vervveveryryvverevyrvY vYY wyryryryyYVVYVYFETY yvrtYtryvY vreveerevyvYrY ' t PER AA 4 "LAHOLMS TIDNING Måndagen den 28 december 1959 ' ke [ SÄLEN (TT) | io "Ett hundratal skidåkare, där- -av så gott som hela. svenska ' eliten, ställde på söndagen upp- i Sälenloppet; 20 km, som sam-= tidigt utgjorde 'OS-prov. 'Stor= | ernberg. visade styrka. 3 favoriten Sixten Jernberg in- . friade förväntningarna och seg. " rade drygt en minut före tvåa ” Rolf Rämgård, Älvdalen, I dam= . Martinsson, Skellefteå. Loppen' : Bandy: oc . DIV I SÖDRA” Nässjö—-Hammarby > = Göta—AIK i 00 Vv = +, > Heros—-Tranås 7 0 on Sirius—Katrineholm >" uppskj Skutski DN : DIV I NORRA . Edsbyn—Broberg 2 + 7 Köping—Västerås ' Ljusdal--Askersund Sandviken—Bollnäs Örebro—Forsbacka , :; "Cykel-rekord : ZURICH (TT-AFP) co MN " Schweizaren Alfred Rigg satte på ”köndagen nytt . världsrekord i en= timmescykling på inomhusbana ge- .! nom-att' köra 45,843 km." ov 5 | >. Samtidigt förbättrade han världss - rekordet på 20 km där han fick ti- : iden. 25,46,2, Förra rékordet löd på 125,57,2 och innehades liksom entim- ." "Imesrekordet av fransmannen Roger «> Rivier . DN > Nacka fick storstryk : INNSBRUCK (TT—APA) 0. Nacka; som fram ' till "nyår "skall - delta i den "schweiziska. ishockey= turneringen om Sprengler cup i Da-' vos, träningsspelade på lördgskväl. « den:i Innsbruck. i ” Siockholmarna ; kom ? dir ..en-bussresa' från Hamburg 'och' blev elade äv Innsbrucker Eis- :som vänn med inte mixn-. es på. över "1500 var D-klåssaren Agne” Malcus, som noterade Slottsbron > > uppskj | -)| Gustavsson, Likenäs, 50.46..." in | karna skickligt utnyttjade, kördes i tungt före och nysnö klassen, 10 km, segrade Barbro .. Risberg... VU spräckte norsk duo 5 Melker Risberg, Iammerdal, ;. spräckte den väntade norska > dubbel: 4 dals ige man tillbaka på de senaste stora världskrigen, kan man lätt finna att de på var sitt sätt påver- 'kat efterkrigstidens "människor. I det första världskriget drog även "kvinnan i fält på ect sätt som sak- inar motstycke tidigare. Hon till- "delades inte. längre rent sjukvår- 'dande uppgifter utan deltog aktivt även helt nära frontlinjen som lot- ita, 'signalist, chaufför etc eller in- -: internationella”, skidtävling på ' > 20 km på söndagen, f Norske på 15 km Ifarald - " med. noll Resultat: 0005 te 1) Sixten Jernberg, Lima, 1.17.45, 2) Rolf Rämgård, Älvdalen, 1.18.57, 3) Janne Stefansson, Sälen, 1.19.59, :| 4) Per-Erik Larsson, Oxberg, '1.21.10 5). Bengt : Eriksson, . Sälen, 1.21.27, 6) Lennart Larsson, Järven, Jörn, . 1.21.36, 7) ; Allan” Andersson,” Idre, Damer, 10 km:-1) Barbro Mar- tinsson, Skellefteå, 47.37, 2) Toini, Ishockey? 2.0 DIV I SÖDRA : - Grums—Karlberg ': ytor 4-1 7 .V Frölunda—Bofors . 612 i Djurgården... 9 8 1 0 52-18 17 Södertälje :.. 9 7 0 2 67—31 14 Bofors "9 5 0-4 42—44 10 Grums” >. 2 9 4 14 31—34 9 Forshaga" "v 8.4 '0:4 39—44 8 Västerås 9.3 0:6 27—37 6 V Frölunda '8-2 0 6 26-49 4 Karlberg ,;' 91.0 825—52 2 "> Div I NORRA ' N ”Rönnskär—Skellefteå.. '- 3-7 d > Gävle—Wifsta/Östrand "2-2 Skellefteå; 9 8.0 147-20 16 Gävle ” 96 2 154-164” Leksand : + '-8 6,0: 2 44—21 12 Strömsbro ,--8 2 2 4 27—38 & Nacka; / ".' 9:3 0 6 24—47 6 - Wifsta/Östr. : 9 .2..1."6 36—405 Rönnskär” ', .t 9:171-7 20-603 "Trelleborg: ROSTOCK: (TT—-ADN) : H 'Handbollslaget . Empor : från Rc stock mötte på söndagen IFK. Trel: leborg. och ' vann överlägset med 22—12 (9—7); Efter pausén tappäde . ' svaret hade. en del-blottör sofn ty ge .