades id Swen" -Pövelsen,' av: danskarna hade värvat en” "del tilll krigstjänst "utskrivna ”Gölnge-" NN hövdingen”, som på "uppdrag "drängar: ock bildat en friskara, j gemente. Denna styrka försök- le angripa Swen Povelsen men "måste. uppge försöket. Under tiden hade Halmstads och Var- bergs fästningar torstärkts med ” manskap och kanoner. ' EN '30' JUNI beslöt Per "Brahe att tåga från "Bre-'. ”dared ” mot Laholm, och den 6 juli hade ham fått 2045 man förlagda" i den sydhalländska' . staden! Under juli fick Brahe ' "förstärkningar så. att styrkan uppgick till 3000 man, men, då fouragetillgången var knapp beslöt man att ej längre. upp- . skjuta anfallet mot Skåne. ' Danskarna hade under tiden" Sva irta Hunnit Organisera ' sig, . och snart 'var strider i full gång. Men här som i Halland var det ont om livsmedel, och Per Brahe fann :det klokast att in- te. stanna i Skåne. Den 13 «augusti började. han återtåget över Hallandsås, förföljd av de danska trupperna upp mat Laholm, varvid en strid upp- stod vid Hemrmeslöv. Den 20 augusti lämnade de” svenska trupperna Laholm och tågade mot Halmstad, och den 26 augusti gick 1000 danska ryt- .tare över Lagan och red ända .. fram til Halmstad; Nu hade . från olika "håll kommit för- stärkningar till den svenska hären, som i slutet av augusti uppgick till omkring 6000 man. Den 31 augusti klockan 6 på morgonen - bröt den svenska” hären upp från Halmstad, och. vid : middagstiden hade den hunnit. fram ,, till söder om Eldsberga kyrka och stod "framför Genevadsån. Danskar- na hade den 30 augusti upp- » hävt belägringen av Laholm 7 och tågade mot Halmstad. "Den ' svenska fronten sträckte sig från . Genevadsbron, besatt av 350 man infanteri, ända ut till. Tönnersa. Då svenskarna fann, att det var. svårt” att" hålla ställningen, ' brände de bron. 'Under stri- dens. gång lyckades de emel- - "lertid få övertaget, och kloc-' kan ,10 på . kvällen började .. danskarna återtåget 'och kom under natten till Laholm, stack » lägret i brand och stannade en bit söder om Laholm. Den 2 "september. var de:samlade ba- kom Stensån. Svenskarna be- satte Laholm. Greve Gustaf Otto Stenbock, som nu anlänt till krigsskådeplatsen, beslöt i: samråd . med. Per Brahe, att: inte inlåta sig i strid med dan- . skarna utan att i stället för-" lägga' operationsbasen till Skå- - he genom tillbakagång: över - Lagadalgången. till Markaryd och. därifrån. vägen, över, Fa 'gerhult '”öch. Örkelljunga. ' Dén,' 7." september "lämnad hären: Laholm: och kom” fram” sc till trakten - av : Örkelljunga. Här måste Stenbock efter en - del, strider draga sig tillbaka” till: Markaryd "den 1 oktober för att därifrån längs Lagalin- : jen "rycka 'in i Halland, ' Att stanna i Markaryd för att låta” ' ruppen vila var inte. möjligt ; på grund av den ringa tillgång - på mat och foder som : där fanns. .: Boskapssjukan hade 1655 grasserat i Sunnerbo, All- bo, Kongd och Uppvidinge hä- - - rader. För att i detta samman- hang belysa traktens tillstånd : må här i förkortning anföras allmogens besvär för. Sunner- bo härad till. 1660 års riksdag: : ”Stormäktige Konung etc. — N Deras Kongl. Maj:ts kunna vi. fattiga skattedragare i Marka- . ”ryds socken, i Småland aller-. . underdånigast ej förhålla huru som vi år 1657 av hela Kon-” gens Armeé alldra fientligaste äro angripna och icke allenast all wår egen- dom, med boskap och all an- ': nan lösöre alldeles från oss ta=, git, utan största delen af soc- | DETTA GAM S