, Tidnings Tryckeri, Laholm 7! Laholms ÄT LAHOLMS "TIDNING — lokaltidningen just för Er 36. 7 er = ot) i - Md , x De . oe Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson | Lösnummer 25 öre, OO Prosten i Knäred på julresa ": | | Kyrkovaktmästaren i Laholm avgår +". >" på landsbygden fullsatta vid jul- » bön och julotta. På många stäl- ; "NV Julen är oe Det blev ingen vit. och komnrande utan den blev i och blöt. De tre hi lagda för lite' fris! och i stället. fick njuta av huifisk; att — som många också gijo +» ligt långa helgen, vo Julafton och juldagen var » ret någorlunda hyggligt men på annandagen "blev ; det betydligt . sämre, Men iegnet behövs så det är inte så mycket att säga om den saken, om än det varit roligare 'med lite vinter,” ju årets främsta till de gamla i församlingen | "kall jul för södra Hallands vid- |? stället i allra högsta grad grön: elgdagarna hade ju annars varit som upp- ' k vintersport men av den saken blev intet sydhallänningarna dåsa kring granen och ' skinka och gröt, Om man nu inte föredrog rt — resa bort över den ovan- :' "a sju flickor från söndagssko- lan på julaftons förmiddag åk- te ut till gamla i Knäred och hälsade på. På varje ställe bad posten en bön och han och prostinnan talade tröstens ord - med de gamla varefter flickor- na sjöng psalmer eller julsån- > "kyrkliga högtid och som vanligt ger. Sammanlagt besöktes: ett femtontal ställen och de gamla blevo glatt överraskade av det kärkomna besöket. Samstäm- migt ansågo de att prostens och voro kyrkorna både i staden och Jen medverkade kyrkokörerna "tog prosten Sven. Eriksso; —— krured "dä han ln med makan” Ragnhild och sex ” dessa skötte han ända till sin och gav därmed en alldeles sär- skild högtidlighet åt gudstjän- ”. sterna. . Givmildheten var också gtor och kollekterna gav mycket goda resultat. Sålunda fick man i Östra Karups kyrka på julot- tan in 445 kr till kyrkans pry- dande och till samma ändamål fick. man in 281 kr i Skunmmes- lövs kyrka. Vid julbönen på jul- - afton 'i Skummeslöv insamlades . 275 kr för Svenska Kyrkohjäl- pen, till all världens flyktingar. > Flyktinghjälpen tänkte. man på a i de flesta församlingar. och jul- dagens kollekter. gav 'i Rännes” lövs' 1422 kr och i Ysby 480 kr - medan Knäred hade 1370 kr och Hishult 1721 kr. Till Ihomeuro- peisk" mission för flyktinghjälp » insamlades ' vid.'julottan i.La- holms kyrka 1165 kr och i Sko- gaby kapell 186 kr. ; Cl. 7 ” Ett. mycket vackert initiativ prostinnanrs besök var julens höjdpunkt och ”tacksamheten var mycket stor. Även ålder- domshemmet besöktes givetvis och här höll prosten julbön. -' I övrigt har julen förfutit gan- ska lugnt och polisen rapporte- rar endast några mindre dikes- körningar och krockar, som re- dovisas i en särskild artikel Trafiken var oerhört stark, sär- skilt julafton och på söndagen men några svårare olyckor in- träffade dessbättre inte, Sydhal- länningarna tycks också vara ett nyktert och ordentligt släkte och tydligen njöt man julbränn- vinet med måtta. Någon fyllerist behövde polisen inte taga hand om. oa a - " På såväl annandagen som sön- dagen roade man sig av hjärtans lust på restauranger och . på dansställen ” och 'även här gick det h; och ordentligt till. Så att än en-jui- har: förgått i tra- ditionens och lugnets tecken, ' LAHOLMS GAMLA gästgivaregård syns till höger Mi Å Å i på denna uni- -ka bild. Gästgivaregården revs i början av åttiotalet för att läm- > na plats åt det nuvarande hotellet, vars äldsta del byggdes 1882. GÄSTGIVERIET i Sverige har gamla anor, och redan 1561 på- bjuder Erik XIV. upprättande av . taverner (gästgivaregårdar) över hela ; landet, Värdshusväsendet kopplas nu för första gången samman med skyldigheten att hålla skjutshästar åt resanden. "Och