; .- nister Wiktor Magnusson och en R "LAHOLMS "TIDNING > V. "MARKARYDS-BYGCDEN- Ed F Döholms "Tidnings lok alredaktion: Markaryd, tedaktör: Sven .B. . Jönsson. Tel 101; Villagatäri«: 50, Ärla eleganta” oms-fria' Lindbergs kläder a . KLÄNNING AR : '. Acetat/rayonull 89 kr. -.K-siden/perlon 84 kr. I lätta yllekvalitéer -. vo KOSTYMER ; kamgarnskvalitée ler press och stil! HJELMS: : "— Stort färg- > i eleganta modeller och tygér. NN "I festlig sidenbrokad 129:—, ' Ne BB-80-04 kr. som hål- De :COLLIJNS:' 189—225-250 kr. : 169—221--243—263 - > ' PINGVIN: 237—252—268 kr . och mönsterur- l ! (Gästgiveriet ».. ven ” tForts. Ér, sid.1) « H tag till livs och var nöjd med vad "huset förmår. Någon 'kräsligan mat : här brukar, men för torftigom gäst jag mitt bord alltid dukar” jag:väl aldrig På gästgivaregårdarna sökte både rik och fattig sig in. Och det hade landsvägens lösa' folk reda ' på. Den' trötte resanden oy nyårsafton enligt följande p "KL 19.00 Nyårsbön i Marka : - 20.45" Supskriberad supé om 23.00 Nyårsvaka på Tor. , De, som önska deltaga i sup ok inalkontoret åend kl. 20.00—23,00. bjuder komm i samhället. Kaffebiljetter' utlä som så önskar i en kiosk vi kaffet i Folkets Hus.” Markaryd "Med anledning av--sammanlägg - med köpingen den 1 januari 1960 anordnas festligheter . Thorvald Bergquist. Musik. Fyrverkeri. igningen av landskommunen rogram. . ryds kyrka . på Järnvägshotellet . get med tal av landshövding én, torde anmäla detta till 'Tel. 10172 och 10440. Mellan unerna på kaffe på kaféerna ämnas från kl. 19,30 till allä id Torget. I Timsfors serveras . . N s Kommitterade, . inbjuder . till JULFEST onsdagen den 30 dec. kl. 20 i Folkets Hus, Timsfors.' Musik av Bob Stewens Svingtett. Julklapp av minst 2 kr:s värde medtages. Obs.! Sträng medlemskontroll. Alla SLU-are hjärtligt välkomna. Styrelsen, " Tre julottor i Markaryd. Julhelgen i Markaryd har för- ” flutit. på sedvanligt sätt d. v. s. lugnt och stilla. - Helgens guds- tjänster har överlag varit mycket «väl besökta. Julafton hölls julbön ' dels på Tallbacka och dels i Mar- karyds misstonskapell, På 'Tall- backa hölls predikan av kommi- stor del anhöriga till vårdhem- mets petienter hade infunnit sig till högtidligheten som avsiutades med geraensamt kyrkkaffe. I. Mis- sionskapellet predikade kyrkoher- de Ingemar Lindstam intör en stor 'menighet. Julottan var som vanligt vä'besökt och predikan hölla av. komminister Wiktor Magnusson, Kantor Adolf Adgård sjöng Adams Julsång och dess- "utom medverkade Markaryds kör- « sällskap under ledning av kantor Adsärd. Julotta ' höls desrutom 1 Missionskapellet där pastor J. Westin predikade och i Betania, Södra Arhult där predikan hölls av Holger Wähleman, Vid annan- dagens högmässa 1. Markaryds kyrka hölls skriftermäl av kom- ” minjster Wiktor Magnusson och predikan av kyrkoherde Ingemar Lindstam. . Jutottan i Ekeryd, Vivljunga inleddes med julpsat- men. ”Var hälsad sköna morgon- stund” varpå lantbr; Enock Lars- gon, Språxhult läste ga en julklapp till ett värde av minst 2 kronor. r 2 | Kyrkovakt bes (Forts, fr. sid. 1) tal år sedan då kyrkan fick el- ringning. Det var mycket ar- betsbesparande och än bättre blev det när kyrkan också fick .oljeeldning. Det har ändå varit mycket arbete, .och miljoner: steg har Emil Persson tagit under dessa år. Många. gånger har vi sett honom " kl... fem på sommar- morgnarna vara ute. på kyrko- gården och räfsa och göra fint eller på höstarna .sopa bort de stora drivor "av löv, som de många träden på kyrkogården lämnar efter sig. Förvisso har. Emil Persson i all sin' ringhet varit e kyfkans, tjänare" och Han” ligen: värd den ' belöning