"Fredagen den 18 december 1959 YYYYVYYYTTYYTFF TV , t | Esperanto : = = Doktor. Z "-”På gaton i a -— en min. olyckliga födelse- vo Stad kom en folkhop beväpnad med hackor och järnstänger och kastade Sig som vilddjur över andra stadsbor, Vars enda brott bestod i att-de talade elit annat språk och hade en annan religion än dessa vildar”, . > «7 > +. Den 0 Ludvig Lazar Zamenhot.: Kanske' är si hans namn känt. Om inte, så kän- . zA alla Säkerligen .hans verk, ty . äg anhof är skaparen av Esperan- 0, det internationella språket; Han föddes för jämt 100 år sädan — den 15 dee 1859 — ij Bialystok, en stad se vid Polens gräns mot Litauen och VitrYssland, "och där bodde sida vid Sida — men inte" i samförstånd — invånare med h t' olika "språk och «0. Feligion, MN Mat ' De fördomar och, den äntagonism, <'. BOM skakade detta Babels torn, upp- . Törde den unge. Zamenhof, Tjänste- Männen var ortodoxa och talade rys- ka, adeln, som mestadels var romer- skå katoliker, talade polska, 'medel- - klassen och bönderna prövade. på att Eöra sig förstådda på litauiska eller vitryska, och affärsmännen, som mes- tadels var judar, talade. jiddish 'och bodde i' en särskild" stadsdel; Olika språk, religion och seder samt hot- fulla: fördomar, allt tävlade om att amenhofs' verk | Sonr skrev dessa rader:hette Ett 100-årsminne: ” - Den 15 december 1959 föddes i Bialystok, en stad vid Polens gräns mot Litauen och Vitryss- land, Esperanto-språkets skapa- re, doktor L L Zamenhof. Inför 100-årsdagen ' av - hans födelse har UNESCO:s: tidning ”Cou- rier” låtit publicera en artikel som här återges i översättning. att uppehålla sig vid verkets mora- liska och:sociala värden, Esperanto var.inte ett mål utan ett medel: att bidraga till bättre förståelse folken emellan, Det var eft steg mot”en enad värld. Han utvecklade detta följande år vid kongressen i Geneve, han gav uttryck åt sin fasta förviss- ning, att "det internationella språket främst var ett medel att närma fol- ken' till varandra. Denna roll som vägvisare syntes. honom så "viktig, att "han. 1912 "vägrade" ätt mottaga någon hederspost vid" kongressen, Hari. ville värna ' sin "personliga ”fri- het, och han överlät även språkfrå- gorna till,den Esperanto-akademi äv sö sätta. upp i i Bialystok mot I - - varandra; Pr S vållade och experter, som "sedan dess haft i uppdrag att kontrollera språkets utveckling. > "> Ce 'å en i London hade För en känslig pojke, som tillhör- de en grupp, vilken lättast uttryckte sig "på ett halvt utdött .språk men måste" stappla sig fram på något av omgivningens språk, blev konflikter- . Aa tragedier. Redan som mycket ung > fick han klart för sig, att ett gemen- - samt "språk skulle kunna ' fälla: åt- minstohe en'"del av de murar; som ” skiljer folken åt, Denna idé förfölj- de honom: sedan hela hans barndom "och' ynglingaår i Warszawa, där den : . unge. Ludvig gick: igenom 'gymnaå- ; |. slum; och" den, följde honom till b, a » Moskva, där han studerade medicin, och till Wien, där han specialiserade « sig på oftalmologi, och slutligen åter . Ull Warszawa, där han etablerade sig som ögonläkare, : SP : ”Av.sin far hade han ärvt språköra. Han talade flytande tre språk: ryska, » > polska och tyska, Han läste med