-bordtennis. . Förutsätt-.; blir" god: Intresserade "kan ånmäla sig till PO Böngtsson; tel 3453 Fal- kenberg senast'. den '31” "|. ström,: som "varit borta från täv- r; dock '.att . tillelutningen.' | '.Grönningen, . Freidig, segrade” "överlägset, 42 sek före Risberg, " som , efter . en "hård strid stog ; norgemästaren på 30 km, Sver- - re - Stensheim, Snöhätta, med 2 De båda norrmännen gick ut hårt 'och " Grönningen ' ökade sitt för- 'språng undan för undan, Vid varv- ningen hade emellertid Risberg gått 'om Steinsheim med 3 'sek, men se- 'dan växlade ordningen mellan dem 'oupphörligt och först I spurten lyc- 'kades Risberg klara hem en knapp, seger. .' mna Möre --MÄSSHALLEN : - - Bantamvikt: Werner Vasen, Gö- I teborg—Orla "Dalby, Danmark, po- s pa äng efter'8 ronder, =. .ta Lättvikt:' Tivador Balogh, Göte- , Danmark, = 'borg—Frede '- Petersen, ipoäng efter. 6 ronder. . + "Lätt tungvikt: Pekka Kokkonen, 'Finland-—-Artenio Calzavara, Italien, oavgjort efter 8 ronder, . N b- Tungvikt: Lennart Risberg, Stock- iholm—Frederico Friso, Italien, po- äng efter 8 ronder. Na Ta > Tungvikt:' Thörner' Åhsman, Gö- :teborg--Bruno Scarabellin, Italien, teknisk :knock-out i 5:e ronden, Lyckad come back vav; Bertil' Nyström” ”"HÄLSINGBORG (TT) "Lö "- Landslagsbrottaren ' Berti Ny- lingar en längre tid, gjorde "under elgen :en come back vid Bergianas .julbrottningar i Hälsingborg... Ny- ström tycks snabbt vara på väg mot pH HT pg PAN ee skridskokämpén: :-mot:Trondheim - TRONDHEIM (T--NTB) + " Östersund 'vann 'stadsmatckhen pi idsko: mot'Trondheim 'med 167— + men en smula blåst på söndagen. - | Olle Dahlberg segrade dubbelt: På 141. Det var, nollgradigt och fin is 1.500 m med 2,18,3 och på 5.000 m smed. 824,1; > Sigge Ericsson belade andra plats på den kortare distan- sen'.: ined -2,20,6 och blev.fyra på halvmilen med 8,47,4..: 11”. nov ; I ett extralopp på 5.000 m segrade norske junioren Johan Fenstad över Bo Karenus, Tiderna var 8,51,5 resp 8,59,2, " nd : Ale Handbollsfacit. Göteborg—Oslo ' 22-12 (8-7) .. Målgörare: - Göteborg: Stig Len- ”nart Olsson: 6,' Lars Andersson 3, "Sten Åkerstedt 3, Kent Pretorius 3, Gösta "Carlsson 2, Lars-Axel'Jo- hanssori 2, Hans Olsson 1, Leif Gus- tafsson. 1 och Bengt Sjöberg 1. Oslo: Roy Yssen 4, Petter Aas 2, J. Nar- vestad 2, Knut Larsen 1, Arild Gul- den 1, I Hovde 1 och Kjell Kleven 1. Publik "1.200 personer. > - igick i de underhållningspatruller isom skulle” förljuva tillvaron .för de stridande männen. Detta förde "könen tillsammans under fria och kamratliga former som tidigare va- rit helt okända i det dåtida sam- hället, Lägger man till: detta den opium, morfin eller kokain, lika förödande kan de verka när de missbrukas. av allmänheten, Vad som nu bereder de största bekym- ren är till skillnad från tidigare inte så mycket. missbruk av de starkare narkotikapreparaten utan fast mera de ”oskyldiga” medel som under senare årtionden fått en så oerhört vidsträckt användning. Det gäller. först ' och främst lugnande medel! av barbitursyrkaraktär, så- som fenemal; Jluminal, : harbiphen och allt vad de heter, vilka i större doser verkar som sö del och nutidsprobl Av dr Arne Tallberg: + stimulerande medel allt intresse av att Inte bara underhålla missbru- ket utan också värva nya slavar under lasten, Och det är ju tyvärr så all den