vid" Genevads bro år 1657. Per kildrar slag och slagordning vil : . DA KOP FSI brön och” lyckades slå danskarna tillbaka. - som var i" Danmark: på | dag vid: Kattarp - s krigiska 1600-talshistoria > ig Ken uppbränt, därigenom vi uti så stor nöd och fattigdom rå- kade, att vi samtliga med våra hustrur och barn nödgades ta- ga till. tiggarstaven i handen och bedja gott folk om ett stycke bröd tjll vårt livs up- pehälle i Jesu namn vår Gud allsmäktig år 1658 gav öss fred, begovo vi oss till största delen åter till våra ödesgår- dar och Cronans platser igen '— fick Markaryd all sin egen- dom fråntagen och till största delen afbränd”. DE 2 OKTOBER var det danskarnas tur att på nytt rycka in i Halland, och radan den 3 oktober var hären upp- -ställd på Lagans norra sida. För att stänga vägen för Sten. bock. tågade 'danskarna österut efter ett par timmars marsch nått området strax” väster om Kattarp. Stenbock; som från Knäred genom Lag "de mot Kattarp, begick här en otrolig dumhet. Då han med hela hären utan noggrann rekognosering kom fram till Kattarp mötte han där den danska hären uppställd i full slagordning. Här uppstod strid och en :del'av den svenska truppen råkade i panik, Det ' blev svårt att hålla svenskar- na samlade, men man lycka-. des uppehålla danskarna ge- Hmm inn Mn In Ludvig Mårtensson NN nom att med en trupp från det intilliggande berget med eld- " vapen tvinga ' danskarna ' att : inte förfölja de flyende; Här - led Stenbock kännbara förlu- I stex, omkring 200 mi n mot danskarnas: 100-Att” "omgrup pera trupperna i denna, olå diga terräng, var . omöjligt, dett; så.. mycket mer, som. dessa trupper: .var i ett . bedrövligt : ” skick, då de i Skåne. varit ut- satta för. svåra umbäranden. En stor del av hästarna hade + YI stupat och de' som, var "kvar dåligt. skick," Det var” inget annat att göra för Sten- ” , var: i bock än att i skydd av mörk- ret natten” till. den: 4. oktober: » tåga samma väg tillbaka, och - truppen stannade inte förrän : till ”Traheryd”. I > den kom stället för att förfölja de flyen- de svenskarna tågade danskar- na norrut. och gick den 4 oktober över Genevadsån och - . stannade under natten i Elds- berga, För dem var målet att: erövra Halland med hjälp av” den norska hären under Krab-" be, som genom : » Västergötland : 5 oktober ihade danskarna hun- 7 nit. fram till Nissan, men då broarna ' var rivna förlades huvudkvarteret till "Snöstorps rästgård. Erik Stenbock hade och - ställningen var mersam.: Den i Traheryd stå- Ez Kungsgården . och troli- - gen över Ärnaberga och hade gadalen tåga-'. skulle rycka in i Halland. Den . -lidit stor förlust vid Hjärtum, . bekym- . Aå VAR slottet i Laholm isar Laholms slott och när det gäller si stadsskildringen ende styrkan var rr på grund av. umbäranden och undernäring. ej stridsduglig och hästarna i sådant skick att de knappast kunde gå, och därtill kom att allmogen sympatiserade med danskarna. Befolkningen var ju fattig och utarmad av de föregående årens missväxt. : LAHOLMS län' hade bo- skapssjukan " grasserat 1646 "och tillståndet var sådant, att många inte hade förmått att betala mer än en tredjedel av. sina . utskylder,' och -många hade övergett sina hemman, I ett brev, till kammarkollegium 1646 säger Sperling att i La- holms län ”är allmogen nästan totaliter ruinerat och försva- gat”... En stor. del": av; befolk- ningen" hade för att: finna + uppehälle måst . utvandra” till " Danmark och Norge, Att i ett : sådant” landskap, där: nöd: och | "elände" rådde förut, skaffa' nö- dig proviant : och . tak- över huvudet var: ett stort problem, Så"Småffingom' ävlijälptes ar stad enligt en teckning från år 163: belägrat, och stadens borgaré kla: men ger en god föreställning om -under det krigiska 1600-talet tillförsel av” 200" oxar Småland. ' Riksdrotsen Brahe måste ingripa i härföringen, då han hyste allvarliga bekym- mer för garnisionen i Halm- stad 'på grund av dess svaghet samt på grund av borgarska- pets danskvänlighet ävensom för faran för att danskarna kunde rycka in på gammalt "svenskt område. ' Den största + faran.var emellertid och lyck- ligtvis över, ty danskarna på : andra sidan sundet hade kom- mit i helt annat läge. Men: i Halland var allmogens lidan- de ej slut. Skatt och proviant- . gärd för danskarna utskrevs två gånger för att de skulle gå fria från plundring, och två . gånger utskrevs stor brödbak- : ning för danskarnas räkning, ' Men trots dessa Jöften att vara” fria Trån. "övervåld .. fråntogs - "den halländska allmogen sina . hästar, - gårdarna plundrades, " ' "kvinnorna våldtogs och befolk-' a ningen misshandlades. ' Under... .rabbe göra ett... : Bång, > tiden för: sökte Den "21 "oktober de bittert hos regeringen. Denna 1. Teckningen är inte rättvisunde hur det såg. ut på Lagaholm : "från ” klockan 8 om morgonen bröt « den danska hären, som legat i Snöstorp, upp, sedan den stuckit lägret i brand, och marschen gick över Knäred till Markaryd, där danskarna > som allmogen säger I sina be- svär till riksdagen brände 25 gårdar och deras egna 25. Här uppstod strid, och de danska trupperna tågade sedan till: Herrevadskloster, där de gick i läger, Stenbock kom med resterna av. sin föga dugliga här till Halmstad den 2 no- vernber, Såväl här som på vägen dit var det stor brist på foder och förnödenheter, varför han ej kunde hålla truppen . samlad : utan måste förlägga den med långa av- stånd från warandra, Snapp-= hanarna hade nu börjat röra på sig, de brände och rövade och företog sina strövlåg ända « till norr om Halmstad, där de : tog vagnen från Stenbock, Ge- nom" freden. I Roskilde blev det slut. på kriget för denna och , sydhallänningarna i kunde ändas, lugnare igen, "Västergården, 'hade det varit så många. Men - "allteftersom hösten blev kallare "försvann den ena flugan efter "den andra.' Snart var det inte” en 'enda kvar. s ton oe .' Så när som på flugan. Viktor Svenssons cn - - Viktor ville Inte” gå och läg: vn vintern; Inte -ska - man lägga sej för tidigt, mena-" . ga sej, för de: han, : "Men även "en fluga .. som Viktor kan" bli” trött på "att vara ensam.” Viktor blev > det också : så ' småningom. ” Visst tyckte han först att det ”var skönt slippa höra ' på de andra flugornas tjat och gnat och surr. Men när Viktor varit ” ensam ett tag blev, han, less” vid”det också. "Då gick han och la sej.: 'Åh,. han funderade både" länge och väl wart han skulle ta vägen. Nånstans måste man ju krypa ned och gömma sej. - -.En- dag fann Viktor ett pa- ket. "Paketet "var lackat och hade snören 'med' versar på. s Men Viktor gjorde , sej så. -. smal: som möjligt och. så kröp- .han ned. Tyckte 'paketet var ' den. bästa plats-han kunde . finna. "Alldeles tyst var det Då kan även en fluga sova. - I paketet fanns en låda..]l lådans hörn 'kröp han ihop och” "somnade bums. Nja, först hade. han sett nåt kallt och blankt ligga i lådan. Han undrade "och " undrade men kunde inte gissa. - Och eftersom