TT YYtvFvYFYT 4 Måndagen c den 21 december 1059 2 Bangkoks gula miönkat NY jönär den snikne med givmildhet,; lögnaren med sanning helt och 24 r av många . ”Österns ha kallats. v pårla”, och: det - med, rätta. författare” Iigenstäns i världen har. så mängd sinsemellan oförenliga: . ' fåktorer smält samman till en "så harmonisk enhet som just här, Österland och västerland, ahdligt och .världsligt sätter” "a sin prägel på bebyggelsen så- väl som' på invånare, Sekel- « gämla träditfoner och modern - livsstil går sida vid sida i den; nå asiatiska) storstads lugna 2, rytm. OQOväsendet kring kana- ” "lernas flytande butiker kons: : tfasterar skarpt mot de mo- ,; : saikbesatta templens tystnad, ; människomyllret på : Hakorn.: - stadens tj uvmark- " skräniga - musik . mot ' här slätas alla motsatserna ut, ' kontrasterna är endast sken- . kring är det hela en fråga om ' : belysningar. Liksom solskenet mosaikbeläggningen, > "på Wat Arun '— ”Gryningens ” . tempel” :-— att framträda än .: "kommer som övervägande grön; än som "övervägande röd, ändrar också : " hela staden karaktär. Men ett tycks "vara. oföränderligt — > " Bangkoks- vänliga, en smula inåtvända Ieende. Sarv M ' Tiggarmunkarna 7 . Redan klockan fem på mors gonen +— när staden ännu lig- ' 'ger'sval och oberörd som en . Haggvåt lotusblomma — ström- "mar de gula munkarna ut ge-: nom klostrens: grindar. De slätrakade huvudena blänker i, "det: unga solskenet; deras kå or” lyser” faNÅ tänkbara, nya Ber; av. gult: från” ock till "orange. VC: : Man ser dem "överallt med tiggarpåsarna hängande över: 'den blottade skuldranz Pojkar och unga' män,' som . gör sin>. ' ”andliga värnplikt” och åld- ringar.som vigt helå sitt liv åt meditation. De drar barfota genom staden — längs Chu--; lankorn”. Avenyens pompösa fa- sader och monument, genom nöjeskvarteren där-en -förse- > nad nattsuddare med en vänlig Då nick -: och ' ett varmt leende i längs, med kanalernas smuts: ”- bruna vatten. Det är hos de - fattigå på husbåtarna och i: ruceklen: vid vattenbrynet som ” : ; munkarna : får. det allra var- i "maste mottagandet. . Där fylls; "snart« tiggarpåsarna och de ” gula :anträder återfärden till sina kloster. För den. buddhis-" . tiske-lekmannen "är ' det" inte bara en plikt. att ge allmosor : åt munkarna, han är snarare tacksam att få ge. Genom att '- - idka välgörenhet har han för- + värvat 'förtjänst,' genom: att - förvärva ”förtjänst..har han "kommit ett steg närmare Nir- ' vaha. Inför den lekmän söm "felat genom att förtala läran - " eller Orden kan munken vända Kal allmöseskålen upp och ned — - : detta för att förklara synda- ren ovärdig att ge gåvor Hill, ” bröderna, uber . ; - > "Det vita marrnortöinplet” | "De buddhistiska kelgedomar- "ni i Bangkok är legio;'och de ligger 'spridda över hela sta=' den, Utvändigt är de alla utom-, ; "ordentligt vackra — från de” spetsiga pågoderna till de run- : dade stupakupolerna., Överallt a guttrar. -mosaiken i det tro.” viska solskenet, överallt hörs spröda” klockor, igångsatta av : vinden, i de grönskande men strängt tuktade klosterträd- »gårdarna, Här och var finner |” ” man små dammar, där lotus- bladen flyter på det orörliga : utslagna - Det : ' vattnet och ' den ' ”, lotusblomman. prunkatr. för ofrånkomligt tanken till buddhismens bön, kanske en av. de vdckraste som finns: OOM MANI PADME HUM — 0, juvel i lotusblomman, . - Ja, tempelexteriörerna" till- talar onekligen även den väs- ' bn , LOKALNYFI vAv: Einar von Bredow' no "Ty den som lever i fenhet, fri från hopp och faner > Passioner och began pir och i och som har uppnått sann kunskap, han gör : : : e och återf - ">; Nirvana” ” (Subhadea Balkknd. och ingår i det högsta nyernas ödslighet, nattklubbar- . "nas: . buddhistklostrens stillhet. Men När allt kommer om- . efter tillvaro och efter. r näskå sinaken. Om temp- lens inhandömen gör det, är en "annan fråga. Inne i halvdunk- ” ” let står. den . rökelsemättade luften stilla. När ögonen vant : sig vid den nya belysningen, skönjer man otaliga buddha-' bilder. och 'en del andra före-- mål, vars närvaro i templet gör ett högst förbryllande in- Aryck: Bland vaxljusens 'glim-' ” mande : lågor. står ett antal 7 klockor av skilda modeller upp- radade: från antikverade pen- dyler till moraklockor. Det är svårt att förstå vilken roll de: : spelar på detta ställe. Kanhän-. da får man se dem som.sym- "boler' för tidens stillastående; .ingensav