som en gång blivit verk- ligt beroende av dessa preparat — och ett dylikt beroende kan kom- ma 'snahbbare än man anar — snart inte skyr några medel eller upp- offringar för att komma 1 besitt- ning av den åtrådda varan med v id den kan:medföra av fortskridan.te kroppsligt och själsligt förfall, Och att jakten elter narkotika el i ännu större som rusgifter. ” Strax före kriget framställde ame- rikanerna preparerat benzedrine, urspr avsett ati få begrän- ”efter oss är syndaflod som gärna infinner sig i krigstider, inser man Jätt alt det första världs- kriget medförde ett sammanbrott för den stränga, viktorianska mo- sad användning mot;en form av sjuklig sömnighet, narkolepsl. Man upptäckte emellertid "snart 'att det hade : allmänt ; stimulerande och tröttt öriagande h och 'ralen och då: allmänt pterade ;sedebegrepp och förde fram till te- Isen om. den: sexuella friheten och ikönens Jlikaberättigande . på detta Jområde, utt . 4 1 hbenzedrinepreparat eller liknande föreningar fick 'en , vidsträckt, an- vändning på . fältförbanden under det andra världskriget som "”offen- ivtabletter". Vi känner detta me- Liknande d dh självfallet också under och efter "det andra världskriget, men här är det framför allt andra faktorer som satt . sin . prägel. på efterkrigstiden. "Medan man efter det första världs- iv del som fenedrin :eller fenopromin och även detta missbrukas i stor utsträckning numera som rusgift. Ett omfattande missbruk förekom- mer också av lugnande och blod- kssänk medel 'som penty- -kriget.. med dess ohygeli man- spillan vid fronterna faktiskt trodde 'på ett återvändande till fredliga, normala förhållanden och mer el- ler mindre inrättade sig för detta, har någon avspänning i egentlig "mening aldrig inträtt efter det and- 'ra världskriget. Tar man dessutom hänsyn till att det andra världskri- get. blev: ”det totala kriget” med på många platser större förödelse och fler offer på hemmafronten än ute vid själva stridslinjerna, kan man förstå att den som överlevde denna hemsökelse, . som stridande eller 'inte stridande; var skakad, chockad och i många fall märkt för livet, ' SN I många avseenden, i varje fall psykiskt, har förhållandena knap- past ändrats till det bättre under de femton år som ' gått sedan det andra världskriget. slutade; Viktiga politiska frågor är alltjämt olösta, maktkampen går hård mellan olika politiska ideologier, det kalla kri- get prickar med kuslig säkerhet in sina giltpilar, så snart det ser ut att bli litet lugnare; atom- och vä- tebomber och ändå värre förstö- irelseredskap lurar: hotande vid ho- try mal och isomyl för att inte tala om medel av den typ som amerikaner- na kallar tranquillers, preparat som ger avspänning, | : Den svarta marknaden Så snart det uppstår ett missbruk, finns det också en svart marknad för samvetslösa individer, vilka utan att blinka betingar sig ett pris av flera kronor stycket för tabletter som på apoteket, kostar kanske ett par kr för. 100 st! Självfallet har dessa profitörer på olyckliga män- niskors behov av lugnande eller ler inte är. utan sina risker har vi fått "upprepade be- ägg för på senare tid, när tidnin- garna kunnat meddela att unga människor avlidit i dirckt 'anslut- ning till injektioner av dylika me- del, antingen till följd av slarv el- ler försumlighet vid själva injek- tionens utförande eller därför att de pålurats andra, farliga preparat. Man