som han skall få på nyårsdagen. Kanske det blir lite: långsamt att inte ha så mycket att syssla med,' anser han men han har sitt födelsehem - vid Gamleby- gatan att pyssla om. Där har han alltid bott och det har han pietetsfullt renoverat, Skatteunderlaget i Skattatrycket på invånarna i "Markaryd" har ökat med 112,2 procent! (8: 00), Asele (17:80) och Sveg skrift och avseende för nästa år beslutade , utdebiteringar . (all- män kommunalskatt, landstings- skatt och, i förekommande fall, tingshusmedel, ökar det kommu- nala skattetrycket i köpingarna från kronor 14:34 pr skattekrona i år till kronor 14:89 pr skatte- krona nästa' år, Denna ökning inträder trots att skatteunderla- get enligt årets taxeringar ökat med genomsnittligen 5,4 procent i köpingarna. Den kommunala utdebiterin- gen sådan den beslutats för 1960 uppvisar stora variationer kring ovan angivna medeltal 14:89. I topp ligger Älvsbyn (19:40), Vil- helmina - (18:50), Munkfors ur Lukas 2 och pastor fiunnar Börjesjö predikade över, det lästa " bibelordet. Under ledning av. folk- skoll, Brunecgård sjöng sångarna flera julspa'mer," och Bölosång sjöngs av fru Ellen Börjesjo. I Betelkapellet I Knäred höllg på Juldagens eftermiddag er jul. gudstjänst då: pastor Eörjesjö ta. lade och: shbngarna från Fkeryd medverkade" med. sång. I Vännehöke gamla misfjons- |. "hus hölls på juldagens eftermid- ” dag den slåvdnliga Julfesten un- der Icdning av pemmansäg. Allan Balkhed, Balkeryd. Den stora sar Jen var v'd tirlrället. fullsatt av sen "intresserad . publik, Barnen revarade för ett trevligt Program cch 5 elever erhöll biblar. Markaryds BEV-avd. ayhåller sin sedvanliga ante : på onsdug I Folkets Hus, Tims fora, Bob Stewens swingtelt kom- : mer utt svara för. takt och ton och alla besökarna mästo medta- $ es Alt man fått gatubelysning i Hasslövs samhälle men att man endast orkat med en Jjuspunkt, Jes att Några allt för företag- samma ynglingar lyft av locken på avloppsbrunnarna på Öster- tullsgatan och vid vägporten. Ett Ilymmelaktigt. tilltag ' som - lätt kunnat få farliga följder. bör t "I nare. landets köpingar växer. Enligt /(17:60). Låga siffror" uppvisar uppgifter, . ställda — av |Stock d (11:22), Danderyd Svenska Stadsförbundets Tid" ] (11:25), Åtvidaberg ' (12:60), Lomma (12:80 o. Hörby (12:95). I Båstad har skatteunderlaget sedan förra året ökat med 2,7 4 och utgör enligt årets taxeri ingar 3414 kronor pr invånare. Det to- tala kommunala ' skattetrycket 1960 utgör kronor 14:99 pr. skat- tekrona. I Markaryd har skatteunder- laget sedan förra året ökat med 112,2 9 och utgör enligt. årets taxeringar 3045 kronor pr invår Det totala kommunala skattetrycket 1960 utgör kronor 14:25 pr skattekrona. I» fc I Traryd har skatteunderlaget sedan förra året ökat med 0,5 4 och utgör enligt årets t gar 2855 kronor pr invånan totala "kommunala : skattetrycket 1960 utgör kronor 14:90 pr skat- tekrona, (PRE -MD- 23121959) : 3 vr ses löpte många faror och det hän- de ofta' att han blev utsatt för överfall. och rån. Ila beryktad var: särskilt vägen över Hal- Jandsås —' här åkte man med hjär tat i halsgr open, Och det var mer: än. ”Norska posten” och . Hacka-Greta och hennes Johan- , nes,” som fick erfara åsvägens ! besvärligheter i form av rövare. iDe sista som gjorde åsen osäker i var förresten Gubba-Karlen och Pappers-Pålle: — två tjuvar och ; rånare som dog i böjan på 1900- j talet. Mn "Men som "regel var de resan- des besvärligheter på vårt lands gamla gästgivaregårdar 'åv gani "ska så ofarlig art, Då man kom fram till en "gästgivaregård, i gladde man sig åt att .få vila efter . en -. dagslång, mödosam | vandring