lätt- Zamenhof 1911 framlag ett utlåtande, som bl a innehållit den vetenskapli- ga tesen: Skillnader i språk och tra- dition betyder mycket mer än skill= nader i fysiskt avseende. För honom var det främst språken och de reli- giösa sedvänjorna, som skilde folken åt, För att närma dem till varandra hade han framlagt ett neutralt språk ock. därmed byggt en' lika neutral etisk bag, PD SA " Det var denna idé, som han bered- de" sig att utveckla vid kongressen 1914, då kriget bröt ut! Det vår. för Zamenhof ett fruktansvärt slag. I det ockuperade Warschawa hade han dock krafter "nog för att'år 1915 trots en allvarlig hjärtåkomma skri- va, ett öppet brev' till: världens” plomater,' i vilket han underströk; att. den främsta 'plikten för författar- na av kommande fredstraktater mås- te vara att garantera alla raser och CV > het'tre "andra: latin; hebreiska och . franska, för att nu inte tala om jid- "io dish, Han gjorde dessutom en mer ytlig. bekantskap med engelska; ita- i Nenska och flera andra språk. "Hans ' kunskaper. i engelska och sen franska lärde honomy stt ett, språk ” mycket väl kan reda sig utan de komplicerade deklinationer och kon- jugationer, som karakteriserar slavis- ka språk, Hans studier i ryska och tyska, övertygade honom om att en - regelstyrd användning av suffix och prefix skulle göra det möjligt att avsevärt reducera ett språks ordför- "råd. Och slutligen lärde "honom franskan och tyskan värdet av be- vor stämda artikeln, > " Grammatik med 16 regler Dessa språkstudier, krönte han år 1887. med utgivande av en lärobok i i ionell: språk >. (L i Lingvo)" och använde därvid som H ”Doktoro E: (En 2 0 > doktor:som hoppas). Denna utgåva bel des av Z. i ärfader, Där framlade han principerna på ryska" för ”la lingvo” och bifogade "en ordlista, huvudsakligen grundad På franska ordrötlter, prefix och suf- fix, som lämpade sig för detta ord- förråd, och slutligen en grammatik - av häpnadsväckande enkelhet i sum- +" ma 16 regler, På denna utgåva följde andra läroböcker, först en engelsk och en svensk, varefter en ordbok > och ett antal översättningar utgåvos ” de närmaste åren. Samtidigt anmäl- "i: de sig anhängare av idén i Polen I ” och sedan i Tyskland, Bulgarien och : Ryssland. Ar 1894 kom som en stor vo. nyhet, underrättelsen, att Leo :'Tol- " ot. stoy. anslutit sig till: rörelsen och " skrivit i tidningen ”Posrednik”: ”,. Efter två timmars studier kunde jag "om inte skriva så. dock flytande läsa |- esperanto...” Han 'rekommenderade alla att lära detta språk, ”ty vad man vo «offrar är högst obetydligt, men vad " "mari vinner är så överväldigande, att ingen borde vägra att göra ett för- Sök”. een Moe LÖN Är 1905 hölls i Boulogne den förs- ” ”4a internationella kongressen på es- Y peranto. Den blygsamme Zamenhof, > gom med 'sin hustru gjorde den långa resan från Polen i' den 'tidens 3:e > Klass blev förfärad inför mottagandet i Paris. Han tilldelades riddarteck- ret av hederslegionen, och han fick "> dinera högst uppe i Eiffeltornet med : :"en lysande samling lärde, Men en- | + > dast glädje väntade honom i" Bou- > Iogne: 800 kongressdeltagare från ' 30: länder var där församlade, och vid + deras ' överläggningar ' och. privata samtal användes uteslutande - espe- ranto, Det internationella språket var « med detta en realitet, en överrask- arbetssamme initiativtagaren,.; , ning för många, en triumf för den alla minoriteter jämlikhet och frihet inom det land, där de bodde. Han dog den 14 april 1917... 