skulle ju litet eyniskt kunna säga att om vuxna, slitna och ned- gångna eller under trycket av sjuk- dom eller svårigheter dignande människor tar sin tillflykt till dyli- ka medel, så må det vara deras ensak, Men pär ungdomar, utan varje legitimt behov av dem, en- bart av nyfikenhet, sensationslyst- nad eller för att "inte svika gän- get", börjar använda. preparat av nu nämnd typ, då kan vi inte rca- gera nog starkt. Det är helt enkelt vår solklara plikt som ansvarskän- nande föräldrar och medmänniskor att ingripa i varje sådant fall, som kommer till vår kännedom, genom hänvändelse till läkare och till po- lismyndigheterna för att snarast möjligt sätta stopp för frestaren och narkotikaleverantören,, en dödlig fara för den svenska ungdomen, Vi får inte slå oss till ro med tanken, att det där angår inte mig och mina ungdomar. - Ekonomisk krönika — ' Pi tröskeln till ett nytt årtionde är .det frestande att blicka till- baka på det snart gångna decen- niet.” 50-talet har varit händelse- rikt, för att inte säga dramatiskt även i ekonomiskt avseende, Det har öppnat nya perspektiv och det kanske . betydel lNaste som häht Irisonten, : inflation och arbetslöst idrar då och då fram över världen. Är det underligt då att förfärligt många människor är nedslitna, jäk- stade, pressade, ängsliga och rädda för vad morgondagen skall bära i sitt sköte för dem och deras när- maste, att många av dem knappt orkar fortsätta att leva? Ett stadigt ökande antal av vår tids männi- skor tar också i maktlös självupp- givelse och i psykisk kollaps steget över gränsen till det okända, en- samma eller tillsammans med sina närmaste i en panikartad impuls att förskona dem från morgonda- gens väntade lidanden, — .: ' st » Andra går inte så långt utan gtr den växande inre. spänningen ut- lopp i irritation, småaktighet och trakasserier i förhållandet :till de närmaste och till världen 1 övrigt, även det med förödande verkningar på lång sikt för hem och familj. Andra möjligheter finns Men — numera finns det andra möjligheter till flykt undan den skrämmande och pågsamma verk- ligheten eller inbillade verklighe- ten än det sista oåterkalleliga ste- get över gränsen, möjligheter. som allt flera av vår tids människor be- gagnar sig av i en utsträckning som måste väcka allvarlig oro inom alla ännu inni Ua kretsar — LA tar av alla de slag ligger pa > Ra av jättetunkern ”Trykon? H gjort "korsvi I mis” (de första krigsfartyg "efter en äventyrlig stormh NDETS STÖRSTA FARTYGS. irkesstaden — sitt öle sida vid sida med Nu kar också ängeren ”Ljusterö”. an Stockholnispå. 6.340 ogsering från Landskrona. ”Ljusterö” b Rexbolaget och gick i fraktfart på europeiska ka . : ? "Annonsera i LT. ckade som sardiner vid — med ön sina 12.000 ton d som Persöner” skrotar), 3 TIRKOGARD just nu lär man finne i Istad dår utriungerade bå- Persöners Uupphuggningskoj, Här bidar rester. w ett av de största fartyg som någonsin -an= sle. italienbyggda jagarn brandskada de ångaren ton dw sälkat sig till de ka hamnar, a ”Romulus” och ”Res ”Berkel”. ock" andra, ' dödsdömda fartygen nämligen narkotika i olika former, Det är ju tyvärr så med alla lä- kemedel av. narkotikatyp att lika välsignelsebringande som de kan vara när, de används på rätt sätt i läkarens hand, det. må sedan gälla I SAGT och - Han med ögat imponerades styr- - ligen av Nils Linnmana sökkun. ”niga kommentarer ' till