eller efter många tim- I mars skakande : på. hästryggen — och mån njöt av vad huset hade -att bjuda. Gästgivaregår- den ”var ' också : samlingspunkt för bygdens ungdom 'när, det rustades till dans och spel. Det var under de stora högtiderna på året. Så t. ex. vid midsom- martid kunde man bjuda på sill bröd och brännvin. Spelemän- nen — flitigt anlitad i s:a Hal- tland under 1800-talet var Peter Kungs Otto -— hade infunnit jag Ungdomarna stod väntande "i dörren — så började dansen. Det bjöds på massor av bränn- vin,. blodet sjöd, kärlekseldar tändes" och man roade sig av hjärtans Just; . EN VINTERNATT i slutet av 1800-talet traskade en fiskare od > fick plats i. drängkammaren ”och från Mellbystrand på väg från hemmet till Danmark, där han skulle söka arbete som' tegel- man. Det blev snöstorm, och fiskaren fick söka nattrum på en gästgivaregård vid åsen. Han " betalade bara några "ören för natten. Inne i storstugan satt en del herremän 'och drack brännz vin. Pigorna kastade ögon på de fina herrarna, . berättade fiska- ren, och det verkade som om de hade sitt ordnat "för natten. Men de hade förstås finare rum. På kvällen vid niodraget kom länsman in” och : hade med 'sig en fånge, Det var en som de tagit på Hallandsås 'i Simontorp — en dvärg som -tillsammans med . en - som :- hette . Olosson knyckt hästar i Edenberga. Efter dem kom en person från La- holms. Nyby — Rackarens påg på Daggeberg i: Tjärby ”— Ljungqvist var hans namn, och | han var ökänd i hela södra Hal- land för sina tjuverier. Det blev ingen lugn natt. Fastän det var snöstorm kom det hästar ide- ligen — och selades på och av. &e dom '! skulle till häkte och annat : På natten vaknade "fiskaren av att gästgivaren klampade' vid grinden. ”De hörs, främmande” sa han. ”Fyll på kannan”, Han hade lyktan med sig och hälsade de 'nykomna med ”Välkom- men”, Och där stod ett par trötta danskar, De kom kvickt in, hängde av sig de'våla roc- karna och satte sig vid brasan. Och där fick de genast ett par supar, Så kom det fram mat, — och sen var det snart morgon... För warje del av landet fanns det olika taxor för gästgivare- gårdarna. Sålunda fastställde kronofogde” J. Berg 1873 följan- de tabell för priser för gästgive- rier inom Höks härad. - I JÄMFÖRELSE med våra dagars ' priser ter sig siffrorna förbluffande : låga — om - man undantar vin, som var dyrare "Idå än'nu; Här taxan: ' En måltid med 4 rätter för - » 1 person 1:25 En d:o med 3 rätter 1: En d: o med 2 rätter 0:75 Frukost med 1 rätt 0:50 En sup destillerat brännvin 8 öre En d:o, finkel, renat .: » 6 öre En (kanna :brännvin ok renat +: 2:33 ; 30 öre En butelj got töl utan glas 12 öre En kanna svagdricka” 16 öre 1/4 kanna d:o -too- | 4 öre En butolj d:o utan glas 6 öre En butelj bajerskt öl el. bier 25 öre En d:o portvin utanglas 3 En d:o rödvin utan glas : 2:— En d:o punch (arrak) + 1:50 - 67 öre En d:o porter . En kopp kalfe med socker n grädde och skorpor ' 16 öre En d:o utan skorpor. 10 öre ' En kanna oskummad mjölk 33 öre Ett tjog kokta. ägg + a öre Yo a NL ss (ss es /es0 a oa 5 (on | ON ON ÄRR ON |A OR OA ER REN ' | Stallrum för ett par hästar bg + i a En DAMKAPPOR "DAMDRÄKTER .: se Å höst- och "vårkvålitéer 544 DAM "TISDAG- ONSDAG / Nu 95: och 105:-- 25: , 45. , 55. "samt några MODELLPLAGG för hälva priset on ÅS | 0 f 40 j a | NAR ÅA PLAGG (Forts. fr. sid, 1) ar färdiga, I maj i år fick vi för övrigt en förfrågan från. arbets- marknadsstyrelsen om vi hade alla "planer klara -för att sätta igång med skolbygget. Det be- hövdes då genom att det fanhs en relativt stor arbetslöshet inom | byggnadsfacket.. Men så blev det litet bättre med byggen och