denna organisation höll sig evande och följdes 'nogsamt ända fram till år .1933, alltså i 372 år, När det första gästgive- riet upprättades i södra Halland Ur domböckerna och andra källor ” kan man inte säga exakt, men det torde vara ungefär wid sam- ma tidpunkt, = ov; ot Vid ”riksvägen” låg Östra Ka- rups, Laholms och Tjärby gäst- givaregårdar '— sannolikt bland de första resandehärbärgen, som uppstod i 's:a' Halland. ' Mera perifert finner' man sen Eden- berga gästgivaregård (här resi- derade. på "1800-talet den store tjuvfängaren, länsman” Verner Andersson), Hishults gästgivare- Söndagens TV-bön kom från." > «> svenskbyggd. kyrka i'Afrika Söndagens TV bjöd på en stämningsfull liturgisk afton- ” - bön från Mnene i Syd-Rhodesia å Svenska kyrkans missionsfält. Missionären, pastor Svante Hagman, tjänstgjor- de som liturg i den vackra kyrkan, som officiellt heter Ka-- resuando kyrka, eftersom donatorn till densamma, läroverks- + adjunkt C, P, Laestadius i Umeå, bestämt så. i dog under färden och måste be- gravas i ödemarken, -.:t is Upprepade synnerligen svår- artade malariaanfall tvingade Liljestrand att fara till Sverige. Det såg, mörkt ut för Rhodesia- missionens framtid: I väntan på att. han själv" och. hans' hustru skulle" återvinna :hälsan" genom- korsade Liljestrand,' som;i det längsta” ej - ville uppge. arbetet, vårt land och höll många före- drag v om arbetet -i- Rhodesia. Gåvor strömmade in och / flera nya . missionsarbetare anmälde fots I, ">. |sig I sällskap med diakon Wil- De som följde med på denna |helm "' Sköld ” och pastor Axel expedition, var. ionär: Adolf | Hanusar tor Liljestrand, åter-ut Helldén och en infödd evange- till " Rhodesia. .' Fru Liljestfand list Jeremias ' Makubu,' vilken | var alltför klen för att.kunna Flickor från Musume internat- skola -— klädda i vita mössor och' unga män sjöng i stämmor. Det var en upplevelse att få höra dessa röster, Biskop Arvid Al- brektsson översatte till svenska från karangaspråket, som an- vändes under hela gudstjänsten. Under ledning av missionär Axel Herman Liljestrand bör- "jade det svenska missionsarbe- tet här år 1903, efter det att han "och : några medarbetare året innan företagit en 73 mil lång rekognoseringsfärd = till " "och gammal yrkestradition brytes vt En kyrkovaktaretradition av ovanliga mått brytes nyårsafton i år då den nuvaramde : kyrkovaktmästaren i Laholm,-Emil Persson, avgår med pension efter att i 34 år på ett all- ” deles enastående sätt ka skött vår kyrka och kyrkogård, Under exakt lika Iång tid hade hans fader Per Pålsson före honom skött kyrkoväktaresysslan i vår stad, Sålunda har far och + Son i hela sextioåtta år innehaft detta uppdrag. ' Emil Persson 'har "alltid varit en kyrkans ödmjuke tjänare. Han har aldrig velat göra något som helst väsen av sig utan lugnt och stilla skött sina syss- lor. När Laholms Tidning vill göra en avskedsintervju med honom, så vill han helst inte alls yttra sig eller komma i tidnin- gen. Och något fotografi får vi -absolut inte ta. Men något skall - vi ändå berätta om hans och hans faders livsgärning. — > »Per Pålsson 'var född i Tjärby år 1850 men kom i unga år till Laholm där han sysslade med lite av varje och bl. a. var an- - ställd hos bryggare Frummerin. År 1891 fick han hand om be- gravningarna och hjälpte dåva- rande kyrkovaktmästaren Brån- berg, När denne sedan gick bort 1897 fick Per Pålsson helt hand om alla kyrkogöromålen ' och bortgång annandag jul år 1925. " Redan på 1880-talet hade Per vid stadens smalaste och mest idylliska gata, Gamlebyzränd, och här föddes bland andra sys- kon sonen Emil år 1893, Det var bara några meter upp till kyr” kan och redan som pojke fick Emil följa med fadern. Som alla andra gamlebybarn fick han va- ra