dessa klockor brukar någonsin. dras upp. : oxe : munkarna på golvet med kors- ' lagda ben, En stor buddhabild med ett' oförklarligt, inåtvänt leende på läpparna blickar ned ' på dem. "Buddhastatyn 'ser-ut att vara förgylld. : Det är de i trogna som klistrat den skrov- "liga ytan” full -med "bladguld, som finns att köpa. vid in- gången till templet. Ar fn tänken till” det: klassiska Wat Arun” — Grijnlingéns Heinel; speglar” sig i Menams gula Ö vatten, . detta, liv. fullkomn: n, upp- : tider( d. v.s föda efter klockan tolv på da- 7 : kar. . vindlar sig upp mot; toppen; >"> De är oändligt många, aessa "tempel, men några av dem' skall här nämnas; ”Wat Avun”,. — gryningens tempel — Speg- lar sig i floden Menam, Bang-i ' "> koks pulsåder. Mitt i stadens myller — men upphöjt över det : -— "ligger ”The Golden Mount”, -'det gyllene berget, som egent- > ligen bara är en klippa. ” En smal stig,.: kantad ' av” små nischer med buddhastatyetter, ". -som krönes av ett litet” tempel; I.en större. helgedora,' inte så ”Jångt. därifrån, tigger The Selbing” Buddha”, den "sova! de" Buddha, en jättelik staty, :" utsträckt på. rygg med mans- höga fotsulor; Vackrast av dem alla är. dock ”The : White Marble. Temple” —- det . vita. marmortemplet! — kring. vars a kritvita, kvadratiska gård "det leder en pelargång, kantad av heliga, män i svart sten. 'Arki- Tekluren för åtminstone i i detta ; Hellas" skönhetsideal," Buddnistiska livssynen vt : Vad är buddhismen? ” sig på läran om reinkarnatio- ner. — : återfödelsen, : « männi-, Kékans? inre" väsens upprepade : förkroppsligande.' Buddhismen . vill "befria människorna" från” ' reinkarnationen och allt lidan='.; : de som sammanhänger därmed. Nirvana —" Buddha själv uppnådde redan i "Den är i lika mån religion . ”och livåskådning. Den grundar - ; följden oundvikligen" en åter lor, begär och böjelser. Genom”. att övervinna begäret och un- : dertrycka längtan efter. indi- : » viduell existens, kan, männi- : . skan göra slut på denna eljest : oändliga' följd av födelse och ' död. Då öppnas också vägen till 2 utslocknandet. : fd lysningen och : befrielsen, och ' han undervisade sina lärjungar :- om " vägen till: utslocknandet. "Men bara få kan uppnå Nir. ” vana redan under det nuväran de livat. Arten och beskaffen heten "av "människans åter. delse beror. på henne själv. Om hennes förtjänster är över gande, .återföds hon som' en högre varelse — i bästa fall; som en människa. Men bär hon ' på en tung skuldbörda; blir: födelse på lägre nivå Buddha? aa 5 Svaret "på "den frågan utgö res/av lekmännens fem löften, ett slag buddhismens minimi- krav på sina bekännare, De fem. löftena är: 1. Att ej döda någon ellér > ; skada någon levande varelse, "2. Att ej ta något, som inte, tillhör mig, eller som inte fri-' villigt givits mig. ot "En av: v-Bang koks otaliga: buddha-bilder-i. Jätteformat. oo 2 : folktron, till-en demonisk Sa « ' skorna, : makter garämal som hedenhös: ". osaliga " följe "jaga över natt "liga djävul. Man fick lära si l ” att djävulen gick omkring söm ; > ett rytande lejon, att de onda " Just sköna utsikter, Men präs : av 999 till himlen. Resten for . och hållet —- frestas man att "hin, hin onde, gamle Erik; "0. 8. v. Och i folktrons ”djär ”. vulssagor”. råkar han ofta illa / > 3. Att avhålla mig från feanell tygellörket och över fre : 4. Attinte ljuga, bedra eller | förtaka ” 5. Att avhålla mig från alla” . berusande och uppeggande me- del. «För kommer sedan ytterligare fem löften: 1 Att inte äta på olätnpliga. s. alt inte inta fast” - gen). . = 2. Avhålla > mig från alla" värkdsliga förströelser. 3. Inte bära några som helst smycken, inte använda parfys : mer, välluktande aljor eller sal- vor eller något annat som un- derblåser fåfängan. "4, "Att avstå från sppiga, bäddar, 'att sova på en hård. låg brits ” världsighet, - 5. Alltid leva i frivillig 4 tigdom. - "Dessutom skärps regeln om ” de” sexuella överdrifterna för. munkens del till att gälla full. ständig ” avhållsamhet. ' Men :så är inte fallet: "glädje, vänlighet. och tolerans hör till de siamesiska” folkets "främsta, dygder; Och > som- sagt —' siamesens leende är gt "Det är en mildhet som :' har inte så litet äv buddhasta-- tyernas inåtvända Mona Lisa” leende.” buddhisfmunken till-. > och undvika all - S n I Man - kunde ka anledning att frukta ” . att en sådan pessimistisk livs- Varje ung'man i Siam gör någon Jång sin andliga värnplikt” Han blir anunk. Här en av » dem i meditativ ställning, . > Efter: den - &..k.: lutherska . motreformationen . förvandla-" '.des gamle Skam, som djävulen .. allmänt kallades i den svenska tan som inte” skydde "några ' medel för att snärja männ on: på : demonisk Mer "än en” av: landsbygdens äldre invånare tror än i dag pi skogsråt och åtskilliga påstå sig också ha sett Odin med sitt ; ”. himlen bland dr ivande moln. När bibeln - översattes til svenska, . detta - skedde". 