54 a Zamenhof förutsåg, att esperanto skulle komma att utvecklas i enlig- het med: lagarna för? alla. levande språk, och han "misstog sig inte i detta stycke. Från 904 ordrötter, som kunde bilda; nära :10.000 ord (1887) har språket nu nått fram till ine- mot 100.000 ord,' baserad på 7.800 |. - "YYTTYYTYYTYFFTEFFYFTPREr 4 a 2 "LAHOLMS" TIDNING Restaurerad PAA SA toll LK a "I dag, tisdag, återinviger biskop Bo Giertz, Surteby kyrka, som va- rit föremål för 'en omfattande så- väl yttre som” inre restaurering, ] mer ”att assisteras a Pastoratets kyrkoherde, Olof Lind- hardt, samt kontraktsprostarna Kaspar Johnsson, Berghem, Herder Block, Örby, Gustaf Ahlberg, Fal- kenberg, kyrkoherdarna Ernst Jo- hansson,. Istorp,. Gösta Bergström, Sätila; . .komministrarna >. Bertil Bisk I < by saknar handlingar i pastorats- arkivet, men där den står har det sannolikt "varit kyrkplats . sedan medeltiden. - Predikstolen är emel- lertid från 1600-talet och baldaki- nen ovanför är märkt med: Carl XII:s monogram. Själva kyrkkrop- pen och tornet är uppförda av grå- sten och kalkrappade; Denna yt- terrappning har på sistone börjat lossna, För att nu' få ordning och helhet i det här, så har den gamla Svensson, Hyssna, Orvar gelius, Öxnevalla; och Sven' Brohall, Fot- skäl." er al Den nuvarande kyrkan i Surte« översatte i dess helhet från hebreisk text," : stR SR ' "Rörelsen". utvecklas storartat! ' "Två. världskrig och diktaturer 'har förstört många esperantoorganisatio- ner' och esperantobibliotek, men de har inte kunnat slå ned språket eller de ideal ' som inspirerade" Zamenhof. Esperanto 'räknar« i' dag .hundratu- sentals anhängare, och dess lttera- tur i originalverk och översättningar uppgår till. nära 50.000. volymer, Lä- rostolar och kurser finns, vid 31 uni- versitet, och undervisning i det in- ternationella språket har införts i skolor i 22 länder, för att inte nämna 4 , ie Jalla de otaliga aftonkurserna över- allt-£- vår värld. I" Eöropa räknar vi | ken därefter försetts med nyrapp- tsbeläg helt :avläj intill själva gråstensmurningen, vil- Å ning som vitlimmats: Vidare har kyrkan försetts med nytt yttertak av enkupig tegel. i vel 2 : Kyrkrummet har rsetts - me nya, "breda" och bekväma : sitsar, men de'gamla gavlarna och rygg- stöden har bibehållits.” Mittgången genom kyrkans längdskepp har be- |" lagts med nytt golv av handslaget tegel och koret har också fått nytt golv av kalksten. Golvet inom al-' tarringen har höjts, .omkring ett trappsteg och altaret har sänkts nå- got. Vidare har träskulpturerna — föreställande Mästaren och . några |” av hans lärjungar — vid altaret blivit liksom merå friställdå” Benom 19 i som här utsändningar på esperanto. Över- allt återuppstår "esperantoorganisatio- nerna och börjar att på nytt arbeta. Zamenhofs 100-årsdag firas "över till" detta berikande av språket, inte endast genom sina poem, sina tal och artiklar, utan även genom sina talrika ö ättni till - ordrötter. Zamenhof bidrog mycket