med om det stora äventyret, att följa med upp i tornet och ringa i klockorna. Även många andra sysslor fick han hjälpa till. med och när fadern gick bort var det aldrig tal om vem skulle efter- träda honom — det var givet att det skulle bli Emil. Det var ett val, som man aldrig någon- sin behövt ångra... En mera plikttrogen, vänlig och arbet- sam man är svårt att uppleta. Sitt största arbetsfält 'nar Emil Persson givetvis haft på stadens nya kyrkogård ute på Ängel- holmsvägen. Den anlades 1882 och är nu sålunda 77 år gam- mal. När Per Pålsson tillträdde Pålsson "köpt en' liten fastighet EMIL PERBSSONS fader, Per Pålsson, var kyrkovaktmistare före sonen, och i precis lika måns ga &r tjänade da församlingen. Här en gammal bild av Per Påls-. son och hans bustru Pima . é 5 sin befattning 1891 hade inte 'så värst många laholmare begrayts där, men .sedan dess har många tusen följts till den sista vilan av Emil och hans fader. Först 1904 -byggdes' kapellet där ute och den sista begravningen på den gamla, kyrkogården . ägde rum! 1934, då ; rådmannen Malte Dahl och hans hustru — de dog samma år — jordades där, " Nya kyxkogården omfattade ursprungligen 4 tunnland . men har sedermera utökats med yt- "terligare 2 tunnland. Denna 3e- nare del invigdes 1919. De först belagda kvarteren norr och sö- der om själva kapellet har 3e- nare gjorts om och här har skar, pats många nya gravar. Allt” jämt finns det ett stort område sydost ; om kapellet: som 'önnu inte ånvänts och där har man gravplatser för många årtionden - framåt. följa med. Strax före regnperio- dens inträde hösten '1908 var den nya missionsstationen fär- dig, då . Liljestrand drabbades av malaria 'av. svårartat 'slag. Den 7 oktober 1908 dog: han sin gräv inte långt ifrån Mnene missionsstation. 1910 döptes den . förste kristne och nu finns det över 10.000 döpta å samma mis- sionsfält: De många missionärs- : gravarna har utmärkt. detta mis- Det strängaste arbetet un der sionsarbete. Den förste biskopen gård (omtalad i samband med snapphanehärjningarna i detta område), Brännarps gästgivare=- gård, - Knäreds gästgivaregård och Alhults - gästgivaregård 4 närheten av. Mestocka, Utanför den sistnämnde gästgivaregår- den-låg Alehulérna, stor mark« nadsplats.. När smålandsbönder.- na kom ned med sina stutar och diverse hemslöjdsalster, träffade de här på folk, som kom från motsabt håll med bytesvaror. Och . att det var ett brokigt fnarknadsliv, finner man bl, a. uppgifter på i Höks härads dom= - böcker, som gång efter annan - kan: berätta --om - slagsmål och s Jultrafiken i södra Halland har endast 38 år gammal och fick |: alla dessa år var för både Emil och hans fader alt gå upp för kyrkans smala och vindlande torntrappa och ' ringa i kloc- koma. Till en början måste man vara två man om man skulle ringa i bägge klockorna, men detta ändrades 1933 i satuband med att kyrkan helt restaure- rades invändigt. Den verkliga å missionsfältet i Syd-Afrika var Erik Sundgren, Han vigdes därtill 1949 och dog strax efter en. hemlandsvistelse 1958 'å Mnene, där han ligger begra- ven. eta ; En son till missionär Lilje- strand är. folkskollärare. Sven A. Liljestrand, Köpinge, och en broder till biskop Sund- gren är rektor -Gustav Sund- lättnaden kom dock för ett tio- . "> (Forts, å sid. 3) De sju raggarna kom ' vid 17.30-tiden i sin bil nedför Hal- landsås ; och , mitt emot sågen körde de, tydligen i rent över- mody' av. vägen och törnade mot en :stenpållare, - Hela" den ' ena sidan'.. blev :- intryckt. ..men'., i övrigt. klarade sig ,.ungdomarna, av” vilka "två - voro flickor. De lyckades få ;upp. bilen på ”vä- gen" på nytt och fortsatte. till Laholm > där: de" väckte : upp- seende inte minst genom att två av dem voro iklädda cylinder- in : några" äv" ynglingarna | och r > åsen. försvann , de från staden. På annandagen anmäldes att en bil i Skogaby framförts på ett mycket vårdslöst sätt på jul- afton. Den fördes av en yngling, som också ägde bilen och tyd- ligen körde han väl fort på den : och en misstänkt rattfylla i Skogaby, >” hatt. : Polisen "i staden plockade I1 förflutit tämligen Iugnt men det, kunde ha gått mycket illa för sju raggare från" : Klippan, som 'på annandagen skulle göra södra Halland mer eller mindre osäkert, De klarade sig med blotta för-' skräckelsen. I övrigt rapporterar polisen en krock i Skottorp smala och krokiga vägen. Först hade han varit av” vägen på ett ställe. innan bilen definitivt stoppades av ett stengärde, Yng- lingen :: erkände" att »-han 7 kört vårdslöst' men förnekade att han skulle varit .spritpåverlkad. : På. söndagsförmiddagen' skulle en; personbil, hemmahörande ”i trakten; :i Skottorp. korsa -riks- tvåan: för att köra:in och'tanka på en av bensinstationerna; Han kom ' från” Laholmshållet : och I na riktning , kom en” Göte- . Dennas ' förare sökte göra "en omkörning i samma ögonblick, som, den andra:skullé köra» in. t blev "givetvis -en krock där bägge bilarna fick en del' lättare” skador, 245 sen . En. otrevlig - "upplevelse hade en person från Osby på annan- dagen. När. han med sin' bil passerade Kärr i Våxtorp upp- (Forts, å nästa sid). häststölder : wid: marknader ' t ”Hulerna”, (0 0 " Gästgivaregårdarna skulle ha tillräckligt med förråd både till traktation (mat åt resanden) och till fordenskap (foder åt hästar= na) samt därjämte hålla hyres= hästar, Priserna skulle vara skäliga, och för ett vanligt mål mat skulle man ta så mycket stad. Men, för korn och annat . fick man ta ”två 'penningar, dy- rare” än | köpstaden, Härads-". hövdingarna ålades” att överallt : |på mera ' betydelsefulla platser föranstalta om gästgivaregårdars upprättande och i de olika land- skapen fanns stadgär för gäst=- giverierna '-— med taxor båda för skjuts och för förplägnad.. ' HUR ISAG DET då ut på en gästgivaregård i gamla” tider? . en som sökte "hattkvarter 1568: med, halm, sova drängar och pigor, : och :. främmande gäster , ligga på "golvet >> men vill värdfolket visa dem särskild ära, + och duvor, vilket ingenting be. " tyda,: hålla: de' även i. rummet: = kalvar, lamm, getter och så gri= sar, som" vanligen ha plats i '. mitten av stugan och slicka en i ansiktet nattetid, då man sover, Vidare plägar husbonden alltid vara den förste vid. bordet och ättighet "abb , under måltiden ge ifrån sig en ” ”På- bänkarna, "som. är täckta. så låter man dem sova på bora . det. Jämte hundar, kattor, höns - som det kostade i närmaste köp= '- Vi låter en utlänning berätta + sitta” ovantillj hans hustru vid . . : sidan — han har rö HISHULTS : gästgivaregård är ett av "de äldre gästgiverierna i | - södra Halland. an DAT stark rapning eller flera sådana efter varandra: . liksorh ' hans" + hustru och barn. Jag tror att det är för att roa främmande gäster i stället för att tala till dem” =. ' > En gästgivarevärd satte på sin dörr upp' denna inskrift för att visa sin vänlig] et: Ne ” "Käre vän, se. min dörr för dig >. «' städs öppen står: : 2 oo (Forts, å sid. 3). SS gren i-Laholm, - i Hälsingborgsrevyn gästar += =. +, Jaholmarna på nyårsdagen "Även det stundande årsskiftet' blir det ”Tälsingborgsre-' vyn, som kommer alt ge Jaholmarna revyunderhållning. Den Iokala revyn uteblir även, den här gången." I Hälsingborgsrevyn 1960 kom” mer ”Norges Emmst Rolf”, den norske revy- och operettsånga- ren Gunnar Eide, att medverka. Gunnar Eide är ett mycket känt namn i vårt broderland, där han spelat med och satt upp otaliga revyer, Eide har också under ett par års tid varit chef för nöjes- underhållningen på 'amerikabå= ter 