1526, förvandlades folktrons besked andarna voro legio och att det. var lättare för en kamel att : komma. igenom nålsögat än för en rik att komma in i himlen; terna hade sagt — ja, att det bara hjälpte att bedja och gå i ” kyrkan. Och med stor möda kunde de lyckas klara en själ åt fanderns... Inka De många namnen vå folk- trons djävul visa också helt säga — gemytlig uppfattnin - Guffar, gamle Per (som mot- "sats till S:t Per), gammelfa griner, Skam, den sure, pocker "Det « var en sång en påts- man som var vådligt förtjust i - tobak och brännvin. En. dag: - kom han överens med Skam om jatt få önska'sig tre saker. : Kunde Skam . uppfylla , hans IS önskningar så fick han ta ho- " nom med hull och hår. Om inte skulle båtsmannen gå : fri ' Skam pic med på överenskom melsen. Först önskade sig båts- - mannen all tobak. som fanns i världen. Det går bra, så Skam. Sen allt brännvin som fanns i världen. Det går också bra, sa Skam. Men Ben önskade ' sej båtsman en sup till och då blev "Skam så arg att har for iväg "hem til! mormor och skrek . Ja, så kunde det gå för. I gamle Skam i en de! historier. > Och i.andra' gick det ännu. värre för honom som i denna - om torparen och tvåstyvern. ”En torpare som var mycket - > fattig mötte en gång Skam o och lovade sig åt honom när han > blev sextio år bara han alltid: «fick ha en tvåstyver i fickan. ' ill bekräftelse på avtalet fick . finger och skrev.in honom med "detta i Bin ”svarta bok”. En lag 'blév det auktion” på en errgård. i trakten och torpa- en gick dit och ropade in den ch satt hela dan och plockade tvåstyvrar ur västfickan. När o han gick h hem mi ite han Skam. PES Tänker du ropa in flera herr- i gårdar, frågade Skam, Visst, sa.torparen. Men då blev Skam , så rädd att han löste honom från kontraktet. För så många som fanns i helvetet hade varit ute och samlat koppar och det "var ändå . med knapp nöd de fick' ihop så att det räckte till errgården .,. at og osa Tydligt är "att inte ens den onde. kunde ordna allt. I en del. berättelser råkade han rent av u' för misshandel. - "Det var en gång en pojke ”- gom hittade-en- maskstungen nöt ute i skogen. I detsamma ” kom Hin och pojken frågade ' konom om han kunde göra sej ”så liten att han kom in i nöten. , Detta gjorde natorligtvis Hin med lätthet, men då stack poj- ken en pinne i maskhålet. Sen gick han till smedjan och bad smeden. om : hjälp; med". ätt kam lite blod, från hans lill- ” ' Efter motreformationen. "knäcka nöten. smédén försökte” "med den ena hammaren eftér. "den andra, men först när, hän "tog till storsläggan sprang nå "ten sönder. Och detta med så "kraft att halva taket for av, smedjan, Jag tror fan var i. «nöten, . Skam : utnyttjades på det grövsta i folkhumorn och fick' ' slita ont. I historien om skép-” paren och Skam fick den Be-. ” nare onekligen ett augiasar-" ete: ", YDet var en gång en köp: pare som gjorde kontrakt med Skam om -: att.,denne -alltid skulle hålla skutan torr åt ho-- nom mot att han fick ta honom när den dagen var inne. Men när "den tiden kom borrade skepparet ett häl I botten på. : skutan -och satte länspumpen ' över och ropade sen på Skam: ' ”Pumpa. nu din djävul och - : pumpa skutan, läns åt mej”. Och Skam pumpade Nordsjön ' upp och ned ett par ire gånger : genom hålet till dess att han blev "så trött att han for hem till mormor för att. vila sej. . Skepparen. Jöste han från kon- . raktet Å - Det finns ytterligare många sagor om Skam men dé här - återgivnd torde kunna anseå representativa. för. ; . genren; vandlades, som sagt, Skam oc blev till en fasansfull realitet; '. Och denna djävulstro förde, omsider fram till de hemska ; "häxprocesserna, "= segt utbrast ; smeden. . Han . var så med, svarade pojken.” . . rn FFFSETTTTvN . a a FIYYETTTTYN! AAA ARA ASAD KAMIDA, ETERNA - — TOKALREPORTAGET-- — DE LOKALA BILDERNA FINNS T T LAHOLMS TIDNI N6 i e AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.