TV-pro- grammet från Hagenbecks Zoo rå föndagsskvällen. Särskilt över den inom samhällsekonomin är den suc- cessiva utvecklingen bort från det nationella perspektivet till det in= ternationella, Det kan i detta av- seende "räcka med att erinra om hur de första efierkrigsåren fick sin präg:l av den socialdemokra- tiska regeringens inriktning mot en kortsynt — nationell : planhushåll- i k i. ”Appreci av kronan 1946 och den lättsinniga lö- nepolitiken 1946—1947 var ödesdig- ra misstag beroende på detta in- skränkta perspektiv. Devalveringen 1949 tvngades fram som en ofrån- komlig anpassning till den interna- tionella situationen och med erfa- renheterna från den s k skördeti- den i färskt minne kunde den so- cialdemokratiska regeringen accep- tera en mer realistisk politik och därmed fanns det underlag även för en starkare parlamentarisk bas för regeringen. SR Samhällsekonomin har sedan un- der hela 50-talet i påfallande hög grad fått sin prägel av den iner- nätionella situationen. Koreakrisen och det kalla kriget var inte blott den ryska ”utrikespolitikens koim- i de i a ”"Återblick på 50-talet - väg i dylika situationer. Om de hande'spolitiska relationerna skall kunna upp-hållas måste de naltio- nella valutorna följa de interna- tionella. Vår svenska krona har i dag en relativt god ställning inter- nationellt, och överhuvud taget är det en allmän tendens att de väst- europeiska valutorna . stärkt"' sin ställning under den senaste tiden i relation till dollarn, Det stora un- derskottet i USA:s bytesbalans bör- jar emellertid nu krympa i och med att importen från USA underlättas i Västeuro, x Samtidigt har USA med ökad skärpa krävt ökade väst- europeiska insatser eller rättare sagt en annan fördelning av bör- dan för hjälpen till de underut- vecklade lände.na.. . Sett mot den skriande dollarbrist som varit rådande i praktiskt taget hela Västeuropa under större. de- len av 50-talet innebär det nuva- rande läget en anmärkringsvärd återhämtning. Det gäller emeller- tid nu bl a för vårt, land att inte fuska bort en position som vi käm- pat för under praktiskt taget hela 50-talet, Den ekonomiska politiken måste med andra ord inriktas på att behålla oc:. helst stärka vår in- ternationella konkurrenskraft. En- dast på så sätt kan vår näringsliv uppehålla och öka exporten och den vägen tillföra vår bytesbalans vär- defull valuta. Denna, valutareserv utgör i sin tur vår” buffert mot pletta lyck i det att västerlandets stridiga viljor ena- des, utan även därigenom att den väntade efterkrigsdepressionen ald- rig nådde fram utan förbyttes i en intensiv och långsträckt överkon- junktur, : No . 50-talet har medfört ett minska! utrymme 'för dogmer och rationel- la särdrag. Kraven har blivit stör- re på den ekonomiska politiken, som i växande utsträckning för snart sagt varje fås har-fått ses i ljuset äv den internationella ut- vecklingen, Bytesbalansen har mer än tidigare kommit att bli den ängs- ligt bevakade indikatorn på våra ekonomiska relationer med övriga nationer. Sett mot darna:bakgsund är den handelspolitiska utvecklin- gen mot friare handul "inom allt större områden en logisk följd. De nåtionella gränserna har spelat ut in soll som : ekonomiska och han- si gen . när — Dom Det är deras Pingvinerna - utfodrades: i får mat dom också, naturliga föda, ve s 7 (Expressen) "Det har talats mycket om ”den gamla goda tiden”. Men ett av