hela världen icke blott av esperan- tosammanslutningar utan även aven mängd olika organisationer, som vill hylla Esperantos skapare och hans la verk. :. cn ” ” bl a av Gamla Testamentet, som han Francoise Niederhausen borttagandet av en del givand nischer! Sakristian har fått sitt'ut- rymme fördubblat; genom att det intilliggande' pannrummet tagits 'äi |. änspråk. . Oljeaggregat har. installe rats för uppvärmningen, och det|:: elektriska har lagts om och utvid- gats med ytterbelysning..” : Kyrkans "gamla takmålningar ska ; CC) VM I För RQ RE AIN " SKAPAREN AV HETER ' AV A ÄT ”MISSLYCKANDET. FOLK GÅ Öv "TRÄSKE I , Inte ett mål utan ett medel 2. Det är inte självmord, det är-morå, 7 TT Privatdetektiven Landing. - <ommissarie Cunter pratade t med sin vän Privatdetektiven Sa oc cc Ba sidorutan på radiobilen då ” kommissarien. anropades 1" « diotelefonen. ora Kommissarien grep jur '—— Cunter -:här.. Vad gäller saken? Kom, «son ect : :— Död man funnén på Ti- demansgatan: 72, troligen själv- mord. :Uppfattat? Kom, - — Klart. Jag åker. dit, Nå. got mera? Kom. ". : vänt sej av, kat undan den för att på liga tt. helt . vanligt tänkte John' Landing, : mord. ;. stackare där, sj missarien med en blick ja döde, gjofde helt Du- kan . hoppa. in och följ; » men lägg. dej. inte 1. med, . fullt, Det tycks förresten vari ulansen, Adjöt ... . 23 Okej, Jag åker nod etter Han skulle just vän m jag ändå är på väg åt. . det -hållet.: Och jag ska; inté knysta, bror. Lita på mej, .... " — De skrattade bägge två. John iom: stod kvar, ::.. . .. mot :privatdeckare ar vilke « dock inte hindrat" att. deras «vt Boda "vänskap bestått. genom åren, oa - ;. Nej," 'sa'. John inte min intuition men . John ' Landing följde efter säjer att det är mord; portvakten,' 'Cunter: och kons . .ståpeln. Man kan Ju alltiå ta 1 > Sej en titt på stackarn, tänkte han och log åt Cunters varning. :"I-ett'av de numrerade käl "larutrymmena; "= som" stod! til ihyresgästernas "++" förfogande, "dinglade "en ' medelålders karl 32 nästan vasst 4 ä . 2 i ett bastant rep, Kommissarie v Cunter .såg sej omkring, gran- skade knutarna på repet, titta- de, på lådan, som mannen an- då han ' klev upp och la snaran om halsen. Av allt att: döma hade han spar- kroppen, Det var det van- ga förfaringssättet vid såna -här handlingar. Kommissarien ; tycktes också finna att det var självmord, uu Tja, ett typiskt ” möd0 3 he om och gick . n förren, Dä '-. Jobbet, tillade han smått ret-- om och sa: — Jae ng Hel, . gå, då han varseblev Landing,. s— Va, ska du stanna? så skulle ha mördat Bogren! Vis- smålog: han: spetsfundigt: Kan-. : ske din intulti svartsjuka . .+ , Morvins , fru... + > Landing visste mycket väl om, är. ett: mord? N äjer att det men mord ”näk,s stötto Cuntera Hans leende: blev. ännu bre- Portvakten fram -och såg på-- are: sa sk sa ata : : sd Landing, den här > Han. sparkade tin trälädan,' kan Mn börja med att ta hand ; "+ Leendet. dog bort i kommlis-' om" mördaren... : < sarle Cunters ansikte, och han >: Kommissarie . anropas Ja | privatdetekuven er ske a sej närmare, är idel öra, 1 > Part Jag ” — Era, a& Joha Landin, . Den här mannen vägde al : ' kert slna modiga 85 kg, Jag : väger 73, Titta nu här, ” N Han steg upp på lådan, som " brakade ihop med detsamma, - ” ! > Det är alltför tunna och : dåliga bräder 1 lådan för att » den ska ha hållit den dödos | inte . föraktliga kroppstyngd. . Kommissarie Cunter ateg in 1 rummet igen med ett förlä- . Set leende, - + Sannerligen har du inte Tätt, John, sa han. 