sa- ken förföll. Dessutom var” alla detaljer inte klara då, Men man vet inte — kanske det redan till våren blir ont om byggnadsarbe- te, och då vill vi vara .klara att börja bygga. — Planerna är xlara så, långt att alla klassrummen" i" den nya skolan förlägges i. en , byggnad och institutionslokalerna i en'an- NN ärigenom” vinner "mån att barnen när de exempelvis "nar slöjd "inte stör läsningen. I ån- slutningen till institutionsbygg- naden; är det' sedan. tanken att kunna lägga ett högstadium. N — Mestocka bildar' en skolen- het för sig men sedan är det me- ningen att: lägga ned . samtliga skolor. inom distriktet utom Ge- nevad .och koncentrera, undervis- ningen till Veinge, Det är besvär- ligt som det nu är med skolskjut- sar mellan de olika skolorna och dessutom läser exempelvis sjuride klass i Gonevad i en provisorisk lokal i Textilgården och klasser- na 3 och 4 undervisas i" öringe gamla skola: — Den nya» sindustrin Koppar- spont' i Genevad utgör emellertid en mycket oberäknelig faktor ,i våra . skolplaner. Ursprungligen hade vil tänkt oss att låta små” skolan och klasserna 3-—4 stanna kvar i den nuvarande skolan i Genevad men blir.':det: mycket barn där, får vi kanske låta klas- serna 1—3 undervisas i A-form il Genevad och 4—6 i Veinge, Näg- ra avstånd att tala om finns det ji inte mellan Veinge och Gene- vad. RNE - - -— Vi har många skolproblem att lösa här i Veinge, framhåller hr Yngve Jönsson till sist. Men nu har vi tröttnat på att vänta på vår centralskola, och nu vill vi bygga den så snart som möj- ligt; Kanske kan, arbetsmark- nadssituationen medverka till att det går fort nog. 4 Ett rum med rena lakan '-75 öre En drängkammare med säng 17 öre En eldbrasa till rummets H uppvämning ; FNS Ett sterarinljus Ett taljljus under ett dygn -. För halva tiden och " därunder Vagnslider för ett åkdon under ett dygn En kanna havre En centner (100 skålpund) 'hårdvalls, klöver- el,” timotejhö .. - 3:75. + En ' halv centner ' 1:67 En centner finskuren > 1: a. hackelse . En kaka blandbröd om två - lispund (ungf. 1 kilo)” 16 öre För ett par hästars rykt I . och skötsel över natten : 17 öre För ett dygn 25 öre (Priserna angivna i riksdalrar h öre Källor: Höks Härads domböcker och Lars Levanders bok ”Lands- | KAMPANJEN: SLUT I HASSLARP; | Sockerhalten satte sila men arealskörden försämrad. . "Att odla betor och omval mycket annat här i i livet ett es lig sockerhalt. vid Hasslarps! man något fel i fråga om det så ungefär "summerar I dispo- -drövelsen," öm man'm nent Ivar Elmer Årets bet- kampanj." Den slutade i år den 11 med några dagars. efterkam- panj. En' tidigare kalkyl Tekadé på en Sammanlagd skörd av cirka 222 000 ton men så kom torkan «den - drabbade ' ju inte bara betodlarna,— emellan och där- för blev det också en viss miss- räkning. Eftersom det efterläng- t tade regnet på nöstkanten ute- blev fick vi: en totalskörd av 188 850 ton, vilket alltså innebär ett' avgjort minus. för våra lever J rantörer, - Så. här ”på rak ' arm skulle jag tro, att utbytet kvan- titativt sett är bland de minst givande . på -50-talet.' Mot: en |” normalskörd äv 35—36 000 kilo |. vandla dem till Socker är som så lotteri.. Fick man en rekorder- sockerbruk, så” ' spekulerade kvantitativa utbytet, 2; ska an= vända detta uttryck är emeller- tid att sockerhalten , blev inde . mindre än 18,39 procent — den högsta sedan 1939 Or "Annars är jag nöjd med drif- ten och i sammanhanget med: det torra vädret kan nämnas 'att smutsprocenten i år var så låg” som 7,9 procent mot annars mel= + lan 15 och 18 procent. "Förövrigt 'går' ärter Sve dare på 'sockerbruket,: där ”man' som bekant även -ägnar sockerbetan : intresse i form av paketerat soc pr hektar :blev det i: år. bara : 4 31 330 kg och detta är-ju en väsentlig skillnad. En:tröst i-be- 12 Mestocka Bio visar på. onsd. kl. 8 ”Fridolf stic. ker upp” det glada och. trevliga svenska lustspelet med Selma o Fridolf, alias Hjördis Petterson och Douglas Håge.