mänsklighetens äldsta 'dokument ett kilskriftsfragment från ett av de understa lägren i Babylons rui- net, börjar så här: ”Ack, tiderna . äro icke som förr”. — I de flesta fall är det så att det aldrig fun- nits nåson ”, a ; god tid”. för 40 år. sedan, tillhörde . > LAROLN + > St Ispolitiska barriärer | helt enkelt därför att- tekniken genomgripande har förändrat förutsättningarr.a för produktionsliv och handel. Ed Nationelli avgränsade inflations- härdar har urder 50 -talet visat sig vara ödesdigra När en stat som Chile med" cu :' viss . regelbunden- het fördubbiut levnadskostnaderna vartannat är måste givetvis följ-- derna bli katastrofala för de inter- nationella kontakterna. En anpass- hing av penningvärdet genom de- valvering är emellertid en relativt sett smärtsam och också nödvändig j TIDN NG — tidningen för fluk i prisutveckling ' och konjunkturer. : : ” Näringslivets konkurrenskraft är beroende. av' kostnadsutvecklingen, vilken emellertid genom. det stora budgetunderskottet — befinner » sig under . en betydaride press, Även om experterna närmast. talar om risken av en efterfrågeinflation kan lätt. den fördyrande omsättnings- skatten utlösa en kostnadsinflation med "saxande k krav. :Litteratur or -—— ur ” "”Sex-berall Västerland” är en vå= : dare-horlsont-bok, skriven av Pla > tirlm Sorokin, berömd Harvard-so= elolog, som går till. storms mot den tilltagande sexualiseringen av vårt kultur- och samhällsliv. Han gör det icke för att lyfta en moralisk pekpinne eller i ett utbrott av kve- rulans, utan som historiker, vilken med oändlig forskarmöda klarlagt den förhärskande kulturmentalite- ten och den politiskt-sociala sexu= ella ordni pplösnin ungdomskriminaliteten, de utrikes- politiska spänningarna. När ett sam= hälles" värdesystem, med desg mo=- raliska imperativ och religiösa vär- den vittrar sönder, så inställer sig ofelbart politiskt-social och sexuell” oreda, och de sistnämnda betingar varandra, ömsesidigt, är tvillingde= moner, I den mån :sprickor upp= stått i värdesystemet båtar samhäl= lets åtgärder till föga. I den mån de riktar sig mot familjehelgden eller medborgarnas fri- och rättig- heter, så inskränker de själva för" utsättningen för ett moraliskt hand- lande, fen Tr - Sorokin är en. stridbar man. Bak- om hans fräna kultur- och sam- hällskritik är det dock inte svårt att upptäcka hans kärlek till livet och hang lidelsefulla engagemang för att värna människorätten. mot våldets och tyranneriets makter i vår tid. Den väg han anvisar-är alt återupprätta det västerländska vär- desystemet, Han är en radikal kon= servativ, Tidningarnas artikelförlag. 11:50 kr. FEN farmili, famil; "tr Hålkortsmaskinen Många av de pensioneråde stats- tjänstemän, som även uppbär folk- pension, har känt sig missbelåtna med att av sin decemberpension utan vidare berövats omkring 13 betalas fr o:m november, av: ett nyinrättat kassakontor, kallat De- legati för pensionsutbetalni och --utbetalningarna av' de' båda pensionerna (sammanslagna). skötes med hjälp av hälkortsmaskiner. Det är det 3 k utjämningsbeloppet under julmånaden på folkpensio- nen — ca 15 kr — som" av tek- niska skäl, som det"heter, klickat och därmed aar sammanlagt drygt en halv miljon kronor tillförts sta- ten, ett belopp som -folkpensione- rade statstjänore gått miste om, '-"? Det förhåller sig så att en :van- lig folkpensionär har. under'måna- derna, jan—nov ' fått. 203. kr; men , 217 i dec på grund av:det-s k jämni illägget. En ' i när som uppbär folkpension -har ' för månaderna jan—okt fått 203 ' och för nov—dec 204 kr. I anled- ning av berörda olikhet Nar Var- bergs = statspensionärsförening = i skrivelse till Pensionerade Stats-> tjänstemäns Riksförbund påtalat förhållandet och begärt åtgärders id de, Förbundets ombud: har omgående svarat att förbundet har larmat ' topporganisationerna som har förhandlat om bl a den samordnade” utbetalning : av stats- - och folkpensionen, De är ”ense med oss att det som hänt är galet, men hur skall det klaras"vet vi sanner- ligen icke i dag”, Man skyller :på hålkortsmaskinerna, ' Förbundsom- na sig, skydd för sysselsättning och pro= duktion kunde mycket väl accep- teras under 30-talet, vid tröskeln löst för"ldrad. Att upprätthålla sys= selsättningen är givetvis alltjämt li- upprätthålla ” sysselsättningen + till priset av vår konkurrenskraft har vi snart ryckt undan den grund vi > själva står på. Just därför utgör regeringens egen' politik med en fortsatt utgiftsexpansion jämsides med åtaganden t ex inom tjänste= pensioneringens "ram i och för sig ett hot mot sysselsättningen. Om detta vet vi i-dag intet, men tendenserna talar sitt tydliga språk. I dagarna har OEEC i Paris pu- blicerat en studie av de ekonomis- ka konditionern=" i Sverige. Den svenska regeringen får det allra högsta betyget för det sätt på vil- ket man lyckats bemästra de en- skilda inv teringarnas i ut g är: grundlösa” visar Konjunkturinstitutets utredning be. träffade . kostnadsutvecklingen in om den svenska industrin Under åren 1953—1958. Dét är endast i förhållande" till Nederländerna och ” Storbritannien som ' det svenska kostnadsläget förbättrats; Detta om man tar hänsyn till löne- och proå n= till konjunkturväxlingarna. Men in- för budgetunderskottet och omsätt- ningsskatten höjer man ett varnan- de finger och säger att åmsättnings- skatten kommer att höja priserna och att det därför är av allra störs- Åta vikt-att. regeringen skåpar eu antiinflationistiskt klimat, I all sin. knapphet. är OEEC:s studie. betecknande; regeringens ekonomiska politik: har varit akti- vare när det gällt att bemästra kon- junkturförloppet än 'när' det gällt att. stärka vår konkurrenskrs tf: Fa- ran är att den ekonomiska politi- ken dröjer kvar 'på ett Passerat sta. dium, En, nationellt betonad och avgränsad konjunkturpolitik till N sydhal X dukt klingen och" eventuel= la valutakursförändringar. Timför- Sveriges del gått upp med 37 prog ' perioden, en uppgång som emellertid ” överträffas av både Frankrike" och Västtyskland, ' där Ifegringen varit, 50 «resp 40 proc. Tack vare d.n kraftiga produkti= vitetsstegringen i dessa länder och för Frankrik . del "även" devalve= ringen 'av valutan . har emellertid kostnaden per enhet stigit väsent- ligt mycket mindre för dessa län« der än för vår del, Medan vi” kan notera en stegring av arbetskosts. nader. per jroduktenhet 'av 17 pros” är motsvarande: tal: för, Västtysk« land 8 proc, + "> Nils G Åsling " N budsmannen hoppas det skall ord-' . till 60-talet är den uppenbart hopp- . ka betydelsefullt, men om vi söker tjänsterna inon. industrin har för ” kr.' Stats- och ..folkpensionen .ut= " . avgjorde pensionen ': = Att-inte bekymren för kostnads= "= ce länningar" - . t tvn de vyrtYrFeu VY?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.