'Kan du kanske tala om vem mördaren är också? .. vom Vid de sista orden återfick hans röst lite av sin förutva- rande spydighet. än Tja, du kan ju fråga den nuv MN » obe dä; ” John Landing pekade på en : stor, lite grovhuggen karl, som =. - or stod" utanför. dörren bland de : audra . nyfikna , hyresgästerna, — Varför tror du... > : Kommissarie Cunter verkade nästan chockad, > oc tor. — Han bleknade och flac" eo öv c kade med blicken. när jag: på ': pekade . det. här med. lådan, = - Den utpekado: bröt. sej ut-ur .- ; gruppen och tänkta fly men stoppades av, Landing, Bom, Co - 4 med ett par språng nådde ho- et : nom . SN . -— Menar ni, avwt Morvin här få fall själv- a kom. på den da och serligen har. det >viskats am >. lem, > : + Där har du motivet ock. sä, Cunter, sa John Landing. va Klarar du resten Bjälv nu? Du: > i Cunter gav : FA Landing ett bösfallande ögon- kast, som satt — Snälla du, 3 håll muntiöe ss ve er "av Och så gjorde han ett: tece "1, "ken åt konstapela att'ta hand :; ,. ". - om den skyldige, >, "yo " Göta kanal stängdes på måndagen] för säsongen på grund av issvårig- heter,” sn ån gt ': Några: siffror för årets seglation är ännu inte klara. Så mycket kan | RR fo FOS 3 2 öra I IPA ES s VÄRLDENS FÖRSTA JÄRN- VÄG FRÅN LIVERPOOL' TILL MANCHESTER AM GEORGE ISTEPHENSON MÖTTE SvÅRIG- LLA SLAG, OVILLIGA MARKÄGARE, ÖVERFALL PÅ ARBETARNA OCH"SABOTAGE . MEN SVÅRAST AV ALLT VAR DEN "OÄNDLIGA TRÄSK MARKEN "CHAT MOSS”, ALLT: SJÖNK I BOTTEN- LÖS DY. STEPHENSONS, FIENDER MEN STEPHENSON VISSTE RÄD! HAN'HADE SETT fö JER DJUP -SNÖ MED: SNMÖSKOR: - MED DEN METODEN SKULLE HAN BE=r on Å SEGRA DET" FRUKTADE sd VE å NåS JUBLADE: REDAN >» [ MED OÄNDLIGT TÅLAMOD : BYGGDE HAN" EN LITEN. STIG AV. KVISTAR UT I KÄRRET. DEN KEN MERA FYLLNING KÖRDES UT. VECKOR (STRÄCK FYLLDE MAN PÅ, MEN TRÄSKET SLU KADE ALLT. STEPHENSONS VALSPRÅK, VAR” HÄLL UTI” OCH EN. DAG BAR. HANS "BRA 1829 TÖFFADE FÖRSTA TÄGET E Å LIGA "CHAT MOSS" Ph DEN FLYTANDE BADDEN. TREE SE VR Alte I VÄXTE -OCH BAR, SNART EN. RÄLS, PÅ VIL-: NM. dock konstateras redan nu, säger driftsledaren " överstelöjtnant : Bo Klint i Motala, att: säsongen» inte varit särskilt god. Mitt under-sä- songen inträffade en ljusning men den blev av tillfällig karaktär.” också restaureras. Det är konser- vator C O Svensson, Göteborg, som fått i uppdrag att framtaga över- . [målade partier i taket Den gamla '. | målningen översmetades på 1800- talet med en mörk färgnyans. N är det meningen att den underlig: gande ljusare färgtonen skall köm: ma till heders igen. , 17 avis ” Det gamla bårhuset vid kyrko- gårdens ena hörn har också restau- rerats. Den: lilla vitrappade sten- bygghaden uppfördes för länge se- dan till bårhus. Under en följd av år användes den också för detta ändamål, men med tiden kom det Böndern "Bilden visar Lantbruksförbundets nyinvigda fastighet; belägen vid för- bundets gamla adress, Klara Östra Kyrkogata 12 i Stockholm. Huset, som