8/s ”Stavangerfjord”. Dess- utom har han, innehaft huvud- rollerna':i bl. a. ”Glada änkan", ; ”Greven' av: Luxemburg”, ”Lä- derlappen”. och ”Czardasfurstin= nan”. och" vidare spelat Leopold i ”Vita Hästen”s sn oc. oa en ; Så blir det strip tease av ”na-: Rs oN kendansösen” "Wally och fram” G.nnar E de, "Norges Ernst Rolf trädande av bl. ar musical-clow= "gästar Laholm 1 kälsingborgarnas nen Henry Madsen och Perman +" nyärsrovy. . . Trion i dansk-svenskt samarbete +, "- SR on av bästa och roligaste klass. Re- |han med nyupptäckta linkö- vyskådespelarna”' Elly och Per|pingsflickan Monica Sunherberg, Gundman — välkända från tur- | Ja, så har vi Margit Jacobson, néer med Frederik från Svend|Per Rune, Sten Åström and last Assmussens revyer. Som” alltid | but not least: 15-årsjubileranc e ger direktör Persson ungdomen jrevyorkestern under kapellmäs- "en chans och detta år kommer I tare Emil Wognsens ledning: , s . Md s AX . Enh kolefrågan är hö kt oll i södra Halland och än har den inte Jösts.. Men även, så andra skolfrågor i v där man nu i tio års tid väntat på sin centralskola, "för skolmyndigheterna -i Veinge en "uppvaktning hos 8) "om när man får bygga den Jänge planerade skolan vid — Nu har vi.i tio år planerat denna skola,. omtalar 'skolsty- relsens ordförande, lantbrukare Yngve Jömsson på Kristineberg för Laholms Tidning. Redan när kommunsammanslagningen blev räkningar för en gemensam sko- la för Veinge slättbygd , och Tjärby och som tidigare omta- lats skall den förläggas vid Ver inge station där vi intill ”Vi- bergs kulle” har' ett utmärkt område på 4 tunnland. Stadsar- kitekt Svend Bögh-Andersen i Laholm har: ritat 'skolan, "Men det har gått flera år sedan dess och vi har flera gånger fått gö- ra om beräkningsgrunderna. — Den främsta orsaken till att det hela har dröjt så linge hänger dock på att vi av de högsta myndigheterna fick or- der att vi skulle planera även Hör enhetsskolans högstadium. issa kommuner pockar på sin lösping och I förra s 'skolöverstyrelsen i syfte att få besked Veinge station. ; H : vol i Detia har vi gjort men ännu har det inte kommit något be- sked om emhetsskolan. - Skulle vi få ett högstadium i Veinge beror detta i främsta rummet "på om Eldsberga vill skicka si- na barn hit, Tidigare har Elds- berga förklarat, att man helst "ville skicka sina barn till Halmstad. ' +. > . Sö nan Frågan diskuterades på nytt så sent som den 4 decem- ber i år, alltså för knappa 14 dagar sedan. Då hade länsskol- nämnden" kallat rep t för skolstyrelserna och kommu” nerna 1 Veinge, Knäred och Eldsberga till ett sammanträde på Veinge hotell. där; frågan ånyo blev föremål för en mgå- ende diskussion. Men Eldsberga vidhöll, att man ville norrut och gick det:inte att" komma. till detta gäller främst Veinge I veckan gjorde representanter ställningen förstår jag inte då” . jag anser, att stora delar ”av Eldsberga har betydligt närma= re till Veinge än till Snöstorp. — Över ' huvud taget kommer transportproblemen att bli : ett dyrbart kapitel och därför anser jag att man bör lägga skolorna - så att man får de enklaste och billigaste" färdvägarna.' Då. får man anse. att Veinge "ligger mye«: ket centralt. Vid nämnda tilfällg tittade för övrigt ”länsskolnämne den vid en rundresa på olika möjs ' ligheter i södra Halland. . se « — Men hur det än blir med en«" hetsskolan; så vill vi inte vänta längre med. att bygga "vår ' nya centralskola och det var för att ” få allt klart kring detta problem, som ' vi uppvaktat i Stockholm: . och ' dessutom ' haft. sammanträf« ' fanden med länsskomämnderny | Halmstad ville man till Snös- torp. Varför man har den in= Det gäller att ha alla beräkninge soo eos (Forts å sid. 31 j
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.