-Fridolf sticker upp och det gör han med besked och publiken har roligt nela fill men igenom, I övriga roller Lars Ekborg, ” Inga Gill, ' Holmsten m fl. - Barntillåten. ” Vingslä tts Bio ger samma film söndag em. Karl-Arne |. 7 d ” Söndagsskolans "jul fest hos Emma Björkman on3- 2 dagen den 30 dec, kl. 14. Pre- . z T.dikan kl. 15 av Håkan , Bengts: i Ysby bygdegård , ' anordnas SLU-julfest Önsdagen den 30 dec, med ett trevligt och. "> omväxlande program. Gert Wenn= ströms orkester spelar. Se annons! : LT:s annonsörer ' tr '1959:- det. hotfulla året blev rekordår för Berlin. BERLIN (ED) » Västberlins " industri- och han= delskammare har påpassligt och fö- "re årsslutet publicerat en prelimi- | "Arbetsmårknåden visar för för ta gången 'sedan krigets slut ett läge” som kan kallas för full sysselsä ning, Bara 3,9 procent av den till-'- gängliga arbetskraften är utan sys när rapport om den utvecklingen under år 1959, Indu- strins totala produktionsresultat uppges med 8,1 miljarder. D-mark mot 71 miljarder under år 1958, motsvarande 14 proc. ökning, vilket är både rekord och dubbelt så myc- ket, som ökningeh var under år 1958. Den industriella: produktio- nens volym ökade med 11 proc; vilket är närapå dubbelt så mycket som . den genomsnittliga ' produk= tionsökningen i Västtyskland, där den . industriella + volymökningen uppges med i runt tal 6 proc. Medan ' ordertillgången hos före- tagen under år 1958 minskade med 1 proc mot år 1957, har under det- ta år noterats 18 procent fler order än under det föregående året. Så ligger t ex maskinindustrin inne med 23 proc fler order än vid det senaste årsskiftet, Med undantäg av tryckerierna hade alla industribran- scher sin del i konjunkturen, 89 proc av företagen har fler order in= neliggande än. vid årsslutet i fjol Västberlins export för år 1959 uppskattas . till 1.15 miljarder D- mark högre, d v $ 20 proc större än den var under år 1958. Främst bland köparna är självklart Väst- tyskland, som tagit emot varor. för 5,58 miljarder D-mark, 28 Procn mer krog och marknad”. - väg, Ame Ez. än år 1958; > N, Trots det gångna årets utprägla-: selsättning, mot 6,4 procent ett år tidigare, 12.000. nya arbetsplatser skapades under år 1953, varav 8.000 . inom Västberlins industri, de högkonjunktur har staden un=. der det sovjetryska hotet mot själv- ständigheten och på: grund 'av det geografiska läget, omgiven av 'öst- tyskt territorium, samt på grund åv att Västberlin. måste ta emot större : delen av flyktingarna österifrån, naturligtvis långtifrån nått liknande produktionsresultat som Västtysk- land. Medan &en västtyska pr oduk-. tionen :ligger vid index 250 i 1936 års serie, har Västberlin bara kom- mit upp till index 132, d v s ligger : drygt 40 procent baköm den väst- tyska utvecklingen. Regerande borgmästaren Willy Brandt har i ett tal i Västberlins , parlament uttalat sitt tack till dn / västtyska industrin som hörsammå- de den, västberlinska senatens mar ning om ökad ekonomisk verksam- - het i. den omringade och "hotade ' staden. Brandt.har bl å meddelat att Västberlin under år 1960 icke kommer att ställa ökade kräv på hjälp. från »Bonn-republiken, till vilken Berlin trots sin säregna sta=; ” tus hör både gkonomiskt « och. poli- tiskt, e sn . : | Lo I LIC
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.