de: där två sa- han sej inte om dom. — Viktor somnade i Jådans ena, hörn. 2 Man la en hög med paket ' . under en tiskt, en underlig ” gran. Ty granen. hade. ingen" rot. Men väl en fot. -Med vatten i. I granen satt ljus. Där häng- de glitter. Och röda och gröna 'och gula kulor. Och karameller i krusat papper, ..s vå Och granen stod inte ute i N Ake "DET FANNS egentligen inte” ” en enda fluga kvar i köket på > På "sommaren ' kerna såg så ofarliga ut brydde - gran. Det var fek- . skogen: tan mitt i snätsalen på : Västergården. > oc > På' julaftonen samlades: hel familjen ; vid . granen. och "alla "paketen; Där satt far öch där "satt "mor, Och : barnen i; enda lång rad.” Alla med tipd- : rande ögon. man | "Lars S jöhölm on :J ulsage c av. > OR NEN N VIKTOR sov” så” "djupt i sin låda. Inte ens märkte han ' när någon flyttade paketet han ; låg i; N Viktor vaknade för st när Per öppnade paketet. Ty paketet. "= flugan Viktor låg i och sov sin vintersömn var en” julklapp. > till Per. vw "> Per skakade på paketet Han försökte lista ut vad det kun-, de finnas i det. Så öppnade ; då Per lådan. Och ut kommer "Viktor med full fart. fel — En fluga som julklapp i ett sånt stort. paket, sa Per, förvånat. : . Alla tittade på Per. Verk-. ligen hade inte en fluga surrat . upp ur paketet. Men det var väl nåt annat i paketet också? — --Det som jag önskade I mej Te Ja, Per hade faktiskt länge önskat sej ett par skridskor. Och 'nu. hade. han fått. Dom låg i samma paket som flugan” Viktor Svensson: -. . — En julfluga ska man inte "slå efter, sa mor i huset. Tvärt om vara riktigt snäll mot. ' — Julfluga! Så då är man det också, tänkte Viktor som "satt på en- gren nära ett ljus i julgranen. — Ska vi våga be julflugan - komma med vid bordet nu när vi ska äta julgröt, nickade frun mot Viktor. — Tackar! sa -Viktor yrva- ket. Jag har inte äjit påt på .Bera n månader. in Nå, då så. Vär så bod : 4 Julflugan kan sitta där bred. vid. Per.' cn. ” Så” satte. sej hela” familjen ned vid ulgröton, Och, Viktor "också. cv > Tänk vad jag önskat mej ett par skridskor, sa Per. Om . «+ :”det nu bara, blir is...' "& Det brukar inte bli många källnättor i sträck här i Syd- halltnd sa Pers far, Så”ått det blir '18 på sjöarna, Mest regn och rusk. « Gråvinter! ! : ” Regnvinter! oo ve - Det finns en mandel i "gröten, sa Pers mor... e FAKTISKT VAR det inte lite underligt att just Viktor Svensson . skullé få ” mandeln. Han som åt så lite, - > Här är nåt hårt, sa Vik- tor. Som jag inte kan äta, " — Det är mandeln, sa Per, — Mandeln? — Du får öngka dej vad du " vill, sa Per. >" Viktor satt tyst en lång stund. Önska scj..och önska sej. Inte så lätt att hitta på "nåt i all hast. Nyvaknad som han var. «> Per nästan skrattade åt Vik- tor där han satt vid bordet och "åt och mumsade, Och så skulle "han önska sej nåt. också." Vad kan en fluga önska sej egentligen? — Jag vet inte vad i is är, "sa Viktor. Men... jag önskar , mej is. Till Sydballand, Int. åt mej men åt dej, Per, Per log. Skridskor och is... — Sen vill jag ha nånting att sova i; - . — Så klart Nu när du inte "fick sova i paketet med skrid- skorna. Haha... . REDAN PÅ juldagen för- svann molnen. Himlen 'klarna- de upp över Sydhalland. Det blev kallt och så där härligt friskt. Sjöar och åar.'och mär- " gelgravar -frös' till. Fick en spegelblank härlig skridskois. Och Per åkte skridskor mest hela den vintern. Nästan varje dag. . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.