har elva plan inklusive de fyra källarvåni har ritats av arki- ur bruk att ända ;] härför, utan den har i stället an: vänts som förvaringsrum för diver- se redskap m m. I samband med kyrkans restaurering har det gam- la bårhuset åter upprustats och gjorts' stämningsfullt. Bl a har an- ordnats ett litet välkomponerat al- tare, och ett träkors av ek bidrager till andaktsstämningen: För : den konstnärliga utformningen" har konstnären Silén, Göteborg, "svarat. | Bårhuset kommer att invigas strax före nyinvigningen av kyrkan. ove” Huvudentreprenör .- för .. kyrkans restaurering har varit byggnads- firman Bröderna Karlsson, Horred. Hela detta kyrkoarbete beräknas draga -.en kostnad på ;'omk - Efter. återinvigningsakten bjuder fö: di: , de när de. ; på kyrkkaffe i prästgården. ix "> "Gåvor till Surteby kyrka I samband 'med dagens återin- vigning har fru Anna Fredborg, "| Haraldsgård, Björketorp,' skänkt ett par fina blomstervasar "av 'äkta silver, att placeras på altaret. Det kretsen skänkt textilier och möb- kan också nämnas att kyrkliga sy- |. tekter på förbundets ' dotterföretag LBF med arkitekt SAR Måns Fors- sell som ledare. Tillkomsten av den nya fastigheten innebär atf så gott as. hus.i. Vs ER CEN ör som hela Lantbruksförbundets pår=' sonal, drygt 200 personer, i Stock- holm .nu är samlad. under ett tak, Det ger möjlighet till effektivisering och: rationalisering ' av verksamhe- ten, ' eftersori' . förbundet. tidigare. . baft upp .till 16 olika. kontor i sta- den: Huvuddelen av Lantbruksför« bundets "anställda - arbetar på kon- toren. i landsorten. Mete” > Öppenhjärtig herre" : Den religiöse fältmarskalken gre- ve. Hamilton förde ”alltid ett fritt språk hos Adolf Fredrik och hans drottning Lovisa Ulrika. En dag för-. vånade sig drottningen över Hamil- tons barnafromma syn på helvetes- läran och yttrader.. sg a = Och ni, fältmarskalk, ni tror på helvete. Fy då! rn oa . + Den förargade krigaren svarade: "— Ja, om det inte finns så riske- rar jag ingenting. Men skulle det finnas så måste Ers Maj:t på min ära ta sig i akttoo 00 . Kungen ville. senare blidka den mäktige mannen. och överlämnade en snusdosa av trä som. han själv svarvat. Hamilton tackade under- ånigt men replikerade samtidigt: Ane orka skulle jag föredra en kung som var ler till den nya sakristian. guldsmed hellre än svarvarel. "+ :. SMåTT SET Ra KR RR + 127.000 lådor spanska julapelswner : kom på. måndagen till Sverige. Md Sändningen fördelades på tre kölar, nämligen svenska Lloyds: m/s Ri- gel som anlöpte: Göteborg: med 53.000 lådor, Almeria. gom kom Hin Stockholm, med 454 och Sicilia som angjorde Malmö med 25000 lådor, ov oc . Tre brittiska flickor som skaffat sig en lastbil för 15 pund: (omkrint 225 kr) för, att åka genom. Sahara till dr Schweitzer i Lambarene från Nordengland fick motorstopp 200 m från startpunkten. En tillkallad me- kaniker - konstaterade ' att det inte . lönade sig att.reparera felet. Nu. liftar flickorna i stället (TT-Reu-- : / Kongressen gav Zamenhof tillfälle LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA BI Att ata ARA EN RS BAN AS || 00 |G |D | 00 [ON [CAS | namnges | ett | SNR | Go | UNNI | ND |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.